MAE1c Riina Koivuranta Jordbrukets miljöstöd Jordbrukets miljöstöd är en av de stödformerna som hörs till EUs gemensamma jordbrukspolitik (CAP). EU:s gemensamma jordbrukspolitik lades 1957 i Romfördraget och infördes i början på 1960-talet. Det är ett av det äldsta politikprogrammen i EU. (Cunha och Swinbank 2011.) Miljöstödet tillhör till den andra pelaren av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Därtill miljöstödet inkluderar pelaren 2 kompensationsbidraget, ersättningar för ekologis produktion och djurens välbefinnande samt övriga stöd för utveckling av landsbygden (Bild 1). Pelaren 1 omfattar direktstöd till exempel gårdsstöd. Utöver dessa stödformer betalar Finland nationella stöd för att ta i beaktande det krävande omständigheterna i finländska jordbruket. (MMM 2014d.) Bild 1. Den nuvarande och den nya föreslagna CAP (MMM 2014d). Miljöstöd är delvis finansierats av EU. I programperioden 2007-2013 var EUs finansieringsandel 28% (MMMa 2014). Både finansieringsandelen och de förutsättande åtgärderna varierar mellan programperioder och också mellan medlemsländer. Programbaserad syften med miljöstödet linjeras i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. I följande sjuårsperiod miljöstödet ändras till ett system med miljöersättning. Det nya programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 insändes 18.11.2014 till EU-kommissionen, som möjligtvis ger sin välsignelse. Statsrådet har redan godkänt planen. (Maaseutu.fi 2014) 1
Syftet med miljöstöd Målet med miljöstödet är att reducera jordbrukets belastning på miljön och samtidigt stödja de positiva effekter som jordbruket har till landskapet och biodiversitet. Jordbrukets del av den totala näringsbelastningen till Östersjön är cirka 60% av fosfor och cirka 52% av kväve (MTT Luonnonvarapuntari). Syftet med miljöstödet är att genom att man förbättrar utnyttjandet av växtnäringar och bekämpningsmedel minskar man belastningen och de negativa effekterna till ytoch grundvattnet. Ett ytterligare mål är att belastningen på luften ska reduceras och att erosionen på åkermark minskas. Vidare vill man se till att produktionsbetingelserna också på lång sikt är goda och jordens avkastningsförmåga håller på samma nivå eller höjer. Syftet är också att Finland har hållbar jordbruks- och trädgårdsproduktion och att jordbrukare producerar rena och högklassiga produkter. Genom miljöstödet försöker man också främja naturens mångfald. Med stödet försöks det garanteras att jordbrukare får tillräcklig ersättning för de inkomstförluster och ökade produktionskostnader som uppstår från nödvändiga åtgärder. (MMM 2007.) För att uppnå utsatta målen är det av stor vikt att så många jordbrukare som möjligt binder sig till miljöstödets åtgärder. Det är frivilligt att förbinda sig till miljösystemet men förpliktelseviljan har varit hög. Under perioden 2007-2013 band 90 % av jordbrukarna sig till miljöstödsystemet och systemet omfattade 95 % av åkerarealen (MMM 2014b). Åtgärder i miljöstöd Programperioden 2007-2013 I programperioden 2007-2013 (samt i övergångsskeden 2014) består miljöstödsystemet av basåtgärder och tilläggsåtgärder samt specialstöd (Tabell 1). Basåtgärder som är obligatoriska för alla innehåller bland annat planering och uppföljning av miljövården, renar och skyddsremsor samt kartläggningen av naturens mångfald på gården. Mängden och innehåll av tillägsåtgärder varierar mellan stödregioner. I stödregioner A och B får jordbrukare välja 1-4 tilläggsåtgärder och högst 2 i stödregionen C. Tillägsåtgärder inkluderar anstalter som näringsbalans, växttäcke vintertid eller reducerad bearbetning samt spridning av stallgödsel under vegetationsperioden. Dessutom basoch tilläggsåtgärder har jordbrukare möjligheten att få specialstöd för bland annat odling av ursprungsorter, ekologisk odling och husdjursproduktion samt skötsel av vårdbiotoper. (Mavi 2014) 2
Basåtgärder Tilläggsåtgärder åkergrödor (hela landet) Tilläggsåtgärder åkergrödor (A och B) Tilläggsåtgärder trädgårdsgrö-dor (hela landet) Specialstödsavtal Planering och uppföljning av miljövården i samband med odling Naturvårdsåkrar Gödsling av åkerväxter Gödsling av trädgårdsväxter Renar och skyddsremsor Reducerad gödsling Preciserad kvävegödsling Växttäcke vintertid eller reducerad bearbetning Spridning av stallgödsel under vegetationsperioden Växttäcke vintertid Effektiverat växttäcke vintertid Mångsidigare odling Odling av fånggrödor Preciserad kvävegödsling Användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter Bruk av metoder för uppföljning av skadedjur Anläggning och skötsel av skyddszoner Skötsel av mångfunktionell våtmark Åkerodling på grundvattenområden Ekologisk produktion Ekologisk husdjursproduktion Bevarande av naturens mångfald och landskapet Näringsbalans Extensiv vallproduktion Skötsel av vårdbiotoper Främjande av naturens och landskapets mångfald Uppfödning av lantraser Odling av ursprungssorter Behandlingsmetoder för avrinningsvatten Effektiverad minskning av näringsbelastningen Placering av flytgödsel i åker Långvarig vallodling på torvåkrar Tabell 1. Basåtgärder, tilläggsåtgärder samt specialstöd i programperioden 2007-2013 3
Programperioden 2014-2020 År 2014 har varit ett övergångsskede när den nya programperioden 2014-2020 förbereddes. Från och med år 2015 kallas miljöstödet miljöersättningen och den tredelat strukturen lämnar. Bas- och tilläggsåtgärder samt specialstöd ersätts med skiftesspecifika åtgärder och stödvillkoren specificeras. Större vikt fästs vid regionala och skiftesspecifika förhållande. Enligt utkast av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 ska miljöersättningsystemet bestå av miljöförbindelsen, miljöavtal och genbankavtal. I den nya programperioden har ekologisk odling också en egen femårig åtgärd. (MMM 2014c.) Miljöförbindelsen är femårig och kravet på minimiarealen är 5 hektar, för trädgårdsväxter är kravet 1 hektar. Miljöförbindelsen är sammansätt av balanserad användning av näringsämnen (gårdspesifik) och valfria skiftesvisa åtgärder. Skiftesspecifika åtgärderna är: Cirkulation av näringsämnen och organiska ämnen Spridning av flytgödsel Hantering av avrinningsvatten Naturvårdsåkrar Växttäcke vintertid Åkernaturens mångfald Åkrarnas växttäcke vintertid För trädgårdsväxter 3 möjliga åtgärder: reducerad gödsling, användning av organisk marktäckning och användning av alternativa växtskyddsmetoder. (MMM 2014c.) Dessutom åtgärderna som ingår i miljöstödförbindelsen kan jordbrukare ingå några av de fyra frivilliga avtal: vård av våtmarker vård av jordbruk naturens mångfald och landskapsvård tran-, gås- och svanbetesåkrar uppfödning av ursprungsraser En stor förändring i det nya programmet är att stödnivåer varierar mellan regionerna. Till exempel för vissa vattenskyddsåtgärder, som skyddszoner, får jordbrukare större stöd i Södra Finland (Bild 2). Det är värdefullt också iaktta att utöver miljöersättningen finns det andra krav för miljövård i det nya programmet. En stor förändring i CAP reformen är tilläggning av ytterligare miljökrav, den så kallade förgröning. Förgröningen består av tre krav som ska uppfyllas för att få stöd: diversifiering av grödor, permanent gräsmark och ekologiska fokusområden. I den nya programperioden satsas också på rådgivning. Jordbrukaren har möjligheten att få avgiftsfri rådgivning för till exempel miljöfrågor. (MMM 2014c.) 4
Bild 2. Inriktningsområde av skyddszoner och naturvårdsåkrar Betydelse och effekter av miljöstödet År 2014 är det budgeteras att miljöstöd utbetalas sammanlagt ca 396 miljoner euro var av den nationella finansierad del är ca 262 miljoner euro (MTT 2014b). I dagens Finland har jordbruksstöden en stor betydelse för odlarnas inkomstbildning. Till exempel år 2012 var cirka 36 % av gårdarnas bruttointäkter stöd (MTT 2014b). Miljöstöd är en av de viktiga stödformerna (Bild 3). 5
Bild 3. Struktur av stödformer år 2014 och 2015 (Enligt MMM 2014a). Samt miljöstödets påverkan för jordbrukare har det utredas hurdana effekter har miljöstödsystemet haft för belastning av vattendrag och naturens mångfald. Hittills har miljöministeriet finansierats tre uppföljningsstudier (MYTVAS 1,2 och 3). Med uppföljningsstudier syftet har varit att granska om det utsatta målet har uppnått och hur borde man utveckla stödsystemet för att få bättre effekt. Vidare utreddes om miljöstödet har haft negativa inverkan på möjligheterna att bedriva jordbruk. (Aakkula och Leppänen 2014.) Enligt MYTVAS har miljöstödet inte haft en negativ effekt för att bedriva jordbruket och den potentiella belastningen av kväve och fosfor har ständigt minskat. Vidare påvisar MYTVAS att särskilt åtgärder som är tillräckligt omfattande samt specialstödåtgärder har haft en positiv verka på mångfald. Det är ändå viktigt att minnas att fast forskningen bevisar att förändringar har skett, är det inte lätt att entydigt påvisa orsakerna bakom händelserna. Dessutom miljöstödet har till exempel övrig jordbrukspolitik och andra förändringar i samhället verkat på miljön. I MYTVAS undersökning konstateras det också att behov för olika åtgärder varierar mellan regioner och på grund av detta borde åtgärder och stödnivåer anpassas mellan regioner och produktionsinriktningar. (Aakkula och Leppänen 2014) Delvis kan man säga att det har hänt med den nya programperioden. 6
Källförteckning Aakkula, J. & Leppänen, J. 2014. Maatalouden ympäristötuen vaikuttavuuden seurantatutkimus (MYTVAS 3) : loppuraportti. Helsinki: Maa- ja metsätalousministeriö. 1 verkkojulkaisu (267 s.). Antikainen, J. 2014. Manner-Suomen maaseudun kehittämisohjelman 2014-2020 ennakkoarviointi. Helsinki: Maa- ja metsätalousministeriö. 1 verkkojulkaisu (115 s.). Cunha, A. & Swinbank, A. 2011. An inside view of the CAP reform process: explaining the MacSharry, Agenda 2000, and Fischler Reforms. Oxford University Press, UK, (256 s.) Maaseutu.fi 2014. Komissioon lähetetty ohjelmaesitys saatavilla. https://www.maaseutu.fi/fi/maaseutuohjelma/viestinta/uutiset/uutiset-2014/sivut/141118- ohjelmaesitys-komissioon.aspx. Använd 18.11.2014 Mavi 2014. Ympäristötuet. http://www.mavi.fi/fi/tuet-ja-palvelut/viljelija/sivut/ymparistotuenperus-ja-lisatoimenpiteet.aspx. Senast uppdaterad 10.7.2014. Använd 15.11.2014 MMM 2007. Manner-Suomen maaseudun kehittämisohjelma 2007 2013. Godkänt 10.8.2007. Ändrat 14.4.2008, 23.1.2009, 18.6.2009. Maa- ja metsätalousministeriö. 260 s. + bifogar. MMM 2014a. EU:n yhteinen maatalouspolitiikka - ruokaturvaa ja maaseudun elinvoimaisuutta. Maa- ja metsätalousministeriö / EU-koordinaatio 4.3.2014. http://www.mmm.fi/attachments/maatalous/cap2020/u5bwpjky9/yleistajuiset_cap-kalvot.pdf. Använd 19.11.2014 MMM 2014b. Maatalouden ympäristötukea, luonnonhaittakorvausta, eläinten hyvinvoinnin tukea ja ei-tuotannollisia investointeja maksetaan osana maaseudun kehittämisohjelmaa. http://www.mmm.fi/fi/index/etusivu/maatalous/tuet/merkitys/ymparistotuki_luonnonhaittakorv aus.html. Använd 18.11.2014 MMM 2014c. Esitys Manner-Suomen maaseudun kehittämisohjelmaksi 2014 2020. Verkkojulkaisu 403s. MMM 2014d. Förändringar i jordruksstöden år 2015. http://www.mmm.fi/sv/index/amnesomraden/cap2020_sv.html Använd 18.11.2014 MMM2014e. Ympäristötuen erityistuet. http://www.mavi.fi/fi/tuet-japalvelut/viljelija/sivut/ymparistotuen-erityistuet.aspx. Använd 20.11.2014 MTT 2014a. Luonnonvarapuntari. https://portal.mtt.fi/portal/page/portal/luonnonvarapuntari/ymparisto1/vesist%c3%b6kuormitu s. Använd 18.11.2014 MTT 2014b. Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, MTT ekonomisk forskning. Suomen maatalous ja maaseutuelinkeinot 2014. 96 s. + bilagor. Vammala. 7