Svanenmärkning av Textilier, skinn och läder

Svanenmärkning av Textilier, skinn och läder Version 3.3 18 mars 2004 30 juni 2011 Nordisk Miljömärkning

Innehåll Vad är Svanenmärkta textilier, skinn och läder? 3 Varför välja Svanenmärkning? 3 Vad innehåller detta dokument? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur ansöker man? 5 Vad krävs för att få en Svanlicens? 6 1 Miljökrav 6 1.1 Information om produkten 6 1.2 EUs miljömärkning, Blomman 6 1.3 Vegetabiliska naturfibrer 7 1.4 Skinn och läder - Garvning 7 1.5 Skinn och läder - Behandling med kemiska produkter 8 1.6 Funktionskrav - Läder 8 1.7 Energi- och vattenförbrukning 9 1.8 Etik 9 1.9 Retursystem 10 2 Övriga krav 10 2.1 Myndighetskrav 10 2.2 Miljö- och kvalitetsstyrning 10 2.3 Marknadsföring 11 3 Kontroll 11 3.1 Kontroll vid ansökan 11 3.2 Efterkontroll 11 4 Provningsinstitut 11 Registrering 12 Svanenmärkets utformning 12 Kriteriedokumentets giltighetstid 13 Kommande kriterier 13 Bilaga 1 och 2 Detta är en översättning av ett originaldokument på danska. Vid eventuella oklarheter är det originaldokumentet som är gällande. Textilier, skinn och läder 039, version 3.3, 17 september 2008 Adresser Nordiska Ministerrådet beslutade 1989 att införa en frivillig officiell miljömärkning, Svanen. Dessa organisationer/företag driver Svanenmärkningen på uppdrag av respektive lands regering. För mer information se webbplatserna. Danmark Miljømærkning Danmark Dansk Standard Kollegievej 6 DK-2920 Charlottenlund Telefon +45 72 300 450 Fax +45 72 300 451 E-post: info@ecolabel.dk www.ecolabel.dk Sverige SIS Miljömärkning AB SE-118 80 Stockholm Telefon +46 8 55 55 24 00 Fax +46 8 55 55 24 01 E-post: svanen@ecolabel.se www.ecolabel.se Norge Miljømerking Tordenskiolds gate 6B NO-0160 Oslo Telefon +47 24 14 46 00 Fax +47 24 14 46 01 E-post: info@ecolabel.no www.ecolabel.no Finland SFS Miljömärkning Box 116 FIN-00241 Helsingfors Telefon +358 9 149 9331 Fax +358 9 149 93320 E-post: joutsen@sfs.fi www.ecolabel.fi Island Norræn Umhverfismerking á Íslandi Umhverfisstofnun Suðurlandsbraut 24 IS-108 Reykjavik Telefon +354 591 20 00 Fax +354 591 20 20 www.svanurinn.is Detta dokument får kopieras endast i sin helhet och utan någon form av ändring. Citat får göras om upphovsmannen Nordisk Miljömärkning omnämns.

Vad är Svanenmärkta textilier, skinn och läder? Textilier, skinn och läder med Svanenmärket uppfyller en rad miljö-, hälso- och kvalitetskrav. Det betyder att det ställs krav på produktionen från den inledande framställningen av fibrer och skinn till den slutliga textil- eller läderprodukten. Det betyder även att hänsyn tas till hälsan hos dem som arbetar i produktionen och hos konsumenterna som använder produkterna. Detta görs genom tillämpning av gränsvärden och förbud mot en lång rad kemiska produkter, färgämnen och tungmetaller som kan vara skadliga för människor och miljö. Krav ställs även på textiliernas färgbeständighet och krympning, vilket säkerställer att textilierna håller en hög kvalitet. Varför välja Svanenmärkning? Producenter av textilier, skinn och läder med Svanlicens får använda varumärket Svanen i sin marknadsföring. Svanenmärket har en mycket hög kännedom och trovärdighet i norden. Svanenmärket är ett kostnadseffektivt och enkelt sätt att kommunicera miljöarbete och miljöengagemang till inköpare och konsumenter. En miljöanpassad drift förbereder verksamheten för framtida miljökrav. Miljöfrågor är komplexa och det kan ta lång tid att sätta sig in i specifika fråge ställningar. Svanenmärkning kan ses som en hjälp till detta arbete. Svanenmärkning innehåller inte bara miljökrav utan även kvalitetskrav eftersom miljö och kvalitet är två parametrar som går hand i hand. Det betyder att en Svanlicens också kan ses som en kvalitetsstämpel. Vad innehåller detta dokument? Detta dokument innehåller kriterier för miljömärkning av textilier, skinn och läder med Svanenmärket, vilket administreras av Nordisk Miljömärkning. Kriterierna för textilier är i huvudsak baserade på EUs miljömärkning av textilier enligt kommissionens beslut 2002/371/EG av den 15 maj 2002 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till textilprodukter och ändring av beslut 1999/178/EG. EGT nr L 133, 18.05.2002, s.29 (Celex 302D0371). Detta dokument finns på följande hemsida: http: //europa.eu.int/comm/environment/ecolabel/producers/pg_textiles.htm. Dokumentet finns även bifogat som bilaga 2. Till kriterierna i EUs miljömärkning har en vägledning med färdiga formulär utarbetats, som kan fyllas i av sökanden och dennes underleverantörer: User s Manual and Application Form, version 3. Denna vägledning hittar du även Svanenmärkning av Textilier, skinn och läder 3.3 s3

på ovanstående hemsideadress. Du får den även genom att vända dig till den nationella miljömärkningsorganisationen. Utöver kraven i EUs miljömärkning av textilier har Nordisk Miljömärkning tillfört kompletterande krav på ekologiska vegetabiliska fibrer, skinn och läder, etiska produktionsförhållanden samt energi- och vattenförbrukning. De kompletterande kraven anges i kapitel 1. Det finns ingen vägledning för hur de kompletterande kraven ska uppfyllas, men efter vart och ett av dem följer ett dokumentationskrav ((), som visar vilken typ av dokumentation som ska användas för att intyga att kravet uppfylls. Kraven för skinn och läder innehåller krav på garvning, behandling med kemiska produkter samt funktionskrav (avsnitt 1.4, 1.5, 1.6). Dessutom gäller avsnitt 1.7 och 1.8 om energi- och vattenförbrukning och etik även för produktion av skinn och läder. För krav på testinstitut, se kapitel 4. I de fall där dokumentation krävs i form av testrapporter ska analyserna genomföras enligt de i kraven nämnda testmetoderna eller motsvarande. Vad kan Svanenmärkas? Följande produkter, som även omfattas av Blommans kriterier, kan Svanenmärkas: Textilier för konfektion och accessoarer: Konfektion och accessoarer (t.ex. näsdukar, halsdukar, väskor, shoppingväskor, ryggsäckar och skärp) som består av minst 90 viktprocent textilfibrer. Inredningstextilier: Textilprodukter för heminredning som består av minst 90 viktprocent textilfibrer. Väggbeklädnader och golvbeläggningar av textilmaterial omfattas inte av kriterierna. Fibrer, garn och metervaror som används i textilier för konfektion och accessoarer eller i inredningstextilier. Även skinn och läder kan Svanenmärkas. För textilier för konfektion och accessoarer och för inredningstextilier gäller följande: Dun, fjädrar, membran och coatings tas inte med vid beräkning av procentandelen textilfibrer. Fiberspecifika kriterier Fiberspecifika kriterier har fastställts för akryl, bomull och andra naturliga cellulosafröfibrer, elastan, lin och andra bastfibrer, obearbetad ull och andra keratinfibrer, regenererade cellulosafibrer, polyamid, polyester och polypropylen. Det är även tillåtet att använda andra fibrer (exempelvis silke), för vilka inga fiberspecifika kriterier har fastställts (men det kan mycket väl ställas krav på behandlingen av fibrer, till exempel krav på att inga ceriumföreningar får användas vid viktökning av exempelvis silke). Mineralfibrer, glasfibrer, metallfibrer, kolfibrer och andra oorganiska fibrer kan dock inte miljömärkas. Svanenmärkning av Textilier, skinn och läder 3.3 s4

Undantag Om produkten innehåller mindre än 5% av en viss fibertyp i förhållande till textil fibrernas totala vikt, behöver kraven i kriteriedokumentet inte uppfyllas. Likaså behöver återvunna fibrer inte uppfylla kriterierna. Med återvunna fibrer avses i detta sammanhang endast fibrer från spillmaterial från textil- och konfektionsindustrin eller från avfall (textilier eller liknande). Minst 85 viktprocent av alla fibrer i produkten måste emellertid antingen uppfylla motsvarande fiberspecifika kriterier, om sådana finns, eller komma från återvunna fibrer. Skinn och läder För Svanenmärkning av skinn och läder gäller att minst 90 viktprocent av produkten ska vara i skinn/läder eller en blandning av skinn/läder och textilfibrer. I båda fallen måste minst 85 viktprocent av produkten godkännas enligt kraven i detta dokument. Om en beståndsdel (läder eller textil) utgör mindre än 5 viktprocent av produktens totala textil- eller läderinnehåll, behöver kraven i detta dokument inte uppfyllas. Endast skinn och läder från får, getter, nötkreatur och grisar från lantbruksdrift får användas till Svanenmärkta produkter. Hur ansöker man? Ansökan och skriftlig dokumentation som visar att producenten uppfyller kraven i detta dokument ska skickas antingen till sekretariatet i det nordiska land där produkterna framställs, eller i det nordiska land där produkterna säljs. Ansökningsformulär finns på respektive miljömärkningsorganisations hemsida, se adresserna på sidan 2. Fyll i formuläret för de produkter som önskas licensieras med Svanenmärket. Dokumentation som visar att samtliga krav uppfylls och en innehållsförteckning över denna dokumentation ska bifogas ansökan. Till dokumentation av kraven på textilier i EUs miljömärke Blomman finns en ansökningsvägledning. Users Manual. Formulären i vägledningen kan vara till hjälp under ansökningsarbetet. Detta kriteriedokument kan användas som en kontrollista. Det är viktigt att det alltid finns en kopia av alla dokument tillgänglig hos ansökaren. Svanenmärkning av Textilier, skinn och läder 3.3 s5

Vad krävs för att få en Svanlicens? För att få en Svanlicens krävs att: Samtliga krav i detta dokument som gäller den aktuella produkten måste uppfyllas. Det finns specifika krav på vegetabiliska naturfibrer (t.ex. bomull) samt på skinn och läder. Det innebär att kraven i EUs miljömärkning av textilier i bilaga 2 och de kompletterande kraven i kapitel 1 och 2 alltid ska uppfyllas. Den nationella miljömärkningsorganisationen ska göra ett kontrollbesök hos verksamheten. För varje enskilt krav ska det anges om kravet uppfylls eller inte. Detta är markerat med rutor för ja respektive nej. Under respektive krav finns symbolen ( som beskriver hur ansökaren ska dokumentera kravet. Dokumentationen ska märkas med ett nummer som skrivs in i fältet Bilaga nr. 1 Miljökrav 1.1 Information om produkten K1 Information om produkten Ansökaren ska uppge följande: 1. uppgifter om varumärke/handelsnamn 2. uppgifter om var produkterna är tänkta att säljas 3. uppgifter om produkternas förväntade årsförsäljning (i antal produkter och omsättning) i vart och ett av de nordiska länderna 4. en beskrivning av produkten samt en översikt över underleverantörer och hela produktionsprocessen 5. ett produktprov på en representativ vara ( Beskrivning av ovanstående. Punkt 1-4 anges på ansökningsformuläret eller i tillhörande bilaga. Till punkt 4 kan följande användas: Application form part B i Users Manual and Application Form for ecolabelling textile products under the EU ecolabelling award scheme, version 1, april 2002. 1.2 EUs miljömärkning, Blomman K2 Textilier märkta med Blomman Ansökaren ska ange om textilprodukterna, för vilka det ansöks om Svanenmärkning, har licens för EUs miljömärke Blomman. Om så är fallet, kan det räcka med att produkterna uppfyller kraven i kapitel 1 och 2 i detta dokument. Om detta emellertid inte är fallet, ska relevanta krav i kriteriedokumentet för textilier i EUs miljömärkning Blomman uppfyllas (dokumentet ingår som bilaga 2), liksom kraven i kapitel 1 och 2 i detta dokument. Svanenmärkning av Textilier, skinn och läder 3.3 s6

Undantag görs för krav 37 och 38 för indigofärgad denim. Indigofärgad denim ska uppfylla nivå 1 för färgbeständighet våtnötning och 2-3 för färgbeständighet torrnötning. För produkter som inte uppfyller krav 37 eller 38 ska det följa med information om att de har en färgbeständighet som kan göra att textilen kan fälla färg Observera att även om man har licens för Blomman till sina produkter, så måste fortfarande kraven i detta kriteriedokument uppfyllas för att produkterna ska kunna Svanenmärkas. Om man får licens för att Svanenmärka sina produkter, är kraven på bomull i EUs miljömärkning Blomman emellertid automatiskt uppfyllda. ( Standardkontrakt för licens för Blomman, om ett sådant existerar. Om sådant kontrakt inte existerar, ska dokumentation för alla relevanta krav som beskrivs i kriteriedokumentet för textilier i Blomman bifogas. 1.3 Vegetabiliska naturfibrer K3 Vegetabiliska naturfibrer Vegetabiliska naturfibrer som används till Svanenmärkta textilier måste vara ekologiskt odlade eller odlade i en omläggningsfas till ekologisk produktion. Exempel på detta är: bomull, lin, hampa, rami, jute och kapok. Viskos betecknas inte som en vegetabilisk naturfiber. Ekologiska fibrer är fibrer som är framställda och kontrollerade enligt Europarådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktionsmetod för lantbruksprodukter. Eller produkter som är framställda på motsvarande sätt och under motsvarande kontrollarrangemang. Exempel på detta är: KRAV, SKAL, IFOAM, IMO, KbA, OCIA, TDA, DEMETER m.fl. ( Certifikat på ekologisk produktion eller produktion i omläggningsfas och ett intyg från fiberleverantör och spinneri att det är fibrer från den produktion som beskrivs i certifikatet som används till Svanenmärkta textilier. 1.4 Skinn och läder - Garvning K4 Krom(VI) Medelkoncentrationen av krom(vi) i färdigbehandlat skinn och hudar ska vara mindre än eller lika med 3 ppm. ( Testrapport med analys enligt: CEN/TS 14495 eller motsvarande. Observera! Mätningar kan försvåras av interferens vid analys av vissa typer av färgat läder. K5 Arsenik, kadmium och bly Inga restkoncentrationer av arsenik, kadmium eller bly får finnas i slutprodukten. ( Testrapport med analys enligt: CEN TC 309 WI 065-4.3 eller motsvarande. För denna testmetod är detektionsgränsen satt till 100 ppm. K6 Krom(III) Spillvattnet från lädergarverier ska efter behandling innehålla mindre än 1 mg krom(iii) per liter. ( Testrapport med analys enligt ISO 9174, EN 1233, EN ISO 11885 för Krom eller motsvarande. Svanenmärkning av Textilier, skinn och läder 3.3 s7

K7 COD-reduktion i spillvatten Spillvattnet från lädergarverier ska behandlas, antingen på egen eller på kommunal spillvattenanläggning, för att uppnå en reduktion av COD-innehållet på minst 85%. ( Testrapport med analys enligt ISO 6060 Vattenkvalitet, bestämning av kemisk oxygenförbrukning eller motsvarande. 1.5 Skinn och läder - Behandling med kemiska produkter K8 Beredning av skinn och läder I kriteriedokumentet (ingår som bilaga 2) för textilier i EUs miljömärkning Blomman ska kraven i punkt 5, 11, 14, 15, 17, 18, 21-23, 25-28 och 30 uppfyllas vid beredning av skinn och läder. ( Se kriteriedokumentet för textilier i EUs miljömärkning Blomman (ingår som bilaga 2). 1.6 Funktionskrav - Läder K9 Rivstyrka Rivstyrkan ska vara över 20 N. ( Testrapport med analys enligt testmetod ISO 3377 eller motsvarande. K10 Böjningstest Böjningsmotståndskraften ska kunna klara 20 000 test-repetitioner (20 kc) utan synlig skada. ( Testrapport med analys enligt testmetod ISO 5402 eller motsvarande. K11 Ljusbeständighet Ljusbeständigheten ska vara minst nivå 3. ( Testrapport med analys enligt testmetod ISO 105 B02 eller motsvarande. K12 Nötningsbeständighet Nötningsbeständigheten ska vara minst nivå 3 (beständighet för både våtoch torrnötning). ( Testrapport med analys enligt testmetod ISO 11640 eller motsvarande med 20 upprepningar för våt nötningsbeständighet och 50 upprepningar för torr nötningsbeständighet. Resultatet ska avläsas enligt ISO 105-A02 och ISO 105-A03 eller motsvarande. Svanenmärkning av Textilier, skinn och läder 3.3 s8

1.7 Energi- och vattenförbrukning K13 Energi- och vattenförbrukning En plan ska ha tagits fram för reducering av energi- och vattenförbrukning i förhållande till produktionsmängd på de anläggningar som våtbehandlar Svanenmärkta textilier, skinn och läder. Den totala energi- och vattenförbrukningen i förhållande till den totala produktionen ska dokumenteras, om möjligt specifikt för varje våtbehandlingsmoment i framställningsprocessen. Med våtbehandling avses förbehandling, infärgning och efterbehandling. ( Plan för reduktion av energi- och vattenförbrukning i förhållande till produktionsmängd. Produktionsplats för varje enskild våtbehandlingsprocess ska ta fram och förvara sammanräkningar eller beräkningar (på årsbasis) som visar hur många liter vatten och hur mycket energi (antal kwh fördelade på el och värme) som används per kg produkt. Om andra processer utförs (som inte hör samman med våtbehandlingen) på produktionsplatsen, bör dessa redovisas separat i sammanräkningen. 1.8 Etik K14 Etisk produktion Licensinnehavaren är skyldig att presentera en plan för etisk produktion (Code of Conduct), vilken beskriver hur arbetet med följande ämnen säkerställer acceptabla etiska förhållanden: barnarbete tvångsarbete hälsa och säkerhet rätt att bilda fackföreningar och rätt till kollektivförhandling diskriminering disciplin arbetstid kompensation Dessa ämnen beskrivs mer ingående i bakgrundsdokumentets punkt 6.7. Offentliggörande avtalas med den nationella miljömärkningsorganisationen. Beskrivning på företagets hemsida, om sådan finns, är ett minimikrav. En beskrivning ska också ges av vilken del av produktionen som omfattas av denna plan (det är önskvärt att planen täcker hela produktionen, inklusive underleverantörer). Målet är att producenter framöver använder funktionella certifikat med etiska riktlinjer, t.ex. SA8000. Licensen kan dras in om det visar sig att licensinnehavaren inte följer den offentliggjorda planen för etisk produktion. ( Plan innehållande samtliga av ovan nämnda punkter. I planen ska licensansökaren beskriva hur punkterna uppfylls vid egenkontroll. Offentliggörande av planen avtalas skriftligen med den nationella miljömärkningsorganisationen, som godkänner offentliggörandet i samband med kontrollbesök. Svanenmärkning av Textilier, skinn och läder 3.3 s9

1.9 Retursystem K15 Retursystem Relevanta nationella regler, lagar och/eller branschavtal beträffande retursystem för produkter och emballage ska uppfyllas i de nordiska länder där de Svanenmärkta produkterna marknadsförs. ( Registreringsnummer för medverkan i nationellt retursystem för produkter och emballage eller annan dokumentation som visar, att krav gällande retursystem uppfylls. 2 Övriga krav 2.1 Myndighetskrav K16 Krav gällande säkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö Innehavaren av Svanlicens ansvarar för att Svanenmärkt textil, skinn och läder samt produktionen av dem uppfyller alla krav, lagar och regler gällande säkerhet, miljö och arbetsmiljö i respektive produktionsland. Licensen kan dras in om kravet inte efterlevs. 2.2 Miljö- och kvalitetsstyrning K17 Miljö- och kvalitetsstyrning Producenter av Svanenmärkt textilier, skinn och läder, ska själv eller genom återförsäljare/importör ha dokumenterade rutiner och instruktioner för att: säkerställa att kraven i Svanemärkningskriterierna efterlevs redogöra för hur organisationsstrukturen för den interna kvalitets- och miljösäkrningen är uppbyggd säkerställa att den interna kontrollen koordineras genom en kontaktperson gentemot miljömärkningen. ( Följande ska bifogas ansökan: organisation, kontaktperson och andra ansvariga personer samt deras ansvarsområden rutiner som säkrar att kraven i detta dokument uppfylls rutiner för dokumentation och rapportering av planerade produktionsändringar av de Svanenmärkta produkterna som kan ha betydelse för om kraven efterlevs rutiner för behandling och rapportering av oförutsedda avvikelser relaterade till Svanenmärkningskraven rutiner för behandling och rapportering av reklamation/klagomål på de Svanenmärkta produkterna kontaktpersonens rutiner för rapportering til Nordisk Miljömärkning rutiner för spårbarhet av Svanenmärkta produkter i produktionen för att kunna skilja dessa från övrig produktion Svanenmärkning av Textilier, skinn och läder 3.3 s10

2.3 Marknadsföring K18 Marknadsföring Marknadsföring av Svanenmärkt textilier, skinn och läder ska ske enligt Regler för nordisk miljömärkning av produkter. ( Den sökande ska kort beskriva hur marknadsföringen av de Svanenmärkta produkterna förväntas ske samt fylla i bilaga 1. 3 Kontroll 3.1 Kontroll vid ansökan Miljömärkningsorganisationen utför kontroll enligt Regler för nordisk miljömärkning av produkter. Ansökningsmaterialet kontrolleras enligt dokumentationsanvisningarna för respektive krav. Kontrollbesök görs också på relevanta platser i produktionen av textilier, skinn och läder, där dokumentationen i ansökan jämförs med observerade förhållanden. På kontrollbesök kontrolleras om driften och inrättningen av produktionen går till på det sätt som beskrivs in ansökan. 3.2 Efterkontroll Den nationella miljömärkningsorganisationen kan utföra efterkontroll hos producenter med Svanlicens eller hos deras underleverantörer. En sådan kontroll kan utföras på olika sätt. Bland annat kan miljömärkningsorganisationen utföra kontrollbesök så att det löpande säkras att produktionen efterlever de riktlinjer som finns beskrivna i detta dokument. Licensinnehavaren får själv stå för kostnaderna för en sådan kontroll om det visar sig att produktionen inte överensstämmer med den information som ligger till grund för Svanlicensen. 4 Provningsinstitut Provningsinstitutet/analyslaboratoriet ska vara opartiskt och kompetent enligt följande: Provningsinstitutet/analyslaboratoriet ska uppfylla de allmänna kraven enligt standarden DS/EN ISO/IEC 170252 eller vara ett officiellt GLP-godkänt analyslaboratorium. Sökanden ska stå för dokumentations- och analyskostnader. DS/EN ISO/IEC 17025 hette tidigare EN 45000. Producentens provnings-/analyslaboratorium kan godkännas för att genomföra analyser och tester om myndigheterna får tillgång till övervakning Producentens provnings-/analyslaboratorium kan också godkännas om det omfattas av att kvalitetsstyrningssystem och detta är certifierat enligt ISO 9001 eller ISO 9002. Svanenmärkning av Textilier, skinn och läder 3.3 s11

Registrering Vid registrering av licensen i något annat nordiskt land ska följande dokumentation skickas in: ansökningsblankett för registrering kopia på licens registreringsnummer för deltagande i nationellt retursystem för produkter och emballage eller annan dokumentation som visar att krav gällande retursystem är uppfyllda (K15) Svanenmärkets utformning Se Regler för nordisk miljömärkning av produkter, för mer detaljerad information om Svanenmärkets utformning. Svanenmärket och tilldelat licensnummer (angivet som 000-000) samt tilläggstexten Textilier, skinn och läder ska ha följande utformning 000 000 Textilier, skinn och läder Licensnummer och tilläggstexten Textilier, skinn och läder kan även följa logotypens underkant eller skrivas på en annan plats i anslutning till logotypen. Övertexten skiljer sig från land till land, se regler för korrekta övertexter på olika språk i Regler för nordisk miljömärkning av produkter. Av detta regeldokument framgår även vilken färg och storlek logotypen ska ha. Tilläggstexten Textilier, skinn och läder skiljer sig även den från land till land och ska vara en eller flera av följande alternativ: Danska Norska: Svenska: Finska: Isländska: Engelska: Tekstil, Skind og Læder Tekstil, Skinn og Lær Textilier, skinn & läder Tekstiili- ja nahkatuote Textíll, skinn, leður Textile, Skin and Leather Om ett annat språk önskas, ska detta avtalas skriftligen med miljömärkningsorganisationen. Det är tillåtet att använda en tilläggstext, där det antingen bara står Textilier, Skinn eller Läder, eller där det till exempel står Textilier och läder. Svanenmärket kan användas på de Svanenmärkta produkterna och i tryckt marknadsföringsmaterial. Det senare är dock endast tillåtet om det tydligt framgår vilka produkter som är Svanenmärkta. Svanenmärkning av Textilier, skinn och läder 3.3 s12

Kriteriedokumentets giltighetstid Detta kriteriedokument har fastställts av Nordiska Miljömärkningsnämnden den 18 mars 2004 och gäller t.o.m. den 31 maj 2007. På sekretariatsledarmötet den 3 maj beslutades att förlänga kriteriernas giltighet t.o.m den 30 juni 2008. Den nya versionen heter 3.1. Den 14 juni 2007 beslutade den Nordiska Miljömärkningsnämnden att godkänna en ändring i K2. Dokumentet förlängdes samtidigt. Den nya versionen heter 3.2 och är giltig till den 30 oktober 2009. På sekretariatsledarmötet den 17 september 2008 beslutades att förlänga kriteriernas giltighet t.o.m den 30 juni 2011. Den nya versionen heter 3.3. Under giltighetstiden kan Nordiska Miljömärkningsnämnden besluta om justeringar, förtydliganden och/eller förlängningar av kriterierna, varvid en ny version ges ut. Detta medför normalt ingen omprövning av beviljade licenser. Senast 12 månader innan kriterieversionen går ut ska Nordiska Miljömärkningsnämnden meddela vilka kriterier som därefter gäller. Kommande kriterier I kommande kriterier kommer Nordisk Miljömärkning att värdera möjligheten till fullständig harmonisering med EUs miljömärkning, Blomman. En sådan harmonisering är bland annat beroende av hur Blommans kriterier för textilier är sammansatta vid den aktuella tidpunkten. Miljömärkning utvecklas ständigt, och det går inte att utesluta att det kommer andra förslag på kriterier. Svanenmärkning av Textilier, skinn och läder 3.3 s13

Bilaga 1 Marknadsföring av miljömärkta produkter Vi bekräftar härmed att vi känner till reglerna för användning av det nordiska miljömärket enligt Regler för nordisk miljömärkning av produkter. Vi försäkrar härmed att marknadsföringen ska genomföras enligt dessa regler. Vi bekräftar vidare att vi har kunskap om innehållet i kriteriedokumentet för miljömärkning av Textilier, skinn och läder. Vi försäkrar att de inom vårt företag som marknadsför de miljömärkta produkterna ska informeras om kriterierna för miljömärkning av textilier, skinn och läder samt Regler för nordisk miljömärkning av produkter. Ort Datum Kontaktperson Ort Datum Namn på ansvarig för marknadsföring Vid personalbyte ska en ny bekräftelse sändas in till Nordisk Miljömärkning. Svanenmärkning av Textilier, skinn och läder 3.3

Bilaga 2 Kriteriedokument för EU-miljömärkning av textilier Det vill säga: Kommissionens beslut 2002/371/EG av den 15 maj 2002 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till textilprodukter och ändring av beslut 1999/178/EG. Ovanstående bifogas denna bilaga. Svanenmärkning av Textilier, skinn och läder 3.3

18.5.2002 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 133/29 KOMMISSIONEN KOMMISSIONENS BESLUT av den 15 maj 2002 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till textilprodukteroch ändring av beslut 1999/178/EG [delgivet med nr K(2002) 1844] (Text av betydelse förees) (2002/371/EG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT förlängts genom kommissionens beslut 2001/831/EG ( 3 ), ändras. med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, (5) Det är lämpligt att kommissionen antar ett nytt beslut om fastställande av specifika ekologiska kriterier för denna produktgrupp, med en giltighet på fem år. med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1980/2000 av den 17 juli 2000 om ett reviderat gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke ( 1 ), särskilt artikel 4 och artikel 6.1 i denna, och av följande skäl: (1) Enligt förordning (EG) nr 1980/2000 får gemenskapens miljömärke tilldelas en produkt vars egenskaper gör att den kan bidra till betydande förbättringar i fråga om vissa centrala miljöaspekter. (2) Enligt förordning (EG) nr 1980/2000 skall specifika miljömärkeskriterier fastställas för varje produktgrupp. (6) Under en begränsad period på högst tolv månader bör de nya kriterier som fastställs i detta beslut och de kriterier som fastställts genom beslut 1999/178/EG gälla parallellt, så att företag som har tilldelats eller ansökt om miljömärke för sina produkter innan detta nya beslut träder i kraft ges tillräcklig tid för att anpassa sina produkter till de nya kriterierna. (7) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut grundar sig på det utkast till kriterier som fastställts av Europeiska unionens miljömärkningsnämnd enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 1980/2000. (8) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 17 i förordning (EG) nr 1980/2000. (3) Översyn av miljömärkeskriterierna samt de därtill hörande bedömnings- och kontrollkraven skall ske i god tid innan giltighetstiden för de kriterier som fastställts för varje produktgrupp löper ut. Översynen skall leda till ett förslag till förlängning, återkallande eller revidering. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. (4) De ekologiska kriterier som fastställdes genom kommissionens beslut 1999/178/EG av den 17 februari 1999 om fastställande av de ekologiska kriterierna för tilldelning av gemenskapens miljömärke till textilprodukter ( 2 ) bör ses över och anpassas till utvecklingen på marknaden. Samtidigt bör giltighetstiden för det beslutet, som ( 1 ) EGT L 237, 21.9.2000, s. 1. ( 2 ) EGT L 57, 5.3.1999, s. 21. ( 3 ) EGT L 31, 28.11.2001, s. 29. Artikel 1 För att kunna tilldelas gemenskapens miljömärke enligt förordning (EG) nr 1980/2000 skall textilprodukter omfattas av produktgruppen textilprodukter enligt definitionen i artikel 2 i detta beslut och uppfylla de ekologiska kriterier som anges i bilagan till beslutet.

L 133/30 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 18.5.2002 Artikel 2 Med produktgruppen textilprodukter avses följande: Textilier för konfektion och accessoarer: kläder och accessoarer (såsom näsdukar, halsdukar, väskor, shoppingväskor, ryggsäckar, skärp osv.) som består av minst 90 viktprocent textilfibrer. Inredningstextilier: textilprodukter för inomhusbruk som består av minst 90 viktprocent textilfibrer, med undantag för väggoch golvbeläggningar. Fibrer, garn och tyg som används i textilier för konfektion och accessoarer eller i inredningstextilier. När det gäller textilier för konfektion och accessoarer skall dun, fjädrar, membran och coatings inte tas med i beräkningen av procentandelen textilfibrer. Artikel 3 För administrativa ändamål skall produktgruppen textilprodukter tilldelas kodnummer 016. Artikel 4 Artikel 3 i beslut 1999/178/EG skall ersättas med följande: Definitionen av produktgruppen och de specifika ekologiska kriterierna för den skall gälla till och med den 31 maj 2003. Artikel 5 Detta beslut skall gälla från och med den 1 juni 2002 till och med den 31 maj 2007. Tillverkare av produkter som omfattas av produktgruppen textilprodukter och som redan tilldelats miljömärket före den 1 juni 2002 får fortsätta att använda märket till och med den 31 maj 2003. Tillverkare av produkter som omfattas av produktgruppen textilprodukter och som redan ansökt om miljömärket före den 1 juni 2002 får tilldelas märket enligt villkoren i beslut 1999/178/EG till och med den 31 maj 2003. Nya ansökningar om tilldelning av miljömärket för produktgruppen textilprodukter skall från och med den 1 juni 2002 uppfylla kriterierna i detta beslut. Artikel 6 Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna Utfärdat i Bryssel den 15 maj 2002. På kommissionens vägnar Margot WALLSTRÖM Ledamot av kommissionen

18.5.2002 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 133/31 BILAGA ALLMÄNT Kriteriernas syfte Det viktigaste syftet med dessa kriterier är att minska vattenföroreningar i samband med nyckelprocesserna i textiltillverkningen, bl.a. vid fibertillverkning, spinning, vävning, stickning, blekning, färgning och ytbehandling. Kriterierna har fastställts till nivåer som främjar märkning av textilprodukter med låg miljöpåverkan. Bedömnings- och kontrollkrav De särskilda bedömnings- och kontrollkraven anges för varje kriterium. När det krävs att sökanden skall tillhandahålla intyg, dokumentation eller analysrapporter, eller på annat sätt styrka att kriterierna uppfylls, kan dessa dokument komma antingen från sökanden själv eller från dennes leverantörer eller underleverantörer. I tillämpliga fall får andra analysmetoder än de som anges för varje kriterium användas om de godkänts som likvärdiga av det behöriga organ som bedömer ansökan. Den funktionella enhet som skall användas som referens för in- och utgående mängder skall avse 1 kg textilmaterial vid normala förhållanden (65 % relativ luftfuktighet ± 2 % och 20 C ± 2 C dessa normer är specificerade i ISO139 Textilier standardförhållanden för konditionering och provning). I förekommande fall får behöriga organ begära in kompletterande dokumentation och de får även genomföra oberoende kontroller. Vid bedömning av ansökningar och vid kontroll av uppfyllandet av kriterierna rekommenderas de behöriga organen att ta hänsyn till om ett erkänt miljöledningssystem som EMAS eller ISO14001 används (Anm: sådana system måste dock inte användas). KRITERIER Kriterierna är indelade i tre större kategorier, nämligen textilfibrer, processer och kemikalier samt användbarhet. KRITERIER FÖR TEXTILFIBRER Kriterier för de olika fibrerna fastställs i denna del för akryl, bomull och andra naturliga cellulosafibrer, elastan, lin och andra bastfibrer, obearbetad ull och andra keratinfibrer, regenererade cellulosafibrer, polyamid, polyester och polypropylen. Andra fibrer, för vilka inga särskilda kriterier har fastställts, får också användas, med undantag för mineralfibrer, glasfibrer, metallfibrer, kolfibrer och andra oorganiska fibrer. Om produkten innehåller mindre än 5 % av en viss fibertyp i förhållande till textilfibrernas totala vikt behöver de kriterier som fastställs i denna del inte uppfyllas. De behöver heller inte uppfyllas om fibrerna kommer från återvunnet material. Med återvunna fibrer avses i detta sammanhang endast fibrer från spillmaterial från textil- och konfektionsindustrin eller från avfall (textilier eller liknande). Minst 85 viktprocent av alla fibrer i produkten måste dock antingen uppfylla motsvarande eventuella fiberspecifika kriterier eller komma från återvunnet material. Bedömning och kontroll: Sökanden skall tillhandahålla detaljerade uppgifter om textilproduktens sammansättning. 1. Akryl a) Resterna av akrylnitril i obearbetade fibrer från anläggningen för fibertillverkning skall vara mindre än 1,5 mg/kg. Bedömning och kontroll: Sökanden skall tillhandahålla en analysrapport som visar förekomsten av akrylnitril mätt med följande analysmetod: Extraktion med kokande vatten och kvantitativ bestämning med vätske-gaskromatografi med kapillärkolonn. b) Det årliga genomsnittliga utsläppet till luften av akrylnitril (under polymeriseringen och fram till det att lösningen är färdig för spinning) skall vara mindre än 1 g/kg producerade fibrer. Bedömning och kontroll: Sökanden skall tillhandahålla detaljerad dokumentation och/eller analysrapporter som visar att produkten uppfyller detta kriterium samt ett intyg om överensstämmelse. 2. Bomull och andra naturliga fröfibrer av cellulosa (inklusive kapok) Bomull och andra naturliga fröfibrer av cellulosa (nedan kallade bomull) får inte innehålla mer än 0,05 ppm (om analysmetodens känslighet medger detta) av vart och ett av följande ämnen: aldrin, captafol, klordan, DDT, dieldrin, endrin, heptaklor, hexaklorbensen, hexaklorcyklohexan (isomerer totalt), 2,4,5-T, klordimeform, klorbenzilat, dinoseb med salter, monokrotofos, pentaklorfenol, toxafen, metamidofos, metylparation, paration och fosfamidon.

L 133/32 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 18.5.2002 Detta krav gäller inte om mer än 50 % av bomullsinnehållet består av ekologiskt odlad bomull eller bomull från övergångsodling, dvs. då ett oberoende organ intygar att bomullen har framställts i enlighet med de produktions- och inspektionskrav som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel ( 1 ). Detta krav gäller inte om sökanden kan tillhandahålla dokumentation som visar vilka odlare som har producerat minst 75 % av den bomull som används i slutprodukten, samt ett intyg från dessa odlare att de ämnen som nämns ovan inte har använts på de fält eller bomullsplantor från vilka bomullen i fråga kommer eller på själva bomullen. Om 100 % av bomullen är ekologisk, dvs. då ett oberoende organ intygar att bomullen har framställts i enlighet med de produktions- och inspektionskrav som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 2092/91, får den sökande anbringa texten ekologisk bomull bredvid miljömärket. Sökanden skall antingen kunna styrka att produkten är ekologiskt certifierad eller tillhandahålla dokumentation som visar att odlarna inte använt ovannämnda kemikalier, eller en analysrapport som visar förekomsten mätt med följande analysmetoder: I tillämpliga fall US EPA 8081 A (klorerade organiska bekämpningsmedel: ultraljuds- eller Soxhlet-extraktion och icke-polära lösningsmedel [iso-oktan eller hexan]), 8151 A (klorerade herbicider: metanol), 8141 A (organiska fosforföreningar) eller 8270 C (måttligt flyktiga organiska föreningar). 3. Elastan a) Organiska tennföreningar får inte användas. Bedömning och kontroll: Sökanden skall intyga att inga organiska tennföreningar använts. b) Det årliga genomsnittliga utsläppet till luften av aromatiska diisocyanater under polymerisering och spinning skall vara mindre än 5 mg/kg producerade fibrer. Bedömning och kontroll: Sökanden skall tillhandahålla detaljerad dokumentation och/eller analysrapporter som visar att produkten uppfyller detta kriterium samt ett intyg om överensstämmelse. 4. Lin och andra bastfibrer (inbegripet hampa, jute och rami) Lin och andra bastfibrer får inte framställas genom vattenrötning, om inte spillvattnet från vattenrötningen renas så att den kemiska syreförbrukningen (COD) eller den totala mängden organiskt kol minskas med minst 75 % för hampafibrer och minst 95 % för lin- och andra bastfibrer. Bedömning och kontroll: Om vattenrötning används skall sökanden tillhandahålla en analysrapport med resultaten enligt analysmetod: ISO6060 (COD). 5. Obearbetad ull och andra keratinfibrer (inbegripet fårull, kamelull, alpackaull och getull) a) Den totala halten av följande ämnen får inte överstiga 0,5 ppm: γ-hexaklorcyklohexan (lindan), α-hexaklorcyklohexan, β-hexaklorcyklohexan, δ-hexaklorcyklohexan, aldrin, dieldrin, endrin, p,p'-ddt och p,p'-ddd. b) Den totala halten av följande ämnen får inte överstiga 2 ppm: diazinon, propetamfos, klorfenvinfos, diklorfention, klorpyrifos och fenklorfos. c) Den totala halten av följande ämnen får inte överstiga 0,5 ppm: cypermetrin, deltametrin, fenvalerat, cyhalotrin och flumetrin. d) Den totala halten av följande ämnen får inte överstiga 2 ppm: diflubenzuron och triflumuron. Dessa krav (som angivet i a, b, c och d men även enskilt) gäller inte om det finns dokumenterat vilka jordbrukare som har producerat minst 75 % av ullen eller keratinfibrerna i fråga, tillsammans med ett intyg från dessa jordbrukare att de ämnen som nämns ovan inte har använts på de fält eller djur som berörs. Bedömning och kontroll av a, b, c och d: Sökanden skall antingen tillhandahålla ovannämnda dokumentation eller en analysrapport som visar förekomsten mätt med följande analysmetod: IWTODraft Test Method 59. e) Den kemiska syreförbrukningen i det spillvatten från avfettningen som släpps ut i avloppssystemet får inte överstiga 60 g/kg obearbetad ull. Spillvattnet skall dessutom renas utanför anläggningen för att minska den kemiska syreförbrukningen med ytterligare minst 75 %, uttryckt som årsmedelvärde. Den kemiska syreförbrukningen i det spillvatten från avfettningen som renas på plats och som släpps ut i ytvattnet får inte överstiga 5 g/kg obearbetad ull. ph-värdet på spillvattnet som släpps ut i ytvattnet skall vara 6 9 (om inte ph-värdet i recipienten är högre eller lägre), och temperaturen skall vara lägre än 40 C (om inte temperaturen i recipienten är högre). Bedömning och kontroll: Sökanden skall tillhandahålla relevanta uppgifter och en analysrapport med resultaten enligt analysmetod: ISO6060. ( 1 ) EGT L 198, 22.7.1991, s. 1.

18.5.2002 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 133/33 6. Regenererade cellulosafibrer (inbegripet viskos, lyocell, acetat, cupro, triacetat) a) Halten klorerade organiska ämnen i fibrerna får inte överstiga 250ppm. Bedömning och kontroll: Sökanden skall tillhandahålla en analysrapport som visar förekomsten av klorerade organiska ämnen mätt med analysmetod ISO11480.97 (kontrollerad förbränning och mikrokolometri). b) Det årliga genomsnittliga utsläppet av svavelföreningar till luften vid tillverkning av viskosfibrer får inte överstiga 120g/kg tillverkade fiberfilament och 30g/kg tillverkade stapelfibrer. Om båda fibertyperna tillverkas i en viss anläggning får den totala mängden utsläpp inte överstiga motsvarande viktade genomsnitt. Bedömning och kontroll: Sökanden skall tillhandahålla detaljerad dokumentation och/eller analysrapporter som visar att produkten uppfyller detta kriterium samt ett intyg om överensstämmelse. c) Det årliga genomsnittliga utsläppet från produktionsstället av zink till vatten vid tillverkning av viskosfibrer får inte överstiga 0,3g/kg. Bedömning och kontroll: Sökanden skall tillhandahålla detaljerad dokumentation och/eller analysrapporter som visar att produkten uppfyller detta kriterium samt ett intyg om överensstämmelse. d) Den årliga genomsnittliga halten av koppar i spillvattnet vid tillverkning av cuprofibrer får inte överstiga 0,1 ppm. Bedömning och kontroll: Sökanden skall tillhandahålla detaljerad dokumentation och/eller analysrapporter som visar att produkten uppfyller detta kriterium samt ett intyg om överensstämmelse. 7. Polyamid Det årliga genomsnittliga utsläppet till luften av dikväveoxid vid tillverkning av monomer får inte överstiga 10 g/kg tillverkade polyamid 6-fibrer och 50 g/kg tillverkade polyamid 6.6-fibrer. Bedömning och kontroll: Sökanden skall tillhandahålla detaljerad dokumentation och/eller analysrapporter som visar att produkten uppfyller detta kriterium samt ett intyg om överensstämmelse. 8. Polyester a) Mängden antimon i polyesterfiber får inte överstiga 260 ppm. Om ingen antimon använts får sökanden uppge antimonfri (eller motsvarande text) bredvid miljömärket. Bedömning och kontroll: Sökanden skall antingen intyga att ingen antimon använts eller tillhandahålla en analysrapport som visar förekomsten av antimon mätt med följande analysmetod: direktbestämning med atomabsorptionsspektrometri. Analysen skall göras på obearbetade råfibrer före eventuell våtbehandling. b) Det årliga genomsnittliga utsläppet av flyktiga organiska föreningar under polymerisering av polyester får inte överstiga 1,2 g/kg tillverkad polyesterharts. Med flyktiga organiska föreningar avses organiska föreningar som vid 293,15 K har ett ångtryck på 0,01 kpa eller mer, eller som har en motsvarande flyktighet under de specifika användningsbetingelserna. Bedömning och kontroll: Sökanden skall tillhandahålla detaljerad dokumentation och/eller analysrapporter som visar att produkten uppfyller detta kriterium samt ett intyg om överensstämmelse. 9. Polypropylen Blybaserade pigment får inte användas. Bedömning och kontroll: Sökanden skall intyga att inga blybaserade pigment använts. KRITERIER FÖR PROCESSER OCH KEMIKALIER Kriterierna i den här delen gäller i tillämpliga fall alla faser i tillverkningen av produkten, även tillverkningen av fibrer. Det är dock godtagbart att vissa återvunna fibrer kan innehålla vissa färgämnen eller andra substanser som utesluts av dessa kriterier, förutsatt att de tillfördes i materialets tidigare livscykel. 10. Hjälp- och appreturkemikalier för fibrer och garn a) Klister: Minst 95 % (torrvikt) av de ämnen som ingår i klisterpreparat som används på fibrer skall i tillräckligt hög grad vara biologiskt nedbrytbara eller möjliga att avlägsna i ett reningsverk eller i annat fall kunna återanvändas. Bedömning och kontroll: I detta sammanhang anses ett ämne vara i tillräckligt hög grad biologiskt nedbrytbart eller möjligt att avlägsna om analys med metod OECD 301 A, OECD 301 E, ISO 7827, OECD 302 A, ISO 9887, OECD 302 B eller ISO9888 visar att ämnet brutits ned med minst 70 % inom 28 dagar, eller om analys med metod OECD 301 B, ISO 9439, OECD 301 C, OECD 302 C, OECD 301 D, ISO 10707, OECD 301 F, ISO9408, ISO10708 eller ISO14593 visar att ämnet brutits ned med minst 60 % inom 28 dagar, eller

L 133/34 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 18.5.2002 om analys med metod OECD 303 eller ISO 11733 visar att ämnet brutits ned med minst 80 % inom 28 dagar, eller om motsvarande grad av biologisk nedbrytbarhet eller rening kan uppvisas för vissa ämnen där dessa analysmetoder inte kan användas. Sökanden skall tillhandahålla tillräcklig dokumentation, säkerhetsdatablad, analysrapporter och/eller intyg, där analysmetoderna och resultaten anges enligt ovan, och som visar att alla klisterpreparat som används uppfyller detta kriterium. b) Spinnoljor, spinnoljetillsatser och beredningsmedel för förspinning (inklusive kardoljor, spinnappretur och smörjmedel): Minst 90 % (torrvikt) av de ämnen som ingår skall i tillräckligt hög grad var biologiskt nedbrytbara eller möjliga att avlägsna i ett reningsverk. Detta krav gäller inte beredningsmedel för slutspinning (spinnoljor, konditioneringsmedel), coning oils, oljor för varp- och snoddprocessen, vaxer, stickoljor, silikonoljor och oorganiska ämnen. Bedömning och kontroll: i tillräckligt hög grad biologiskt nedbrytbara eller möjliga att avlägsna definieras enligt a ovan. Sökanden skall tillhandahålla tillräcklig dokumentation, säkerhetsdatablad, analysrapporter och/eller intyg, där analysmetoderna och resultaten anges enligt ovan, och som visar att alla använda tillsatser och beredningsmedel uppfyller detta kriterium. c) Halten av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i produktens mineraloljedel skall understiga 1,0 viktprocent. Bedömning och kontroll: Sökanden skall tillhandahålla tillräcklig dokumentation, säkerhetsdatablad, varuinformationsblad eller intyg, där halten av PAH anges eller av vilka det framgår att inga produkter innehållande mineraloljor använts. 11. Biocidprodukter och biostatiska produkter a) Klorfenoler (deras salter och estrar), PCB och organiska tennföreningar får inte användas under transport eller lagring av produkter och halvfabrikat. Bedömning och kontroll: Sökanden skall intyga att dessa ämnen och föreningar inte använts på garn, fibrer eller på den slutliga produkten. Vid kontroll av intygets riktighet skall följande analysmetod och gränsvärde användas: Extraktion i tillämpliga fall, nedbrytning med ättiksyraanhydrid, bestämning med vätske-gaskromatografi med kapillärkolonn och elektroninfångningsdetektor (ECD), gränsvärde 0,05 ppm. b) Biocidprodukter eller biostatiska produkter får inte anbringas på ett sådant sätt att de avges vid användning. Bedömning och kontroll: Sökanden skall intyga att inga biocidprodukter och biostatiska produkter använts. 12. Strippning eller pigmentborttagning Tungmetallsalter (med undantag för järn) eller formaldehyd får inte användas för strippning eller pigmentborttagning. Bedömning och kontroll: Sökanden skall intyga att dessa ämnen inte använts. 13. Viktökning Ceriumföreningar får inte användas vid viktökning av garn eller tyg. Bedömning och kontroll: Sökanden skall intyga att inga ceriumföreningar använts. 14. Hjälpkemikalier Alkylfenoletoxylater (APEO), linjära alkylbensensulfonater (LAS), dimetylbis(hydrogenerad talgalkyl)ammoniumklorid (DHTDMAC), distearyldimetylammoniumklorid (DSDMAC), ditalgalkyldimetylammoniumklorid (DTDMAC), etylendiamintetraacetat (EDTA) och dietylentriaminpentaacetat (DTPA) får inte användas och får inte ingå i något av de preparat eller någon av de beredningar som används. Bedömning och kontroll: Sökanden skall intyga att ingen av dessa hjälpkemikalier använts. 15. Rengöringsmedel, mjukgörare och komplexbildare Vid varje anläggning för våtprocessning skall minst 95 viktprocent av de rengöringsmedel, mjukgörare och komplexbildare som används vara nedbrytbara eller möjliga att avlägsna i tillräckligt hög grad i ett reningsverk. Bedömning och kontroll: i tillräckligt hög grad biologiskt nedbrytbara eller möjliga att avlägsna definieras enligt kriteriet för hjälp- och appreturkemikalier för fibrer och garn. Sökanden skall tillhandahålla tillräcklig dokumentation, säkerhetsdatablad, analysrapporter och/eller intyg, där analysmetoderna och resultaten anges enligt ovan, och som visar att alla rengöringsmedel, mjukgörare och komplexbildare som används uppfyller detta kriterium.

18.5.2002 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 133/35 16. Blekmedel Normalt skall halten av klorerade organiska ämnen i spillvattnet från blekningen vara mindre än 40 mg Cl/kg. I nedanstående fall skall nivån vara mindre än 100 mg Cl/kg: Lin och andra bastfibrer. Bomull som har en polymeriseringsgrad på mindre än 1 800 och som är avsedd för vita slutprodukter. Detta krav gäller inte tillverkningen av regenererade cellulosafibrer. Sökanden skall antingen intyga att inga klorerade blekmedel använts eller tillhandahålla en analysrapport som visar förekomsten mätt med analysmetod ISO9562 eller pren 1485. 17. Föroreningar i färgämnen Halten av jonformiga föroreningar i färgämnena får högst vara följande: Ag 100 ppm; As 50 ppm; Ba 100 ppm; Cd 20 ppm; Co 500 ppm; Cr 100 ppm; Cu 250 ppm; Fe 2 500 ppm; Hg 4 ppm; Mn 1 000 ppm; Ni 200 ppm; Pb 100 ppm; Se 20 ppm; Sb 50 ppm; Sn 250 ppm; Zn 1 500 ppm. Metaller som utgör en integrerad del av färgämnesmolekylen (t.ex. metallkomplexfärgämnen och vissa reaktivfärgämnen) skall inte beaktas vid bedömning av huruvida dessa gränsvärden uppfylls. Gränsvärdena avser endast föroreningar. Sökanden skall tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse. 18. Föroreningar i pigment Halten av jonformiga föroreningar i pigmenten får högst vara följande: As 50 ppm; Ba 100 ppm; Cd 50 ppm; Cr 100 ppm; Hg 25 ppm; Pb 100 ppm; Se 100 ppm; Sb 250 ppm; Zn 1 000 ppm. Sökanden skall tillhandahålla ett intyg om överensstämmelse. 19. Kromfärgning Kromfärgning är inte tillåten. Sökanden skall tillhandahålla ett intyg om att kromfärgning inte använts. 20. Metallkomplexfärgämnen Om metallkomplexfärgämnen baserade på koppar, krom eller nickel används: a) Vid färgning av cellulosa, där metallkomplexfärgämnen ingår i färgämnets sammansättning, får mindre än 20 % av vart och ett av de metallkomplexfärgämnen som används (ingående ämnen i processen) släppas ut till reningsanläggningen (på plats eller utanför anläggningen). Vid alla andra färgningsprocesser, där metallkomplexfärgämnen ingår i färgämnets sammansättning, får mindre än 7 % av vart och ett av de metallkomplexfärgämnen som används (ingående ämnen i processen) släppas ut till reningsanläggningen (på plats eller utanför anläggningen). Sökanden skall antingen intyga att inga metallkomplexfärgämnen används eller tillhandahålla dokumentation och analysrapporter som visar förekomsten mätt med analysmetod ISO8288 för Cu och Ni, och ISO9174 eller pren 1233 för Cr. b) Utsläppen till vatten efter reningen får inte överskrida: Cu 75 mg/kg (fiber, garn och tyg); Cr 50 mg/kg; Ni 75 mg/kg. Sökanden skall antingen intyga att inga metallkomplexfärgämnen används eller tillhandahålla dokumentation och analysrapporter som visar förekomsten mätt med analysmetod ISO8288 för Cu och Ni, och ISO9174 eller pren 1233 för Cr. 21. Azofärgämnen Inga azofärgämnen som kan sönderdelas till någon av följande aromatiska aminer får användas: 4-aminobifenyl (92-67-1) Benzidin (92-87-5) 4-klor-o-toluidin (95-69-2) 2-naftylamin (91-59-8) o-amino-azotoluen (97-56-3) 2-amino-4-nitrotoluen (99-55-8) p-kloranilin (106-47-8) 2,4-diaminoanisol (615-05-4) 4,4'-diaminodifenylmetan (101-77-9)