Från Bologna till Borås Viktig information för dig som studerar vid Högskolan i Borås

Från Bologna till Borås Viktig information för dig som studerar vid Högskolan i Borås

Borås Bologna Education is peace-building by another name J. Dhanapala / William G. Potter. International Herald Tribune

Din guide till ett nytt utbildningslandskap 1. Ett uttryck för europeisk tidsanda 4 2. En kort historik 5 3. Möjligheternas Europa 6 4. Högskolan i Borås en del av Europa 7 5. Bolognaprocessen och högre studier i Europa 8 6. Bolognaprocessen och högre studier i Sverige 9 Examensstrukturens nivåindelning 10 Ett nytt poängsystem 11 Progression i kunskapsutvecklingen 11 Förväntade studieresultat 12 Kvalitetssäkring av högre studier 12 7. Bolognaprocessen vid Högskolan i Borås 13 8. Ökat eget ansvar för dina studier 14 9. Viktig information om de nya reglerna 15 10. Litet Bolognalexikon 16 11. Länkar 17 12. Vill du veta mer? 18

1. Ett uttryck för europeisk tidsanda Bolognaprocessen är en strävan att samordna europeiska utbildningssystem för högre studier. Harmoniseringen av ett stort antal nationella modeller till en gemensam utbildningsstruktur i Europa, innebär ett förverkligande i vår världsdel av den gamla drömmen om gränslöshet inom högre utbildning och för forskningens del. Genom internationell jämförbarhet av utbildningarna vill de länder som ingår i samarbetet öka studenters och lärares rörlighet, förbättra examinerade studenters anställnings- barhet samt stärka Europas konkurrenskraft. Den europeiska harmoniseringen påverkar svensk högre utbildning i flera viktiga avseenden. Bolognaprocessen är ett viktigt avstamp för den svenska Högskolereformen som trädde i kraft den 1 juli 2007. För dig som är student vid Högskolan i Borås skapar Bolognaprocessen en rad nya möjligheter, både under och efter utbildningen. I den här broschyren har vi sammanställt den information som du behöver om Bolognaprocessen.

2. En kort historik Det började år 1998. I samband med 800-årsjubiléet vid Sorbonneuniversitetet i Paris, undertecknade fyra stora europeiska utbildningsnationer Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien en gemensam deklaration. Syftet var att öka Europas attraktivitet genom ökad samordning av den högre utbildningen. Idén fick ett entusiastiskt mottagande i många länder runt om i Europa och året därpå, 1999, undertecknade 29 nationer den så kallade Bolognadeklarationen. I dag har 46 europeiska länder anslutit sig till detta europeiska reformarbete. Bolognaprocessen omfattar därmed ett väsentligen större område än EU.

3. Möjligheternas Europa Ett övergripande mål i Bolognasamarbetet är att uppmuntra studenter och lärare vid europeiska högskolor och universitet att ta del av varandras kunskap och kompetens. Du får chansen att utbilda dig inte bara inom Sveriges gränser, utan också i de 45 övriga nationer som ingår i samarbetet. Hela Europa blir ditt utbildningslandskap. Bolognaprocessen innebär att det blir enklare för dig som tidigare studerat i till exempel Sverige, och som nu vill studera vidare i Tyskland, att tillgodoräkna sig de kurser som du klarat av vid en svensk högskola. Samtidigt skapar Bolognaprocessen bättre förutsättningar för att få examina som tagits utomlands erkända i Sverige. Svenska studenter som under en period studerar vid ett lärosäte i ett annat land gör nya erfarenheter och ser på sin blivande profession genom nya kulturglasögon. I internationell miljö får du möjlighet att bygga upp viktiga delar av ditt framtida nätverk. Du får samtidigt kunskap om den internationella arbetsmarknaden och en större krets av arbetsgivare att välja mellan. Genom internationellt konkurrenskraftiga utbildningar ska Europas högskolor i ökad utsträckning nå ett av sina viktigaste mål: att göra nyutexaminerade studenter anställningsbara.

4. Högskolan i Borås en del av Europa För Högskolan i Borås, som har internationalisering som profilområde, är det naturligt att fullt ut ansluta sig till Bolognaprocessens mål. Integreringen i det europeiska utbildningslandskapet är samtidigt en del av arbetet med att vidareutveckla högskolans särart och uppnå målet att bli Sveriges första professionsuniversitet. Professionsinriktningen präglar Högskolan i Borås utbildningsutbud, som redan idag utformas i samråd med aktörer i det omgivande samhället. Utbildningarna försörjer olika professionsområden med kompetens efter deras behov. Som student vid Högskolan i Borås får du bästa möjliga förutsättningar att etablera dig på arbetsmarknaden både inom Sverige och i det övriga Europa. Vid jämförelser med många andra lärosäten får Högskolan i Borås studenter i högre utsträckning arbete direkt efter examen eller en kort tid därefter så står det i senaste undersökningen från Högskoleverket. Bolognaprocessens mål rörlighet, anställningsbarhet och stärkt konkurrenskraft är också Högskolan i Borås mål.

5. Bolognaprocessen och högre studier i Europa Bolognaprocessen förändrar villkoren för den högre utbildningen i Europa genom att: Varje land som deltar i samarbetet harmoniserar sina högskolestrukturer och examensformer med övriga nationers för att skapa ett system av jämförbara europeiska utbildningar. Tillträdesregler förenklas och görs rättvisare. Europeiska utbildningar kvalitetssäkras. Allt fler studenter förväntas röra sig runt om i Europa och studera utomlands. Examinerade studenters anställningsbarhet på den internationella arbetsmarknaden förbättras. Grundstenar i den europeiska utbildningsstrukturen är att: Alla länder ska ha samma nivåer i examensordningen. Kunskapsutvecklingen ska kännetecknas av gradvist framåtskridande. De studieresultat som studenterna förväntas uppnå ska klargöras i utbildnings- och kursmål. Relationen mellan högskolepoäng och studenters arbetsinsatser ska förtydligas.

6. Bolognaprocessen och högre studier i Sverige Bolognaprocessen leder till omfattande förändringar av den högre utbildningen i Sverige Högskolereformen 2007. I enlighet med Bolognaprocessens mål innebär högskolereformen att: En nivåindelning i examensstrukturen genomförs. Ett nytt poängsystem införs. Progression ska prägla kunskapsutvecklingen. Förväntade studieresultat (Learning Outcomes) skrivs in som utbildningsmål. Högre studier kvalitetssäkras.

Examensstrukturens nivåindelning Alla högskoleexamina delas in i tre på varandra följande nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Utbildningen på respektive nivå kvalificerar direkt för yrkesutövning samtidigt som den förbereder studenten för fortsatta studier. Examensstrukturen är uppbyggd enligt en steg för steg-modell. Du måste alltså ha klarat av dina studier på den grundläggande nivån innan du får gå vidare till den avancerade nivån. Samma förhållande gäller sedan för att ta steget upp till forskarnivå. I tabellen nedan ges en provkarta på de examina som kommer att finnas i det svenska högskolesystemet fr.o.m. den 1 juli 2007. Grundnivå Grundnivå Avancerad nivå Avancerad nivå Forskarnivå Kandidatexamen (180 högskolepoäng) Masterexamen (120 högskolepoäng) Doktorsexamen (240 högskolepoäng) Konstnärlig kandidatexamen (180 högskolepoäng) Yrkesexamen Max fyra års heltidsstudier Konstnärling masterexamen (120 högskolepoäng) Yrkesexamen Mer än fyra års heltidsstudier Licentiatexamen (120 högskolepoäng) Högskoleexamen (120 högskolepoäng) Magisterexamen/ Konstnärlig magisterexamen (60 högskolepoäng) 10

Ett nytt poängsystem Bolognaanpassningen av det svenska högskolesystemet innebär att nya grunder för utdelande av högskolepoäng införs. Ett enda poängsystem, ECTS (European Credit Transfer System), ska gälla för hela Bolognaområdet och därmed underlätta förverkligandet av de överordnande målen jämförbarhet och rörlighet. Med hittills gällande regler i Sverige ger en termins avklarade högskolestudier 20 poäng, med ECTS ger motsvarande studieperiod 30 högskolepoäng. Varje poäng i det gamla systemet motsvaras alltså av 1,5 högskolepoäng enligt Bolognamodellen. Progression i kunskapsutveckling För att förklara vad progression i utvecklingen betyder, kan en liknelse användas. I stället för progression talar vi då om kunskapsstegen som studenten själv bygger upp under studiegången. I takt med att studietiden ökar och studenten går över till en ny nivå i examensordningen ökar antalet pinnar på kunskapsstegen. Progression kan också förstås som ett mätinstrument för hur studenten utvecklas. Det gäller ämneskunskaper, förmåga till vetenskapligt förhållningssätt samt tillämpning av dessa kunskaper. Det gäller också färdigheter som social kompetens, kommunikationskompetens samt att koppla samman akademisk och praktisk kunskap. 11

Den nya examensordningen föreskriver alltså att lärandeprocessen ska framåtskrida successivt. Detta kräver långsiktig planering från din sida. Det är viktigt att du väljer de kurser och ämnen som leder till en examen och kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Förväntade studieresultat Vilka resultat vill och ska du uppnå med dina studier? Denna viktiga fråga blir genom Bolognaprocessen ännu mer angelägen, eftersom det nu blir lättare att studera i andra delar av Europa. Det är då viktigt att de förväntade studieresultaten kan jämföras. Tillägnade kompetenser, kunskaper och färdigheter ska på ett förståeligt och tydligt sätt formuleras i olika kurs- och utbildningsplaner som förväntade studieresultat (Learning Outcomes). Kvalitetssäkring av högre studier Kvalitetssäkring av högre studier har alltid varit en viktig del av arbetet vid högskolor och universitet. Bolognaprocessen fördjupar ytterligare utvecklingen av kvalitetssäkringsarbetet, vilket sedan 2005 underbyggs av ett gemensamt europeiskt system ENQA (European Association for Quality Assurance in Higher Education). 12

7. Bolognaprocessen vid Högskolan i Borås För dig som studerar vid Högskolan i Borås innebär Bolognaprocessen och Högskolereformen 2007 att: Ett system med tydliga och jämförbara examina införs. Högre studier uppdelas i tre nivåer. Alla kurser nivåplaceras. Utbildningen på varje nästföljande nivå bygger på utbildning på tidigare nivåer. Kursmålen, d.v.s. förväntade studieresultat, ligger till grund för kursens nivåplacering. Förväntade studieresultat formuleras för samtliga kurser. Progression i kunskapsutvecklingen präglar samtliga våra utbildningar. Ett nytt poängsystem för högskoleutbildning införs. 13

8. Ökat eget ansvar för dina studier Högskolereformen innebär att ett nytt pedagogiskt perspektiv etableras. Det sker ett skifte från en lärarcentrerad till en mer lärande- och studentcentrerad utbildningsprocess. Du förväntas i högre grad aktivt och målinriktat inhämta kunskaper. Därmed kan du i ökad utsträckning påverka studieprocessen. För dig som är student innebär Bolognaprocessen inte enbart nya möjligheter, utan också större ansvar för dina egna studier. Det förväntas att du planerar mera långsiktigt när du gör dina studieval. Viktigt att känna till är: Att du måste söka information om vad som krävs för en viss examen. Att du i din planering måste ta hänsyn till vilken nivåplacering som gäller för olika kurser. Du måste se till att de kurser du tar tillsammans uppfyller de mål som gäller för den examen du vill ta ut. Ökat eget ansvar innebär emellertid inte att du är utlämnad till dig själv i ditt informationssökande. Högskolans institutioner, studentsupport, studievägledning och karriärvägledning ger dig den hjälp du behöver. 14

9. Viktig information om de nya reglerna Den 1 juli 2007 trädde en ny examensordning i kraft i Sverige. De nya reglerna tillämpas på utbildningarna som påbörjas efter den 30 juni 2007. Studenter som har påbörjat sina studier före den 1 juli 2007 kan ansöka om examen enligt den gamla examensordningen fram till den 30 juni 2015. En kandidatexamen (gammal eller ny) ger grundläggande behörighet till magister- och masterprogram. Några yrkesexamina tas bort och vissa förändras, t.ex civilingenjörsexamen blir fem årig samt en ny civilekonomexamen om fyra år införs. Betygen ska sättas i relation till hur studenten uppnått de förväntade studieresultaten (Learning Outcomes). 1,5 högskolepoäng i ECTSsystemet motsvarar 1 poäng i det gamla systemet. 1 termins studier ger nu 30 högskolepoäng. 1 högskolepoäng ska motsvara 25-30 timmar studietid. 15

10. Litet Bolognalexikon Diploma Supplement: en engelskspråkig bilaga till examensbeviset som ger en utförlig beskrivning av respektive examen och dess placering i det aktuella landets utbildningssystem. ECTS European Credit Transfer System: det europeiska meritöverföringssystem som i Sverige betecknas som högskolepoäng, gör det enklare att jämföra kurser och utbildningar mellan de europeiska länderna. EHEA European Higher Education Area: europeisk strävan efter harmonisering av europeiska utbildningar och skapande av ett gemensamt europeiskt utbildningsområde till år 2010. Högskolepoäng: ett nytt poängsystem där 1,5 högskolepoäng är lika med 1 poäng enligt det gamla poängsystemet. Learning Outcomes (förväntade studieresultat): vad du förväntas kunna, förhålla dig till och/eller utföra vid varje studieperiods slut. Förväntade studieresultat skrivs in som mål för kurser och program. Progression: framsteg i kunskapsutveckling inom ramen för respektive nivå och mellan nivåerna. 16

11. Länkar till viktiga Bolognadokument The Bologna Declaration of 19 June 1999. Joint declaration of the European Ministers of Education (PDF) www.ec.europa.eu/education/ policies/educ/bologna/ bologna.pdf Ny värld ny högskola. Regeringens proposition 2004 /05:162 www.regeringen.se En gränslös högskola? Om internationalisering av grund- och forskarutbildning. Högskoleverkets rapportserie 2005:1 R www.hsv.se Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area. European Association for Quality Assurance in Higher Education, ENQA, Helsinki 2005 www.enqa.eu Information om förändringarna inom högre studier finns att läsa på www.hsv.se 17

12. Vill du veta mer? På webbadressen www.hb.se/bologna har vi samlat information om Bolognaprocessen, och om hur den påverkar Högskolan i Borås och dina studier. Du kan även vända dig direkt till studievägledare på din institution, till högskolans utbildningssamordnare Katarina Borne, katarina.borne@hb.se eller till högskolans Bolognastrateg Broney Skogström, broney.skogstrom@hb.se 18

Produktion: Informationsavdelningen, Högskolan i Borås. Tryck: Palmeblads, 2007