En bra start i livet. - En sammanställning av barns och ungdomars uppväxtvillkor i Falkenberg.

En bra start i livet - En sammanställning av barns och ungdomars uppväxtvillkor i. FALKENBERGSNÄMNDEN APRIL 2013

INNEHÅLL INLEDNING... 1 DEMOGRAFI... 4 FAMILJENS FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 BARN OCH UNGAS TANDHÄLSA... 13 FÖRSKOLA... 14 GRUNDSKOLA... 14 SKOLTRIVSEL... 17 FRITIDEN... 17 VÅRDKONSUMTION - Somatik... 18 VÅRDKONSUMTION - Psykiatrin... 20 AVSLUTNINGSVIS... 22 REFERENSER... 23

INLEDNING Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blir allt bättre men hälsoskillnaderna ökar i vissa fall mellan grupper i samhället (SKL, 2013). De åtgärder som samlingen för social hållbarhet presenterar i sin rapport Gör jämlikt gör skillnad handlar om att ge barn och unga en bra start i livet, möjligheter till en god skolgång och övergång till arbetslivet samt att växa upp i hållbara miljöer och samhällen. Skillnader i hälsa Skillnader i hälsa har samband med socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, inkomst och social status. Det finns även samband mellan skillnader i hälsa och etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning och geografiska faktorer. Arbetet för att minska skillnaderna i hälsa är nära kopplat till arbetet med social hållbarhet. Hälsofrämjande insatser har positiv inverkan på samhällsekonomi, miljö, klimat, trygghet och den sociala sammahållningen. Ett ömsesidigt samband eftersom att arbetet med social hållbarhet även har positiv inverkan på befolkningens hälsa. WHO:s kommission om sociala bestämningsfaktorer har utvecklat en modell som beskriver hur de sociala bestämningsfaktorerna kan bidra till skillnader i hälsa. Modellen speglar också hur olika sektorer har ett gemensamt ansvar i arbetet med att minska skillnaderna i befolkningen. Källa: Aktion för jämlik hälsa (Determine konsortiet, 2008) En bra start i livet För att skapa en bild av barn och ungas förutsättningar till hälsa i s kommun samlar rapporten aktuell statistik kring de sociala bestämningsfaktorer som är direkt kopplade till välmående; den sociala miljö som finns runt barnet, skola och skolmiljö, betydelsen av en bra utbildning och ett meningsfullt arbete. Ekonomiskt utsatta familjer De sociala förutsättningar en familj lever i är en bestämningsfaktor som uttrycker mer än familjens ekonomiska situation. Det finns olika sätt att mäta ekonomisk utsatthet. Måtten fungerar olika och kan därför ge olika resultat. Ekonomisk utsatthet kan definieras i absoluta tal och formuleras som tillgången till materiella resurser, 1

överlevnad och grundläggande behov. Ett relativt mått innebär istället att familjens inkomst och levnadsstandard sätts i relation till förhållandet i det omgivande samhället (Swärd E och Engelmark L, 2012). EU:s officiella mått är relativt och innebär att den som har en disponibel inkomst lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet riskerar ekonomisk utsatthet. Måttet är relevant då ett barns levnadsvillkor till stor del avgörs av barnets ekonomiska standard i förhållande till den ekonomiska standarden för andra barn i dess närhet (SCB, 20). Vi förhåller oss till vår närhet och kan därför inte jämföra oss med fattiga länder som till exempelvis Afrika. Vad som är normalt bestäms i barnens närhet, på dagis, i skolan och i bostadsområdet. Barn och unga växer upp under skilda förhållanden beroende på vilken kommun och vilket område de växer upp i (Socialstyrelsen, 20). Val av indikatorer Rapporten utgår från data kring de tre viktigaste miljöerna under uppväxten, föräldrar/familj, förskola/skola och fritiden. Avsnittet föräldrar och familj utgår från kända riskfaktorer kopplat till framförallt familjens socioekonomiska förhållanden. Valet av indikatorer har påverkats av den statistik som funnits tillgänglig på kommunnivå och vad som är möjligt att redovisa ur sekretesskäl. Avsikten är att rapporten ska fungera som diskussionsunderlag när det gäller barns och ungas förutsättningar i s kommun. Hur ser det ut? Finns det skillnader? Var finns de och vilken betydelse har de för barn och ungas levnadsförhållanden? 2

Geografisk indelning av s kommun Vid framtagandet av data var utgångspunkten den geografiska indelningen som togs fram i kommunens översiktsplan. Kommunen delas in i tre större geografiska områden inland, mellanbygd samt hav & kust. s tätort delas sedan in i 13 större stadsdelar. I de fall där datanivåerna är för låga har vi valt att slå samman områden som liknar varandra i sammansättning och struktur. 1. 3. 2. 4. 6. 7. 12 9. 8. 11 1. Skogstrop 2. Falkagård 3. Västra Gärdet 4. Arvidstorp 5. Tröingeberg 6. Innerstaden 7. Östra Gärdet/ Tånga området 8. Fajans 9. Herting/ Kristineslätt. Hjortsberg 11. Slätten 12. Skrea Strand 3

DEMOGRAFI I s kommun bor 9616 barn och unga i åldern 0-19 år. 49 procent av kommunens barn och unga i åldersgruppen bor i tätorten, 22 procent i mellanbygden, 17 procent i hav och kustområdet och 12 procent i inlandet. Den vanligaste boendeformen i kommunen är småhus, 81 procent av kommunens barn och unga (0-19 år) bor i småhus och 19 procent i flerbostadshus. Boendeform barn och unga 0-19 år Flerbostadshus Småhus 0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% % 0% 74 24 7 93 76 19 43 51 88 12 24 69 40 58 89 5 65 63 35 37 98 99 95 91 90 3 6 8 Figur 1. Andelen (%) barn och unga i respektive stadsdel efter boendeform. Andelen barn och unga i åldersgruppen som bor i småhus respektive flerbostadshus varierar beroende på var i kommunen man bor. I ytterområdena är småhus den vanligaste boendeformen. I tätorten är fördelningen något mer ojämn. Merparten av familjerna i Falkagård, Innerstaden och Östra Gärdet bor i flerbostadshus. FAMILJENS FÖRUTSÄTTNINGAR Det som påverkar föräldrarna påverkar också barnen. Tendensen är densamma på alla nivåer och områden i samhället -globalt, nationellt, regionalt och lokalt (Malmö stad, 2012). I rapporten används familjetyp, föräldrars utbildning och sysselsättning, ohälsotal, bakgrund och ekonomisk utsatthet som indikatorer för familjens förutsättningar. Familjetyp Nationella undersökningar visar att tre av fyra barn under 18 år bor tillsammans med båda sina föräldrar. Av de barn som bor tillsammans med en ensamstående förälder bor majoriteten med en ensamstående mamma (Barn-ULF 2011). Barn som inte bor med någon av sina föräldrar mår sämre och rapporterar lägre trivsel i skolan Källa: Statens folkhälsoinstitut, 2009 4

Familjetyp s kommun 28% 15% 57% Gifta Sammanboende Ensamstående Figur 2. Andelen (%) familjer med hemmaboende barn under 18 år i s kommun fördelning efter familjetyp. Majoriteten av kommunens barn och unga under 18 år bor tillsammans med gifta eller sammanboende föräldrar. Av andelen ensamstående föräldrar med hemmaboende barn under 18 år bor 55 procent i tätorten Ensamstående föräldrar fördelning i tätorten 16 14 12 8 6 4 2 11 7 12 15 4 9 13 6 7 5 2 Ensamstående n=1453 0 Figur 3 Andelen (%) av kommunens ensamstående föräldrar med hemmaboende barn under 18 år fördelat på stadsdelsnivå. Fördelningen av andelen ensamstående föräldrar i tätorten är ojämn. Majoriteten av de ensamstående föräldrarna bor på Arvidstorp, Östra Gärdet och Västra gärdet. Lägst andel av de ensamstående föräldrarna bor på Skrea Strand, Tröingeberg och Slätten. 5

Skogstorp n= 628 Falkagård n=246 Västra gärdet n= 526 Arvidstorp n= 517 Tröingeberg n=319 Innerstaden n= 234 Östra gärdet n=487 Fajans n= 307 Herting n= 530 Hjortsberg n= 282 Slätten n= 383 Skrea strand n= 274 Inland n= 1174 Mellanbygd n= 1605 Hav & Kust n= 24 Föräldrars utbildningsnivå 44 44 30 12 9 19 25 16 Pappa Mamma Grundskola Gymnasial utb.eftergymnasialuppgift saknas utbildning Figur 4. Andelen (%) föräldrar med barn i åldern 0-19 år efter kön och högsta utbildningsnivå. En högre andel mammor än pappor har eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Uppgift saknas innebär att personen inte finns med i utbildningsregistret. Tänkbara orsaker kan vara att de fått barn innan 17 års ålder, att de studerat utomlands eller att de inte har någon registrerad grundskoleutbildning. En högre andel pappor (25 procent) än mammor (16 procent) saknar uppgift i utbildningsregistret. Mammans högsta utbilningsnivå fördelning per stadsdel 0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% % 0% 15 11 15 15 25 16 26 15 22 22 14 19 16 14 20 19 28 29 40 22 23 36 33 37 37 41 19 30 36 44 38 39 47 44 38 45 41 39 46 41 40 42 39 46 12 20 12 5 15 23 6 8 4 Uppgift saknas Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Grundskola Figur 5. Andelen (%) mammor med barn i åldersgruppen 0-19 år fördelning per stadsdel. 6

Skogstorp n= 628 Falkagård n= 246 Västra Gärdet n= 526 Arvidstorp n= 517 Tröingeberg n= 319 Innerstaden n= 234 Östra Gärdet n= 487 Fajans n= 307 Herting n= 530 Hjortsberg n= 282 Slätten n= 383 Skrea strand n= 274 Inland n= 1174 Hav och kust n= 1605 Mellanbygd n= 24 Mammans utbildningsnivå är något ojämnt fördelat i tätortens stadsdelar. Andelen mammor som har grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå är högst på Östra gärdet, Falkagård och Innerstaden. Andelen mammor med eftergymnasial utbildning som högsta nivå är högst på Skrea Strand, Tröingeberg, Hjortsberg och Slätten. Datanivån var för låg för att redovisas för andelen mammor med grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå i stadsdelarna Slätten, Hjortsberg och Fajans. Pappans högsta utbilningsnivå fördelning per stadsdel 0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% % 0% 23 16 31 28 33 9 19 47 31 24 26 31 19 21 9 19 24 20 25 23 16 14 17 14 22 25 33 22 32 12 48 45 35 43 60 34 34 22 36 48 50 40 51 26 39 12 20 12 19 21 15 4 9 12 4 7 17 11 11 Uppgift saknas Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Grundskola Figur 6. Andelen (%) pappor med barn i åldersgruppen 0-19 år fördelning per stadsdel. Fördelningen avseende pappornas utbildningsnivå är något ojämn mellan stadsdelarna. Andelen pappor som har grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå är högst på Östra gärdet, Falkagård, Innerstaden och i Inlandet. Andelen pappor med eftergymnasial utbildning som högsta nivå är högst på Skrea Strand och Hjortsberg. Slätten. Nästan hälften av de pappor med barn i åldersgruppen som bor i innerstaden saknar uppgift om utbildningsnivå. Föräldrars sysselsättning Föräldrarnas sysselsättningsnivå redovisas som andelen föräldrar i kommunen som varit arbetslösa vid något tillfälle under 20. Fördelningen avseende sysselsättning skiljer sig något mellan könen, tre procent av mammorna och sex procent av papporna var arbetslösa under någon gång 20. 7

Skogstorp Falkagård Västra Gärdet Arvidstorp Tröingeberg Innerstaden Östra Gärdet Fajans Herting Hjortsberg Slätten Skrea Strand Inland Hav & Kust Mellanbygd Skogstorp Falkagård Västra Gärdet Arvidstorp Tröingeberg Innerstaden Östra Gärdet Fajans Herting Hjortsberg Slätten Skrea strand Inland Hav och kust Mellanbygd Föräldrars sysselsättning fördelning per stadsdel 18 16 14 12 8 6 4 2 0 16 9 8 77 6 5 6 13 11 4 9 6 5 3 16 14 13 8 7 5 Mamma n= 335 Pappa n= 619 Figur 7. Andelen (%) föräldrar med barn i åldergruppen 0-19 år som var arbetslösa någon gång under 20 fördelat på kommundel och kön. Skillnaden mellan mammor och pappor är minst i mellanbygden, här var 16 procent av papporna och 14 procent av mammorna arbetslösa någon gång under 20. Falkagård är den stadsdel där högst andel mammor var arbetslösa och Mellanbygden är det område där högst andel pappor som var arbetslösa någon gång under 20. Datanivån för båda könen var för låg för att redovisas i Tröingeberg och Skrea Strand. I Innerstaden var datanivån för låg för att redovisas för papporna och på Fajans, Hjortsberg och Slätten är förhållandet det motsatta. Ohälsotal hos föräldrar med barn 0-19 år 45 40 35 30 25 20 15 5 0 Ohälsotal mamma Ohälsotal pappa Figur 8. Ohälsotalet hos mammor och pappor med barn i åldersgruppen fördelat efter stadsdel. 8

Skogstorp n=617 Falkagård n=233 Västra Gärdet n=506 Arvidstorp n=507 Tröingeberg n=315 Innerstaden n=218 Östra Gärdet n=453 Fajans n=296 Herting n=516 Hjortsberg n=273 Slätten n=372 Skrea strand n=273 Inland n=1148 Hav & kust n=1592 Mellanbygd n=2067 Generellt har mammorna ett högre ohälsotal 1 än papporna men i Innerstaden är förhållandet det motsatta. Papporna i Innerstaden hade ett ohälsotal på 30 dagar i snitt under 20 medan mammorna i samma stadsdel hade knapp dagar. Mammorna i Falkagård hade ett ohälsoal på 38 dagar i snitt 20. Föräldrarnas bakgrund Majoriteten av kommunens föräldrar med barn i åldersgruppen 0-19 år har svensk bakgrund. Andelen mammor i kommunen men Svensk bakgrund är 82 procent, 9 procent kommer från övriga Europa och 9 procent kommer från övriga världen. Fördelningen efter bakgrund följer samma mönster för kommunens pappor. 83 procent av papporna har svensk bakgrund, procent kommer från övriga Europa och 7 procent från övriga världen. Mammans bakgrund 0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% % 0% 14 11 14 5 9 11 9 6 4 5 7 6 8 6 34 5 4 22 27 16 48 19 30 82 90 84 70 78 83 90 89 93 91 27 67 68 42 25 Övriga Världen Övriga Europa Sverige Figur 9. Andel (%) mammor med barn i åldersgruppen efter svensk eller utländsk bakgrund fördelat efter stadsdel. Fördelningen efter mammans bakgrund är relativt jämn i kommunens ytterområden. Omkring 90 procent av de mammor som bor i inlandet, mellanbygden och i hav & kust området har svensk bakgrund. I tätorten är fördelningen mer ojämn. Falkagård är den stadsdel där högst andel mammor med utländsk bakgrund bor följt av Östra Gärdet och Innerstaden. Datanivån för Skrea Strand var för låg för att redovisas. 1 Ohälsotalet beräknas under en 12-månadersperiod och är en summering av 12 månaders värden. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Ohälsotalet Innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. 9

Skogstorp n=602 Falkagård n=230 Västra Gärdet n=503 Arvidstorp n=495 Tröingeberg n=316 Innerstaden n=216 Östra Gärdet n=436 Fajans n=293 Herting n=513 Hjortsberg n=275 Slätten n=368 Skrea strand n=270 Inland n=1141 Hav & kust n=1575 Mellanbygd n=2042 Pappans bakgrund 0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% % 0% 14 8 11 7 5 6 3 6 21 25 9 9 11 12 8 9 3 1 2 19 47 21 13 31 84 88 78 80 83 91 96 93 27 67 68 66 44 26 Övriga Världen Övriga Europa Sverige Figur. Andel (%) pappor med barn i åldersgruppen efter svensk eller utländsk bakgrund fördelat efter stadsdel. Fördelningen efter pappans bakgrund följer ett liknande mönster som för mammorna i kommunens ytterområden. I tätorten är andelen pappor med utländsk bakgrund högst på Falkagård och Östra Gärdet. Datanivån för Skrea Strand och Slätten var för låg för att redovisas. Barn och ungas bakgrund 75% 6% 19% Utländsk bakgrund Födda i Sverige med utländsk bakgrund Svensk bakgrund Figur. Andel (%) barn i åldersgruppen efter svensk eller utländsk bakgrund i s kommun. Majoriteten av kommunens barn och unga i åldersgruppen har svensk bakgrund, sex procent är födda i utlandet och 19 procent är födda i Sverige med utländsk bakgrund 2. 2 Med utländsk bakgrund menas här barn och unga med minst en utlandsfödd förälder.

Tabell 1. Andel (%) barn i åldersgruppen 0-19 år uppdelat på svensk eller utländsk bakgrund fördelning efter kommundel. Utrikes födda Födda i Sverige med utländsk bakgrund Svensk bakgrund Antal barn i 529 1803 7284 kommunen s tätort 64 74 42 Inland 13 6 14 Hav & kust 6 8 20 Mellanbygd 18 12 25 Majoriteten av kommunens barn och unga med svensk bakgrund bor i ytterområdena. Situationen är det motsatta för de barn och unga som är födda utomlands eller är födda i Sverige med utländsk bakgrund. Barns och ungas bakgrund - Fördelning i tätorten 0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% % 0% 62 30 18 70 8 13 75 21 57 58 38 31 35 51 4 6 12 14 80 71 74 85 21 15 22 12 5 8 4 3 Svensk bakgrund Inrikes född med utländsk bakgrund Utrikes född Figur 11. Andel (%) barn och unga med svensk eller utländsk bakgrund fördelningen i stadsdelarna. Fördelningen i stadsdelarna är något ojämn när det gäller åldergruppen 0-19 års bakgrund. Falkagård och Östra Gärdet är de stadsdelar där lägst andel barn och unga med svensk bakgrund bor. 11

Ekonomiskt utsatta familjer Tabell 2. Andel (%) av familjer med hemmaboende barn under 18 år med låg disponibel inkomst 3 efter familjetyp. Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år Källa: SCB, Inkomst och taxeringsregistret Halland Riket 39 33 37 8 12 Risken att hamna i ekonomisk utsatthet: är 3 procent för barn med två svenska föräldrar är 20 procent om barnet har en ensamstående svensk förälder är 26 procent om föräldrarna är ett utländskt par 50 procent om barnet har ensamstående förälder med utländsk bakgrund. Källa: Rädda Barnen, 2012 En högre andel ensamstående familjer har en låg disponibel inkomst i jämförelse med övriga familjer med barn under 18 år. Andelen ensamstående med låg disponibel inkomst är högre i s kommun än både Halland och Riket. Tabell 3. Andel (%) barn 0-17 år (20) som lever i ekonomisk utsatta hushåll 4 fördelat på svensk eller utländsk bakgrund. Halland Riket Antal barn 0-17 år 8411 63 382 1 905 901 Andel (%) barn med utländsk bakgrund 22 19 27 Andel (%) barn med utländsk bakgrund 30 21 31 som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund 5 4 6 som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk svensk bakgrund, 25 17 25 procentenheter Andel (%) barn totalt som finns i 7 13 ekonomiskt utsatta hushåll Källa: SCB, Inkomst och taxeringsregistret I lever procent av barn och ungdomar 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll. Den totala andelen barn och ungdomar som lever i ekonomsikt utsatta hushåll är högre i än genomsnittet för Halland. Andelen barn med utländsk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll är i nivå med genomsnittet för riket men högre i än genomsnittet för Halland. 3 Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. I EU-SILC ingår inte intäkter från privat pensionsförsäkring, kapitalvinster eller skattepliktiga förmåner i den disponibla inkomsten (SCB 2013). 4 Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 1980- talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. 12

Ekonomiskt utsatta familjer utveckling över tid Figur 12. Utvecklingen av andelen barn som levde i ekonomiskt utsatta hushåll mellan åren 2002-20 i riket, Halland och. Andelen barn som levde i ekonomiskt utsatta hushåll minskade något mellan 2008 och 20. Den nedåtgående trenden är densamma för och Halland även om minskningen är något mindre i. BARN OCH UNGAS TANDHÄLSA En indikator som binder samman flera delar av de socioekonomiska variabler som presenteras i den här rapporten är barns och ungas tandhälsa. Forskningen visar att förekomsten av karies speglar mer än bara tandhälsan och avspeglas bland annat i föräldrarnas utbildning och ekonomi. Förekomsten av karies och risken för karies påverkas förutom av socioekonomiska faktorer även av fluorhalten i vattnet och kan variera mellan olika områden i en kommun (Region Halland, 2011). Tabell 4. Andel (%) kariesfria barn 0-19 år i s kommun och Halland. Åldersgrupp Halland 3 år 93 96 6 år 80 83 12 år 72 70 19 år 24 29 Källa: Tandhälsovården, 2012. Andelen kariesfria barn och ungdomar i ligger något under snittet i länet i samtliga åldersgrupper förutom för gruppen 12 år. 13

FÖRSKOLA Redan i förskolan kan möjligheten att klara målen i förskolan grundläggas. Förskolan har stor betydelse för barns kognitiva- och språkliga utveckling och kan därför gynna barn som växer upp under mindre gynnsamma förhållanden (Västra Götalands regionen, 2012). En indikator som kan användas för att följa utvecklingen i förskolan är enligt Statens folkhälsoinstitut (20) andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning. Tabell 5. Andel (%) årsarbetare i förskolan efter utbildning samt antalet inskrivna barn Anställda med pedagogisk högskoleutb. Antal inskrivna barn per årsarbetare 59 5,4 Halland 57 5,3 Riket 53 5,3 Källa: Skolverket, 2012 2012 var 1927 barn i s kommun inskrivna i barnomsorgen. s kommun har något högre andel högskoleutbildad personal än genomsnittet för riket. Antalet inskrivna barn per årsarbetare är högre i än både genomsnittet för Halland och riket. GRUNDSKOLA Fullständiga betyg från grundskola och gymnasieskola ger förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden i vuxen ålder (Socialstyrelsen, 20). Sambandet mellan måluppfyllelse och hälsa är ömsesidigt. Den som mår bra fysiskt, psykiskt och socialt har bättre förutsättningar att ta till sig kunskap än den som mår dåligt. Måluppfyllelsen i skolan är samtidigt en av de starkaste bestämningsfaktorerna för hälsa senare i livet. Andelen årsarbetskrafter med pedagogisk högskoleutbildning är en indikator som kan användas för att följa utvecklingen i skolan (Statens folkhälsoinstitut, 20). Tabell 6. Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen samt antalet lärare per 0 elever. Lärare m. pedagogisk högskoleexamen (%) Lärare per 0 elever 95 8.7 Riket 87 8.3 Källa: Skolverket, 2011 Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är högre i än genomsnittet för riket, även lärartätheten är något högre men skillnaden är inte så markant. 14

Betyg och behörighet Elevers skolresultat påverkas av flera olika faktorer som bland annat kön, föräldrars bakgrund och utbildningsnivå (Statens folkhälsoinstitut, 20). Tabell 7. Andel (%) andelen elever som uppnått målen i alla ämnen fördelat efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Förälder har förgymnasial utb. Förälder har gymnasial utb. Förälder har eftergymnasial utb. 33 73 85 Halland 53 75 91 Riket 44 72 87 Källa: Skolverket, 2012 Det finns en markant skillnad i måluppfyllelse beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. Andelen elever som klarar kunskapsmålen i alla ämnen är 52 procent högre hos de elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning än de som har förgymnasialutbildning som högsta nivå. Tabell 8. Andel (%) andelen elever som uppnått målen i alla ämnen fördelat efter födelseland och bakgrund. Svensk Bakgrund Utl. bakgrund, födda i Sverige Utl. bakgrund, födda utomlands 77 77 52 Halland 87 80 60 Riket 81 70 51 Källa: Skolverket, 2012 Tendensen för elevernas födelseland är också tydlig, de elever som är födda utomlands når målen i lägre grad än de elever som är födda i Sverige oavsett svensk eller utländsk bakgrund 5. Tabell 9. Andel (%) behöriga 6 till gymnasieskolan läsåret 2011/2012 Yrkesprogram Estetisktprogram Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapligt program Naturvetenskapligt och tekniskt program Andel (%) som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen 85,7 83,5 79,8 82,7 25,5 Riket 87.5 86.5 85.0 83.4 22,6 Källa: Skolverket, 2012 5 Enligt Skolverkets definition av utländsk bakgrund räknas inte elever födda i Sverige med en utlandsfödd förälder till gruppen med utländsk bakgrund. 6 Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar betyg i alla ämnen och lämnat årskurs 9 ingår). 15

Andelen elever som var behöriga till gymnasieskolan läsåret 2011/2012 var lägre i s kommun än snittet för riket i samtliga program. Behörighet till högskola och universitet 0 90 91,7 93 90,7 87,5 83,3 80 74 76 74 70 70 71 60 50 40 30 20 0 2008 2009 20 2011 2012 Källa: skolverket, 2012 Andel (%) som fullföljt linje/program inom 4 år Andel (%) elever med behöriga till högskolan av de som fick slutbetyg resp. år Figur 13. Andelen (%) elever som fullföljt linje/program inom fyra år samt andelen (%) elever med behörighet till högskolan av de elever som fått slutbetyg respektive år. Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år har ökat sedan 2008. År 2012 fick ungefär 75 procent av eleverna i gymnasieskolan slutbetyg inom fyra år efter påbörjad utbildning. Av andelen elever som fick slutbetyg var ungefär 83 procent behöriga till högskolan 2012. Halland Riket 82 80 78 76 74 72 70 68 66 64 2008 2009 20 2011 2012 Källa: skolverket, 2012 Halland Riket Figur 14. Andelen (%) elever som fullföljt linje/program inom fyra år. 16

I en jämförelse mellan resultaten för elever i i förhållande till genomsnittet för Halland och riket hamnar snittet för s kommun något lägre. SKOLTRIVSEL Trivsel i skolan är en indikator som används för att beskriva förutsättningarna för hälsa och livskvalitet. Forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper mindre risk att utveckla olika typer av problem och drogmissbruk. (Statens folkhälsoinstitut, 2009) Det finns också ett samband mellan trivsel i skolan och psykisk hälsa (Lindén-Boström och Persson, 2007). Enligt ungdomsstyrelsens enkät (Lupp 2011) upplever ungefär 80 procent av eleverna i årskurs åtta och på gymnasiet i att det är bra stämning i skolan. Andelen elever som upplever att mobbing och främlingsfientlighet är ett problem har minskat sedan tidigare år och andelen elever som upplever att sexuella trakasserier är ett problem har ökat sedan tidigare mätningar. ca 20 procent av eleverna anser att mobbing är ett problem. 20 procent av flickorna och tio procent av pojkarna upplever att sexuella trakasserier är ett problem. En jämförelse av resultaten mellan årskurserna visar att upplevelsen av kränkningar är vanligare hos eleverna i årskurs åtta(bun, 2011). Barn och ungdomsförvaltningens likabehandlingsenkät (2011) visar att den vanligaste formen av kränkning för eleverna i åk 4-5 är olika former av hån eller elaka tillrop. Skolgården är den plats där eleverna upplever kränkning i störst utsträckning. De vanligaste formerna av kränkning för eleverna i årskurs 6-9 är enligt likabehandlingsenkäten sexuella trakasserier, hån och slag eller knuffar. 18 procent av eleverna i årskurs 4-5 uppger att någon i klassen utsätts för regelbunden kränkning. Motsvarande siffror för årskurs 6-9 är 15 procent. Upplevelsen av kränkningar är vanligare i de lägre årskurserna. Resultatet stämmer väl med nationella undersökningar som visar att yngre elever oftare råkar ut för jobbiga saker i skolan än äldre elever (SCB, 2011). FRITIDEN Fritid är på många sätt viktiga för ungas välmående och för utvecklingen av den egna identiteten. Medlemskap i föreningar har minskat för båda könen i. Andelen flickor och pojkar i årskurs åtta som är medlemmar i en idrottsförening är 57 procent, en minskning med cirka procent sedan mätningen 2008. På gymnasiet skiljer sig deltagandet i föreningar mellan könen, flickorna har cirka procent lägre deltagande än pojkarna (LUPP, 2011). Trygghet Trygghet är centralt för människors välbefinnande. Det finns studier som visar samband mellan känslan av trygghet i grannskapet och självskattad fysisk och 17

psykisk hälsa. En förklaring vara att otrygghet i närområdet påverkar rörelsefriheten och att den psykiska hälsan påverkas negativt av den stress som kommer av att leva i ett otryggt område (Örebro läns landsting, 2009). Barn och unga upplever sig i stora delar trygga i kommunen enligt ungdomsstyrelsen. Där det förekommer upplevelse av otrygghet, rapporterar de yngre eleverna att de upplever mest otrygghet på buss/tåg, i sitt bostadsområde och utomhus på kvällen. (s kommun, 2011). Syn på framtiden En indikator som används för att beskriva barns och ungas upplevelse av möjligheten att påverka sin framtid är andelen elevers som ser ljust på sin framtid (Örebro läns landsting, 2009). I ser en majoritet av ungdomarna optimistiskt på sin framtid, 90 procent av pojkarna och 87 procent av flickorna har en positiv syn på framtiden. Elva procent av ungdomarna i undersökningen uppger att de vill bo kvar i om tio år. Drygt 50 procent uppger enligt ungdomsstyrelsen att de planerar att läsa på universitet eller högskola (s kommun, 2011). Majoriteten av ungdomarna i ser optimistiskt på sin framtid. Källa: LUPP, 2011 VÅRDKONSUMTION - Somatik Flera faktorer påverkar benägenheten att söka vård. Ekonomi, utbildningsnivå och geografisk tillgänglighet är några exempel. Personer med hög utbildning gör fler läkarbesök än lågutbildade trots högre förekomst av sjuklighet bland personer med lägre utbildning. Boende i glesbygd gör färre besök än boende i storstadsregioner. Det finns ett visst motstånd att söka vård i vissa befolkningsgrupper, särskilt när det gäller psykiska problem. Andelen som låter bli att söka vård är högre hos arbetslösa och långtidssjukskrivna (SKL, 2009). Det finns också tydliga skillnader i sjukvårdskonsumtion beroende på föräldrars utbildning och sociala status. De socioekonomiska skillnaderna tycks försvinna när barnen kommer upp i skolåldern (SKL, 2009). I Halland gjorde gruppen 0-19 år 231471 besök i primärvården och 678 besök länssjukvården 2012. Antalet besök motsvarar ungefär 3 besök inom primärvården och 1 besök inom länssjukvården per barn i åldersgruppen. Barn och unga i s kommun gjorde 31871 besök i primärvården och 8903 besök i länssjukvården 2012. Besöksstatistiken för motsvarar statistiken för länet med 3 besök per barn inom primärvården och 1 besök per barn inom länssjukvården 18

Närsjukvård Läkare 40 0-6 år 35 30 25 20 15 5 0-6 år Halland 0-6 år /Halland 0 Figur 14. Antalet läkarbesök/00 barn i förhållande till snittet för Halland och. Vårdkonsumtionen avseende läkarbesök inom primärvården är generellt högre i gruppen 0-6 år. Antalet läkarbesök per 00 barn är högre än både kommunsnittet och Hallandssnittet i Falkagårdsområdet, Innerstaden, Fajans och Slätten. Läkarbesöken i gruppen är mer jämnt fördelat mellan kommundelarna och ligger förhållandevis nära både snittet för Halland och kommunen. Närsjukvård - Psykolog 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0-6 år / Halland 0-6 år Halland Figur 15. Antalet psykologbesök per 0 barn i förhållande till snittet för Halland och. 19

Vårdkonsumtionen avseende psykolog inom primärvården var för låg för att redovisas i flera av kommundelarna. För gruppen 0-6 år är konsumtionen av psykolog inom primärvården högre än både snittet för Hallands och kommunen i mellanbygdsområdet, Skogstorp, Arvidstorp och på Östra Gärdet. För gruppen 7-19 år är konsumtionen högst på Östra gärdet och på Tröingeberg. Vårdkonsumtionen i mellanbygden och hav & kust området är i nivå med kommunsnittet men över Hallandssnittet för gruppen. Länssjukvård - Läkare 25 0-6 år 20 15 5 0 0-6 år Halland 0-6 år / Halland Figur 16. Antal läkarbesök inom länssjukvården per 00 barn i förhållande till snittet för Halland och. Vårdkonsumtionen avseende läkarbesök inom länssjukvården är relativt jämt fördelad mellan kommundelarna och mellan åldergrupperna i förhållande till både snittet för Halland och. Falkagård är den kommundel som har högst konsumtion i gruppen 0-6 år men också störst skillnad mellan åldersgrupperna. VÅRDKONSUMTION - Psykiatrin Vårdkonsumtionen inom psykiatrin redovisas endast för gruppen eftersom att konsumtionsnivån för gruppen 0-6 år var för låg för att redovisas. 20

Psykiatrin - Läkare 16 14 12 8 6 4 2 0 Halland Figur 17. Antal läkarbesök inom psykiatrin per 0 barn i förhållande till snittet för Halland och. Den genomsnittliga vårdkonsumtionen i gruppen avseende läkarbesök inom psykiatrin är lägre i än snittet för Halland. Fördelning mellan kommundelarna är något ojämn. Högst konsumtion av läkarbesök i åldergruppen har Falkagård och Herting men fler kommundelar har en högre nivå än snittet per 0 barn i Halland. Psykiatrin - Psykolog 60 50 40 30 20 Halland 0 Figur 18. Antal psykologbesök inom psykiatrin per 0 barn i förhållande till snittet för Halland och. Genomsnittet avseende antal psykologbesök per 0 barn i åldersgruppen är högre i än snittet för Halland. Skrea Strand är den kommundel som har högst nivå av antal psykologbesök per 0 barn. Falkgagård har lägst nivå. 21

AVSLUTNINGSVIS Rapporten syftar till att vara ett underlag för samverkan på regional och lokal nivå. Kartläggningen av barns och ungars livsvillkor i visar att förutsättningarna i vissa avseenden skiljer sig beroende på var i kommunen man bor. Rapporten beskriver fakta över de faktorer som påverkar hälsoläget för barn och unga och förutsättningarna för social hållbarhet på lång sikt. Resultatet kan ses som en indikation på fördelningen av risk och skyddsfaktorer i kommunen. För att kunna följa utvecklingen i gruppen barn och unga på lokal nivå finns ett behov av ytterligare kartläggning och samverkan mellan de aktörer som arbetar med och för barn. 22

REFERENSER Barn och utbildningsförvaltningen (2011) Likabehandlingsenkät. s kommun (2011). Lupp 2011. Malmö stad (2012)Kommission för ett hållbart Malmö. delrapport Rädda barnen (2012). Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport 2012. SKL (2009). Vård på (o)lika villkor. En kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso. Och sjukvård. SKL (2013). Gör jämlikt Gör skillnad. Samling för social hållbarhet minskar skillnader I hälsa. Social health inequalities in Swedish children and adolescents a systematic review, second Edition. Statens folkhälsoinstitut 2011:11. Socialstyrelsen (20). Socialrapport (20) Statistiska central byrån (2011). Barns sociala relationer. Levnadsförhållanden rapport 119. Statistiska centralbyrån (20). De ekonomiskt utsatta barnen i Sverige blir fler Eller färre? Välfärd 20:3. Statens folkhälsoinstitut (20)Målområde 3, barn och ungas uppväxtvillkor: kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport. Statens folkhälsoinstitut (2009). Kartläggning av psykiskhälsa bland barn och unga Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009. Swärd H, Engelmark L (2012). Fattigdom utan gränser. Carlssons. Västra götalandsregionen (2012). Samling för social hållbarhet: Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Örebro läns landsting (2009). En god och jämlik hälsa? Välfärdsbokslut år 2009 ur ett barn- och ungdomsperspektiv. 23

Närsjukvård - Distriktsköterska 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 5 0 0-6 år Halland 0-6 år 0-6 år Halland/ Figur 1. Antal besök till distriktssköterska inom Närsjukvården per 00 barn i förhållande till snittet för Halland och. Närsjukvård - Sjuksköterska 35 0-6 år 30 25 20 15 5 0 0-6 år Figur 2. Antal besök till sjuksköterska inom Närsjukvården per 00 barn i förhållande till snittet för Halland och

Länssjukvård - Sjuksköterska 25 0-6 år 20 15 5 Halland Halland 0-6 år 0-6 år 0 Figur 3. Antal besök till sjuksköterska inom länssjukvården per 0 barn i förhållande till snittet för Halland och Psykolog Länssjukvård 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0-6 år Halland 0-6 år Halland 0-6 år Figur 4. Antal psykologbesök inom länssjukvården per 0 barn i förhållande till snittet för Halland och.