Utanförskapets karta

= = = o~ééçêí= OMNQJMRJOT= Liberalerna 1 Utanförskapets karta bå=ä ÖÉëÄáäÇ=~î=ìíîÉÅâäáåÖÉå=OMMSÓOMNO

Inledning I rapporten Utanförskapets karta visar vi på de stora utmaningar som fortfarande finns i ett stort antal bostadsområden runt om i Sverige. Vi beskriver hur verkligheten ser ut i de utsatta områdena hösten 2012 (senast fullständiga statistik), inte för att svartmåla, utan för att se de sociala problemen och presentera en reformagenda för nästa mandatperiod. Siffrorna i denna rapport visar att en av Sveriges största sociala utmaningar handlar om att bryta utanförskapet och att lyfta de mest utsatta stadsdelarna. Det finns barn i Sverige som växer upp i områden där vardagen kan vara att en vuxen inte har ett arbete att gå till. Det finns föräldrar som får ta hjälp att tolka av sina barn därför att de inte fått med sig svenska språket. Det finns unga människor som har det svårare att få jobb därför att de kommer från en viss stadsdel. Men när vi talar om områden som Rinkeby, Ronna eller Rosengård ska vi komma ihåg att verkligheten inte är svart eller vit den är både och. Parallellt med utanförskap finns en stolthet över stadsdelen och en framtidstro. Parallellt med avhopp från skolan och sysslolöshet finns det tusentals ambitiösa elever och företagsamhet. Parallellt med otrygghet finns nattvandrande vuxna och ett växande civilsamhälle. Huvudförklaringen till att ett antal stadsdelar runt om i vårt land har stora sociala problem är inte att det går dåligt för alla människor i dessa områden. Många går det bra för, men många av dem som får ett jobb, börjar plugga eller startar ett företag flyttar från stadsdelen och då lyfter aldrig området. tar integrationsutmaningen på allvar. Vi ska bryta utanförskapet och skapa ett Sverige där det inte spelar någon roll var du är född eller vilken hudfärg du har. Mot oss står en socialdemokrati som vill minska satsningarna på de mest utsatta stadsdelarna och göra det dyrare att anställa i branscher där många utrikes födda jobbar. Erik Ullenhag, integrationsminister och 2:e vice partiordförande (FP) Liberalerna 2

Innehåll 1 Sammanfattning... 4 1.1 Politik mot utanförskap vad gör i regeringen... 5 1.2 Reformagenda för nästa mandatperiod... 6 2 Utanförskapets karta 2012... 7 2.1 Metod... 7 2.1.1 Geografisk definition... 7 2.1.2 Indikatorer... 7 2.2 Antalet utanförskapsområden 1990 2012... 9 2.3 Jobb, skola och röstande i utanförskapsområdena 2012... 9 2.3.1 Förvärvsarbete... 9 2.3.2 Skolresultat... 10 2.3.3 Valdeltagande... 11 2.4 Ekonomiskt utanförskap... 11 2.5 Utanförskapets index... 13 2.6 Utanförskapsområdenas utmärkande drag... 18 2.7 Utanförskap och jämställdheten... 22 2.8 Utanförskapet i kommuner och län... 27 Liberalerna 3

1 Sammanfattning Utanförskapets karta mäter förvärvsfrekvens, skolresultat och valdeltagande i storstadsområdenas grannskapsområden (ofta motsvarande stadsdelar) och i övriga landets valdistrikt. För att ett område ska klassas som utanförskapsområde finns två kriterier: 1. Andelen som förvärvsarbetar ska ligga under 60 procent för personer mellan 20 och 64 år. 2. Antingen skolresultaten eller valdeltagandet ska ligga under 70 procent. Vid fyra tidigare tillfällen har presenterat rapporten Utanförskapets karta (2004 2006 samt 2008). Eftersom den geografiskt nedbrutna statistik över förvärvsarbete som rapporten baserar sig på publiceras ett och ett halvt år i efterhand gällde de tidigare rapporterna hur situationen såg ut i november 2002 2004 samt 2006. Årets rapport är sammanställd utifrån Statistiska centralbyråns senast tillgängliga uppgifter (november 2012). Jämförelseåret som använts vid mätningen av utanförskapet har hela tiden varit 1990. Av årets rapport kan följande slutsatser dras: Ökningen av utanförskapet har planat ut. År 1990 var det tre områden som uppfyllde kriterierna för att vara ett sådant område, år 2002 hade antalet ökat till 128 och år 2006 till 156. År 2012 var antalet 155 stycken. Sedan 2006 har 37 utanförskapsområden fallit ifrån och 36 tillkommit. Oförändrad andel som bor i utanförskapsområden. Andelen invånare som bor i utanförskapsområden steg dramatiskt mellan 1990 och 2006 men är oförändrad mellan 2006 och 2012 (5,4 procent). Det sammanlagda antalet människor som bodde i utanförskapsområden i november 2012 var 518 952, vilket är en ökning jämfört med 2006 då antalet var 493 070. Att befolkningsandelen är oförändrad beror på att folkmängden i Sverige har ökat. Något ökande skillnad i förvärvsfrekvens men minskande ekonomiskt utanförskap. I 2012 års utanförskapsområden har 29,2 procentenheter lägre förvärvsfrekvens än riket, en ökning jämfört med 2006 då det låg på 28,3 procent. Samtidigt finns tydliga tecken på att invånarna i utanförskapsområdena har stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. År 2012 hade 61,0 procent av invånarna i åldrarna 20 64 år förvärvsinkomster som översteg halva medianvärdet för riket. Detta ska jämföras med att det år 2006 bara var 52,7 procent av invånarna i motsvarande ålder som hade förvärvsinkomster som översteg halva genomsnittsvärdet för riket. Fortsatt stora utmaningar inom skolan. I genomsnitt var det 42,3 procent av niondeklassarna läsåret 2012/13 som gick ut grundskolan utan att ha godkänt betyg i alla ämnen. Motsvarande siffra 2006/07 var 40,2%. Ökande valdeltagande. Det genomsnittliga röstetalet i utanförskapsområdena var 64,5 procent i kommunalvalet 2010, vilket är en väsentlig förbättring jämfört med valet 2006 då genomsnittet låg på 60,4 procent. Ökningen av valdeltagandet i utanförskapsområdena i valet 2010 jämfört med 2006 var dubbelt så stor i utanförskapsområdena jämfört med landet som helhet, 4,1 procentenheter jämfört med 2,2 procent i riket. Fortfarande är dock valdeltagandet påtagligt lägre i de flesta utanförskapsområden. Liberalerna 4

1.1 Politik mot utanförskap vad gör i regeringen Arbete, egen försörjning och svenskkunskaper är nyckeln till integration i det svenska samhället. Sedan 2006 har fler än 180 000 utrikes födda fått jobb och idag är drygt 750 000 människor som fötts i andra länder sysselsatta. Samtidigt kvarstår utmaningar. Sysselsättningen hos utrikes födda är lägre och arbetslösheten högre än hos inrikes födda. har i regeringsställning gjort mycket för att snabbt få nyanlända invandrare i arbete och för att bryta utanförskapet. Följande har Alliansregeringen gjort: Tydlig jobblinje. Utanförskapet har minskat med 200 000 personer sedan 2006. Den tydliga arbetslinjen har skapat ett Sverige där 250 000 fler fått ett arbete och där vi inte längre förtidspensionerar bort människor från arbetslivet. Det minskade utanförskapet har självklart störst betydelse i de mest utsatta områdena. Etableringsreformen. Syftet med etableringsreformen är att påskynda och korta tiden för etableringen i arbets- och samhällslivet för nyanlända invandrare. Fokus ligger på tidiga insatser för arbete och språk och vi kan nu konstatera att etableringsreformen fungerar bättre än det tidigare systemet. Bättre skola. Skollagen har ändrats så att alla kommuner är skyldiga att fördela mer resurser till utsatta skolor. Ett antal satsningar görs för att förbättra utbildningen för utrikes födda elever. Nyanlända elever ska nu få tre timmar mer svenska i veckan, lärare ska bli bättre på att stödja utvecklingen i svenska, kartläggning av nyanlända elevers kunskaper, information om fritt skolval på andra språk än svenska ska ges och de mest utsatta skolorna får större andel förstelärare. Bättre svenska för invandrare (SFI). Flera reformer har genomförts för att höja kvalitén i svenska för invandrare. Resultatet är att betydligt fler i dag läser SFI och att betydligt fler går ut med godkända betyg. Nystartsjobb och instegsjobb. Nystartsjobb innebär att den som anställer en långtidsarbetslös, en tidigare långtidssjukskriven eller en relativt nyanländ flykting eller anhöriginvandrare slipper betala arbetsgivaravgifter för den anställde. Huvudregeln är att denna förmån gäller lika länge som personen stått utanför arbetsmarknaden. Instegsjobben är subventionerade anställningar för nyanlända flyktingar som kombineras med svenskundervisning. Prestationsbaserad ersättning för mottagande av nyanlända flyktingar. Från 2014 har Alliansregeringen lagt om ersättningssystemet till kommunerna så att de kommuner som tar emot fler nyanlända får en högre ersättning. Syftet är dels att ge kommunerna bättre förutsättningar att ta emot nyanlända, dels att se till att fler kommuner tar ett större ansvar genom att solidaritet lönar sig. Satsning på utsatta stadsdelar. Urban utveckling syftar till att bidra till att skapa en positiv socioekonomisk utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap, minska boendesegregationen, sträva efter socialt och ekonomiskt hållbara boendemiljöer samt uppnå bättre skolresultat. Regeringens arbete med urban utveckling utgår i första hand från samverkan och stöd utifrån myndigheternas och kommunernas ordinarie verksamhet. Som ett komplement pågår en satsning inom skolområdet och det prestationsbaserade stimulansbidraget som fördelas till nio berörda kommuner under 2013-2014. Krav på arbete. Krav på att nyanlända invandrare ska acceptera lämpligt erbjudet arbete har införts. Syftet är att fler nyanlända snabbare ska komma i arbete och att ställa liknande krav på den som uppbär etableringsersättning som för dem som har arbetslöshetsförsäkring. Den som erbjuds ett lämpligt arbete ska också ta det. Liberalerna 5

1.2 Reformagenda för nästa mandatperiod Även om utvecklingen går åt rätt håll är fortfarande vår kanske största sociala utmaning under nästa mandatperiod att bryta utanförskapet. Under nästa mandatperiod vill vi se följande reformer. Integration med fokus på jobb och språk. Reformeringen av integrationspolitiken behöver fortsätta. SFI bör lyftas in i den ordinarie komvuxutbildningen och yrkessvenska ska byggas ut. Validering ska förbättras och kompletterande högskoleutbildningar för akademiker ska fortsatt byggas ut. Förstatliga skolan. Skillnaderna i skolresultat mellan utanförskapsområdena och Sverige som helhet är inte acceptabla. De kan delvis förklaras med kommunaliseringen av skolan. Genom att förstatliga skolan kan vi återupprätta läraryrkets status och skapa en mer likvärdig skola. Sommarjobb i alla utsatta stadsdelar. I Stockholm har och Alliansen sett till att alla unga människor i utsatta stadsdelar erbjuds sommarjobb. Från s sida vill vi se till att så sker i alla utsatta stadsdelar. Fortsatt satsning på utsatta stadsdelar. Den statliga satsningen på de mest utsatta stadsdelarna ska förlängas. Medlen ska fortsatt vara prestationsbaserade och belöna kommuner som ökar sysselsättningen, höjer skolresultaten samt minskar bidragsberoendet. Sänkta trösklar in på arbetsmarknaden. Trösklarna in på arbetsmarknaden måste sänkas. Turordningsreglerna bör liberaliseras så att principen om sist in först ut ersätts med turordningslistor baserade på kompetens. Lärlingssystemen ska byggas ut och lönespridningen behöver öka. Den lägre restaurangmomsen och de sänkta ungdomsarbetsgivaravgifterna ska vara kvar. Öka mångfalden och bekämpa främlingsfientlighet och diskriminering. Offentliga arbetsgivare ska vara föredömen när det gäller mångfald. Arbetet mot diskriminering ska fortsatt fördjupas och nolltolerans ska råda i Sverige mot främlingsfientlighet och rasism. Närvarande myndigheter och förvaltningar i utsatta stadsdelar. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och andra statliga myndigheter ska ha närvaro i de mest utsatta stadsdelarna. Fler kommuner ska också följa Stockholms stads exempel och flytta kommunala förvaltningar till dessa områden. Med fler arbetsplatser i ett område skapas också förutsättningar för en växande servicenäring. Fler synliga poliser i utsatta stadsdelar. Otryggheten är ofta stor i de mest utsatta stadsdelarna och rättssamhället måste fungera överallt i Sverige. Fler synliga poliser i utsatta områden ökar tryggheten och stärker förtroendet för rättssamhället. Liberalerna 6

2 Utanförskapets karta 2012 2.1 Metod OKNKN===dÉçÖê~Ñáëâ=ÇÉÑáåáíáçå= Ett utanförskapsområde är ett grannskapsområde (oftast en stadsdel) eller ett valdistrikt som uppfyller två kriterier: 1. Förvärvsfrekvensen ska ligga under 60 procent för personer mellan 20 och 64 år. 2. Antingen skolresultaten eller valdeltagandet ska ligga under 70 procent. Detta innebär att mer än tre av tio elever lämnade grundskolan efter skolåret 2012/13 utan att ha uppnått utbildningsmålen, eller att mer än tre av tio röstberättigade avstod från att rösta vid kommunalvalet 2010. För att identifiera Sveriges utanförskapsområden har vi använt oss av en geografisk indelning som i de tre storstadsområdena bygger på Statistiska centralbyråns så kallade grannskapsområden (oftast motsvarande stadsdelar), och i övriga landet motsvarar indelningen i valdistrikt 2010. För grannskapsområdena används samma indelning som i tidigare kartläggningar. Vad gäller valdistrikten har vi särskilt noterat indelningsförändringar jämfört med förra rapporten, och har i så fall också justerat siffrorna för att i görligaste mån underlätta jämförelser. Vid bearbetningen av statistiken har Sverige på så vis indelats i totalt 4 601 områden. En del av dessa är stadsdelar på över 10 000 invånare, medan andra bara omfattar några hundra invånare och i vissa fall ännu färre. Generellt sett omfattar grannskapsområden mer än ett valdistrikt. Om ett grannskapsområde eller valdistrikt uppfyller indikatorerna för utanförskap klassas det i denna rapport som utanförskapsområde. Denna geografiska indelning bygger på samma principer som i tidigare utanförskapsrapporter. Därigenom underlättas jämförelsen bakåt. Det bör dock observeras att skillnaden i folkmängd mellan grannskapsområden och valdistrikt gör att utanförskapsområdena i storstäder är färre men folkrikare än vad som är fallet i mellanstora eller mindre kommuner. Den som jämför läget i två olika kommuner bör därför inte mäta antalet utanförskapsområden, utan snarare andelen personer som bor i sådana områden. Däremot är det relevant att mäta antalet utanförskapsområden för Sverige som helhet eftersom indelningen på nationell nivå är oförändrad i förhållande till tidigare kartläggningar. OKNKO===fåÇáâ~íçêÉê= I likhet med tidigare kartläggningar har vi utgått från tre grundläggande indikatorer: Förvärvsfrekvens för invånarna i åldrarna 20 64 år, mätt enligt senast tillgängliga uppgifter från Statistiska centralbyråns registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS), avseende situationen i november 2012. Skolresultaten i form av andelen ungdomar som klarade kunskapsmålen i grundskolan, det vill säga gick ut nionde klass med godkänt betyg i alla ämnen. Vi har använt oss av senast tillgängliga statistik, det vill säga avseende läsåret 2012/13. För bostadsområden där minst 30 elever gick ut nionde klass har vi använt oss av Statistiska centralbyråns officiella statistik på individnivå. Om antalet elever som gick ut nionde klass i ett visst bostadsområde var 30 eller lägre har vi i stället utnyttjat Skolverkets SIRIS-databas för skolresultaten per Liberalerna 7

skola. Så långt det varit möjligt har vi i så fall viktat siffrorna ur SIRIS utifrån vad som är känt om elevernas skolval i området. Valdeltagandet i kommunvalen 2010, enligt Valmyndighetens statistik över landets valdistrikt. Att vi har valt kommunalvalen och inte riksdagsvalen beror på att vi på så vis fångar in en större befolkningsgrupp, med tanke på att utländska medborgare efter en viss tids bosättning i Sverige har rösträtt i kommun- och landstingsvalen. I storstadsområdena kan varje utanförskapsområde motsvara mer än ett valdistrikt, och vi har i dessa fall använt oss av ett genomsnittsvärde. För att eliminera tvivelaktiga situationer har vi, liksom i tidigare rapporter, eliminerat alla områden som inte kan betraktas som typiska bostadsområden (till exempel industriområden, landsbygdspräglade områden och lågt befolkade stadskärnor) samt områden som ligger intill en landgräns där svårbedömda situationer kan uppstå. Liksom tidigare har vi också kontrollerat boendeformerna och bara räknat in områden där minst 50 procent av befolkningen bor i hyresrätt. I likhet med tidigare år har vi också gjort en särskild granskning av bostadsområden som är starkt dominerade av heltidsstudenter. Antalet studentboenden har därför beaktats vid beräkningen av förvärvsfrekvensen för att inte direkt missvisande siffror skulle uppstå på vissa högskoleorter. Som en ytterligare kontrollfaktor har vi studerat om det finns områden med låg förvärvsfrekvens men mycket hög andel högskoleutbildade, något som indikerar en särskilt hög andel studenter i området. På denna grund har ett par områden på högskoleorter uteslutits där andelen högskoleutbildade i åldrarna 20 64 år var minst 20 procentenheter högre än riksgenomsnittet år 2012 (dvs. minst 58,1 % högskoleutbildade mot riksgenomsnittet på 38,1 %). Liberalerna 8

2.2 Antalet utanförskapsområden 1990 2012 har tidigare presenterat utanförskapets karta för 2002, 2003, 2004 och 2006 och gjort jämförelser med hur utanförskapet såg ut 1990. År 1990 var antalet utanförskapsområden tre och år 2002 hade de stigit till 128. Därefter fortsatte antalet att öka för att år 2006 nå siffran 156. Resultaten som nu presenteras visar att antalet utanförskapsområden år 2012 var 155. Det är en minskning med ett område jämfört med mätningen för år 2006. Även om antalet utanförskapsområden fortfarande ligger på en hög nivå har alltså ökningen upphört, och detta trots att Sverige befann sig i högkonjunktur år 2006 medan konjunkturläget var betydligt sämre år 2012. År 1990 var det bara tre områden som kunde klassas på detta sätt. Figur 1: Antalet utanförskapsområden 1990 2012 180 Antal utanförskapsområden 1990-2012 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2.3 Jobb, skola och röstande i utanförskapsområdena 2012 Efter denna översiktliga beskrivning är det dags att gå vidare med en detaljstudie av de tre indikatorerna på utanförskap. OKPKN===c êî êîë~êäéíé= Förvärvsfrekvensen är den enskilda utanförskapsfaktor där skillnaden är störst mellan de utsatta områdena och övriga landet. I 2012 års utanförskapsområden förvärvsarbetade 50,0 procent av invånarna i åldrarna 20 64 år, jämfört med 79,2 procent i landet som helhet i november 2012. Liberalerna 9

Glappet i förvärvsfrekvens är alltså 29,2 procentenheter, vilket är en viss ökning jämfört med 2006 då det låg på 28,3 procentenheter. Siffrorna visar att det återstår stora utmaningar för att åstadkomma en långsiktigt positiv utveckling som når ut i alla bostadsområden. Samtidigt ska jämförelsen mellan 2006 och 2012 bedömas mot bakgrund av konjunkturutvecklingen i stort under åren 2006 2012. Hösten 2006 befann sig Sverige i början av en högkonjunktur med kraftigt stigande sysselsättning, en utveckling som bröts 2008 när den djupaste globala lågkonjunkturen sedan 1930-talsdepressionen utbröt. Den globala finanskrisen följdes sedan av den europeiska skuldkrisen som skapade en period av flera års nolltillväxt eller rentav recession på Sveriges viktigaste exportmarknad, Europa. Även USA, där finanskrisen hade sitt ursprung, har gått igenom en djup lågkonjunktur vilket också har påverkat svensk ekonomi och svenska exportföretag negativt. Först på senare tid har den amerikanska ekonomin vänt och nu finns också tecknen på att Europa är på väg ut ur den långvariga krisen. Siffrorna mellan 2006 och 2012 är alltså en jämförelse mellan stark högkonjunktur och en långvarig period av ekonomisk oro och lågkonjunktur. Lågkonjunkturen har självklart haft stor påverkan på bland annat den svenska arbetsmarknaden. Det finns stora skillnader i utvecklingen av förvärvsfrekvensen för olika utanförskapsområden. Exempelvis har förvärvsfrekvensen stigit i de mest utsatta områdena på Järvafältet i Stockholm. I Hjulsta har andelen i förvärvsarbete ökat med 7,0 procentenheter, i södra Tensta med 7,8 procentenheter och i Husby med 8,6 procentenheter. I Göteborg har förvärvsfrekvensen stigit med 7,0 procentenheter i Hjällbo och med 4,7 procentenheter i östra Bergsjön. Siffrorna för Malmö är mer blandade: i Rosengård är förvärvsfrekvensen oförändrad medan den har fallit med 3,7 procentenheter i Holma. OKPKO===pâçäêÉëìäí~í= Vad gäller den andra indikatorn, skolresultat, finns fortfarande mycket stora utmaningar. I genomsnitt var det 42,3 procent av niondeklassarna läsåret 2012/13 som gick ut grundskolan utan att ha godkänt betyg i alla ämnen. Detta ska jämföras med att 40,2 procent av niondeklassarna år 2006/07 inte var godkända i alla ämnen. Skillnaden mot riksgenomsnittet var 19,3 procentenheter, vilket är en ökning med 3,0 procentenheter jämfört med 2006. Skillnaderna mellan olika utanförskapsområden är dock stora. I elva områden är skolresultaten rentav högre än riksgenomsnittet och i totalt 30 områden är skolresultaten så pass höga att de ligger över gränsvärdet för utanförskapsområden (att dessa områden ändå räknas som utanförskapsområden beror alltså på det låga valdeltagandet i kombination med låg förvärvsfrekvens). Samtidigt finns det 48 områden där det var färre än hälften av eleverna i nionde klass 2012/13 som fick godkända betyg i alla ämnen. Det finns utanförskapsområden där skolresultaten ligger väl i nivå med rikssnittet, exempelvis Gottsunda i Uppsala. Utmaningarna är desto större i exempelvis Bergsjön i Göteborg, där mer än två tredjedelar av alla elever som lämnade grundskolan våren 2013 gjorde detta utan godkända betyg i alla ämnen. Jämförelser bakåt i tiden på områdesnivå ska göras med viss försiktighet, eftersom vi i år för första gången kunnat dra nytta av den individbaserade betygsstatistik som Statistiska centralbyrån utvecklat. Tack vare detta går det nu att se exakt vilka skolresultat som elever i ett visst bostadsområde har, oavsett vilken skola de valt. Detta har stora effekter på de orter där många elever utnyttjar det fria skolvalet till att välja en friskola eller en annan kommunal skola än den som ligger närmast. Att statistiken över skolresultaten i Rosengård nu ligger väsentligt högre än i tidigare mätningar torde hänga samman med detta många elever i Rosengård väljer att gå i andra skolor i Malmö än den som ligger närmast. Liberalerna 10

Även med dessa förbehåll finns det dock skäl att notera stora skillnader när det gäller utvecklingen i olika områden. Fittja, Alby och Skärholmen söder är några områden i södra Storstockholm där skolresultaten förbättrats, medan utvecklingen pekar åt motsatt håll i exempelvis Eriksbo i nordöstra Göteborg. OKPKP===s~äÇÉäí~Ö~åÇÉ= Det genomsnittliga röstetalet i utanförskapsområdena var 64,5 procent i kommunalvalet 2010, vilket är en väsentlig förbättring jämfört med valet 2006 då genomsnittet låg på 60,4 procent. Också i landet som helhet ökade valdeltagandet 2010, men ökningen var påtagligt lägre: från 79,4 procent till 81,6 procent. Ökningen i utanförskapsområden var 4,1 procentenheter jämfört med 2,2 procentenheter i riket, alltså nästan dubbelt så hög. Även i kommunalvalet 2006 skedde en viss ökning av valdeltagandet jämfört med 2002, men ökningen var den gången lägre i utanförskapsområdena än i landet som helhet. Det tycks alltså som ett trendbrott i positiv riktning inträffade i det senaste kommunalvalet. Också när det gäller valdeltagande finns stora variationer mellan utanförskapsområden. Det utanförskapsområde som hade högst valdeltagande (Jakobsgårdarna i Borlänge) hade 76,7 procent i valdeltagande, dvs. nästan i nivå med rikssnittet. Lägst valdeltagande fanns i södra Rosengård i Malmö, där 47,8 procent utnyttjade sin rösträtt. 2.4 Ekonomiskt utanförskap För att få en bild av hur de tre utanförskapsvariablerna låg förvärvsfrekvens, låg utbildning och lågt valdeltagande samvarierar med invånarnas ekonomiska situation i utanförskapsområdena har vi också tagit fram statistik över det ekonomiska utanförskapet. Vi har studerat hur stor andel av områdenas invånare i åldrarna 20 64 år som antingen helt saknar förvärvsinkomst, eller som har förvärvsinkomster som understiger halva medianvärdet för förvärvsinkomsterna i landet som helhet. Eftersom medianvärdet av förvärvsinkomsterna år 2012 låg på 285 349 kronor betyder detta att gränsen, med denna måttstock går vid förvärvsinkomster på 142 675 kronor per år. Det bör understrykas att denna mätmetod inte är ett mått på fattigdom i absolut mening. Det är inte heller ett mått på hushållets ekonomiska standard i stort, eftersom barnbidrag, inkomster från socialförsäkringar eller andra ersättningar inte heller ingår (och inte heller eventuella kapitalinkomster). Vi koncentrerar oss på inkomster av arbete eftersom det är ett viktigt mått på ifall en person kan försörja sig själv eller är beroende av ekonomiskt stöd från det allmänna. Detta blir därför en viktig indikator för den ekonomiska självständigheten, eller omvänt: det ekonomiska utanförskapet. Siffrorna i årets rapport är inte fullt ut jämförbara med statistiken i rapporten för år 2006. På grund av ett beräkningsfel redovisades i den rapporten statistik över hur stor andel av invånarna som hade förvärvsinkomster som understeg halva medelvärdet (inte medianvärdet) för förvärvsinkomsterna i landet som helhet. Trots att det något försvårar jämförelsen bakåt har vi i denna rapport valt att använda medianvärdet, eftersom det är ett stabilare mått där extremvärden inte påverkar i samma utsträckning. Medianvärdet för förvärvsinkomster låg år 2006 på 236 080 kronor, medan medelvärdet låg på 254 616 kronor. I utanförskapsområdena år 2012 var det 39,0 procent i åldrarna 20 64 år som levde i ekonomiskt utanförskap med denna definition, det vill säga helt saknade förvärvsinkomst eller hade en förvärvsinkomst som understeg 50 procent av medianvärdet för förvärvsinkomsterna i riket som helhet. Jämförelsen bakåt ska således göras med försiktighet, men det bör ändå observeras att det år 2006 var hela 47,3 procent i åldrarna 20 64 år som helt saknade förvärvsinkomst eller hade en Liberalerna 11

förvärvsinkomst som understeg 50 procent av medelvärdet för förvärvsinkomsterna i riket som helhet. Även om någon säker beräkning inte kan göras kan ett försök till jämförelse ske, med ledning av att medelinkomsten i riket år 2006 var 7,8 procent högre än medianinkomsten. Om det försöksvis antas att inkomstspridningen var jämn skulle det leda till det provisoriska resultatet att procentandelen vars förvärvsinkomst år 2006 låg under medianvärdet låg på 43,9 procent. Även om denna jämförelse som sagt är behäftad med osäkerhet är skillnaden mellan 2006 och 2012 så pass stor att mycket talar för att det faktiskt skett en förbättring, det vill säga att de förvärvsarbetandes förankring på arbetsmarknaden har stärkts och att färre lever i ekonomiskt utanförskap. Detta ligger också i linje med statistiken på riksnivå, som visar att sysselsättningsökningen varit särskilt hög bland utlandsfödda (enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar ökade antalet sysselsatta med 173 000 personer från november 2006 till november 2012, och av dessa var 118 000 utlandsfödda) och att en så stor del av nystartsjobben gått till personer födda utomlands (enligt Arbetsförmedlingens statistik för 2012 gick 43 procent av nystartsjobben till utlandsfödda, en siffra som ökat till 46 procent 2013 och prognosticeras till 48 procent för 2014). Detta har relevans för denna studie eftersom kartläggningen visar att andelen utlandsfödda är särskilt hög i Sveriges utanförskapsområden. Liberalerna 12

2.5 Utanförskapets index För de 155 utanförskapsområdena i Sverige har vi gjort ett index som är en sammanvägning av faktorerna förvärvsfrekvens, valdeltagande, skolresultat och förvärvsinkomster. Indexet går från 0 till 100 där talet 0 innebär att ingen i åldern 20 64 år förvärvsarbetar, ingen röstade i kommunalvalet 2010, inga barn slutade nionde klass med fullständiga betyg och att ingen mellan 20 och 64 år hade förvärvsinkomster som ligger över 142 674 kronor (dvs. halva medianvärdet för förvärvsinkomster i riket som helhet). Talet 100 innebär å andra sidan att alla förvärvsarbetar, alla röstar i kommunalvalet, alla klarar kunskapsmålen i grundskolan och alla har förvärvsinkomster över 142 674 kronor. Ett lågt indextal är alltså ett tecken på högt utanförskap. Eftersom definitionen för låga förvärvsinkomster har reviderats i denna rapport är inte dessa indextal direkt jämförbara med motsvarande siffror i tidigare rapporter. Vad skulle indextalet bli för hela Sverige? I november 2012 förvärvsarbetade 79,2 procent i åldrarna 20 64 år, 81,6 procent röstade i kommunalvalet 2010, 77,0 procent av barnen som började nionde klass 2012 gick ut grundskolan med fullständiga betyg och 81,2 procent i åldrarna 20 64 år hade förvärvsinkomster över 142 674 kronor. Genomsnittet av dessa värden ger ett indextal på 79,8, vilket är en förbättring med 1,4 indexenheter sedan mätningen för år 2006 då indextalet låg på 78,4. Detta ska jämföras med indextalet på 40,9 för södra Rosengård i Malmö, Sveriges mest utsatta utanförskapsområde. I november 2012 förvärvsarbetade 28,9 procent av invånarna mellan 20 och 64 år; det var 47,8 procent av de röstberättigade som använde sin rösträtt i kommunalvalet 2010; av niondeklassarna läsåret 2012/13 var det 41,4 procent som gick ut grundskolan med fullständiga betyg, och 45,6 procent av invånarna mellan 20 och 64 år hade förvärvsinkomster över 142 674 kronor år 2012. Genomsnittet av dessa fyra indikatorer ger ett indextal på 40,9. Det är en förbättring med 5,7 procentenheter jämfört med 2006. I tabellen nedan redovisas samtliga utanförskapsområden rangordnade efter sitt indextal. Den geografiska indelningen bygger i storstadsregionerna på grannskapsområden, i övriga landet på valdistrikt. Tabellen innehåller också underlagssiffrorna för indexet, det vill säga: procentsiffrorna för förvärvsfrekvensen för personer mellan 20 och 64 år i november 2012 valdeltagandet i kommunalvalet 2010 skolresultatet för skolåret 2012/13, angett som procentandelen niondeklassare som uppnådde grundskolans kunskapsmål procentandelen personer i åldrarna 20 64 år som år 2012 helt saknade förvärvsinkomster eller hade förvärvsinkomster under 142 674 kronor Liberalerna 13

Tabell 1: Utanförskapets index november 2012 Plats Kommun Namn Index 2012 Indexändring från 2006 Förvärvsfrekvens Valdeltagande Skola Inkomst 1 Malmö Södra Rosengård 40,9 + 5,7 28,9 47,8 41,4 45,6 2 Kristianstad Gamlegården* 43,4 13,3 33,4 61,4 34,4 44,5 3 Eskilstuna Fröslunda-Björkhultsvägen 44,3 11,2 31,7 62,5 36,5 46,6 4 Trollhättan 17 Kronogård Norra 44,6 3,3 44,3 59,6 20,4 54,1 5 Göteborg Östra Bergsjön 45,5 + 6,5 41,7 54,7 31,7 54,1 6 Norrköping Hageby Norra (delvis f.d. Hageby 46,3 10,1 34,8 57,8 46,3 46,3 Nordväst och Nordost)* 7 Eskilstuna Råbergstorp-Lagersberg 46,5 3,4 32,3 60,7 48,9 44,0 8 Skövde Ryds Centrum 46,7 8,4 44,7 61,1 25,8 55,3 9 Örebro Vivalla västra 46,7 3,5 38,8 62,8 38,6 46,7 10 Karlskrona Kungsmarken 46,8 + 5,3 32,4 51,1 59,5 44,4 11 Gävle Andersberg C (f.d. Andersberg 1) 47,0 11,1 32,4 61,3 51,4 42,7 12 Örebro Vivalla östra 47,6 + 2,3 36,1 65,4 46,9 41,8 13 Örebro Vivalla norra 47,7 1,4 38,1 64,5 40,5 47,8 14 Malmö Holma 47,8 + 1,5 39,1 59,3 35,1 57,4 15 Trollhättan 18 Kronogård Södra 48,3 2,3 46,6 67,2 21,6 57,7 16 Stockholm Södra Rinkeby 48,4 + 2,8 45,6 51,0 40,5 56,5 17 Göteborg Norra Biskopsgården 49,2 + 2,9 47,1 55,2 39,0 55,7 18 Södertälje Hovsjö 49,6 + 6,8 48,4 56,1 37,7 56,2 19 Stockholm Norra Tensta 50,7 + 5,3 48,3 58,5 36,4 59,3 20 Stockholm Hjulsta 50,7 + 4,3 56,0 53,1 34,0 59,6 21 Stockholm Norra Rinkeby 50,7 + 6,2 47,5 48,8 48,8 57,9 22 Göteborg Hjällbo 50,9 + 8,2 46,4 56,2 45,5 55,3 23 Göteborg Västra Bergsjön 51,5 + 2,7 50,3 60,0 35,1 60,6 24 Eskilstuna Årby-Notarien (f.d. Årby)* 51,8 4,9 40,4 66,0 48,2 52,6 25 Norrköping Hageby Centrum (delvis f.d. Hageby 51,9 3,5 41,1 67,9 46,3 52,3 Sydost och Nordost) 26 Linköping Skäggetorp 1 (Skäggetorp C) 51,9 4,3 38,6 66,9 49,3 52,8 27 Malmö Nydala 52,2 + 2,0 45,8 54,9 46,7 61,3 28 Landskrona Norrestad (delvis f.d. Landskrona 12) 52,7 + 1,7 42,3 61,1 50,0 57,5 29 Malmö Sofielund 52,8 + 9,6 50,9 59,6 43,3 57,6 30 Linköping Skäggetorp 5 (Tornby-Skäggetorp 52,9 7,7 41,5 67,2 49,3 53,8 Norra) 31 Göteborg Gårdstensberget 53,0 10,4 52,0 51,5 45,2 63,5 32 Karlstad Kronoparken centrum 53,2 (nytt) 41,5 69,3 69,1 32,8 33 Göteborg Hammarkullen 53,5 + 8,5 45,9 62,2 47,3 58,5 34 Borås Borås 12 Hässleholmen-Alnen 53,5 + 2,7 46,0 53,3 64,9 50,0 35 Göteborg Lövgärdet 53,6 + 1,9 51,1 59,1 40,3 63,8 36 Växjö Dalbo 53,6 11,4 46,3 68,2 42,4 57,4 37 Malmö Norra Rosengård 54,0 + 12,6 45,5 48,2 64,4 57,9 38 Eskilstuna Fröslunda-Tallåsparken 54,0 4,4 43,1 70,7 48,0 54,3 39 Södertälje Ronna 54,7 + 1,0 52,0 61,2 45,6 60,0 40 Borås Borås 86 Norrby Billdalsgatan 54,8 + 4,1 38,6 64,8 68,8 46,9 41 Helsingborg Drottninghög Östra 54,8 4,9 44,4 63,8 54,8 56,4 42 Landskrona Dammhagen (f.d. Landskrona 5) 55,2 + 1,7 48,8 61,6 50,0 60,5 43 Landskrona Centrum (f.d. Landskrona 4) 55,3 + 3,2 46,9 63,9 50,0 60,4 44 Flen Flens södra 55,6 (nytt) 50,4 70,5 36,8 64,5 45 Göteborg Eriksbo 55,6 + 0,7 54,4 59,0 44,7 64,3 46 Halmstad Martin Luther 12 55,6 4,5 46,8 61,5 59,4 54,8 47 Eskilstuna Årby-Navigatören (f.d. Årby)* 55,7 1,0 49,3 63,5 48,2 61,9 48 Nyköping Västra Brandkärr 55,8 + 1,1 44,2 65,2 61,0 52,7 Liberalerna 14

49 Vänersborg Vänersborg 19 55,8 5,8 43,2 62,1 56,3 61,6 50 Linköping Skäggetorp 2 (Nygård) 55,9 + 0,7 45,1 72,3 49,3 56,8 51 Trollhättan 22 Sylte Norra 56,0 1,8 41,7 66,1 63,0 53,0 52 Linköping Skäggetorp 4 (Skäggetorp Västra) 56,1 4,5 46,8 67,4 53,1 57,1 53 Katrineholm Nyhem 56,2 (nytt) 54,4 71,8 30,3 68,5 54 Södertälje Geneta 56,3 1,8 57,6 56,4 47,4 63,9 55 Stockholm Södra Tensta 56,4 + 8,4 52,5 60,0 50,9 62,3 56 Linköping Berga 3 (Berga Nordväst) 56,4 (nytt) 42,8 70,7 60,8 51,4 57 Örebro Oxhagen 56,5 1,2 47,6 69,7 52,3 56,4 58 Uddevalla Bäve 7 56,7 + 0,1 44,6 67,7 60,3 54,2 59 Borlänge Tjärna Ängar-Paradiset 56,8 0,4 43,0 71,7 57,9 54,5 60 Linköping Berga 2 (Berga Nordost) 56,8 (nytt) 44,4 70,0 60,8 52,0 61 Örebro Varberga östra 57,1 + 1,9 52,1 61,9 61,1 53,4 62 Sundbyberg Hallonbergen 57,2 (nytt) 58,0 62,5 41,9 66,3 63 Sundsvall Nacksta Östra 57,2 (nytt) 55,7 71,0 37,8 64,3 64 Karlstad Kronoparken söder (delvis motsv. f.d. 57,2 1,4 47,2 67,3 69,1 45,4 Kronoparken 2)* 65 Huddinge Vårby gård 57,3 + 5,9 59,7 55,9 48,7 64,9 66 Malmö Augustenborg-Lönngården 57,4 3,1 50,2 58,7 58,1 62,5 67 Gävle Sätra Östra (f.d. Sätra 3) 57,5 + 6,6 57,9 64,0 72,0 36,3 68 Köping Nygård-Skogsbrynet 57,6 2,4 47,4 63,8 60,3 58,7 69 Göteborg Länsmansgården 57,6 (nytt) 57,0 63,4 41,4 68,7 70 Malmö Gullvik 57,8 4,1 50,5 58,9 54,4 67,6 71 Åstorp Åstorp Bjärshög 58,1 1,7 48,2 55,7 68,2 60,3 72 Uppsala 86 Södra Valsätra 58,2 + 0,3 50,4 58,8 67,1 56,5 73 Trollhättan 23 Lextorp Norra 58,3 2,5 42,5 66,5 63,0 60,9 74 Karlskrona Marieberg m.fl. 58,3 + 4,1 45,4 67,9 60,5 59,4 75 Malmö Lindängen 58,5 + 3,1 48,7 58,6 58,4 68,1 76 Botkyrka Alby 58,5 + 6,2 58,9 58,9 51,0 65,1 77 Landskrona Norra Förstaden (f.d. Landskrona 3) 58,6 + 3,3 55,0 64,1 50,0 65,3 78 Växjö Nydala 58,7 1,3 44,6 64,0 68,1 58,0 79 Stockholm Husby 58,8 + 16,4 54,6 55,3 60,7 64,8 80 Borås Borås 11 Hässleholmen-Fjärding 59,0 + 3,6 51,8 61,8 64,9 57,5 81 Uddevalla Bäve 8 59,1 0,7 49,2 69,2 60,3 57,5 82 Botkyrka Fittja 59,1 + 5,6 57,4 58,7 59,4 60,7 83 Borlänge Jakobsgårdarna 59,1 (nytt) 55,5 76,7 42,1 61,9 84 Malmö Heleneholm 59,1 + 6,6 52,3 60,9 55,9 67,5 85 Kristianstad Österäng (delvis f.d. Österäng södra)* 59,2 3,5 53,5 69,6 52,8 60,8 86 Örebro Baronbackarna 59,2 + 2,2 55,5 70,6 49,2 61,6 87 Gävle Nordost 59,4 (nytt) 49,9 65,5 68,3 53,8 88 Sandviken Murgården 59,4 (nytt) 54,0 73,3 46,4 63,9 89 Helsingborg Planteringen Norra 59,9 + 1,1 45,1 60,5 75,0 58,9 90 Stockholm Skärholmen 59,9 + 5,8 57,9 60,2 55,9 65,7 91 Göteborg Grevegården 60,1 (nytt) 56,3 73,1 47,0 63,9 92 Malmö Persborg-Hindby 60,1 + 2,5 56,0 61,1 53,9 69,6 93 Landskrona Gustav Adolf (delvis f.d. Landskrona 60,1 + 3,4 55,8 65,2 50,0 69,5 6)* 94 Helsingborg Fredriksdal Östra 60,2 + 1,5 54,1 60,1 63,6 62,9 95 Sandviken Björksätra (delvis f.d. Sandviken 13)* 60,4 1,2 55,3 70,4 51,4 64,5 96 Kalmar Norrliden Östra (f.d. Kalmar 21) 60,6 + 6,0 49,4 69,1 69,4 54,5 97 Halmstad Martin Luther 13 60,7 + 2,0 47,6 59,4 78,9 56,8 98 Eskilstuna Ärsta 60,7 + 1,4 49,9 68,9 65,2 58,8 99 Örebro Markbacken 60,7 + 2,5 57,6 72,5 49,2 63,7 100 Örebro Varberga västra 60,8 + 5,0 54,3 68,7 61,1 58,9 101 Eskilstuna Västermalm 60,9 (nytt) 48,3 71,6 64,4 59,2 Liberalerna 15

102 Sundsvall Skön-Heffners 61,3 (nytt) 54,3 70,9 55,1 65,0 103 Norrköping Hageby-Vrinnevi (delvis f.d. Hageby 61,5 1,7 51,7 69,9 61,0 63,6 Sydväst) 104 Malmö Kroksbäck 61,7 + 7,9 52,6 73,4 54,4 66,3 105 Nybro Nybro 3 61,8 3,7 49,3 66,3 74,1 57,4 106 Västerås 41 Vallby Södra 61,9 + 8,2 55,5 67,5 64,5 60,1 107 Eskilstuna Nyfors Centrum 62,0 + 0,9 53,8 64,1 64,4 65,6 108 Malmö Bellevuegården 62,0 + 0,6 52,9 65,3 63,6 66,3 109 Malmö Segevång 62,1 (nytt) 58,8 64,0 55,6 69,9 110 Västerås 22 Bäckby centrala 62,1 + 4,3 50,9 70,7 64,5 62,3 111 Borås Borås 85 Norrby Spinnaren 62,2 + 2,9 48,4 70,9 68,8 60,7 112 Örnsköldsvik Valhalla 62,3 (nytt) 58,9 71,0 51,4 68,0 113 Borlänge Bullermyren 62,4 (nytt) 57,5 72,9 53,8 65,3 114 Eskilstuna Skiftinge (f.d. Skiftinge-Sahl) 62,7 0,7 49,6 67,5 70,0 63,8 115 Helsingborg Drottninghög Västra 62,7 + 3,0 48,8 65,5 74,3 62,4 116 Göteborg Frölunda Torg 62,8 + 6,2 55,2 66,3 64,3 65,3 117 Göteborg Södra Kortedala 62,9 (nytt) 58,9 67,4 56,3 68,9 118 Hässleholm Läreda (f.d. Hässleholm 11) 63,1 + 2,8 50,2 64,7 75,3 62,2 119 Göteborg Rannebergen 63,1 (nytt) 58,8 68,3 54,4 71,1 120 Jönköping Kristina 10 63,2 + 4,6 59,7 60,9 69,4 62,9 121 Västerås 17 Råby Södra 63,5 + 5,7 53,2 66,3 72,3 62,0 122 Uppsala 85 Norra Gottsunda 63,6 + 8,5 51,5 63,8 79,5 59,6 123 Norrköping Ljura 63,9 (nytt) 55,0 70,2 64,3 65,9 124 Helsingborg Högaborg Västra 64,0 + 7,3 54,1 59,9 80,6 61,3 125 Västerås 14 Pettersberg 64,3 + 5,4 56,0 70,6 65,8 64,9 126 Borås Borås 8 Hulta Västra 64,3 + 2,9 58,1 67,9 65,6 65,6 127 Helsingborg Dalhem Södra 64,5 (nytt) 52,2 65,5 73,2 67,0 128 Sala Åkra 64,7 + 4,9 51,8 68,8 76,8 61,2 129 Helsingborg Närlunda 64,7 + 1,0 52,6 64,8 76,3 65,3 130 Karlskoga Landa 64,8 (nytt) 48,4 65,2 81,0 64,5 131 Jönköping Råslätt Norra 64,9 + 5,2 53,9 66,4 75,9 63,2 132 Ljusdal Ljusdal CÖ 65,0 (nytt) 59,3 62,7 69,4 68,4 133 Eskilstuna Krusgårdsberget 65,0 (nytt) 52,5 64,1 76,3 67,2 134 Katrineholm Nävertorp 65,1 (nytt) 57,1 74,6 58,1 70,4 135 Nyköping Östra Brandkärr 65,3 (nytt) 59,3 73,2 59,4 69,2 136 Fagersta Kolarbyn 65,3 (nytt) 57,5 69,1 65,8 68,9 137 Borås Borås 82 Sjöboklintområdet 65,5 + 0,5 57,6 67,1 73,0 64,4 138 Umeå Norra Ersboda 65,6 (nytt) 57,1 73,7 67,1 64,5 139 Uppsala 87 Västra Gottsunda 65,6 + 9,1 55,2 65,7 79,5 61,9 140 Helsingborg Furutorp 65,7 + 9,0 58,6 64,6 77,3 62,1 141 Köping Tunadal 65,7 (nytt) 56,5 74,0 60,3 72,1 142 Ludvika Näset 65,9 + 0,6 56,1 66,9 72,5 67,9 143 Lindesberg Lindesbergs Nordöstra 65,9 (nytt) 55,0 76,3 68,1 64,1 144 Hallsberg Hässleberg 65,9 (nytt) 59,5 73,7 61,9 68,4 145 Nässjö Nässjö 6 66,0 (nytt) 58,7 68,5 72,1 64,6 146 Borås Borås 13 Hässleholmen-Boda 66,0 + 2,1 58,3 71,0 64,9 69,9 147 Falun Bojsenburg 66,3 + 1,8 56,9 69,4 78,2 60,6 148 Helsingborg Planteringen Södra 66,6 + 2,4 58,3 65,2 73,8 69,0 149 Växjö Araby 66,7 (nytt) 58,6 70,3 68,1 69,9 150 Vänersborg Vänersborg 11 67,3 (nytt) 59,1 68,6 70,1 71,3 151 Gislaved Gislaved 2 67,5 (nytt) 57,6 67,0 74,1 71,2 152 Norrköping City 67,6 (nytt) 57,2 68,6 79,3 65,4 153 Helsingborg Högaborg Östra 67,7 + 2,0 58,7 63,9 80,6 67,5 154 Halmstad Snöstorp 1 68,9 + 0,2 58,6 68,2 81,4 67,6 155 Uppsala 88 Mellersta Gottsunda 69,4 + 7,8 59,6 69,7 79,5 68,9 Liberalerna 16

Av de 156 områdena i 2006 års kartläggning har nu 37 försvunnit från listan, medan 36 nya har tillkommit. En orsak till att det är så pass stor omsättning på områden är att många har en förvärvsfrekvens som ligger kring 60 procent, vilket gör att även relativt små rörelser kan avgöra om ett område finns med på listan eller ej Asterisker i tabellen visar att påtagliga indelningsförändringar gjorts. Noteras bör att två valdistrikt i Gamlegården i Kristianstad slagits ihop, medan valdistriktet Årby i Eskilstuna delats i två. Följande utanförskapsområden 2006 klassas inte längre som utanförskapsområden i årets mätning: = hçããìå= _çê ë= _çê ë= _çê ë= _çíâóêâ~= d îäé= e~ääëí~ü~ãã~ê= eìççáåöé= eìçáâëî~ää= eìäíëñêéç= g åâ éáåö= g åâ éáåö= g åâ éáåö= h~äã~ê= h~äã~ê= hêáëíá~åëí~ç= i~åçëâêçå~= i~åçëâêçå~= iáåâ éáåö= iáåâ éáåö= iìäé = j~äã = j~äã = jçí~ä~= kçêêâ éáåö= kçêêâ éáåö= kçêêâ éáåö= kçêêâ éáåö= kçêêâ éáåö= oçååéäó= p~åçîáâéå= pâéääéñíé = pçääéåíìå~= pìåçëî~ää= p ÇÉêÜ~ãå= s ëíéêîáâ= s ëíéê ë= êéäêç== êéäêç= Nya på listan är: lãê ÇÉ= hêáëíáåéäéêöjd ëëä ë~= pà ÄçJbâ åö= pà ÄçJkçäÜ~Ö~= kçêëäçêö= ëíéê= káäääé= s ëíê~=cäéãáåöëäéêöjeìççáåöé=ëàìâüìë= e äëáåöíìå~=q=eh~ëâ éä~å=ãkãkf= eìäíëñêéç=p Çê~= o ëä íí=ë Çê~= eìëâî~êå~=s=e ñåéü~ö~f= hêáëíáå~=no=e ëíê~= ëíéê åöéåf= lñü~öéå= h~äã~ê=om=eqî =ëóëíê~êë=î Ö=ãKãKF= d~ãäéö êçéå=ë Çê~G= i~åçëâêçå~=t= i~åçëâêçå~=u= oóç=o= oóç=p= iìäé =NM=Eqìå~ëíáÖÉå=ãKãKF= háêëéäéêöëëí~çéå= j ääéî åöéå= ^ÖåÉëÜ Ö= j~êáéäìåç= bâíçêéjpíê ãä~åâéå= j~êáéäìåç=kçêççëí= k~îéëí~ç=oáåö~êå~= kçêç~åíáää=kçêçî ëíê~= bëééç~äéå= g ÇÉêÑçêëJkçêêë íê~=eñkçk=p~åçîáâéå=of= ^åçéêëíçêé=`éåíê~ä~= pçääéåíìå~=`éåíêìã= k~åâëí~=s ëíê~= p ÇÉêÜ~ãå=s ëíê~= s ëíéêîáâ=u= e~ãã~êäó= _êáåâéä~åâéå=ë Çê~= _êáåâéä~åâéå=åçêê~= hçããìå= _çêä åöé= _çêä åöé= bëâáäëíìå~= bëâáäëíìå~= c~öéêëí~= cäéå= dáëä~îéç= lãê ÇÉ= g~âçäëö êç~êå~= _ìääéêãóêéå= s ëíéêã~äã= hêìëö êçëäéêöéí= hçä~êäóå= cäéåë=ë Çê~= dáëä~îéç=o= Liberalerna 17

d îäé= d íéäçêö= d íéäçêö= d íéäçêö= d íéäçêö= e~ääëäéêö= eéäëáåöäçêö= h~êäëâçö~= h~êäëí~ç= h~íêáåéüçäã= h~íêáåéüçäã= h éáåö= iáåçéëäéêö= iáåâ éáåö= iáåâ éáåö= iàìëç~ä= j~äã = kçêêâ éáåö= kçêêâ éáåö= kóâ éáåö= k ëëà = p~åçîáâéå= pìåçäóäéêö= pìåçëî~ää= pìåçëî~ää= rãé = s åéêëäçêö= s ñà = êåëâ äçëîáâ= = kçêççëí= i åëã~åëö êçéå= dêéîéö êçéå= p Çê~=hçêíÉÇ~ä~= o~ååéäéêöéå= e ëëäéäéêö= a~äüéã=ë Çê~= i~åç~= hêçåçé~êâéå=åéåíêìã= kóüéã= k îéêíçêé= qìå~ç~ä= iáåçéëäéêöë=åçêç ëíê~= _ÉêÖ~=P= _ÉêÖ~=O= iàìëç~ä=`l= péöéî åö= iàìê~= `áíó= ëíê~=_ê~åçâ êê= k ëëà =S= jìêö êçéå= e~ääçåäéêöéå= k~åâëí~= ëíê~= pâ åjeéññåéêë= kçêê~=bêëäçç~= s åéêëäçêö=nn= ^ê~äó= s~äü~ää~= 2.6 Utanförskapsområdenas utmärkande drag Tabell 1 på de föregående sidorna ger den viktigaste bilden av läget i Sveriges utanförskapsområden november 2012, vad avser förvärvsfrekvens, valdeltagande, skolresultat och förvärvsinkomster. Denna bild kan nu fördjupas och nyanseras ytterligare genom att beskriva andra faktorer som är kännetecknande för utanförskapsområdena. Det har funnits en föreställning att utanförskapsområden är detsamma som miljonprogrammens storskaliga förortsområden. Som framgått av tidigare versioner av Utanförskapets karta är denna bild inte rättvisande. På samma sätt som många miljonprogramsområden har en någorlunda stabil eller rentav god situation, finns det många utanförskapsområden som inte stämmer med schablonbilden. Liksom 2006 fanns utanförskapsområden över hela Sverige år 2012. Eftersom Luleå fallit bort från listan över utanförskapsområden är Umeå den nordligast belägna stad som hade utanförskapsområden. Det fanns utanförskapsområden i alla län utom Gotland, Jämtland och Norrbotten. Kännetecknande för flertalet utanförskapsområden är att de är belägna i större städer. Endast i undantagsfall finns utanförskapsområden i mindre samhällen. Åstorp i Skåne är ett sådant undantag. Sex utanförskapsområden i storstäderna hade över 10 000 invånare vardera: i fallande ordning Alby i Botkyrka, Nydala i Malmö, Husby i Stockholm samt södra Rosengård och Lindängen i Malmö. Samtidigt fanns det år 2012 också utanförskapsområden med bara tusentalet invånare, till exempel i Vänersborg och Örnsköldsvik. Det sammanlagda antalet människor som bodde i utanförskapsområden i november 2012 var 518 952, vilket är en ökning jämfört med 2006 då antalet var 493 070. Samtidigt har dock Liberalerna 18

folkmängden i Sverige ökat under samma period från 9 113 257 personer år 2006 till 9 552 375 personer i november 2012. Det innebär att andelen invånare som bor i utanförskapsområden ligger oförändrat på 5,4 procent. Som redovisats är det de tre första punkterna i listan ovan förvärvsfrekvens, valdeltagande och skolresultat som ligger till grund för vilka områden som här definieras som utanförskapsområden. Vi går nu vidare till att studera andra dimensioner. 1. Könsskillnader i förvärvsfrekvens. Av kvinnorna i åldrarna 20 64 år hade 45,7 procent förvärvsarbete hösten 2012, att jämföra med 54,1 procent av männen. Det är en minskning med 1,8 procentenheter för kvinnorna jämfört med 2012, medan männens förvärvsfrekvens har stigit med 0,2 procentenheter. Det finns alltså en tydlig genusdimension i utvecklingen av förvärvsfrekvensen. De geografiska skillnaderna är stora. I området Vänersborg 11 har kvinnorna en förvärvsfrekvens på 60,4 procent, vilket är högre än männens och dessutom ovanför gränsen för vad som räknas som utanförskapsområde. Lägst förvärvsfrekvens bland kvinnor finns i södra Rosengård, där endast 25,0 procent förvärvsarbetar. 2. Hög andel utrikes födda. 50,3 procent av invånarna i utanförskapsområdena 2012 var födda utanför Sverige, och av de utlandsfödda var 63,9 procent födda utanför Europa. Detta innebär att den starka ökningen av utlandsfödda personer i utanförskapsområden fortsätter. År 2006 var 44,9 procent av invånarna i utanförskapsområden födda utanför Sverige, och av de utlandsfödda var 56,1 procent födda utanför Europa. 3. Dominerande ställning för hyresrätter. 89,2 procent av befolkningen i utanförskapsområdena bodde hösten 2012 i hyresrätt, en marginell ökning jämfört med hösten 2006 då andelen låg på 89,0 procent. I hela 52 utanförskapsområden bodde minst 99 procent av invånarna i hyresrätt, en siffra som är oförändrad jämfört med 2006. 4. Fortsatt låg genomsnittlig utbildningsnivå. 32,9 procent av invånarna i åldrarna 20 64 år hade högst grundskoleutbildning eller saknade helt uppgift om utbildning. Det är en viss förbättring jämfört med 2006, då motsvarande siffra var 34,0 procent. Även här finns stora skillnader mellan utanförskapsområdena. I det område som hade lägst utbildningsnivå, östra Vivalla i Örebro, var det 47,2 procent som enbart hade grundskoleutbildning eller saknade uppgift om skolgång. Det finns områden där motsvarande siffra ligger under 20 procent, till exempel Valhalla i Örnsköldsvik. Tabell 2: Utanförskapsområdenas utmärkande drag november 2012 Plats Kommun Namn Förvärvsfrekvens bland kvinnor, % Födda utanför Sverige, % Varav födda utanför Europa, % Enbart grundskola eller okänd utbildning, % Boende i hyresrätt, % 1 Malmö Södra Rosengård 25,0 60,8 69,4 47,0 100,0 2 Kristianstad Gamlegården 29,6 60,1 74,8 38,1 97,3 3 Eskilstuna Fröslunda-Björkhultsvägen 27,2 53,9 87,8 45,3 97,8 4 Trollhättan 17 Kronogård Norra 35,1 52,7 54,7 36,6 100,0 5 Göteborg Östra Bergsjön 35,4 60,0 64,7 38,4 92,3 6 Norrköping Hageby Norra (delvis f.d. Hageby 30,3 53,5 77,4 40,2 98,6 Nordväst och Nordost) 7 Eskilstuna Råbergstorp-Lagersberg 25,8 56,0 87,9 41,2 94,7 8 Skövde Ryds Centrum 37,1 52,9 78,6 36,7 100,0 9 Örebro Vivalla västra 33,5 52,7 79,5 43,4 100,0 Liberalerna 19

10 Karlskrona Kungsmarken 30,0 61,8 65,5 35,0 100,0 11 Gävle Andersberg C (f.d. Andersberg 1) 26,8 50,1 89,0 39,6 100,0 12 Örebro Vivalla östra 30,7 55,1 87,5 47,2 100,0 13 Örebro Vivalla norra 31,8 51,5 81,4 44,9 100,0 14 Malmö Holma 36,6 56,6 60,9 31,6 100,0 15 Trollhättan 18 Kronogård Södra 38,9 57,1 63,2 38,0 86,8 16 Stockholm Södra Rinkeby 37,5 60,7 75,2 46,0 98,4 17 Göteborg Norra Biskopsgården 38,5 61,6 64,4 38,4 91,3 18 Södertälje Hovsjö 38,7 70,2 75,4 41,3 82,4 19 Stockholm Norra Tensta 41,9 62,2 75,8 42,9 96,3 20 Stockholm Hjulsta 51,0 56,1 79,4 32,9 95,7 21 Stockholm Norra Rinkeby 41,3 62,7 71,2 44,8 97,8 22 Göteborg Hjällbo 39,6 59,0 70,1 40,9 92,6 23 Göteborg Västra Bergsjön 45,8 53,0 64,6 31,1 89,1 24 Eskilstuna Årby-Notarien (f.d. Årby) 34,7 62,5 84,6 35,5 98,8 25 Norrköping Hageby Centrum (delvis f.d. Hageby 36,1 43,7 64,2 35,8 100,0 Sydost och Nordost) 26 Linköping Skäggetorp 1 (Skäggetorp C) 31,9 54,1 71,0 40,5 99,2 27 Malmö Nydala 43,2 54,6 47,6 32,1 95,2 28 Landskrona Norrestad (delvis f.d. Landskrona 12) 38,3 53,1 37,7 35,2 99,8 29 Malmö Sofielund 51,0 40,7 52,5 23,2 89,4 30 Linköping Skäggetorp 5 (Tornby-Skäggetorp 33,0 49,6 85,7 42,8 90,7 Norra) 31 Göteborg Gårdstensberget 45,8 62,7 49,0 34,9 87,8 32 Karlstad Kronoparken centrum 32,1 31,7 72,9 16,4 100,0 33 Göteborg Hammarkullen 40,3 56,3 72,8 37,8 75,3 34 Borås Borås 12 Hässleholmen-Alnen 35,8 59,8 57,9 36,3 91,2 35 Göteborg Lövgärdet 46,2 56,9 58,0 32,1 88,5 36 Växjö Dalbo 41,7 54,4 65,9 30,2 100,0 37 Malmö Norra Rosengård 35,5 63,2 40,4 33,0 100,0 38 Eskilstuna Fröslunda-Tallåsparken 39,1 47,1 84,2 34,7 88,7 39 Södertälje Ronna 45,5 63,7 69,7 39,6 78,0 40 Borås Borås 86 Norrby Billdalsgatan 33,2 58,8 70,9 46,7 100,0 41 Helsingborg Drottninghög Östra 37,7 53,7 55,3 35,2 100,0 42 Landskrona Dammhagen (f.d. Landskrona 5) 47,1 45,5 29,5 28,1 81,9 43 Landskrona Centrum (f.d. Landskrona 4) 44,4 44,1 40,3 35,1 99,3 44 Flen Flens södra 46,4 43,3 72,6 33,6 86,8 45 Göteborg Eriksbo 49,2 53,7 64,7 32,7 89,7 46 Halmstad Martin Luther 12 41,8 54,9 42,3 32,2 100,0 47 Eskilstuna Årby-Navigatören (f.d. Årby) 41,6 48,7 51,5 31,7 100,0 48 Nyköping Västra Brandkärr 36,7 38,8 75,3 44,4 100,0 49 Vänersborg Vänersborg 19 40,0 47,9 49,9 39,3 84,2 50 Linköping Skäggetorp 2 (Nygård) 39,4 51,5 67,8 33,5 99,5 51 Trollhättan 22 Sylte Norra 41,1 41,9 65,6 34,8 76,3 52 Linköping Skäggetorp 4 (Skäggetorp Västra) 41,9 41,7 71,1 32,9 100,0 53 Katrineholm Nyhem 48,5 33,2 74,3 33,4 57,9 54 Södertälje Geneta 51,6 57,9 69,6 38,1 67,0 55 Stockholm Södra Tensta 47,1 58,9 74,7 38,4 99,9 56 Linköping Berga 3 (Berga Nordväst) 34,9 48,5 84,2 33,1 92,2 57 Örebro Oxhagen 43,8 48,4 69,5 35,0 100,0 58 Uddevalla Bäve 7 41,1 54,1 68,0 42,4 100,0 59 Borlänge Tjärna Ängar-Paradiset 34,7 47,7 78,8 45,7 69,4 60 Linköping Berga 2 (Berga Nordost) 37,0 46,7 81,4 32,7 96,1 61 Örebro Varberga östra 44,8 50,5 65,3 30,1 99,9 62 Sundbyberg Hallonbergen 55,2 57,2 73,5 30,6 94,1 Liberalerna 20