Sammenstilling af høringssvar for rengøringsmidler til levnedsmiddelindustrien til kriterieversion 1 Den 5/9-2005

Sammenstilling af høringssvar for rengøringsmidler til levnedsmiddelindustrien til kriterieversion 1 Den 5/9-2005 1/40

1. Indledning Nordisk Miljømærkning har i perioden 7. december 2004 5. februar 2005 afholdt høring af forslaget til kriterier for Rengøringsmidler og desinfektionsmidler til levnedsmiddelindsutrien. Nordisk Miljømærkning har besluttet, at der på nuværende tidspunkt ikke skal være kriterier for desinfektionsmidler i kriteriedokumentet. Beslutningen er truffet på baggrund af de kommentarer, som vi har modtaget fra en række forskellige høringsparter. Vi har måttet erkende, at vi på nuværende tidspunkt mangler viden og information om desinfektionsmidler, hvorfor vi har valgt ikke at medtage denne typer produkter. Kriterierne vil således kun omfatte krav til rengøringsmidler (uden desinficerende effekt) til brug i levnedsmiddelindustrien. Hvis der på et senere tidspunkt viser sig at være interesse for miljømærkning af desinfektionsmidler til levnedsmiddelindustrien, vil Nordisk Miljømærkning udvide krtierierne til også at mfatte desinficerende midler. Titlen på det nuværende kriteriedokumentet vil blive ændret til Svanemærkning af rengøringsmidler til levnedsmiddelindustrien. Nedenstående er en gennemgang af de indkomne svar og Nordisk Miljømærknings kommentarer til svarene. 2. Oversigt over indkomne svar Afstår Land Støtter Støtter med kommentarer Kommentarer uden at tage stilling Forkaster Forkaster med kommentarer Danmark 1 0 8 3 0 0 Finland 0 1 2 0 0 2 Island 1 0 0 2 0 0 Norge 0 0 4 2 0 0 Sverige 0 2 1 5 0 1 Total 2 3 15 12 0 3 Kriteriedokument og baggrundsdokument er sendt til høring hos 408 høringsparter i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige. I alt har 35 af disse høringsparter svaret. Svarene fordeler sig som det ses af ovenstående tabel. 77% afstår fra at tage stilling til kriterieforslaget, 14% støtter kriterierne, mens 3 svarende til 9% forkaster kriterieforslaget. I bilag 1 fremgår det endvidere hvilke høringsparter i de enkelte nordiske lande, der har fremsendt svar. Af hensyn til systematikken er høringssvarene delt op i flere afsnit, så det passer til inddeling af krav i kriteriedokumentet. Høringssvarene er skrevet i kasser med 2/40

angivelse af den enkelte høringspart. Kommentarerne fra Nordisk Miljømærkning er skrevet nedenunder høringssvarene. Udkast til kriterier og baggrundsdokument vil blive justeret og derefter forelagt for Nordisk Miljømærkenævn til beslutning. 3. Svar om generelle forhold Svar som vedrører generelle forhold findes i dette afsnit. Kemikalie- och hälsovårdsavdelningen, Arbetsmiljötillsynet, Island: Angående förslagen i helhet, och angående bägge kategorier (Industriella rengöringsmedel och Rengörings och desinfektionsmedel för födevareindustrin), då är dessa förslag bra strukturerade. Det är klart indikerad vilka krav produkten måste uppfylla för att märket skall kunna användas, och vilken dokumentation måste framvisas eller tester som måste utföras för att uppfylla kraven. Vi takker for den positive tilkendegivelse. Ecolab: Ecolab AB ser överlag positivt på att miljökriterier för en ny kategori produkter har tagits fram. Som helhet innehåller kriteriedokumentet en del relevanta och ur ett miljö- och kvalitetsperspektiv nödvändiga krav för rengöringsmedel (med några undantag). Vi takker for den positive tilkendegivelse. Ecolab: Ur ett funktionsperspektiv ifrågasätter vi dock starkt de krav som ställs på medel för desinfektion. Ändamålet för rengöringsmedel respektive desinfektionsmedel kräver vitt skilda egenskaper hos produkterna. Vi föreslår därför att skilda kriterier sätts upp för dessa två kategorier av produkter. Nedan ges därför också Ecolab AB:s ståndpunkt avseende kriterierna med utgångspunkt från de båda produkttyperna var för sig. Desinfektionsmedel Vi ser stora svårigheter att formulera ett desinfektionsmedel som lever upp till föreslagna kriterier och som samtidigt bibehåller en desinficerande egenskap. Ett desinfektionsmedel kräver en viss halt av ett eller flera ämnen som har avdödande effekt på mikroorganismer. Följande problemställning konstateras när vi ser närmare på de ämnesgrupper som används på marknaden i dagsläget: Ämnesgrupp: Problemställning: Ref: Aktivt klor Tillåts inte alls K8 QAC (Kvartära Alla av dessa föreningar är troligen K2,K8 3/40

ammoniumföreningar) klassade R50, R50/53, R51/53 eller R52/53 och mer än 0,04% behövs för desinfektion. Peroxiättiksyra R50-klassad, mer än 0,04% behövs. K2 Väteperoxid R50-klassad, mer än 0,04% behövs. En K1,K2 högre halt skapar en oxiderande produkt. Alkohol Alla typer av alkoholer klassas troligen R50. En 70% alkoholhalt krävs för att få desinficerande effekt vilket skapar en brandfarlig produkt. Alkohol är också ett ekonomiskt problem. K1, K2 Med ovanstående (= alle Ecolabs kommentarer, indsat i dette dokument)hoppas vi att Nordisk Miljömärkning har fått ett nytt perspektiv som påverkar dess beslut om kriterierna för rengörings- och desinfektionsmedel inom livsmedelsindustrin. Ecolab AB anser att det är av stor vikt att organisationen för en dialog med berörda kemikalieleverantörer innan ett slutgiltigt beslut fattas. Kommentarer til øvrige krav fremgår under punktet for kravet, se senere i høringssammenstillingen. Kemi & Miljö Konsulterna AB: Saknar kriterier för sk PBT-ämnen, vpvb-ämnen, CMR-ämnen, hormonstörande ämnen, allergiframkallande ämnen (jmf Kemikalieinspektionens Prioriteringsguide PRIO). Vi har krav til klassificering i kriterier. Vi tilføjer forbudskrav til vedrørende kræftfremkaldende, mutagene og reproduktiostoksiske stoffer. Husk, at dette er produkter.til brug i industrien, hvor der stilles skrappere krav til rengøring og uddannelse af brugere, end der gør til produkter til privat brug. JohnsonDiversey Sverige AB: Vi tycker det är bra att Nordisk Miljömärkning tagit initiativ till att, mot bakgrund av den rikliga flora av olika kriterier som idag förekommer, skapa enhetliga kriterier för bedömning av rengöringsmedel och desinfektionsmedel för användning inom livsmedelsindustrin. Miljöpåverkan från rengörings- och hygienprocesser inom livsmedelsindustrin kan vara avsevärd genom bl.a en hög energi- och vattenanvändning. Val av effektiva rengöringsmedel och innovativa rengörinssystem kan ge stora totala miljövinster. Kriteriedokumentet fokuserar dock ensidigt på i rengörings- och desinfektionsmedel enskilda kemikalier och dess potentiella ekotoxikilogiska och toxikologiska egenskaper vilket är olyckligt. 4/40

Rengörings- och desinfektionsmedlens viktiga del i livsmedelsäkerhetsarbetet och dess betydelse för detta får inte underskattas liksom behovet av kostnadseffektiva rengörings-processer. Som framfördes inledningsvis ser vi positivt på kriterieförslaget, förutom avsaknaden av en helhetssyn, men vill framföra synpunkter på vissa delar i förslaget som härmed redovisas. Vi er klar over at der blandt producenter og brugere af rengøringsmidler og desinfektionsmidler er forkus på de totale omkostninger for rengøringsprocessen. Dette viste vores indledende markedsundersøgelse. På nuværende tidspunkt har det ikke været muligt at stille omkostningsrelaterede krav i kriterierne, men det er et forhold, som vi bør sætte fokus på ved en revision. Det er rigtigt,at vi fortrinsvis fokusere på indholdsstoffer og miljømæssige påvirkninger. Vi har valgt dette område, dels fordi vi finder at det er et godt udgangspunkt i det videre arbejder med levnedsmiddelområdet, og dels fordi det er i tråd med den måde Nordisk Miljømærkning arbejder på. Nordisk Miljømærkning har krav til innovative rengøringssystemer, nemlig rengøringstjenester, når det gælder rengøring af kontorer, institutioner og lignende. På nuværende tidspunkt har vi ingen aktuelle planer om at udvikle kriterier for rengøringstjenester i indutrien. Vi er glade jeres positive tilkendegivelse af kriterierne. Institutet för Miljömedicin (IMM) vid Karolinska Instituttet: Höga effektivitetskrav bör ställas på rengöringsmedel och desinfektionsmedel för livsmedelsindustrin. Dels får medlen inte kontaminera livsmedlen, dels måste de hindra mikroorganismer att överleva och ge mikrobiell kontaminering av livsmedlet. För att uppnå riktigt effektiv rengöring kan det krävas så starka produkter att dessa i sig blir klassade som hälsofarliga. Därför anser vi det vara fel att Svanenmärka dessa produkter. Risken är att användarna blir vilseledda och tror att sådana starka/frätande medel inte har några hälsoeffekter. Teknokemiska Föreningen, Finland: Vår uppfattning är att arbetsgruppen, som har utarbetat förslaget, har inte haft tillräckligt med expertis angående ifrågavarande applikationer. När man utarbetar kriterier borde man ta hänsyn till industris åsikter bättre än vad man nuförtiden gör. Det är i praktiken omöjligt att av miljömärkningens experter sammansatta arbetsgruppen kunde vara specialist i alla de områdena, där man utvecklar Svankriterier. Nordisk Miljømærkning har benyttet sig af eksperter fra industrien ved direkte henvendelser til udvalgte producenter og brugere/anvendere. På enkelte områder, se høringsbrev, har vi ønsket at få kommentarer til de krav i kriteriedokumentet hvor sekretariaterne har manglet viden eller været i tvivl om niveau for krav. Nordisk Miljømærkning er interesseret i at få kommentarer til kriterieudkast fra så mange instanser som muligt, så derfor er alle kommentarer til kriterieudkast velkomne. 5/40

Høringssvar tages med ved justering af kriterieforslag i det omfang der er belæg for det. Svensk Mjölk: Sammenfattning: Svensk Mjölk stödjer förslaget med följande kommentarer och synpunkter; Jordbruksverket har enligt det s k Mjölkdirektivet 92/46/EEG ansvar för gårdshygienen och godkända desinficerande juvervårdsprodukter men godkänner inte själva några produkter utan hänvisar till Danska listan. Svanenkriterierna saknar miljö- och hälsokriterier angående svårnedbrytbarhet, bioackumulerbarhet, PBT-ämnen, vpvb-ämnen, CMR-ämnen, hormonstörande effekter och allergi. Det är otydligt hur Svanenkriterierna tillämpas på desinfektionsmedel. Svanenkriteriernas krav på funktionsrapporter är otillfredsställande. Svar til de øvrige punkter fremgår under de enkelte kravpunkter i sammenstillingen. IHH, Branchforeningen för Industriell och Institutionell Hygien: Branschföreningen för Industriell och Institutionell Hygien (IIH) har som medlemmar Sveriges ledande tillverkare och leverantörer av kemisk-tekniska produkter, redskap och maskiner för professionell rengöring. Vi anser generellt att det vore angeläget att en dialog förs på ett tidigt stadium mellan Nordisk Miljömärkning och IIH, när miljömärkningskriterier, som så uppenbart berör vår bransch, utarbetas. Den här gången har vi dock att ta ställning till ett redan färdigt remissförslag, som vi här kommenterar, men uppmuntrar en dialog mellan oss innan beslut om kriteriedokumenten fattas. Det er positivt at IHH ønsker at blive inddraget i kriterieudvikling på et tidligere stadium end ved høringen. Dette vil Nordisk Miljømærkning tage til efterretning i forbindelse med andre kriterieudviklingsprojekter, der er relevante for IHH s medlemmer. IHH, Branchforeningen för Industriell och Institutionell Hygien: När det gäller kriterierna som föreslås för produkter i livsmedelsindustrin, saknar vi det helhetsperspektiv, som är nödvändigt i den praktiska verkligheten och som kan skapa verkliga miljövinster. Vi menar att dokumentet lägger alltför stor tonvikt vid egenskaperna hos de enskilda kemiska ämnena, istället för att ta ett helhetsgrepp som inkluderar t ex energi- och vattenförbrukning. Kostnadsaspekterna är också väsentliga i de berörda verksamheterna, men dessa har glömts bort då fokus ligger ensidigt på produkter och ingredienser. Vi anser även att man bör överväga om olika kriterier bör gälla för rengöringsmedel och desinfektionsmedel för livsmedelsindustrin, eftersom funktionskraven på de olika produktkategorierna är helt olika. Att formulera ett desinfektionsmedel som håller sig inom de föreslagna miljömärkningskriterierna samtidigt som produkten har de 6/40

desinfekterande egenskaper som är nödvändiga, innebär stora svårigheter. Flera av de ämnen som behöver användas för att uppnå desinfekterande effekt faller på olika kravkriterier i det föreslagna dokumentet. Vi er klar over at der blandt producenter og brugere af rengøringsmidler er forkus på de totale omkostnnger for rengøringsprocessen. Dette viste vores indledende markedsundersøgelse. På nuværende tidspunkt har det ikke været muligt at stille omkostningsrelaterede krav i kriterierne, men det er et forhold, som vi bør sætte fokus på ved en revision. Det er rigtigt, at vi fortrinsvis fokusere på indholdsstoffer og miljømæssige påvirkninger. Vi har valgt dette område, dels fordi vi finder at det er et godt udgangspunkt i det videre arbejder med levnedsmiddelområdet, og dels fordi det er i tråd med den måde Nordisk Miljømærkning arbejder på. 4. Høringssvar om kriteriekrav og baggrundsdokument I dette afsnit gennemgås alle de kommentarer, der vedrører selve kriteriedokumentet samt baggrundsdokumentet. Hvad kan Svanemærkes? Kemi & Miljö Konsulterna AB: 1. Vi efterlyser en definition av begreppet livsmedelsindustri och mjölkproduktion. Vilka avgränsningar ser ni i begreppet och vad bör eventuellt förtydligas? Inkluderar kraven såväl den traditionellt industriella delen som den enskilde bonden? Om allt inkluderas kan det finnas behov av anpassningar, t.ex. i samband med hantering av kemikalier, exponeringsrisker, risker för läckage till vattendrag, förekomst av reningsverk. 2. Har en nulägesinventering genomförts där olika grenar av livsmedelsindustrin jämförts med varandra? Hur ser kemikalieanvändandet ut inom olika branscher, vilka är likheterna och vilka är de stora skillnaderna? Finns det möjlighet att anpassa kriterierna efter olika inriktningar inom livsmedelsindustrin? 3. Eftersom produkter avsedda för användningsområdena rengöring, desinfektion och juvervård ser olika ut och till viss del även omfattas av olika regelverk kan det vara svårt att utgå från samma generella krav. T.ex. är desinficerande juvervårdsprodukter ej godkända före mjölkning, Mjölkdirektivet (SJFS 2 000:106). Antingen krävs specifika anpassningar för olika funktioner eller formuleras olika kriterier för olika användningsområden. (Återigen är avgränsningen enligt punkt 1 viktigt). 4. Varför omfattar kriterierna inte bansmörjmedel? 7/40

Produkter til yverhygiejne/juvervård udgår også af kriterierne. Dette er 1. generation af kriterier for rengøringsmidler til levnedsmiddelindustrien. Vi har valgt at opstille generelle krav, da vi ikke har et indgående kendskab til sammensætningen af alle produkttyper. Ved revision til 2. generation kan vi evt. dele krav mere op, hvis der viser sig et behov for dette. Båndsmøremidler/bansmörjmedel er ikke omfattet af disse kriterier, da vi ikke har nok kendskab til denne type produkter. Vi er åbne for udvidelser af produktgruppen, hvis der viser sig en interesse fra producenters side. Macserein Koncernen: inkl Apels Cheminvest, Macserien Produktion och NMK Livsmedelsteknik AB: Kriterierna utesluter massor av produkter som kan har miljöfördelar. Vad är målet med miljömärkning? Dessa produkter används av professionella användare som har erfarenhet att hantera dem, de används inte av outbildade konsumenter. Hvilke typer af produkter kunne det være som udelukkes? Meningen med miljømærkning er jo ikke at alle produkter inden for et område skal kunne miljømærkes.målet er, at det skal være ca. 1/3 af produkterne som skal kunne mærkes med Svanen. K1 Klassificering Miljøstyrelsen, Danmark: (samme kommentar som for industrielle rengørings- og affedtningsmidler) I Tabel 1 fremgår der en række klassificeringer som produktet ikke må kunne tildeles. Her fremgår ætsende (C), men det fremgår også af baggrundsdokumentet at ætsende/stærkt ætsende (C) er undtaget. Er der en modsætning her? Når der er krav om ikke brandfarlig kan dette betyde, at brintoverilte produkter uhensigtsmæssigt ikke kan tillades. Disse er mindre miljøbelastende end klor og er i flere tilfælde (hvis de eks. er blandet med persyre) tilstrækkeligt effektive. Under tabel 1 fremgår en række R-sætninger. Det synes at være de samme klassificeringer som produktgruppen undtager, men det står der ikke. Det bør fremgå tydeligere. Om niveauet er for skrapt er en vurdering. Produkterne bør kunne det samme som standardprodukterne på markedet. Såfremt produkterne udelukkende er til industrielt/professionelt brug må man også kunne forvente et bedre kendskab til brugen af produkterne. Undtagelserne (lokalirriterende (i) eller ætsende/stærkt ætsende (C) med risikosætningerne R34, R35, R36, R38 og/eller R41 er mulige at miljømærke) argumenteres med er gjort for at tillade meget koncentrerede produkter som bl.a. vil mindske miljøbelastningen fra transport og emballage. Argumentet kan også være fordi professionel anvendelse medfører bedre kendskab til og evt. 8/40

værnemidler under brugen. Hellere et simpelt høj-alkalisk produkt, end et superkompliceret produkt (for miljøet) der skal bruges meget af, for at virke. Ny tabel 1. Følgende klassificeringer tillades ikke: Tabel 1 Klassificering Tilhørende symbol og R-sætninger Miljøfarlig Meget giftig T+ Giftig Sundhedsskadelig Sensibiliserende Eksplosiv Brandnærende Yderst brandfarlig Meget brandfarlig Brandfarlig N med R50, R50/53 eller R51/53. Og R52, R53 eller R52/53 uden N T n n,med R42 eller i med R43 E O Fx (F+ i Norge) F R10 Det har inte varit möjligt att miljömärka brandfarliga produkter enligt kriterieversion 1. Arbetsgruppen anser att det inte finns någon anledning att lätta kravet nu. Vi tilføjer forbudskrav til vedrørende kræftfremkaldende, mutagene og reproduktiostoksiske stoffer. Argumentet Fordi professionel anvendelse medfører bedre kendskab til og evt. værnemidler under brugen. kommer att tilläggas i bakgrundsdokumentet. Noiro Oy, FARMOS: Produkten får vara märkt med endast C eller i. Dangerous to the environment -krav uteslutar nästan alla desinfektionsmedel. Natriumhypoklorit är inte märkt med varken C eller i, men punkt R8 uteslutar den också. Eldfarlig -märkningar uteslutar alla alkoholbaserade desinfektionsmedel. Blir det någonting kvar? Kemikalie- och hälsovårdsavdelningen, Arbetsmiljötillsynet, Island: Det finns anledning till att ge dispens p.g.a. eldfarliga desinfektionsmedel, det kan begränsas till en märkning med F och ingen märkning, märkning med Fx är ett debattämne. 9/40

Icelandic Fisheries Laboratories: Är klassifiering som brandfarlig passande? Finns anledning till att ge dispens för desinfektionsmedel? Det finns klart en anledning till att ge dispens från detta för desinfektionsmedel, men kemikalier som etanol används för desinfektion av utrustning som är känslig för andra desinfektionsmedel, t.ex. vågar och sofistikerad mätutrustning. Angående andra krav som framkommer i K1 framgår inte tillräckligt klart av vägledningen att R34, R35, R36, R38 and/or R41 är undantagna och att substanser som faller under dessa definitioner kan få märkning som miljövänlig. Men dessa dispenser är mycket viktiga. Tabellen korrigeras. Statens fourensningstilsyn, Norge: Vi vil påpeke at R34 og R35 har farebetegnelsen "Etsende" og et eget faresymbol. Det går ikke klart fram om produkter med denne klassifiseringen er tillatt i svanemerkede produkter. Tabel 1 kommer att korrigeras (se ovan). Lilleborg Storforbrukere: Tabel 1 Man kommer ikke utenom enkelte stoffer med R-50 merking. Disse stoffene er jo like raskt nedbrytbare som andre uten denne merkingen. Siden de stort sett bare inngår i høyalkaliske produkter, må selve produktet fortynnes kraftig for at alkaliteten ikke skal påvirke miljøet. Dermed sier det seg selv at innholdet av R-50 merkede stoffer blir av underordnet betydning. Natriumhypokloritt har nå fått R-50 merking, men i mange rengjøringsoppgaver innen næringsmiddelindustrien er det helt nødvendig å benytte natriumhypokloritt. Alternativet er fare for beleggdannelse og bakterievekst. Dessuten er jo f.eks. pereddiksyre klassifisert med R-50, men dette må vel sies å være et miljøtilpasset desinfeksjonsmiddel. Enkelte tensider merkes n, R-22 fordi CECIO anbefaler det. Dette betyr ikke nødvendigvis at tensidene virkelig har en LD50 verdi som ligger under 2000 mg/kg. Dessuten vil det være andre ting i disse produktene som kan ha langt større betydning om noen skulle finne på å drikke/spise et produkt hvor denne type tensider kan inngå. Gränsvärdena som gäller miljöfarliga ingredienserna är samma som i kriterier för maskindiskmedel för professionellt bruk. 10/40

Angående tensider er det uklart om Lilleborg menar produkter eller ingredienser. Om man tänker på produkter, kan Svanen inte godkänna sådana tvättmedel, som klassificeras som miljöfarliga eller hälsoskadliga. Det är dock möjligt att miljömärka en produkt, som inte själv klassificeras som hälsoskadlig, men som innehåller hälsoskadliga ämnen. Kemi & Miljö Konsulterna AB: Produkter klassificerade som frätande anser vi bör omnämnas i kriterierna. Visserligen kan högkoncentrerade produkter minska den totala miljöbelastningen med anledning av minskat behov av transporter och förpackningsmaterial men om det samtidigt medför en påtagligt ökad hälsorisk bör inte detta försummas. Krav bör därför ställas på att frätande produkter ska kunna hanteras på ett säkert sätt, vilket t.ex. har att göra med förpackningens utformning, doseringsutrustning och produktens utseende. Produkter får ej klassificeras som Miljöfarliga (N; R 50, 50/53, 51/53 eller 52/53). Blir något överflödig med tanke på Miljökrav K2. Brandfarligheten känns inte som ett relevant krav baserat på vår erfarenhet kring produkternas egenskaper. Tabellen korrigeras (se ovan). I tabellen 1 har det nu tillsatts också R53. Före det kunde man säga att förbud mot klassificering som miljöfarlig var onödig, därför att K2 redan förbjöd det. Nordiska miljömärkningen anser nog att det är i alla fall relevant att ha krav på både produkternas och ingrediensernas miljöfarlighet. Macserein Koncernen: inkl Apels Cheminvest, Macserien Produktion och NMK Livsmedelsteknik AB: Det är ett stor problem gällande desinficerings del att sprit som är det miljövänligaste alternativet inte blir tillåten på grund av brandfara. Väteperoxid som är oxiderande är också ett miljövänligare alternativ. För ett år sedan kom det en remiss där jag tror att även lägre halter väteperoxid skulle vara klassade som oxiderande om det blev fastställt. På rengörings delen är kaliumhydroxid som används i flera CIP (cleaning in place) rengöringssystem klassade som n. Det betyder att för att undvika att klassa hela produkter som n får man inte använd mer än 24,99% Det betyder mindre koncentrerade produkter och mer vatten i produkten och därmed mer frakt av vatten runt om landet vilket ger miljö konsekvenser. Varför är n R 22 så farligt men frätande är accepterat? Rent praktiskt är frätande produkter också farligt att äta/dricka. Se svar til Miljjøstyrelsen. 11/40

JohnsonDiversey Sverige AB: Rengörings- och desinfektionsmedel får inte vara klassificerade som Oxiderande (O) eller klassificerade som brandfarliga med F+, F vilket utesluter användningen av inom livsmedelsindustrin viktiga desinfektionsmedel som t.ex perättiksyra och alkoholer vid en koncentration som ger tillfredsställande biocid effekt! Kaliumhydroxid är en viktig kemikalie i syfte att göra alkaliska produkter optimalt koncentrerade och stabila under kalla lagringsförhållanden. KOH som råvara är i koncentrationer >25% klassat som n. För att inte komma i konflikt med den maximalt tillåtna koncentrationen (0,04%) av n klassade ämnen måste en mycket utspädd råvara användas vilket inte verkar optimalt ur miljanpassningssynpunkt! När det gäller KOH, se före detta svar, där det föreslås att basiska tvättmedel kunde tillåtas vara hälsoskadliga. Gränsvärdena i K2 (0,04 %) gäller bara miljöfarliga ämnen, inte hälsoskadliga ämnen. Teknokemiska Föreningen, Finland: Varför accepteras irriterande ( i ) och frätande (C ) ämnen, men inte skadliga ämnen ( n )? Se nordiska miljömärkningens svar till kommentar av Macserein Koncernen (inkl Apels Cheminvest, Macserien Produktion och NMK Livsmedelsteknik AB) ovan. Svensk Mjölk: Oklart om vilka riskfraser man menar. Oklart om R50 för desinfektionsmedel. Tabell 1 kommer att korrigeras så att den blir tydlig. IHH, Branchforeningen för Industriell och Institutionell Hygien: Vi har förståelse för att miljökrav ställs på de sammansatta produkterna, men är tveksamma till ämneskraven (se nedan). När det gäller kravet på att produkter inte får klassificeras som oxiderande eller brandfarliga, ser vi allvarligt på att det då inte blir möjligt att använda t ex alkohol eller perättiksyra, som är miljövänliga alternativ för desinfektionsmedel. Dessa substanser är mycket viktiga ämnen som gör det möjligt att uppnå de funktionskrav som ställs på desinfektionsmedel. Också förbudet mot n-klassade produkter innebär problem, eftersom kaliumhydroxid, som används i CIP-rengöring, är klassificerad som n i koncentrationer >25%. För att uppnå effekt behövs ämnet i halter som även gör produkten n-klassad. Är det bättre att späda produkten med vatten eller att använda KOH i lägre koncentration så att substansen inte blir klassificerad av råvaruleverantören? Vi ser inte detta som en miljöanpassad lösning. 12/40

Eftersom desinfektionsmedel skall vara avdödande på mikroorganismer, ställer kravet på att produkten inte får vara klassad som R50 till problem. En lösning på problemet, som knappast kan betraktas som miljöanpassad, blir att späda ut produkten, vilket innebär mer transport, förpackningsmaterial etc. När det gäller KOH, se nordiska miljömärkningens svar till kommentar av Macserein Koncernen (inkl Apels Cheminvest, Macserien Produktion och NMK Livsmedelsteknik AB) ovan. K2 Miljøskadelighed Miljøstyrelsen, Danmark: Max indhold er på 0,04%, i håndopvask er grænsen 0,01%. Kan forskellen argumenteres med netop at et industrielt produkt skal være mere effektivt. Skillnaden kan väl argumenteras som föreslått. Gränsvärdena för industriella rengöringsmedel är samma som i kriterier för maskindiskmedel för professionellt bruk. Gränsvärdet för handdiskmedel baserar sig på en rätt stor mängd data som Nordiska Miljömärkningen har samlat upp om produkter vid licensbehandling. Egentlig er 0,04% lig med 0%, vi skriver blot 0,04% for angive en maksimumsgrænse for indhold af miljøskeadelige stoffer. Noiro Oy, FARMOS: max 0,04% - så här små mängd av något N-märkt ämne har inte någon funktion i produkten! Gränsvärdena för industriella rengöringsmedel är samma som i kriterier för maskindiskmedel för professionellt bruk. Egentlig er 0,04% lig med 0%, vi skriver blot 0,04% for angive en maksimumsgrænse for indhold af miljøskeadelige stoffer. Efter høringen har vi valgt at ændre niveauet for stoffer klassificeret med R50. Stof klassificeret med R50 kan højest indgå med 0,20%. Statens fourensningstilsyn, Norge: Vi mener også at ingen svanemerkede produkter bør kunne merkes med R53. Tabell 1 kommer att korrigeras (se ovan). Lilleborg Storforbrukere: Tabel 2 Man kommer ikke utenom enkelte stoffer med R-50 merking. Disse stoffene er jo like 13/40

raskt nedbrytbare som andre uten denne merkingen. Siden de stort sett bare inngår i høyalkaliske produkter, må selve produktet fortynnes kraftig for at alkaliteten ikke skal påvirke miljøet. Dermed sier det seg selv at innholdet av R-50 merkede stoffer blir av underordnet betydning. Natriumhypokloritt har nå fått R-50 merking, men i mange rengjøringsoppgaver innen næringsmiddelindustrien er det helt nødvendig å benytte natriumhypokloritt. Alternativet er fare for beleggdannelse og bakterievekst. Dessuten er jo f.eks. pereddiksyre klassifisert med R-50, men dette må vel sies å være et miljøtilpasset desinfeksjonsmiddel. (samme kommentar som til K1) Gränsvärdena som gäller miljöfarliga ingredienserna är samma som i kriterier för maskindiskmedel för professionellt bruk for R50/53 og R51/53+R52/53, mens kravet for R50 er blevet ændret til højest 0,20%. Ecolab: Rengöringsmedel Generellt bör man undvika att enskilda ämnen/ämnesgrupper förbjuds eller begränsas. Kraven bör istället så långt det går gälla ämnenas/råvarornas egenskaper. Men olika gränsvärden bör då sättas för R50, R50/53, R51/53 respektive R52/53-klassade råvaror, när t ex miljöeffekten av en R50-råvara inte kan jämställas med miljöeffekten av en R50/53-klassad råvara. Vi har förståelse för att produkten i sig inte bör klassas med ovan nämnda riskfraser, men vi saknar belägg för att enskilda råvaror inte får vara klassade R50 (i bakgrundsdokumentet finner vi heller inga kommentarer i frågan). Arbetsgruppen är enig med Ecolab om att krav bör så långt det går gälla ämnenas/råvarornas egenskaper. Arbetsgruppen är också enig med Ecolab om det att olika gränsvärden kunde sättas för R50, R50/53, R51/53 respektive R52/53-klassade råvaror. Det er valgt at ændre kravniveau for R50 til 0,20%, mens kravniveau for R50/53 og R51/53+R52/53 bibeholdes som i professionel maskinopvask, hvor kravnieau fungere fint. Ecolab: Desinfektionsmedel Generellt bör inte enskilda ämnen/ämnesgrupper förbjudas eller begränsas. Kraven bör istället enbart gälla ämnena/råvarornas egenskaper. Men olika gränsvärden bör då sättas för R50, R50/53, R51/53 respektive R52/53- klassade råvaror, när t ex miljöeffekten av en R50-råvara inte kan jämställas med miljöeffekten av en R50/53-klassad råvara. Vi har förståelse för att produkten i sig inte bör klassas med ovan nämnda riskfraser, men vi saknar belägg för att enskilda råvaror inte får vara klassas R50 (i bakgrundsdokumentet finner vi heller inga kommentarer i frågan). 14/40

R50-klassade råvaror tillåts dessutom i upp till 10% i Nordisk Miljömärknings kriterier för torkmedel. Kemi & Miljö Konsulterna AB: Finns det någon särskild anledning till att ni valt lägsta tillåtna koncentration av miljöfarliga ämnen till just 0,04 %. Är det t.ex. baserat på befintliga koncentrationer i dagens produkter, vetenskapliga aspekter eller utifrån annan grund. Vi föreslår att kravet även bör omfatta nedbrytningsprodukter och att detta i så fall ska framgå av kravet. I 4:e punkten över krav på vad som ska sändas med vid ansökan framgår att: Redogörelse för alla ingående ämnens akuta akvatiska toxicitet, nedbrytbarhet och/eller bioackumulerande egenskaper. Det anser vi bör endast vara och istället för och/eller. Det framgår också, i samma punkt som ovan, att om: tillräckligt data saknas så behandlas ämnen som miljöfarliga. Gäller detta samtliga ingående ämnen som ingår i produkten? Det er valgt at ændre kravniveau for R50 til 0,20%, mens kravniveau for R50/53 og R51/53+R52/53 bibeholdes som i professionel maskinopvask, hvor kravnieau fungere fint. Det är väldigt svårt för licensbehandling om kravet omfattar också nedbrytningsprodukter. Vi föreslår att kravet även bör omfatta nedbrytningsprodukter och att detta i så fall ska framgå av kravet. 4:e punkten över krav på vad som ska sändas med vid ansökan skall stå som det er angivet i kriterieudkastet. Det er ikke nødvendigt med dokumentation på alle 3 niveauer. Worst case klausulen gäller alla ingredienser. Macserein Koncernen: inkl Apels Cheminvest, Macserien Produktion och NMK Livsmedelsteknik AB: När det gäller R50 och R51 - Ett desinfektionsmedel ska till exempel vara dödligt för vattenlevande bakterier. För att undvika märkning R50 ska man ha bara <25% av en råvaror och då mer vatten i en produkt. SIS miljömärkning gynnar utspädda produkter. Koncentrerade produkter som spar transport, lager, förpackning m.m. lyder under detta miljömärknings system. 15/40

JohnsonDiversey Sverige AB: Kemikalier med klassificeringen R50/53, R51/53+R52/53 och R50 i koncentrationer lika med eller överstigande 0,04% tillåtes inte. Bortsett från att den aktuella koncentrationen (0,04%) är lika för alla klassificeringarna kan man verkligen ifrågasätta varför inte ämnen klassade som enbart R50, t.ex. en tensid som är biologiskt lättnedbrytbar och inte bioackumulerande, tillåts i signifikant högre koncentrationer? Alla livsmedelsindustrier är väl dessutom anslutna till KARV eller eget reningsverk med minst biologisk rening. Arbetsgruppen är också enig med JohnsonDiversey om det att olika gränsvärden kunde sättas för R50, R50/53, R51/53 respektive R52/53-klassade råvaror. För att hitta den rätta kravnivån skulle dock kräva väldigt mycket bakgrundsdata. Den föreslagna kravnivån har adopterats från kriterier för professionella maskindiskmedel, hvor kravet fungerer godt, dog er.kravet endret for R50 etter høringen, så der tillades 0,20% med R50. Teknokemiska Föreningen, Finland: Hur har man valt de största tillåtna mängderna av miljöskadliga ämnen? Mängdena är märkbart mindre än vad Social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier (807/2001) säger. (Kirsis anmärkning: Förordning hittas på svenska på www-sidan: http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2001/20010807.) Gränsvärdena för industriella rengöringsmedel i remissen är samma som i kriterier för maskindiskmedel för professionellt bruk. Förordning som Teknokemiska Föreningen hänvisar till säger att miljöfarliga ämnen beaktas vid klassificeringen av ett preparat när deras minimikoncentrationer är minst 0,1 v-% (ämnen med N) eller 1 v-% (ämnen utan N). Ett av Nordiska Miljömärkningens syften är att kräva mer än vad lagstiftningen kräver. Det er efter høringen valgt at ændre kravniveau for R50 til 0,20%, mens kravniveau for R50/53 og R51/53+R52/53 bibeholdes som i professionel maskinopvask, hvor kravnieau fungere fint. Svensk Mjölk: Det finns inga kriterier för svårnedbrytbar och bioackumulerbar, PBT, vpvb, CMR, hormonstörande eller allergiframkallande ämnen. Se vidare detaljer i våra kriterier på hemsidan(www.brakemrad.svenskmjolk.se). Vi tilføjer forbud mod kræftfremkaldende, mutagene og reproduktionstoksiske stoffer i kriterierne. IHH, Branchforeningen för Industriell och Institutionell Hygien: När det gäller tabellen med krav på maximalt tillåten koncentration av miljöfarliga ämnen i produkten, tycker vi att det är orimligt att ställa lika höga krav oavsett ämnets klassificering. Rimligt vore att ha ett mindre strängt krav eller inget alls på ämnen klassade som R50, eftersom dessa är lätt nedbrytbara och icke bioaccumulerande. 16/40

Arbetsgruppen är också enig med IHH om det att olika gränsvärden kunde sättas för R50, R50/53, R51/53 respektive R52/53-klassade råvaror. Det er derfor valgt at ændre kravniveau for R50 til 0,20%, mens kravniveau for R50/53 og R51/53+R52/53 bibeholdes som i professionel maskinopvask, hvor kravnieau fungere fint. Hvis der bare blev stillet krav til generelle egenskaber ville kriteriedokumentet blive meget omfattende. Derfor stiller vi krav til typer af kemikalier. 1.3 Kemikaliekrav IHH, Branchforeningen för Industriell och Institutionell Hygien: Vår uppfattning är att miljömärkningskriterierna inte bör peka ut specifika substanser som otillåtna. Generellt vore det bättre att använda kriterier som markerar vilka egenskaper som inte är önskvärda. Vi setter krav til generelle egenskaper i størst mulig grad. Noen ganger må vi imidlertid peke ut enkelte stoff som uønskede. Dette kan være fordi stoffet (eller dets nedbrytningskomponenter) er mistenkt for visse negative egeneskaper (homonhermende og annet). K3 Tensider, nedbrydbarhed Miljøstyrelsen, Danmark: Der bør ske en tilpasning til den nye detergentforordning (der træder i kraft 8. oktober 2005) om definitionen på fuldstændig nedbrydelighed. Det er strengere testbetingelser for å dokumentere om et stoff er lett nedbrytbart med hensyn til tid, tilpasning etc. Krav om lett nedbrytbarhet er dermed strengere enn krav om fullstendig nedbrytbarhet.) Kemi & Miljö Konsulterna AB: Tillägg till första meningen enligt följande: Alla tensider och deras primära nedbrytningsprodukter ska vara lättnedbrytbara. Vi er enig i filosofien. Foreløpig vil det imidlertid bli for omfattende å kreve en slik testing, men vi tar kommentaren med oss i vårt videre arbeide. Se ovenfor. K4 LAS, APEO og APD Miljøstyrelsen, Danmark: Det virker overflødigt at skrive at LAS, APEO og APD ikke er tilladt. Det fremgår af anaerob kriteriet. Det kan evt. fremgå (og gør det) af baggrundsdokumentet. 17/40

Dette er komponenter som tidligere har vært brukt i store mengder i ulike typer rengjøringsprodukter. Vi tillater os derfor spesielt å nevne at disse ikke kan inngå i miljømerkede produkter. Kemi & Miljö Konsulterna AB: Behöver LAS, APEO och APD nämnas specifikt, vi föreslår att dessa ej behöver nämnas utan istället omfattas av övriga generella krav. T.ex. LAS omfattas av kravet K3 (anaerob nedbrytning). Se svar ovenfor. K5 Enzymer Miljøstyrelsen, Danmark: Hvorfor er enzymer relevant for denne gruppe og ikke Industrielle rengørings- og affedtningsmidler? Enzymer inngår mest i produkter til membranrengjøring ved CIP-rengjøring og kan fjerne biofilm/nedbrydning af protein. Etter hva vi vet ikke så aktuelt for industrielle rengjøringsmidler. Kemi & Miljö Konsulterna AB: Diskussionsfråga: Vad säger livsmedelslagstiftningen om mikroorganismer i livsmedelsprodukter? Täcker ev. lagstiftningen inte redan in detta? Dette er et krav vi har med i alle våre kjemtekniske grupper der enzymer er i bruk. Det er i første omgang tenkt på brukeren av produktet. Vi stiller kravet, fordi der kan være forskellige lovgivning i de enkelte nordiske lande. Svensk Mjölk: Frågetecken kring enzymkriterium? Vad ligger bakom? Se kommentar ovenfor. K6 EDTA, DTPA og NTA Noiro Oy, FARMOS: Förbud mot EDTA och NTA uteslutar t.ex. största delen av CIP-tvättmedel! Svar, se sidst i dette afsnit. 18/40

Icelandic Fisheries Laboratories: Angående krav K6 om EDTA då pågår diskussion om att det inte är lika dåligt som man trott. I vilket fall som helst tycker jag att det är viktigt att lyssna på den diskussionen och ta hänsyn till den i samband med Svanen märkningar för att EDTAs egenskaper är mycket viktiga för rengöringsmedlen. Svar, se sidst i dette afsnit. Lilleborg Storforbrukere: Jeg har funnet fram til sidene i EIPPCB (European Integrated Pollution Prevention and Control Bureau) hvor det står om EDTA. Det står her at bruk av EDTA bør reduseres og at EDTA kan remobilisere tungmetaller og at stoffet ikke er nedbrytbart. Begge påstandende er sannheter med store modifikasjoner. Forsøk utført av IVL (i Sverige) viste at EDTA ikke remobiliserte tungmetaller. Det er heller ikke påvist at EDTA opphopes i naturen. Tvert i mot fant IVL ut at EDTA var lett fotokjemisk nedbrytbar og lett biologisk nedbrytbar om det var lite annet organisk tilstede. Senere er du funnet ut av ved ph over 8,5 er EDTA lett bilogisk nedbrytbar. I sidene til EIPPCB var det henvist til forsøk som et meieri hadde utført for å erstatte EDTA. Bruk av NTA og ISD førte til dårlig rengjøring og bakterieproblemer." Svar, se sidst i dette afsnit. Ecolab: Rengöringsmedel Vi vill också ifrågasätta förbudet av NTA i produkterna. De argument som anges för förbudet i bakgrundsdokumentet för kriterierna håller inte ur vårt perspektiv. Ett av argumenten är att förbudet är standard i Nordisk Miljömärknings alla kriterier. Vi kan dock konstatera att Nordisk Miljömärkning tillåter NTA i t ex maskindiskmedel för professionellt bruk. NTA är ett lätt nedbrytbart ämne och vi önskar se bättre underlag som styrker påståendet om att ämnet skulle mobilisera tungmetaller i miljön. Med avseende på hälsa klassas NTA inte som cancerframkallande enligt samtliga råvarulevantörer. Dessutom används NTA i första hand i CIPrengöringsprodukter, vilka doseras i slutna system. Risken för att människor kommer i direkt kontakt med produkten är då mycket liten. Vi vill även poängtera att de komplexbildare som kan användas istället för EDTA, DTPA och NTA är dåliga alternativ ur ett ekonomiskt perspektiv; en uppskattning visar på 25-50% högre kostnad för rengöring med produkter som innehåller något av alternativen. Svar, se sidst i dette afsnit. Kemi & Miljö Konsulterna AB: 19/40

EDTA och DTPA faller för krav K2. Visserligen tillåts de i 0,04 % i K2 men är det inte tillräckligt, behövs det verkligen ett eget krav för dessa? Svar, se sidst i dette afsnit. JohnsonDiversey Sverige AB: EDTA är en mycket väsentlig konstituent i många rengörings- och desinfektionsmedel och inget substitut finns tillgängligt. Ett förbud avseende användningen av EDTA i vissa, speciella rengöringsapplikationer inom livsmedelsindustrin verkar, mot bakgrund av det som framkommit i samband med den omfattande monitoring som gjorts och som visar att det EQS baserat på PNEC (2,2 mg/l) redan uppfylles. De koncentrationer som uppmätts inom ramen för monitoringen i europeiska floder visar att säkerhetsmarginalen jmf. med PNEC är ca 100. Endast vid mycket storskalig användning i industriella applikationer skulle koncentrationen av EDTA (Na4EDTA) i avloppsvatten kunna utgöra en teoretisk miljörisk. Mot bakgrund av detta tycker vi att en mindre restriktiv hållning visavi EDTA i kriterierna vore befogad. Beträffande förbudet för användning av NTA borde man kanske avvakta resultatet av de pågående diskussionerna avseende klassificeringen av NTA med avseende kategori 3 mutagenicitet och kategori 3 carcinogenitet? Svar, se sidst i dette afsnit. Teknokemiska Föreningen, Finland: Total förbud mot dessa kemikalier skulle vara lite problematiskt och kunde leda till det att det är ytterst svårt att uppfylla kriterierna. Man borde alltid kunna motivera krav vetenskapligt och krav borde inte basera sig på antaganden. Till exempel ämnen, som används för att ersätta EDTA, kan till och med vara farligare mot miljön än EDTA. Enligt EUs riskbedömningsrapport (1) (som har gjorts enligt direktiv 79/793) är riskbehärskning av EDTA inte är brådskande. Detta är bra att ta hänsyn till. (1) Comprehensive Risk Assessment Report Edetic acid, (EDTA), a substance chosen from the EU 1st Priority List in 1994. Nedan har det samlats några fakta om EDTAs miljöpåverkan: 1. Miljöriskernna av EDTA och Na 4 EDTA är antingen mycket små eller begränsande. 2. En liten miljörisk som pekades i EDTAs riskbedömningsrapport (som har gjorts enligt direktiv 79/793) anknyter till en föråldrad värdering av exposition, som inte är i linje med den nyaste, väldigt omfattande kontrollinformationen. 3. EU:s vetenskapliga kommitté CSTEE har yttrat sig om EDTA riskbedömningsrapport 10.9.2003. CSTEE konstaterade att det behövs mer information om exposition för att kunna bättre estimera beteendet av EDTA och 20/40

dess derivat i vattenmiljö. Utvärdering av exposition i rapporten är kontroversiell och sannoligen övervärderat. 4. Experterna i flera EU-länder är av den åsikten att remobilisation av metaller förorsakar inte skada för vattenmiljön. 5. En enkel klassificering som lätt nedbrytbar eller persistent är inte möjlig när det är frågan om kelatbildare, därför att metal-ioner påverkar deras bionedbrytbarhet. Till exempel i NTA och EDDS (etylen diamin disukkinsyra) är biologiskt lätt nedbrytbara, men metal-ioner inhiberar deras bionedbrytbarhet i tester. Koppar-, nickel- och koboltkomplex av EDDS är inte biologiskt nedbrytbara i OECDtesterna. Kelaterande medel befinner sig alltid i komplexform i vattenlösning. 6. EDTA är inte ett PBT-, vpvb-, CMR- eller motsvarande ämne. Svar, se sidst i dette afsnit. Svensk Mjölk: Är det möjligt? Haltgräns? Vi anser att NTA är nödvändigt i vissa produkter, därför har vi satt en gräns på 0,1%. Svar, se sidst i dette afsnit. IHH, Branchforeningen för Industriell och Institutionell Hygien: Så vänder vi oss t ex emot förbudet mot NTA i produkter avsedda för rengöring och desinfektion i livsmedelsindustrin. NTA är en lätt nedbrytbar substans och det saknas belägg för att ämnet mobiliserar tungmetaller i miljön. Ingen råvaruleverantör klassificerar NTA som cancerframkallande och eftersom substansen främst används i slutna system vid CIP-rengöring är risken för kontakt med ämnet mycket liten. En utvärdering av NTA med avseende på mutagenicitet och cancerogenicitet pågår f n inom EU. Att inte heller EDTA accepteras är allvarligt, eftersom det är en substans som saknar alternativ för användning i vissa speciella applikationer. Den riskvärdering som gjorts inom ramen för EG-förordningen om existerande ämnen, visar att säkerhetsmarginalerna är tillfredsställande vid den användning som berörs av det här kriteriedokumentet. De komplexbildare som skulle kunna användas istället för NTA, EDTA och DTPA är dåliga alternativ, eftersom de inte är kostnadseffektiva. Kommentarene fra bransjen er her ganske entydig. Det finnes alternative kompleksbindere, men disse er foreløpig mye dyrere. Vi vil på sikt arbeide for kompleksbindere med klare lave miljømessige belastninger. Men på bakgrunn av kommentarene ovenfor og vår erfaring i en beslektet produktgruppe (maskinoppvaskmidler for profesjonelle brukere) velger vi likevel å tillate begrensede 21/40

mengder med EDTA, DTPA og NTA. Den totale mængde af EDTA og DTPA må til sammen højest udgøre 0,6 g/liter brugsopløsning. NTA må maksimalt indgå med 0,100% i det koncentrerede produkt. Hvis EDTA og DTPA indgår, må NTA ikke indgå. Begrundelse for niveau af EDTA, DTPA og NTA fremgår af det tilhørende baggrundsdokument. K7 Fosfor Miljøstyrelsen, Danmark: Såfremt det høje indhold af fosfonater kan forsvares er det OK, men argumentet må i allerhøjeste grad hænge sammen med om miljømæssigt dårligere ingredienser undgås. Argumentet med at brugen af disse rengøringsmidler sker i virksomheder med egen spildevandsrensning kan også forsvarer det høje indhold. Fosfonater som brytes sent ned begrenses av krav til nedbrytbarhet. Eventuelle lett nedbrytbare forbindelser vil kunne brukes i større mengder (dog mindre enn den øvre grense) Kemi & Miljö Konsulterna AB: Det framgår ej vilka fosforföreningar och fosfonater som avses. Gäller kravet samtliga fosfor- och fosfonatföreningar? Är det inte tänkbart att t.ex. fosfonsyra/fosfonater som är lättnedbrytbara kan vara godkända utan förbehåll? Kommentar som ovenfor. K8 Klor Miljøstyrelsen, Danmark: Det er klart at klor og klorforbindelser er uønskede, men da disse rengøringsmidler har særlige brugsområder, og midlerne skal godkendes til brugen, er det spørgsmålet om de kan være effektive nok, uden klor. Det må komme an på en konkret markedsundersøgelse. Krav til klor fastholdes. Vi tror det er muligt at fremstille effektive produkter med de krav, der er sat til klor, når vi ser bort fra desinfektionsmidler. Noiro Oy, FARMOS: Förbud mot natriumhypoklorit uteslutar tvätt- och desinfektionsmedel som innehåller det mest använda verksamma ämnet. 22/40

JohnsonDiversey Sverige AB: Innehåll av reaktiva klorföreningar (NaOCl), klororganiska klorföreningar eller bensalkoniumklorid är inte tillåten. Natriumhypoklorit är ett av de mest användbara desinfektionsmedlen inom livsmedelsindustrin genom sitt breda mikrobiologiska spektrum goda effekt i låga koncentrationer. En behovsanpassad användning av natriumhypoklorit, klordioxid och hypokloritbaserade produkter utgör knappast en miljörisk. Ett alternativt till aktivt klor som desinfektionsmedel kan för vissa applikationer vara kvartära ammoniumföreningar men då dessa sannolikt är klassade minst R50 faller de på kravet som visas i 1.2, Tabell 2 emedan de måste användas i en koncentration <0,04 vikts-%. Bensalkoniumklorid kan väl knappast kategoriseras som en klorförening? Institutet för Miljömedicin (IMM) vid Karolinska Instituttet: Vi anser att det viktigaste kravet på desinfektionsmedel i livsmedelsindustrin måste vara att de är dokumenterat effektiva. Detta bör framgå av kriterierna. Vi avvisar därför kravet på att natriumhypoklorit inte ska få användas. För desinfektion av vatten är natriumhypoklorit det mest effektiva och beprövade desinfektionsmedlet. IHH, Branchforeningen för Industriell och Institutionell Hygien: Begränsningen av klor i kriteriedokumentet är ytterst olycklig. Inte minst värdefullt är natriumhypokloritens breda antimikrobiella spektrum som gör det möjligt att uppnå god effekt vid låg koncentration. Alternativa klorföreningar faller sannolikt på andra kriterier i det föreslagna dokumentet. K9 Desinficerende stoffer Dette punkt udgår af kriterierne, da desinficerende midler ikke vil blive omfattet af kriteriedokumentet. Miljøstyrelsen, Danmark: En måde at komme ud over problemstillingen med f.eks. klor er at udskille desinfektionsmidler af produktgruppen. Institutet för Miljömedicin (IMM) vid Karolinska Instituttet: Samme kommentar som under K8. 23/40

Svensk Mjölk: Det är oklart vad som menas med disinfectant substance, är det R50 ämnen? K10 Konserveringsmidler i ph-neutrale produkter Dette krav udgår, se nedenfor. Miljøstyrelsen, Danmark: Hvad er ph neutral? Hvilket spektrum. Bør præciseres. Nordisk Miljømærkning mener at ph neutral er 5-8. Flere høringsparter mener at ph neutral er fra 2,5 til 10,5. Vi har valgt at fjerne kravet. Vi mener at krav til konserveringsmidler dækkes af krav til biakkumulerbarhed og Challenge test. Macserein Koncernen: inkl Apels Cheminvest, Macserien Produktion och NMK Livsmedelsteknik AB: Hur definieras ph neutral? Tester hos oss visar att vid ph 10,5 och mindre än 2,5 blir det bakterier tillväxt. Se ovenfor. JohnsonDiversey Sverige AB: I förslaget anges att konserveringsmedel inte får tillsättas ph-neutrala produkter. Eftersom mikrobiell växt kan ske i produkter inom ett ganska brett ph intervall (ca 3 ca 10) bör ph-neutral definieras. Se ovenfor. Teknokemiska Föreningen, Finland: Detta krav kan orsaka problem, speciellt om det används biologiskt lätt nedbrytbara råämnen i produkten. Vid sådant fall behöver man i praktiken välja antingen mycket basiska eller mycket sura förhållanden för att kunna säkra produktens hållbarhet. Till exempel ph-värdet 10 börjar vara säker på den basiska sidan och på sura sidan kan man vara tvungen att gå väldigt ner i ph-värdet. Se ovenfor. IHH, Branchforeningen för Industriell och Institutionell Hygien: Enligt kriterierna kan konserveringsmedel endast accepteras i ph-neutrala produkter. 24/40