Dödsbränder i andra länder David Winberg
Problemställning Antalet omkomna i Sverige har inte förändrats nämnvärt de senaste 20 åren trots ökad användning av brandvarnare, brandsläckare och informationskampanjer. För att minska antalet omkomna i bränder är det viktigt att förstå vem/vilka som drabbas av bränder och varför de gör det. Vidare är det relevant att analysera varför insatserna inte förefaller ha varit verkningsfulla. Beror det på att insatserna är ineffektiva eller finns det andra mekanismer, såsom t.ex. förändrade levnadsvanor, inredningstrender eller åldersstruktur, som motverkar insatsernas eventuella effekter? Det är viktigt av studera vilka åtgärder som kan vara verkningsfulla samt att identifiera andra länders framgångsfaktorer i arbetet mot bostadsbränder.
Underlag World Fire Statistics reports från CTIF International Association of Fire and Rescue Services. 42 länder, 2002-2012 World Fire Statistics Bulletin från The Geneva Association. 6 länder, 1992-2010 NFIRS National Fire Incident Reporting System (SQL) USA 1980-2013 Exjobb jämförelse Sverige/Finland
Skillnader i vad / hur olika länder rapporterar - Trender i respektive land, inte jämförelse mellan länder Ändringar i databaser över tid, t.ex. detaljnivån i brandorsaker och funktion för brandvarnare
Antal döda per 100 000 invånare
Estland
Antal döda per 100 000 invånare
Antal döda per 100 000 invånare
USA - Lokala skillnader Antal omkomna per 1 000 000 inv. (2011)
Byggnadstyp vid dödsbränder (2011)
Typ av bostad
Typ av bostad
Brandorsaker
Brandorsaker samtliga Fire reduction (-) or gain (+) (Linear change per year) Fit Ratio (R 2 ) Heating -1877 0.92 Equipment Malfunction -941 0.55 Open Flame -863 0.82 Other Heat -661 0.83 Electrical Malfunction -524 0.28 Appliances -352 0.19 Other Equipment -232 0.89 Playing with Heat Source -143 0.78 Other Unintentional, Careless -114 0.059 Smoking -98.8 0.12 Intentional -27 0.0069 Natural -1.2 0.00004 Exposure +58 0.028 Cause Under Investigation +205 0.82 Cooking +1998 0.59
Brandorsaker dödsbränder Fire death reduction (-) or gain (+) Fit Ratio (Linear change per year) (R 2 ) Smoking -25.4 0.9 Open Flame -13.7 0.75 Electrical Malfunction -11.7 0.52 Other Unintentional, Careless -9 0.35 Playing with Heat Source -6.45 0.5 Equipment Malfunction -5.61 0.31 Other Heat -4.46 0.18 Heating -3.51 0.14 Other Equipment -1.76 0.059 Cooking -1.09 0.011 Appliances -0.58 0.0058 Natural -0.3 0.0061 Intentional -0.09 0.00006 Exposure 0.41 0.0145 Cause Under Investigation 12.7 0.54
Rökning
Brandvarnare / brandlarm
Brandvarnare / brandlarm
Brandorsaker
Sprinkler Antalet rapporterade bränder i 1- & 2-familjshus där sprinkler funnits är < 10 st per år mellan 1980-1998. 2012 och 2013 är samma siffra ca 1200 respektive 1300. Ett fåtal delstater har börjat kräva bostadssprinkler i 1- & 2-familjshus. 2009 uppskattades att ca 5 % av alla bostäder var sprinklade
Orsaker Många bidragande orsaker i USA Brandlarm/brandvarnare Sprinkler Möbler/madrasser med mindre risk för antändning från cigaretter Testmetoder och högre krav för golvmaterial och mattor Standarder för barnkläder Standarder för eldstäder och skorstenar. Minskningen i dödsbränder har samtidigt inneburit ökade kostnader för brandskyddet, ca 40 % på 30 år
Antal döda per 100 000 invånare
Orsaker Flamskydd för uppstoppade möbler o.d uppskattas ha räddat 710 1860 liv mellan 1988 och 1997. Uppskattas rädda 12 liv/million inv. och år 2030. Krav på antändlighet av barns sovkläder. Minskat antal rökare uppskattas också stå för en del minskningen Ökad användning av brandvarnare uppskattas ha begränsad effekt efter 1988.
Finland, Exjobb av Linus Östman, LTH Antalet omkomna per invånare har varit högst i Norden senaste 15 åren Jämförbart antal omkomna per år, men nästan dubbelt så många invånare i Sverige Syftet med rapporten är att analysera varför det omkommer fler personer i bostadsbränder i Finland än i Sverige Målet är att ta fram ett underlag om vad som bör göras för att minska antalet omkomna i bostadsbränder i Finland
Skillnader och riskfaktorer Byggnadstekniskt brandskydd Identifiering av riskfaktorer Förekomst av riskfaktorer Kön och ålder Brandobjekt Brandorsak Boendeform Byggnadstyp och startutrymme Tid på dygnet och startutrymme Alkohol och droger
Riskfaktorer Alkoholkonsumtion Fler rökare Fler ensamhushåll Slutsats att fokus bör läggas på socioekonomiska faktorer snarare än fysiska faktorer, samt öka kunskap om brandsäkerhet hos utsatta grupper.