Kristianstads kommun 2008-06-12 Bilaga 3 Kommunledningskontoret Birgitta Brännström Forss Folkhälsostrateg Birgitta.brannstrom.forss@kristianstad.se Bedömning av hälsokonsekvenser av planförslaget Östra Centrum Hälsokonsekvensbedömning (HKB) För att ge beslutsfattare förbättrad kunskap om de samlade hälsoeffekterna av ett politiskt beslut utvecklas internationellt och nationellt ett verktyg som kallas Hälsokonsekvensbedömning, vilket förkortas HKB. HKB och ojämlikhet i hälsa Socialt betingade skillnader i hälsa är ett av de allvarligaste hoten mot en hållbar utveckling. I en HKB räcker det inte med att bedöma hur hela befolkningen påverkas. Syftet är att skapa sociala förutsättningar att minska skillnader i hälsa. Därför studeras hur insatser kan komma att påverka utsatta och sårbara grupper i samhället. Det finns enligt propositionen Mål för folkhälsan (2002/03:35) några aspekter som alltid bör beaktas när det gäller att bevaka hur ett beslut påverkar jämlikhet i hälsa. Det är ålder, kön, socioekonomisk och etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Barns, ungdomars, äldres och invandrares förutsättningar att på lika villkor utveckla och bibehålla en så god hälsa som möjligt bör särskilt uppmärksammas. I regeringens Strategi för hållbar utveckling (skr. 2003/04:129) framhålls att en hållbar utveckling är det övergripande målet för regeringens politik. Det betyder att alla politiska beslut ska utformas så att de tar hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser på lång sikt. Folkhälsopolitikens övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och elva målområden utgör nödvändiga inslag för en socialt hållbar utveckling: 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 1
Prioriterade grupper - Jämlikhet i hälsa Här redovisas vilka prioriterade grupper som bör beaktas i hälsokonsekvensbedömningen för att se hur beslutet påverkar jämlikhet i hälsa. Motiven framgår nedan: Barn Barn och ungdomar är mer känsliga än vuxna för luftföroreningar, buller och andra miljöfaktorer. Vidare är säkra och trygga bostads- och fritidmiljöer viktiga för barn, liksom miljöer som främjar fysisk aktivitet. Äldre Äldre utgör en mycket skiftande grupp när det gäller behov och möjligheter att röra sig i samhället. Med stigande ålder avtar snabbhet och reaktionsförmåga. Äldre med nedsatt hörsel kan ha svårigheter att kommunicera i bullriga miljöer. Känsligheten för luftföroreningar ökar med ökande ålder. Äldre är överrepresenterade bland befolkningen när det gäller olyckor bland cyklister och fotgängare. Av de fotgängare och cyklister som skadas är cirka hälften över 65 år. Kvinnor drabbas oftare av olycksfall än män. Närheten till grönområden är särskilt viktig för äldre som har svårt att röra sig Kroniskt sjuka Personer med nedsatt lungfunktion drabbas mer än andra av luftföroreningar. Buller kan ge upphov till förhöjt blodtryck och hjärt-kärlproblem. De som redan har dessa problem kan besväras mer än andra av buller. Funktionshindrade Personer med fysiska funktionshinder har rätt till höga krav på tillgänglighet i bostads-, trafik- och arbetsmiljö. Det innebär exempelvis att man underlättar för personer med behov av rullstolar och rullatorer. Nedsatt syn och hörsel kan innebära förhöjd risk för olycksfall. Socioekonomiskt svaga Socioekonomiskt svaga grupper har en sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Inkomsten påverkar materiella villkor, såsom kvaliteten på boendet, tillgång till mat, kläder, transportmöjligheter, rekreation och fysiska aktiviteter. Genusperspektiv jämställdhet i hälsa För varje prioriterad grupp bör också bedömas om utfallet skiljer sig mellan könen. Hälsokonsekvensbedömning för Östra Centrum Nedan görs en översiktlig bedömning för hur genomförandet av planförslaget över Östra Centrum påverkar befolkningens hälsa. Utgångspunkten är den nationella folkhälsopolitiken, och de bestämningsfaktorer som är mest relevanta för bedömningen. Bestämningsfaktorerna har utarbetats nationellt med stöd av aktuell kunskap om sociala och miljömässiga förhållanden i samhället samt med stöd av kunskap om våra levnadsvanors betydelse för hälsan. Bestämningsfaktorerna berör förhållanden inom samtliga samhällsområden, vilka tillsammans skapar förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Till bestämningsfaktorerna finns även indikatorer för uppföljning. 2
Folkhälsomålområden Bestämningsfaktorer 1 Delaktighet och inflytande i samhället Förutsättningar för deltagande i kulturaktivitet Förutsättningar för socialt deltagande Fysisk tillgänglighet 2 Ekonomisk och Social trygghet Möjlighet till sysselsättning? Tillgång till bostad? Förutsättningar för trygghet i närmiljön 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Möjlighet till en god kvalitet i förskolan Möjlighet till en god kvalitet i skolan Möjlighet till en meningsfull fritid 4. Ökad hälsa i arbetslivet Hur kommer förslaget att påverka arbetsmiljön? 5 Sunda och säkra miljöer och produkter Hur påverkas exponering av luftföroreningar? Exponering för buller? Tillgång till grönområden och parkmiljö 9 Ökad fysisk aktivitet Förekomst av trafikmiljö som stödjer aktiv transport Nedan kommenteras planförslaget för Östra centrum med hur de olika målområdenas bestämningsfaktorer påverkar. Inledningsvis citeras aktuella vetenskapliga fakta, därefter dras slutsatser för Östra centrum. 1 Delaktighet och inflytande i samhället Förutsättningar för deltagande i kulturaktivitet Med deltagande i kulturaktivitet avses exempelvis att gå på teater, bio, idrottsevenemang, museum, delta i kulturmiljöarbete eller musicera, besöka kyrka eller bibliotek. Det kan också innebära eget skapande. Befolkningens förutsättningar att delta i kulturaktiviteter förstärks genom att Östra Centrum och kulturkvarteret kopplas samman vilket förstärker kulturens plats i centrala delarna av Kristianstad. Inom Östra centrum skapas dessutom möjligheter att utforma ett kulturtorg, vilket i bästa fall sker i samspel med kristianstadsborna (alla 3
åldrar och båda könen). De fysiska förutsättningarna för deltagandet i kulturlivet förstärks genom föreslagen utformning av Östra centrum och kulturkvarteret. Förutsättningar för socialt deltagande Människors hälsa formas i ett samspel mellan individuella förutsättningar och den omgivande sociala miljön. För att må bra har människor behov av att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen. Socialt deltagande är även en förutsättning för att kunna förstå det samhälle man lever i. Socialt deltagande kan ta sig många olika uttryck, exempelvis att medverka i föreningslivet, skriva insändare i tidningar/tidskrifter eller att delta i demonstrationer. Att vara med på en sammankomst med släkt eller vänner är också en form av socialt deltagande. För att människor ska kunna känna ett socialt deltagande är det angeläget att mötesplatser skapas. Inom Östra centrum finns förutsättningar för olika mötesplatser för alla människor. Redan nämnda kulturtorget är en, andra torg skapas inom handelscentrum och i bostadsdelen längs kanalen kan en utemiljö skapas som inspirerar till positiva möten mellan människor. Fysisk tillgänglighet Tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för människors delaktighet i samhället. En otillgänglig omgivning inskränker rörligheten och valfriheten. Att inte kunna ta sig dit man vill därför att miljön inte är tillgänglig innebär att inte kunna bestämma över sin tillvaro. Gruppen funktionshindrade har en särställning i detta avseende. Det kan handla om att vara beroende av färdtjänst för att kunna umgås med vänner eller ta sig till grönområden. Trappor, byggnader utan hiss och otillgängliga allmänna färdmedel är sådant som människor med funktionshinder ständigt möter, vilket innebär en ständig beredskap att ändra planerna. Allt detta kan bidra till att skapa och förstärka utanförskap, maktlöshet och ett praktiskt beroende av andra människor. En konsekvens är att hälsan påverkas negativt. Östra Centrum är belägen på en tomt som har nivåskillnader, vilket är en positiv kvalitet men kräver samtidigt att hela kvarterets fysiska tillgänglighet noga studeras och hinder undanröjs. Alla invånare i Kristianstads kommun ska kunna röra sig i kvarteret. Det gäller såväl handelsytor, bostadshus som utemiljön. Befolkningsutvecklingen medför att gruppen i behov av helt tillgängliga miljöer kommer att öka avsevärt under kommande årtionden. 2 Ekonomisk och Social trygghet Möjlighet till sysselsättning Förvärvsarbete är inte bara den viktigaste källan till inkomster och försörjning, utan i stor utsträckning också till möjligheten att bli delaktig i samhällets aktiviteter, att utvecklas samt utveckla relationer till andra. Östra Centrum kommer att förstärka möjligheterna till förvärvsarbete i centrala Kristianstad, vilket är positivt. Stadskärnan förstärks och nuvarande utbud av service ges ytterligare underlag. Tillgång till bostad Boendet är av grundläggande betydelse för hälsan. Den som inte har drägliga boendeförhållanden har svårt att klara basala delar av tillvaron, till exempel utbildning, arbete och sociala kontakter. Tillgång till en bra bostad samt en god fysisk och social miljö i 4
anslutning till boendet är viktiga faktorer som kan antas påverka människors hälsa och välbefinnande i positiv riktning. En aspekt av bostadens kvalitet är bostadsutrymme. Från hälsosynpunkt är det framförallt extrem trångboddhet som bör uppmärksammas eftersom en sådan boendesituation innebär ökad risk för sömnbrist, stress, rygg- och luftvägsproblem samt svårigheter att klara läxor och lek. Bostadsutbudet ökar i Kristianstads innerstad med föreliggande förslag av Östra Centrum, vilket är positivt för stadskärnans liv. Bostädernas storlek, pris och upplåtelseformer kommer att bli avgörande för vem som kommer att flytta till detta centrumboende. Bla dessa styrmedel är angelägna att beakta i det fortsatta arbetet. I den fördjupade översiktsplanen finns mångfald som en inriktning, vilket också då gäller för detta projekt. Detaljplaneringen av Östra Centrums bostäder är en angelägen fördjupning av planarbetet. Om avsikten är att barn ska kunna växa upp i dessa kvarter, måste hänsyn också tas till deras behov av lek och rörelse i närmiljön. Bra utemiljöer för äldre är också en kvalitet att planera för i området, så att äldre personer vill gå ut och röra på sig. Förutsättningar för trygghet i närmiljön Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Otrygghet kan bero på många olika faktorer som till exempel risken för att råka ut för trafikolyckor eller andra olycksfall. Under detta målområde avses känslan av trygghet i förhållande till risken att utsättas för brott mot person utanför bostaden. Trygghet behöver inte ha sin grund i faktiskt registrerad brottslighet eller i risken för att själv bli utsatt för våld. Det finns ett samband mellan känslan av trygghet i närmiljön och självskattad fysisk och psykisk hälsa. En miljö som upplevs som otrygg begränsar människors rörelsefrihet och möjlighet att använda bostadsmiljön eller omgivande miljön för exempelvis rekreation och fysisk aktivitet. När det gäller psykisk hälsa kan den undermineras av den stress det innebär att leva i ett område som känns otryggt. Östra Centrums stora handelsytor, torgbildningar och boendemiljöer är angelägna att särskilt studera ur trygghetssynpunkt. Särskild omsorg bör läggas vid att skapa trygga miljöer för alla; barn, äldre och funktionsnedsatta personer inte minst. Det är positivt att befintliga miljöer inom området vid kanalen omfattas av förslaget. Det är miljöer som idag kan upplevas otrygga. 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Möjlighet till en god kvalitet i förskolan och Möjlighet till en god kvalitet i skolan Förskolan har en viktig roll när det gäller att främja en positiv psykisk utveckling hos barn samt att förebygga och fånga upp problem i ett tidigt skede. Förskolemiljöns betydelse för barns hälsa är väldokumenterad. En aspekt av hälsofrämjande förskolemiljö är personalens utbildningsnivå. Goda kamratrelationer och lärarnas stöd har betydelse för barns och ungdomars psykiska hälsa. Inflytande i skolan har också betydelse för barns och ungas hälsa framför allt den sociala hälsan som förmåga att interagera med andra människor och den intellektuella hälsan, det vill säga kognitiv förmåga som läsförståelse och problemlösning. Skolan ska utveckla barns kompetenser, vilka i sig är hälsofrämjande. Framgångsrika skolor präglas av ett bra pedagogiskt ledarskap från rektorn, höga förväntningar på eleverna och tät feedback från lärarna på elevernas prestationer. 5
Om barnfamiljer kommer att flytta till Östra Centrum måste barnens behov av förskola och skola tillgodoses inom rimligt avstånd. Förskolans och skolans innehåll och inriktning är en fråga för ansvarig verksamhetsförvaltning att utveckla. Möjlighet till en meningsfull fritid Att ge barn och ungdomar möjlighet att på jämställda och jämlika villkor delta i kulturlivet och få eget utrymme för kreativitet och eget skapande i olika verksamheter är viktigt för att skapa trygga och goda uppväxtvillkor. Det är mycket som talar för att både den kognitiva och den känslomässiga utvecklingen hos barn och ungdomar kan stimuleras genom detta. Östra Centrum skulle kunna bli en barnens möjlighet att utveckla deltagandet i kulturlivet. Det finns goda möjligheter att kunna påverka frågan från början. 4. Ökad hälsa i arbetslivet Hur kommer förslaget att påverka arbetsmiljön? Faktorer i arbetsmiljön kan bidra till systematiska hälsoskillnader mellan olika yrkesgrupper: Tekniskt/fysiska olycksfallsrisker och skyddsanordningar: Fysikaliska buller, vibrationer, strålning Kemiska och biologiska kemikalier och explosiva ämnen, infektionsspridning Ergonomiska arbetets krav i förhållande till individens fysiska och mentala förutsättningar Psykosociala arbetets krav i relation till individens psykiska och sociala förutsättningar Organisatoriska ledarskap, prestationskrav och arbetets fördelning i tid och rum. Hur arbetet organiseras påverkar möjligheterna till återhämtning. Sambanden med hälsa är i detta fall mycket starka. Möjlighet att variera arbetstempo, exempelvis växla arbetsställningar, byta arbetsuppgift, ta raster och pauser, är en basal förutsättning för hälsa i arbetet. Inflytande i arbetslivet har stor betydelse både för enskilda arbetstagare och arbetstagarna som grupp. Inflytande och delaktighet i arbetslivet förutsätter handlingsutrymme och kontroll. Det finns ett välbelagt samband mellan (arbetsrelaterad) hälsa och graden av krav, kontroll över arbetssituationen och (socialt) stöd på arbetsplatsen. Östra centrum kommer att bli en stor arbetsplats och många människor i Kristianstads kommun kommer att ha sin försörjning inom kvarteret. Att redan nu i planeringsskedet beakta arbetsmiljöfrågornas fysiska lösningar är angeläget. 5 Sunda och säkra miljöer och produkter Hur kommer förslaget att påverka exponering för luftföroreningar? Som mått på luftföroreningar används kvävedioxid, marknära ozon och partiklar. En ökning av dygnsmedelvärdet av kvävedioxid medför en ökning av antal dödsfall. För mer specifika beräkningar se WHO Air Quality Guidelines (andra utgåvan, Genève, 2000). Hälsoeffekter av marknära ozon har påvisats även vid lägre halter än nuvarande gränsvärde. Ozon ger cirka 2 000 förtida dödsfall årligen. Även exponering för partiklar har visat sig vara en mycket stor hälsorisk, cirka 5 000 förtida dödsfall årligen. Se till ärendet hörande Behovsbedömning av MKB, (D 08-0009:2). 6
Exponering för buller? Buller är den störning som berör flest antal människor i Sverige. Bullret ger upphov till psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symtom och påverkar det allmänna välbefinnandet. Senare års forskning tyder även på att risken för hjärt-kärlsjukdom kan öka vid höga bullernivåer orsakade av flyg- och vägtrafik. I bostäder är de kritiska effekterna av buller att sömn, vila och avkoppling störs samt att möjligheten att samtala och uppfatta tal begränsas. Vid förskolor och skolor är de kritiska effekterna möjlighet att uppfatta tal, sämre läsförståelse och upplevelse av att bli störd, liksom i vissa fall koncentrationssvårigheter, trötthet och stressreaktioner. På vårdhem och sjukhus är de kritiska effekterna att sömn och återhämtning störs. Enligt utredningar genomförda med anledning av Östra centrum kommer trafikmängden att öka i vissa punkter. Med anledning av den kunskap enligt ovan som finns när det gäller bullrets påverkan på hälsan, bör åtgärder vidtas inom och utom området för att inte öka bullernivåerna i Kristianstads tätort. Se även till ärendet hörande Behovsbedömning av MKB, (D 08-0009:2). Tillgång till grönområden och parkmiljö Naturen har stor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Alla människor mår bra av att vistas utomhus. Solljus hjälper människan att tillgodogöra sig vitamin D, som behövs för att skelettet inte urkalkas. Miljöer som stimulerar oss visuellt är bra för hälsan och påskyndar tillfrisknande. Natur, vatten och växtlighet har en positiv inverkan på välbefinnandet. En trädgård eller park erbjuder många möjligheter till fysiska aktiviteter och social samvaro. Kontakten med naturen motverkar stress, men kan också stimulera den som är uttråkad eller nedstämd. Dessutom kommer grönområden i tätorter att bli en viktig temperaturreglerare i den klimatförändring som sker. Tillgång till grönområden kommer därför att bli allt viktigare för äldre och personer med hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom renas luften i grönområden av partiklar som är skadliga för vår hälsa. Inom området utvecklas kanalparken och kanalrummet som ett rekreationsstråk med vistelseytor, tillgängligt för de boende inom området och för stadens besökare och invånare i övrigt. 9 Ökad fysisk aktivitet Hur kommer förslaget att påverka närhet och tillgänglighet till faciliteter för fysisk aktivitet? Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god fysisk, mental och social hälsoutveckling. Det bör finnas grönområden för rekreation, faciliteter för idrott, lekplatser m.m. inom 5 10 minuters gångavstånd från bostaden. Ovanstående rekommendation är viktig att beakta så att tillgången till grönområden för boende inom Östra Centrum fyller dessa krav. Förekomst av en trafikmiljö som stödjer aktiv transport? 7
En stödjande miljö för fysisk aktivitet gör det enkelt och naturligt att vara fysiskt aktiv i det vardagliga livet. Det innebär tillgång till säkra gång- och cykelbanor (aktiv transport) och allmänna kommunikationer som gör att man rör sig mer än då man tar bilen. Östra centrums läge är mycket bra med tanke på möjligheter till kollektiva transporter och till att kunna cykla och gå (aktiv transport). Det är ett stort värde i att kunna handla utan att behöva vara beroende av bil. Detta underlättar för många grupper i samhället, som den växande gruppen äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Förekomst av fysiska och psykosociala hinder för fysisk aktivitet? Den totala energiförbrukningen genom fysisk aktivitet har minskat jämfört med tidigare årtionden. En förklaring till utvecklingen är stillasittande arbeten, mer bilåkning och ett ökat utbud av stillasittande fritidsaktiviteter. Den byggda miljön kan innehålla hinder för att barn och vuxna ska kunna vara fysiskt aktiva. Östra centrums läge med redan befintliga gång- och cykelvägar skapar möjligheter för de familjer som kommer att bo i området att kunna röra sig aktivt till andra delar av staden. Likaså det skapar möjligheter för besökande till Östra Centrum att transportera sig aktivt till handels- och kulturcentrat. Det centrala läget i den befintliga strukturen med gång- och cykelvägar ger dessa positiva möjligheter. Det är angeläget att det finns möjligheter att parkera cyklar så att de ges ordentlig plats vid handelscentret. Plats för cykelkärror är också lämpligt. 8