Kallelse till sammanträde med högskolestyrelsen 17 februari 2014

KALLELSE Högskolestyrelsens ordförande 2014-02-07 Nr 1:2014 MDH 2014/30 Högskolestyrelsens ledamöter Företrädare för arbetstagarorganisationer (Saco-S och OFR/S) Prorektor Förvaltningschef Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till sammanträde med högskolestyrelsen 17 februari 2014 Plats: Styrelserummet, Västerås Tid: kl. 09.15 15.00 Besked om förhinder att delta vid styrelsesammanträdet lämnas till Christina Ljunggren senast fredag 2014-02-14, e-post: christina.ljunggren@mdh.se, tel.: 021-10 13 53. Om Du behöver ett parkeringstillstånd för egen bil den 17 februari, vänligen hör av dig till christina.ljunggren@mdh.se med information om registreringsnummer. Studenttorget ser då till att ditt tillstånd finns färdigt för avhämtning. Bilaga 1: Förslag till dagordning Sidan 1 av 231

Sidan 2 av 231

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Bilaga 4.1 Högskolestyrelsens ordförande 2014-02-17 Nr 1:2014 MDH 2014/30 Ärende Åtgärd Bilaga 1. Mötet öppnas. 2. Val av justeringsperson. Beslut 3. Anmälning av övriga frågor. 4. Fastställande av dagordning. Beslut bil. 4.1 5. Protokoll från sammanträdet den 2 december 2013. Föredras av ordföranden. 6. Rektor rapporterar. Föredras av rektor. Beslut bil. 5.1 Information bil. 6.1 delas ut vid mötet 7. Revidering av högskolestyrelsens arbetsordning för MDH. Föredras av rektor och biträdande chef för utbildnings- och forskningssektionen Hans Berggren. Kaffepaus 10.30-10.45 Diskussion 7.ftb bil. 7.1, 7.2 8. Intern styrning och kontroll- uppföljning 2013. Föredras av handläggare på utbildnings- och forskningssektionen Jonas Lostelius. Information bil. 8.1, 8.2 9. Årsredovisning 2013, styrelsens undertecknande och bedömning av den interna styrningen och kontrollen. Föredras av chefen för utbildnings- och forskningssektionen Malin Gunnarsson, ekonomichef Björn Magnusson och handläggare på utbildnings- och forskningssektionen Maria Spennare och Karin Fürstenbach. 10. Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser. Föredras av ekonomichef Björn Magnusson. Lunch 12.00 12.45 Beslut och omedelbar justering Beslut 9.ftb, bil. 9.1 10.ftb bil. 10.1 Sidan 3 av 231

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Bilaga 4.1 Högskolestyrelsens ordförande 2014-02-17 Nr 1:2014 MDH 2014/30 Ärende Åtgärd Bilaga 11. Budgetunderlag 2015-2017. Föredras av rektor. 12. Lokalförsörjningsplan 2014-2017. Föredras av fastighetschef Elin S Olander. 13. Riktlinjer för verksamhetsplaneringen och budget 2015. Föredras av chefen för utbildnings- och forskningssektionen Malin Gunnarsson och ekonomichef Björn Magnusson. 14. Internrevisionens årsrapport för 2013. Anmäls. Beslut Beslut Beslut Beslut 11.ftb bil. 11.1 12.ftb bil. 12.1 13.ftb bil. 13.1 14.ftb bil. 14.1 15.a Internrevisionens rapport - Kursplaner. Föredras av chefen för internrevisionen Ulla Andersson. 15.b Högskoleledningens svar på IR:s rapport Anmäls Beslut 15.ftb bil. 15.1 Information bil. 15.2 16. Internrevisionsplan och budget för Internrevisionen 2014. Föredras av chefen för internrevisionen Ulla Andersson. Beslut 16.ftb bil. 16.1 16.2 17. Administrativa översynen lägesrapport Föredras av förvaltningschef Marie Eriksson. 18. Meddelanden från studentkåren och doktorandrådet. Föredras av studentkårens ordförande Vera Songer och vice ordförande Uliana Zakladna samt doktorandrådsrepresentant Louise Sund. 19. Uppdrag givna från styrelsen till rektor. Anmäls. Information bil. 17.1 Information bil. 18.1 18.2 Information bil. 19.1 20. Övriga frågor. 21. Mötet avslutas. Sidan 4 av 231

Ärende 5 bilaga 1 Sidan 5 av 231

Ärende 5 bilaga 1 Sidan 6 av 231

Ärende 5 bilaga 1 Sidan 7 av 231

Ärende 5 bilaga 1 Sidan 8 av 231

Ärende 5 bilaga 1 Sidan 9 av 231

Ärende 5 bilaga 1 Sidan 10 av 231

Ärende 5 bilaga 1 Sidan 11 av 231

Ärende 5 bilaga 1 Sidan 12 av 231

Ärende 7 ftb Diskussion 2014-02-17 MDH 1.1-66/14 1 (1) Handläggare Hans Berggren Malin Gunnarsson Styrelsens arbetsordning för Mälardalens högskola Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar att lämna följande synpunkter/direktiv inför den slutliga beredningen av arbetsordningen innan ett slutligt förslag föreläggs styrelsen för fastställande vid mötet i maj. - - Bakgrund Enligt högskoleförordningen 2 kap. 2 8 punkten ska styrelsen besluta om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning. Styrelsen beslutade 2007 om nuvarande arbetsordning och den reviderades senast 2010, se bilaga 1. Sedan dess har utvecklingen gjort att en revidering behöver göras igen. Fakultetsnämndens organisation har förändrats, en akademi har bytt namn och förordningen har förändrats på någon punkt. En ambition har nu också varit att tydliggöra vad som är föreskrivet i lag och förordning och vad styrelsen därutöver beslutat ska gälla för Mälardalens högskola. I det förra fallet har alltid hänvisningar gjorts till gällande lag eller förordning. Detta utkast till reviderad arbetsordning, se bilaga 2, är ett diskussionsunderlag. Fortsatt beredning kommer att ske under våren utifrån de synpunkter och direktiv som styrelsen lämnar vid detta möte och ett slutligt förslag för fastställande kommer att läggas fram för styrelsen vid dess nästa sammanträde. Underlag Bilaga 1: Nuvarande arbetsordning för Mälardalens högskola (MDH 1.1-977/10, 2010-12-13). Bilaga 2: Utkast till reviderad arbetsordning för Mälardalens högskola Sidan 13 av 231

Sidan 14 av 231

Högskolestyrelsen HSST 1:2014 Ärende 7 bilaga 1 1 (10) 2010-12-13 Dnr MDH 1.1 977/10 Ändringar: Beslutad 18 juni 2007 (dnr CF 11-303/07), revidering beslutad 2009-12-07 (dnr MDH 1.1 1103/10), 2010 12-13 (dnr MDH 1.1 977/10) Arbetsordning för Mälardalens högskola Styrelsen vid Mälardalens högskola, MDH, beslutar med stöd av 2 kap. 2 8p högskoleförordningen (1993:100), HF, om följande arbetsordning för Mälardalens högskola med tillämpning från och med den 1 januari 2011. 1 kap. Inledning 1 Arbetsordningen för Mälardalens högskola, utgår från högskolelagens, HL, och högskoleförordningens, HF, reglering av högskolans organisation och uppgifter. Arbetsordningen reglerar högskolans övergripande organisationsstruktur och beslutsordning samt former för beslutsfattande. Arbetsordningen innehåller även allmänna föreskrifter för högskolestyrelsens arbete. 2 kap. Organisation för högskolans ledning Styrelsen 1 Högskolans verksamhet leds av en styrelse. Styrelsen har inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. Styrelsens ledamöter företräder hela högskolan. Internrevision 2 Vid högskolan ska det, under styrelsen, finnas en internrevision som leds av en internrevisionschef. Styrelsen beslutar budget och riktlinjer för internrevisionen, samt revisionsplan för revisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riktlinjer för internrevisionens arbete fastställs av styrelsen. Rektor 3 För ledning av verksamheten närmast under styrelsen svarar rektor. Rektor är högskolans chef och styrelsens verkställande funktion. Prorektor 4 Styrelsen utser en ställföreträdande rektor för högst sex (6) år, dock längst t.o.m. utgången av rektors uppdragsperiod. Innan styrelsen utser en ställföreträdande rektor ska den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt styrelsen har bestämt. Ställföreträdande rektor är tjänstgörande rektor i den utsträckning rektor är förhindrad att fatta beslut i ärenden som inte kan anstå eller annars är förhindrad att företräda högskolan. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära Besöksadress: Drottninggatan 12 Besöksadress: Högskoleplan 1 Webb: www.mdh.se samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Postadress: Box 883, 721 23 Västerås E-post: registrator@mdh.se studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Tfn: 016-15 36 00 Fax: 016-15 36 30 Tel: 021-10 13 00 Fax: 021-10 13 20 Org.nr: 2021002916 Sidan 15 av 231

Ärende 7 bilaga 1 2 (10) Vice rektor 5 Rektor kan utse en eller flera vice rektorer med särskilda ansvarsområden. Rektorsråd 6 Till rektor ska det finnas knutet en rådgivande funktion i strategiska frågor av högskolegemensam karaktär, där studenter ska ha rätt att vara representerade. Rektor beslutar vilka frågor som ska tas upp samt om rådets närmare sammansättning. Ledamöterna i rådet är inte företrädare för sina respektive utskott/akademier/ enheter, utan företräder hela högskolan. Studentinflytande 7 Studenterna vid högskolan ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. I enlighet med detta ska högskolan sträva efter att skapa goda och enhetliga förutsättningar för studentinflytande inom hela högskolan. Studentkår vid högskolan 8 Högskolestyrelsen har fastställt former för inrättande av godkänd studentkår vid Mälardalens högskola. Det är denna studentkår som enligt studentkårsförordningen utser studentrepresentanter till att fullgöra studentinflytandet inom högskolan. Med studentrepresentanter avses även forskarstuderande. Högskolestyrelsen fastställer för en period om tre år i taget vilken eller vilka studentkår/er som ska finnas vid högskolan. Studentrepresentation i beslutande och beredande organ 9 Studenterna ska ha rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. I enlighet med detta ska studenterna vid högskolan alltid beredas tillfälle att vara representerade i dessa beslutande och beredande organ, permanenta som tillfälliga. 3 kap. Organisation för utbildning och forskning Fakultetsnämnd 1 Vid högskolan ska det finnas en högskolegemensam fakultetsnämnd. Denna ska ansvara för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, om det inte har inrättats särskilda organ för utbildning på dessa nivåer, samt för den konstnärliga utbildningen vid högskolan. Fakultetsnämnden ansvarar vidare för utbildning på forskarnivå inom de områden som högskolan erhållit tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Nämnden ansvarar även för beredning av och i förekommande beslut i frågor som rör 1. uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen och 2. organisation av eller kvalitet i såväl forskningen som det konstnärliga utvecklingsarbetet. Genom fakultetsnämnden tillgodoses att ett s.k. kollegialt lärarinflytande sker inom högskolan i ovan angivna frågor. Särskilda föreskrifter för nämndens organisation och arbetsordning m.m. är beslutade av högskolestyrelsen. Utskott under fakultetsnämnden 2 Under fakultetsnämnden ska det finnas sex utskott; fyra för utbildning på grundläggande och avancerad nivå, ett för forskning samt ett för forskarutbildningen. Avseende närmare föreskrifter för högskolans utskott hänvisas till styrelsens beslut. Sidan 16 av 231

Ärende 7 bilaga 1 3 (10) Akademier 3 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskningsutbildning och forskningsverksamhet, som högskolan anordnar, bedrivs av högskolans fyra akademier enligt beslut av högskolestyrelsen den 9 oktober 2007 (dnr CF 10-407/07). 4 Vid högskolan ska följande akademier finnas: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST), akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV), akademin för innovation, design och teknik (IDT), samt akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) 5 Varje akademi leds av en akademichef, vilken i sin tur utser en vice akademichef. En akademi ska ha ett ledningsråd och ett akademiråd. Akademin ska också ha en ordnad mötesplats för forskarkollegiet som finns i akademin. Varje akademi ska organiseras så att det finns akademiska avdelningar, vilka leds av avdelningschefer, en administrativ avdelning, vilken leds av en administrativ chef. Därutöver ska finnas utbildnings- och forskningsledare, samordnare för internationell verksamhet, respektive extern samverkan, ämnesföreträdare, kursansvarig, forskningsadministration och forskningssamordnare. För närmare föreskrifter om akademiernas organisation hänvisas till beslut fattat av rektor. 4 kap. Organisation för övrig verksamhet Högskolegemensamt administrativt stöd 1 Vid högskolan ska det finnas en högskoleförvaltning för gemensam administrativ service till stöd för genomförandet av högskolans verksamhet. Förvaltningen ska ledas av en förvaltningschef, vilken fattar beslut samt i övrigt fullgör arbetsuppgifter för högskolans del i enlighet med vad rektor beslutar. Vid högskolan ska det också finnas stöd för att driva högskolans samverkansuppgifter så väl internt som externt. Högskolebibliotek 2 Vid högskolan ska det finnas ett högskolebibliotek. I enlighet med 2 kap. 16 HF ska biblioteket avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Biblioteket ska ledas av en bibliotekschef, vilken fattar beslut samt i övrigt fullgör arbetsuppgifter för högskolans del i enlighet med vad rektor beslutar. Högskoleövergripande pedagogiskt stöd 3 Vid högskolan ska det finnas en högskolegemensam enhet för pedagogik, IKT och lärande (PIL) med uppgift att erbjuda högskolepedagogiskt stöd och utbildning samt stöd i undervisningsrelaterad informations - och kommunikationsteknik för högskolans lärare och övrig personal. PIL ska organisatoriskt vara placerad på Akademin för utbildning och kultur (UKK) medan högskolans IT-sektion har ansvar för IT-utbildningar avseende mjukvaror. En styrgrupp ska styra verksamhetens långsiktiga inriktning och Sidan 17 av 231

Ärende 7 bilaga 1 4 (10) akademichefen för UKK har i övrigt det övergripande lednings- och driftansvaret. För närmare föreskrifter avseende PIL hänvisas till beslut fattat av rektor. Centrumbildningar 4 Vid högskolan finns ett antal centrumbildningar, inrättade och beslutade av rektor. Benämningen centrum får vid högskolan användas endast av rektor inrättade centrumbildningar eller beträffande projekt som regleras i av rektor särskilt godkänt avtal och som uppfyller de villkor som uppställts av högskolestyrelsen. Personalansvarsnämnd 5 Högskolans styrelse har inrättat en personalansvarsnämnd med uppgifter enligt 25 myndighetsförordningen (2007:515). 6 Personalansvarsnämndens sammansättning framgår av 2 kap. 15 HF samt av särskilt beslut fattat av styrelsen. Ledamöterna, förutom rektor tillika nämndens ordförande - och personalföreträdarna, utses av styrelsen. Personalföreträdarna i styrelsen är tillika personalföreträdare i personalansvarsnämnden och utses jämlikt personalföreträdarförordningen (1987:1101). Disciplinnämnd 7 I enlighet med 10 kap. 3 HF ska det vid högskolan finnas en disciplinnämnd som ansvarar för frågor enligt 10 kap. högskoleförordningen. 8 Disciplinnämndens sammansättning och mandatperiod framgår av 10 kap. 4-6 HF. Rektor utser den lagfarna ledamoten och företrädaren för lärarna för en tid av tre (3) år. Studentrepresentanter utses av den vid högskolan etablerade studentkåren för en tid av ett (1) år i taget. Skyddskommitté 9 I enlighet med 6 kap. 8 arbetsmiljölagen (1977:1160) ska det vid högskolan finnas en skyddskommitté benämnd Arbetsmiljökommitté. 10 Rektor beslutar om skyddskommitténs sammansättning med beaktande av 6 kap. 8 arbetsmiljölagen (1977:1160) och 8 arbetsmiljöförordningen (1977:1166). 11 I Arbetsmiljökommittén företräds arbetsgivaren av personalchefen tillsammans med arbetsmiljöhandläggaren. Arbetstagarna företräds av huvudskyddsombudet samt representanter utsedda av vardera arbetstagarorganisation, samt studentrepresentanter utsedda av den vid högskolan etablerade studentkåren. Arbetsmiljökommittén sammanträder minst fyra gånger om året med minst två tillfällen per termin. 5 kap. Generella bestämmelser om beslutsfattande vid högskolan Allmänt 1 Styrelsens arbetsordning utgår från HF:s och myndighetsförordningens regler om beslutsfattande och redovisar vilka organ och befattningshavare som har att fatta beslut för högskolans räkning i olika frågor. Enligt 2 kap. 2 HF beslutar styrelsen själv i vissa särskilt angivna frågor. Därutöver får styrelsen bestämma att även andra frågor ska beslutas av styrelsen el- Sidan 18 av 231

Ärende 7 bilaga 1 5 (10) ler den som styrelsen utpekar. Detta gäller dock inte frågor som enligt HF eller annan författning ska beslutas av rektor eller visst organ. Alla andra beslut som enligt författning beslutas av högskolan, eller som inte regleras i författning eller i delegationsordning, fattas av rektor. 2 För beredning av ärenden inför beslut av förvaltningschef, rektor och högskolestyrelsebeslut ska det finnas särskilda rutiner beslutade av rektor. Akademichefer, chef för EER och chef för högskolebiblioteket fastställer egna rutiner för beredning av beslut. 3 Beslut av styrelsen, rektor, fakultetsnämnden, disciplinnämnden, personalansvarsnämnden, akademichef och förvaltningschef ska fattas efter föredragning. Beslut fattade av övriga beslutsfattare får fattas utan föredragning. 4 Varje beslutsfattare och beslutande organ ska inom sitt ansvarsområde ansvara för följande: att verksamheten bedrivs på det sätt som beslutats i föreskrifter, interna riktlinjer och andra styrdokument, att fattade beslut inom verksamheten efterlevs, att uppställda mål uppnås och att arbetet bedrivs inom tilldelad budget, att frågor inom arbetsområdet följs upp och att förslag i sådana frågor läggs fram, när så påkallas, att besluten är av god kvalitet vad gäller underlag och utformning, att samverkan med andra beredande och beslutande organ, samt befattningshavare vid högskolan sker, att studentinflytande skett i frågor som rör studenternas situation vid högskolan, samt i övrigt utföra arbete av betydelse för ledningen av högskolan i enlighet med gällande föreskrifter och andra särskilda beslut. Delegation 5 Beslutande organ eller befattningshavare kan överlåta sin beslutanderätt i ärenden till underställd befattningshavare eller beslutande organ om inget annat anges i HF, annan förordning eller i högskoleintern föreskrift. Delegering av beslutanderätt ska dokumenteras i ett särskilt beslut. Rektor fastställer mot den bakgrunden en delegationsordning för sin beslutanderätt och uppdrar åt delegater och chefer för organisatoriska enheter, att för sin del fastställda egna delegationsordningar. Den som fått beslutanderätt delegerat till sig erhåller därigenom rätten att ensam företräda Mälardalens högskola inom ramen för delegationen. 6 Den som givit en delegation kan återkalla den och själv överta beslutsrätten, men inte ändra ett beslut som fattats på delegation. 7 Enligt rektors delegationsordning har rektor, om inte annat framgår av delegationsordningen, generellt delegerat till akademichefer, bibliotekschefer, förvaltningschef och chefen för EER att besluta om sin organisation, ekonomi, personal och lokaler inom den ekonomiska ram som fastställts av rektor. Sidan 19 av 231

Ärende 7 bilaga 1 6 (10) 6 kap. Styrelsens och rektors ansvarsområden Högskolestyrelsen 1 Styrelsen ansvarar enligt 3 myndighetsförordningen inför regeringen för högskolans verksamhet och ska se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Styrelsen ska vidare ansvara för att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt för att myndigheten hushåller väl med statens medel. 2 Styrelsen ska enligt 2 kap 8 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag underteckna årsredovisningen och därmed intyga att redovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och högskolans ekonomiska ställning. 3 Styrelsen ska i anslutning till underskriften i årsredovisningen lämna en bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Högskolestyrelsens beslutanderätt 4 Högskolans styrelse beslutar de ärenden som anges nedan: 1. i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation, 2. om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt, samt säkerställa att det vid högskolan finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt, 3. om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revsionsrapporter, 4. om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 internrevisionsförordningen, samt i de frågor som rör internrevisionen som anges vid 2 kap. 2 denna arbetsordning, 5. i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna, 6. om inrättande av en personalansvarsnämnd. Nämnden ska bestå av rektor, personalföreträdarna samt ytterligare högst tre ledamöter som styrelsen utser, 7. om den antagningsordning som nämns i 6 kap. HF, 8. om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och former inkluderat arbetsordning för styrelsens eget arbete, 9. om en anställningsordning för lärare vid högskolan, 10. om viktigare föreskrifter i övrigt, 11. i frågor i övrigt som är av principiell vikt, Sidan 20 av 231

Ärende 7 bilaga 1 7 (10) 12. om långsiktig plan för verksamheten vid myndigheten, samt 13. säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll, som fungerar på ett betryggande sätt. 5 Högskolans styrelse beslutar därutöver om följande frågor. 1. Föreskrifter för valförfarandet i samband med val av lärarrepresentanter i styrelsen, 2. formerna för hörande av lärare, övriga anställda och studenter vid beredning av ärende om anställning av rektor och utseende av ställföreträdande rektor, 3. förslag till regeringen om anställning av rektor, 4. förordnande av ställföreträdande rektor, 5. vilka fakultetsnämnder som ska finnas och vilket ansvarsområde varje nämnd ska ha. 6. dimensioneringen av utbildningsutbudet, i form av ett rambeslut på en nivå som handlar om utbildningsområden och examenskategorier. 7. vilken studentkår som ska finnas enligt studentkårsförordningen (2009:769) och fastställer stadga för denna studentkår, samt 8. formerna för studentinflytandet vid högskolan. 6 Högskolans styrelse beslutar i övrigt vilka ärenden den vill behandla men med inriktningen att ärendena ska vara av principiell vikt eller annars av större betydelse för högskolans verksamhet. Rektor 7 Rektor leder verksamheten vid högskolan och utför arbetet enligt de direktiv och riktlinjer som styrelsen beslutar. Det ankommer på rektor att som myndighetens chef tillse att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. Rektor får delegera sina uppgifter om inte annat är särskilt angivet och fastställer en delegationsordning utvisande rektors delegation av beslutanderätt inom högskolan. I de frågor där rektor har ensam beslutanderätt kan rektor själv besluta eller delegera till annan anställd vid högskolan att besluta. När rektor fattar beslut eller delegat fattar beslut, företräder dessa beslutsfattare myndigheten. Rektors beslutanderätt 8 Rektor beslutar om följande: 1. frågor som inte ankommer på högskolans styrelse, 2. frågor där det särskilt angivits i författning att rektor beslutar, 3. frågor där högskolans styrelse givit rektor i uppdrag att besluta, såsom a. fastställande av högskolans utbildningsutbud, b. fastställande av lokal examensordning Sidan 21 av 231

Ärende 7 bilaga 1 8 (10) c. ingående av avtal överstigande värde av 1 000 000 kr per år eller avtalstid överstigande fem år. d. om kommande läsårs programutbud, inklusive rekryteringsmålen för varje programtillfälle, samt om att vid behov ställa in programtillfällen sedan de gjorts sökbara för studenterna. 9 Rektor ska vidare göra följande: 1. fortlöpande utveckla verksamheten, 2. verka för att myndigheten genom samarbete med andra myndigheter och på annat sätt tar till vara de fördelar som kan vinnas för staten som helhet, 3. tillse att myndigheten tillhandahåller information om sin verksamhet och följer sådana förhållanden utanför myndigheten som har betydelse för verksamheten, 4. ge regeringen stöd vid Sveriges deltagande i verksamheten inom Europeiska unionen och i annat internationellt samarbete, ställa den personal till förfogande för deltagandet som regeringen begär och fortlöpande hålla regeringen informerad om förhållanden av betydelse för samarbetet, 5. ansvara för myndighetens arbetsgivarpolitik och företräda myndigheten som arbetsgivare, 6. i samverkan med andra myndighetschefer utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken, 7. se till att de anställda är väl förtrogna med målen för verksamheten, 8. skapa goda arbetsförhållanden och ta till vara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet, 9. se till att regeringen får det underlag som den behöver för att ta ställning till omfattningen och inriktningen av verksamheten, 10. hålla styrelsen informerad om verksamheten, förse den med underlag för beslut och verkställa styrelsens beslut. 7 kap. Allmänt om högskolestyrelsens arbete Styrelsens sammansättning, ledamöter 1 Styrelsen för en högskola ska bestå av ordföranden och högst fjorton andra ledamöter. Rektor ingår i styrelsen. Styrelsen ska utse vice ordförande inom sig. Lärare och studenter vid högskolan har rätt att vara representerade i styrelsen på sätt som anges i särskild författning. Närvaro- och yttranderätt 2 Vid sammanträdet har följande närvarorätt och yttranderätt: 1. prorektor, 2. högskolans förvaltningschef, 3. vicerektorer inom sina ansvarsområden, 4. personalföreträdare, 5. tjänsteman vid högskolan vid föredragning av ärende eller ärenden, samt Sidan 22 av 231

Ärende 7 bilaga 1 9 (10) 6. den högskolans styrelse beslutar ska ha närvaro- och eventuell yttranderätt. Mandattid 3 Styrelsens ledamöter utses av regeringen till en mandattid av högst tre år. Sammanträdesplan 4 Högskolans styrelse ska senast i november månad besluta om sammanträdestider för det följande verksamhetsåret. Styrelsen beslutar också om extra sammanträde. I brådskande fall kan beslut om extra sammanträde fattas av ordförande eller rektor efter hörande av varandra. Beredning av ärenden 5 Det ankommer på rektor att tillse att de ärenden som ska behandlas vid högskolans styrelses sammanträden är väl beredda. Vid varje ärende där beslut ska fattas, ska ett förslag till beslut finnas. Förslaget ska vara utformat så att det kan med ja eller nej besvaras. Rektor ska tillse att styrelsens ordförande har hörts innan ärenden tillställs styrelsens ledamöter. Kallelse 6 Högskolans styrelses ordförande ansvarar för att kallelse sker till sammanträde och beslutar om kallelse till extra sammanträde efter hörande av rektor. Även rektor har denna rätt att kalla till extra sammanträde efter att ha hört ordföranden. 7 Kallelse med föredragningslista och tillhörande handlingar tillställs ledamot senast sju dagar före ordinarie sammanträde. 8 Ledamot ska underrätta styrelsens sekreterare om adressändringar och om kallelse önskas på annat sätt än via post. 9 Ledamot som inte kan delta vid styrelsens sammanträde ska underrätta styrelsens sekreterare om detta. Styrelsens sekreterare 10 Högskolans förvaltningschef utser styrelsens sekreterare. Beslutsförhet 11 Högskolans styrelse är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Ordföranden och rektor, eller deras ersättare, måste dock alltid närvara för att styrelsen ska kunna fatta beslut. Omröstning 12 Högskolans styrelse fattar beslut med acklamation om inte omröstning begärs. Omröstning sker alltid öppet och utgången bestäms med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 13 I ärenden om myndighetsutövning mot enskild är ledamot som deltar i den slutliga handläggningen av ärendet skyldig att delta i beslutsfattandet. Ingen är skyldig att rösta för fler än ett förslag. Ordföranden är alltid skyldig att rösta när det behövs för att ett ärende ska kunna avgöras. Brådskande beslut 14 Om ärendet är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla ärendet, får ärendet avgöras genom meddelande mellan ordföranden, rektor och minst så många ledamöter som behövs för beslutsförhet. Om detta inte Sidan 23 av 231

Ärende 7 bilaga 1 10 (10) kan ske, får ordföranden efter hörande av rektor själv besluta i ärendet. Beslut som fattats på detta vis, ska anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Avvikande mening 15 Ledamot som deltagit i styrelsens beslut har rätt att reservera sig mot beslutet genom att få avvikande mening tecknat till protokollet. Detta sker antingen genom reservation till förmån för eget förslag till beslut, till förmån för eget förslag till beslut med särskild motivering eller till förmån för egen motivering. Reservation biläggs protokollet om så erfordras. 16 Föredragande tjänsteman och annan tjänsteman som deltagit i den beredningen av ärendet utan att ha deltagit i den slutliga beredningen, har rätt att anmäla avvikande mening på sätt som ovan angivits. 17 Den som inte anmält avvikande mening och fått detta antecknat i protokollet anses ha biträtt beslutet. Avvikande mening ska anmälas innan protokollet justerats. Fördragning 18 Ärenden ska avgöras efter föredragning. 19 Föredragande i ärende är den högskolans förvaltningschef utsett vid beredningen av ärendet. Jäv 20 För högskolans styrelses beslutsfattande gäller de bestämmelser om jäv som anges i förvaltningslagen. Det ankommer på envar ledamot att till ordföranden eller rektor före sammanträde anmäla förhållande som kan innebära jäv. Protokoll 21 Vid styrelsens sammanträden förs under ordförandens ansvar protokoll av den utsedde sekreteraren. Protokollet ska upprättas skyndsamt och ska vara justerat senast tre veckor från den dag sammanträdet avslutats. Av protokollet ska framgå vilka ledamöter och övriga personer som närvarat och i vilken funktion dessa närvarat, vilka ärenden som behandlats, vilka yrkanden som framställts och vilket beslut som fattats i varje enskilt ärende. Av protokollet ska framgå om beslut varit enhälligt eller inte liksom om omröstning skett. Har omröstning skett ska ledamots röst redovisas. Eventuella reservationer ska redovisas, liksom eventuella jäv. Av protokollet ska framgå vem som varit föredragande. 22 Protokollet ska undertecknas av sekreteraren och justeras av ordföranden, rektor och en vid varje sammanträde särskilt utsedd ledamot. Expediering av beslut 23 Rektor ansvarar för att expediering sker av högskolans styrelses beslut. 24 Protokollet ska finnas tillgängligt via högskolans hemsida. Ersättning 25 I frågor om ersättning för ledamöterna i styrelsen tillämpas förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. (Ersättningsförordningen). Enligt 1 kap 7 HF ska Ersättningsförordningen även tillämpas på de ledamöter i styrelsen, som är utsedda av studenterna. Sidan 24 av 231

Ärende 7 bilaga 2 Beslutsdatum: 2014-xx-yy MDH 1.1-66/14 1 (22) Beslutande: Högskolestyrelsen Ansvarig för tillämpning: Rektor Dokumentansvarig: Rektors kansli Dokumenttyp: Arbetsordning Datum för ikraftträdande: 2014-xx-01 Revideras senast: 2017-03-01 STYRELSENS ARBETSORDNING FÖR MÄLARDALENS HÖGSKOLA UTKAST till högskolestyrelsen 2014-02-17 för vidare beredning inför beslut vid styrelsens möte i maj. Sidan 25 av 231

Sidan 26 av 231

Ärende 7 bilaga 2 2 (22) 1. Högskolans uppdrag... 3 2. Organisation för högskolans ledning... 5 2.1 Högskolestyrelse... 5 2.2 Rektor... 12 3. Övrig organisation... 14 3.1 Internrevision... 14 3.2 Högskolebibliotek... 14 3.3 Disciplinnämnd... 14 3.4 Personalansvarsnämnd... 14 3.5 Arbetsmiljökommitté... 15 4. Organisation av utbildning och forskning... 16 4.1 Fakultetsnämnd... 16 4.2 Akademier... 17 5. Organisation av högskolegemensamt stöd... 18 5.1 Högskolegemensamt administrativt stöd... 18 6. Centrumbildningar... 18 7. Allmänt om beslutsfattande vid högskolan... 19 8. Studentinflytande vid Mälardalens högskola... 21 Sidan 27 av 231

Sidan 28 av 231

Ärende 7 bilaga 2 1. Högskolans uppdrag 3 (22) Enligt högskoleförordningen (HF 1993:100) 2 kap. 2 8 p ska styrelsen besluta om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning. Utgångspunkten för en arbetsordning är naturligtvis högskolans uppdrag. Detta uppdrag finns inskrivet i högskolelagens (HL 1992:1434) första kapitel. Där framgår att staten som huvudman ska anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete, 3. utbildningen ska ges och examina avläggas på, grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. För var och en av dessa nivåer anges målsättningen med utbildningen: Utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på gymnasiekunskaper eller motsvarande och ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Utbildning på avancerad nivå Utbildning på avancerad nivå skl innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. Sidan 29 av 231

Ärende 7 bilaga 2 Forskning För forskningen skall som allmänna principer gälla att - forskningsproblem får fritt väljas, - forskningsmetoder får fritt utvecklas och - forskningsresultat får fritt publiceras. 4 (22) Utbildning och forskning är alltså högskolan uppdrag. I högskolelagen anges även övergripande riktlinjer för hur verksamheten ska genomföras: - samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, - bedriva verksamheten så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning, - anpassa verksamheten så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen, - utnyttja de tillgängliga resurserna effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten, - främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa, - alltid iaktta och främja jämställdhet mellan kvinnor och män, - främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden, - aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan och - tillse att studenterna ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Med utgångspunkt i uppdraget enligt högskolelagen och i enlighet med de bestämmelser som finns i högskoleförordningen i anslutning till högskolelagen, fastställer högskolestyrelsen med detta dokument arbetsordning för Mälardalens högskola med tillämpning från och med den 1 <mån> 2014. Sidan 30 av 231

Ärende 7 bilaga 2 2. Organisation för högskolans ledning 5 (22) 2.1 Högskolestyrelse Styrelsens ansvar Styrelsens ansvar och uppgifter framgår av högskolelagen och högskoleförordningen. Där hänvisas även till andra lagar och förordningar där styrelsens ansvar och uppgifter beskrivs t.ex. myndighetsförordningen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Styrelsen har inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs, HL 2 kap. 2. Styrelsen ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel, Myndighetsförordningen 3. Styrelsens sammansättning Styrelsens sammansättning föreskrivs i HL 2 kap. 4 och i HF 2 kap. 7 och 1. Där framgår att styrelsen för en högskola ska bestå av ordföranden och fjorton andra ledamöter. Lärarna har rätt att vara representerade med tre ledamöter i styrelsen. Studenterna har rätt att vara representerade med tre ledamöter i styrelsen. Rektor skall ingå i styrelsen. Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Utseende av styrelsens ledamöter Ordförande och ledamöter utses på det sätt som beskrivs i HL 2 kap. 4 och HF 2 kap. 7. Regeringen utser ordföranden i en högskolas styrelse. Lärarnas representanter ska utses genom val inom högskolan. Högskolan får meddela närmare föreskrifter om valförfarandet. Enligt studentkårsförordningen (2009:769) 7 så utser kåren själv sina studentrepresentanter. Regeringen utser övriga ledamöter i styrelsen. Styrelsen ska utse vice ordförande inom sig. I HF 2 kap. 7 finns föreskrifter för hur förslagen till ordförande och övriga ledamoter som regeringen utser, ska tas fram. Förslaget ska föregås av ett samråd inom och utom högskolan och avse personer med kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för högskolans utbildnings-, forsknings- och samverkansuppdrag. Sidan 31 av 231

Ärende 7 bilaga 2 6 (22) De företrädare för de anställda som har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden utses enligt bestämmelserna i personalföreträdarförordningen (1987:1101). Mandatperiod för styrelseledamöter Mandatperioden för ordförande och ledamöter föreskrivs i HF 2 kap. 7. Andra styrelseledamöter än rektor ska utses för en bestämd tid, högst tre år. Detsamma gäller om rektor utses till ordförande. Den person som utses av regeringen och representanten för studenterna ska utses för en bestämd tid, högst tre år. Tiden för förordnandena får inte vara samma tid som den som styrelsen är utsedd för. Tidsnedsättning och ersättning, arvoden till styrelsens ledamöter I frågor om ersättning för ledamöterna i styrelsen tillämpas förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. (ersättningsförordningen). Enligt HF 1 kap 7 ska ersättningsförordningen även tillämpas på de ledamöter i styrelsen som är utsedda av studenterna. Styrelsens beslutsrätt och särskilda uppgifter En högskola beslutar om sin interna organisation utöver styrelse och rektor, om inte något annat är föreskrivet, HL 2 kap. 5. Enligt HF 2 kap. 2 (punkterna 1, 5, 10 och 11) ska styrelsen själv besluta - i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation, - i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna, - om viktigare föreskrifter i övrigt, och - i övriga frågor som är av principiell vikt. Enligt HF 2 kap. 2 (punkterna 2-4 och 6-9) ska styrelsen dessutom själv besluta i vissa speciella frågor - om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt samt säkerställa att det vid högskolan finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt, - om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter, Sidan 32 av 231

Ärende 7 bilaga 2 - om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 internrevisionsförordningen (2006:1228), 7 (22) - i frågor som enligt HF 15 ska avgöras av en personalansvarsnämnd, om det inte har inrättats en personalansvarsnämnd vid högskolan eller om Statens ansvarsnämnd inte ska besluta enligt HF 4 kap. 16, - om den antagningsordning som anges i HF 6 kap. 3 andra stycket, - om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning, - om en anställningsordning. Särskilda uppgifter för högskolestyrelsen Föreslå rektor Styrelsen ska lämna förslag till regeringen om val av rektor. Vad som gäller för val av rektor framgår av HF 2 kap. 8, 10-11. Innan styrelsen lämnar sitt förslag ska den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt. I sitt arbete med att föreslå rektor, ska styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater. Styrelsen ska för regeringen redovisa hur jämställdhetsaspekten har beaktats. Rektor ska anställas genom beslut av regeringen för högst sex år. Anställningen får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år. Utse rektors ställföreträdare Rektor ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst. Ställföreträdaren ersätter även i övrigt rektor i den utsträckning som rektor bestämmer. Rektors ställföreträdare ska utses av styrelsen, HF 2 kap. 10. Behörig att vara rektor eller ställföreträdare för rektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning som professor eller lektor. Årsredovisningen Styrelsen ska enligt 2 kap 8 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB, 2000:605) underteckna årsredovisningen och därmed intyga att redovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och högskolans ekonomiska ställning. Sidan 33 av 231

Ärende 7 bilaga 2 8 (22) Åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelse Om Riksrevisionens revisionsberättelse över myndighetens årsredovisning innehåller någon invändning, ska myndigheten redovisa för regeringen vilka åtgärder myndigheten har vidtagit eller avser att vidta med anledning av invändningen. Redovisningen ska lämnas inom en månad efter det att revisionsberättelsen överlämnats. 28 myndighetsförordningen. Inrätta personalansvarsnämnd Styrelsen får inrätta en personalansvarsnämnd med uppgifter enligt 25 myndighetsförordningen, HF 2 kap. 15. Föreskrifter om valförfarande vid val av lärarrepresentanter i styrelsen Lärarnas representanter ska utses genom val inom högskolan. Högskolan får meddela närmare föreskrifter om valförfarandet, HF 2 kap. 7. Utse studentkår En högskola ska på ansökan besluta att en sammanslutning av studenter vid högskolan får ställning som studentkår för en viss tid, om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs i 9 14, HL 2 kap. 8. I studentkårsförordningen finns det bestämmelser om vem som utser representanter för studenterna. Styrelsens handläggning av ärenden och beslutsförfarande Beredning av ärenden Rektor ska se till att de ärenden som ska behandlas vid högskolans styrelses sammanträden är väl beredda. Rektor ska vidare se till att styrelsens ordförande har hörts innan ärenden ställs till styrelsens ledamöter. Beslutsunderlag Vid varje ärende där beslut ska fattas, ska ett förslag till beslut finnas. Förslaget ska vara utformat så att det kan besvaras med ja eller nej. Kallelse med föredragningslista och tillhörande handlingar sänds till ledamot senast sju dagar före ordinarie sammanträde. Närvaro- och yttranderätt vid högskolestyrelsens möten Sidan 34 av 231

Ärende 7 bilaga 2 Enligt HL 2 kap. 4 så har företrädare för de anställda närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Därutöver beslutar högskolestyrelsen själv om följande närvaro- och yttranderätter vid högskolestyrelsens sammanträden: 1. prorektor, 2. förvaltningschef, 3. tjänsteman vid föredragning av ärende eller ärenden, samt 4. den högskolans styrelse beslutar ska ha närvaro- och eventuell yttranderätt. 9 (22) Föredragning av ärenden inför beslut Ärenden ska avgöras efter föredragning, HF 2 kap 4. Föredragande i ärende är den som förvaltningschef utsett vid beredningen av ärendet. Beslutsförhet Styrelsen är beslutför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden och rektor, är närvarande, HF 2 kap. 4. Omröstning Högskolans styrelse fattar beslut med acklamation om inte omröstning begärs. Omröstning sker alltid öppet och utgången bestäms med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Skyldighet att delta i beslut I ärenden om myndighetsutövning mot enskild är ledamot som deltar i den slutliga handläggningen av ärendet skyldig att delta i beslutsfattandet. Ingen är skyldig att rösta för fler än ett förslag. Ordföranden är alltid skyldig att rösta när det behövs för att ett ärende ska kunna avgöras. Reservation Ledamot som deltagit i styrelsens beslut har rätt att reservera sig mot beslutet genom att få detta tecknat till protokollet. Detta sker antingen genom reservation till förmån för eget förslag till beslut, till förmån för eget förslag till beslut med särskild motivering eller till förmån för egen motivering. Reservation biläggs protokollet om så erfordras och ska vara inlämnad innan protokollet justeras. Avvikande mening Föredragande tjänsteman och annan tjänsteman som deltagit i beredningen av ärendet utan att ha deltagit i den slutliga beredningen, har rätt att anmäla avvikande mening på sätt som ovan angivits. Den som inte anmält avvikande mening och fått detta antecknat i protokollet anses ha biträtt beslutet. Avvikande mening ska anmälas innan protokollet justerats. Jäv Sidan 35 av 231

Ärende 7 bilaga 2 För högskolans styrelses beslutsfattande gäller de bestämmelser om jäv som anges i förvaltningslagen (FL,1986:223). Det ankommer på varje ledamot att till ordföranden eller rektor före sammanträde anmäla förhållande som kan innebära jäv. 10 (22) Ordförandebeslut vid brådskande ärenden Detta föreskrivs i HF 2 kap. 5 : Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden, rektor och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv avgöra ärendet. Beslut, som fattas enligt första stycket, ska anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen, HF 2 kap. 5. Protokoll Enligt myndighetsförordningen 21 så gäller att det för varje beslut ska upprättas en handling som visar 1. dagen för beslutet, 2. beslutets innehåll, 3. vem som har fattat beslutet, 4. vem som har varit föredragande, och 5. vem som har varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. Vid styrelsens sammanträden förs under ordförandens ansvar protokoll av den utsedde sekreteraren. Av protokollet ska framgå eventuella yrkanden som framställts, om beslut varit enhälligt eller inte liksom om omröstning skett. Har omröstning skett ska ledamots röst redovisas. Eventuella reservationer ska redovisas, liksom eventuella jäv. Protokollet ska upprättas skyndsamt och ska vara justerat senast tre veckor från den dag sammanträdet avslutats. Justering av protokoll Protokollet ska undertecknas av sekreteraren och justeras av ordföranden, rektor och en vid varje sammanträde särskilt utsedd ledamot. Övrigt om former för styrelsens arbete Sidan 36 av 231

Ärende 7 bilaga 2 Sammanträdesplan Högskolans styrelse ska senast i november månad besluta om sammanträdestider för det följande verksamhetsåret. Styrelsen beslutar också om extra sammanträde. I brådskande fall kan beslut om extra sammanträde fattas av ordförande eller rektor efter hörande av varandra. 11 (22) Kallelse Högskolans styrelses ordförande ansvarar för att kallelse sker till sammanträde och beslutar om kallelse till extra sammanträde efter hörande av rektor. Även rektor har rätt att kalla till extra sammanträde efter att ha hört ordföranden. Kallelse med föredragningslista och tillhörande handlingar sänds till ledamot senast sju dagar före ordinarie sammanträde. Ledamot ska underrätta styrelsens sekreterare om adressändringar och om kallelse önskas på annat sätt än via epost. Frånvaro Ledamot som inte kan delta vid styrelsens sammanträde ska skyndsamt underrätta styrelsens sekreterare om detta. Styrelsens sekreterare Högskolans förvaltningschef utser styrelsens sekreterare. Expediering av protokoll och beslut Rektor ansvarar för att expediering sker av högskolans styrelses beslut. Protokollet ska finnas tillgängligt via högskolans hemsida. Sidan 37 av 231

Ärende 7 bilaga 2 12 (22) 2.2 Rektor Högskolans rektor är myndighetens chef och svarar för ledningen av verksamheten närmast under högskolestyrelsen (HL 2 kap. 3 och HF 1 kap. 5 2 stycket). Ansvar Rektor ansvarar beskrivs bland annat i myndighetsförordningen 3, 6-8 där ingår att fortlöpande utveckla verksamheten, se till att de anställda är väl förtrogna med målen för verksamheten, skapa goda arbetsförhållanden och ta till vara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt att myndigheten hushållar väl med statens medel. Rektor ska hålla styrelsen informerad om verksamheten, förse den med underlag för beslut och verkställa styrelsens beslut. Ställföreträdare för rektor - prorektor Rektor ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst. Ställföreträdaren ersätter även i övrigt rektor i den utsträckning som rektor bestämmer. Vid Mälardalens högskola benämns rektors ställföreträdare prorektor. Vad som gäller för anställning av rektor och utseende av ställföreträdande rektor framgår av HF 2 kap. 8, 10-11. Rektors beslutsrätt och särskilda uppgifter Enligt HF 2 kap. 3 beslutar rektor i alla andra frågor än de som avses i 2 och som högskolestyrelsen beslutar om förutsatt att inte 1. annat är föreskrivet i lag eller förordning, eller 2. styrelsen har beslutat något annat. Har det i denna förordning eller annars föreskrivits att en viss uppgift ankommer på rektor får dock styrelsen inte ta över den uppgiften, HF 2 kap. 3. Särskilda beslutsrätter och uppgifter som rektor fått av styrelsen Sidan 38 av 231

Ärende 7 bilaga 2 Högskolans styrelse ger rektor i uppdrag att 13 (22) 1. fastställa årlig budget, verksamhetsmål och uppdrag inom av styrelsen givna ramar och riktlinjer, 2. fastställa högskolans utbildningsutbud inom av styrelsen givna ramar för lärosätets utbildningsprofil samt 3. fastställa lokal examensordning. Rektor kan utse en eller flera vice rektorer med särskilda ansvarsområden. Styrelsen delegerar till rektor att besluta om inrättande av centrumbildningar inom högskolan. Sådana beslut ska anmälas till styrelsen. Se vidare kap.6 nedan. Det ankommer på rektor att de ärenden som ska behandlas vid högskolans styrelses sammanträden är väl beredda. Rektor ska ha samrått med styrelsens ordförande innan ärenden ställs till styrelsens ledamöter. Delegationsrätt Rektor får enligt HF 2 kap. 13 delegera sina uppgifter, om inte annat är särskilt föreskrivet. Handläggning av ärenden och beslutsförfarande Utöver vad som föreskriv i lagar och förordningar generellt för beslutsfattande vid myndigheten (se särskilt avsnitt) delegerar styrelsen till rektor att själv bestämma om rutiner för handläggning av sina beslut. Sidan 39 av 231

Ärende 7 bilaga 2 14 (22) 3. Övrig organisation 3.1 Internrevision Vid högskolan ska det, under styrelsen, finnas en internrevision som leds av en internrevisionschef. Styrelsen beslutar budget och riktlinjer för internrevisionen, samt revisionsplan för revisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer. 3.2 Högskolebibliotek Vid högskolan ska det finnas ett högskolebibliotek. I enlighet med HF 2 kap. 16 ska biblioteket avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Biblioteket ska ledas av en bibliotekschef, vilken fattar beslut samt i övrigt fullgör arbetsuppgifter för högskolans del i enlighet med vad rektor beslutar. 3.3 Disciplinnämnd I enlighet med HF 10 kap. 3 ska det vid högskolan finnas en disciplinnämnd som ansvarar för handläggning av ärenden om disciplinära åtgärder. Rektor utser den lagfarna ledamoten och företrädaren för lärarna för en tid av tre år. Studentrepresentanter utses av den vid högskolan etablerade studentkåren för en tid av ett år i taget. 3.4 Personalansvarsnämnd Högskolestyrelsen beslutar med stöd i HF 2 kap. 15 att det ska finnas en personalansvarsnämnd vid Mälardalens högskola. Nämnden uppgifter framgår av myndighetsförordningen (MF, 2007:515) 25. Sammansättning av högskolans personalansvarsnämnd (PAN) Personalansvarsnämndens sammansättning framgår av HF 2 kap. 15. Rektor ska vara ordförande i en sådan nämnd. Nämnden ska i övrigt bestå av personalföreträdarna och ytterligare högst tre ledamöter som styrelsen utser. Personalföreträdarna utses enligt föreskrifter i personalföreträdarförordningen (1987:1101). Högskolestyrelsen delegerar till rektor att utse ledamöter i personalansvarsnämnden och fastställa handläggningsordning för högskolans ansvarsnämnd. Sidan 40 av 231

Ärende 7 bilaga 2 15 (22) 3.5 Arbetsmiljökommitté I enlighet med 6 kap. 8 arbetsmiljölagen (AML 1977:1160) ska det vid högskolan finnas en skyddskommitté benämnd Arbetsmiljökommitté. Rektor beslutar om skyddskommitténs sammansättning med beaktande av AML 6 kap. 8 arbetsmiljöförordningen (AMF,1977:1166) 8. I Arbetsmiljökommittén företräds arbetsgivaren av personalchefen tillsammans med arbetsmiljöhandläggaren. Arbetstagarna företräds av huvudskyddsombudet samt representanter utsedda av vardera arbetstagarorganisation, samt studentrepresentanter utsedda av den vid högskolan etablerade studentkåren. Sidan 41 av 231

Ärende 7 bilaga 2 16 (22) 4. Organisation av utbildning och forskning 4.1 Fakultetsnämnd Högskolestyrelsen beslutar att det vid Mälardalens högskola ska finnas en högskolegemensam fakultetsnämnd. Under fakultetsnämnden ska det finnas tre utskott; ett för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, ett för utbildning på forskarnivå och ett för forskning. Organisationsschema 1. Fakultetsnämnd 1. 1 Grundutbildnings- utskottet 1. 2 Forskarutbildnings- utskottet 1.3 Forsknings- utskottet Fakultetsnämndens ansvar Fakultetsnämnden har övergripande ansvar för den innehållsliga kvaliteten för forskning, utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Fakultetsnämnden ansvarar för den interna kvalitetsgranskningen av all utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskanivå och forskning som ledningen beslutat ska bedrivas på Mälardalens högskola. Nämnden ansvarar även för beredning av och i förekommande beslut i frågor som rör 1. uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen och 2. organisation av eller kvalitet i såväl forskningen som det konstnärliga utvecklingsarbetet. Genom fakultetsnämnden tillgodoses att ett kollegialt lärarinflytande sker inom högskolan i ovan angivna frågor. Sidan 42 av 231

Ärende 7 bilaga 2 17 (22) Fakultetsnämndens och utskottens sammansättning Fakultetsnämnden leds av en dekan som också är ordförande. I fakultetsnämnden ingår även prodekan för forskning och forskarutbildning och prodekan för grundutbildning. Prodekan för grundutbildning är ordförande i grundutbildningsutskottet och prodekan för forskning och forskarutbildning är ordförande i utskottet för forskning och utskottet för forskarutbildning. Fakultetsnämndens och utskottens sammansättning fastställs av styrelsen. Val till fakultetsnämnden Regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott fastställs av styrelsen. Fakultetsnämndens beslutsrätt och särskilda uppgifter Styrelsen delegerar till rektor att fastställa fakultetsnämndens beslutsrätt och särskilda uppgifter. Arbetsordningen för fakultetsnämnden och dess utskott Arbetsordningen för fakultetsnämnden och dess utskott, utöver vad som högskolestyrelsen här beslutat, delegerar högskolestyrelsen till rektor att besluta om. 4.2 Akademier Högskolestyrelsen beslutar att vid Mälardalens högskola ska utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskningsutbildning och forskningsverksamhet, som högskolan anordnar, bedrivs av akademier. Varje akademi leds av en akademichef, vilken i sin tur utser en vice akademichef. Styrelsen beslutar att det vid högskolan ska finnas fyra akademier. Styrelsen delegerar till rektor att besluta om akademiernas namn och deras inre organisation, beslutsrätt och uppgifter. Akademiernas ansvar Akademichef ska leda verksamheten mot uppsatta mål och därmed bidra till akademins och högskolans utveckling både akademiskt, kollegialt och ekonomiskt. Akademichef fattar beslut och fullgör i övrigt arbetsuppgifter för högskolan i enlighet med vad rektor beslutat. Sidan 43 av 231

Ärende 7 bilaga 2 5. Organisation av högskolegemensamt stöd 18 (22) 5.1 Högskolegemensamt administrativt stöd Vid högskolan ska det finnas en högskoleförvaltning för gemensam administrativ service till stöd för genomförandet av högskolans verksamhet. Förvaltningen ska ledas av en förvaltningschef, vilken fattar beslut samt i övrigt fullgör arbetsuppgifter för högskolans del i enlighet med vad rektor beslutar. 6. Centrumbildningar Styrelsen beslutar fastställa regler för centrumbildningar vid Mälardalens högskola enligt följande (fritt från HSST beslut 2008-06-13) I en ansökan om inrättande av centrumbildning ska det finnas en beskrivning av hur verksamheten bidrar till ökad kvalitet i utbildningen och hur centrumbildningens verksamhet kommer studenterna till del. För en centrumbildning ska centrumbildningens styrelses ansvar och befogenheter regleras med en av rektor godkänd instruktion. Föreskrifter för en sådan instruktion (en normalinstruktion) fastställs av högskolestyrelsen. Samtliga centrumbildningar skall genom interna avtal knytas till någon värdenhet (akademi eller annan organisatorisk enhet) vid högskolan. Föreskrifter för ett sådant anknytningsavtal (ett normalavtal) fastställs av högskolestyrelsen. Om närmare anvisningar till dessa föreskrifter beslutar rektor. Styrelsen delegerar till rektor att besluta om inrättande av centrumbildningar inom högskolan. Sådana beslut ska anmälas till styrelsen. Benämningen "Centrum" får användas endast av rektor inrättad centrumbildning eller beträffande projekt som regleras av rektor särskilt godkänt avtal och som uppfyller de villkor som angivits i detta beslut. Sidan 44 av 231

Ärende 7 bilaga 2 19 (22) 7. Allmänt om beslutsfattande vid högskolan Allmänt Varje beslutsfattare och beslutande organ ska inom sitt ansvarsområde ansvara för följande: - att beslut fattade av ledningen och av överordnade beslutsfattare efterlevs, att uppställda mål uppnås och att verksamheten bedrivs inom tilldelad budget, - att verksamheten bedrivs på det sätt som beslutats i föreskrifter, interna riktlinjer och andra styrdokument, - att utveckla verksamheten inom det egna ansvarsområdet, - att besluten är väl beredda och samverkade samt att studentinflytande skett i frågor som rör studenternas situation vid högskolan samt - i övrigt utföra arbete av betydelse för ledningen av högskolan. Beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens Enligt HL 2 kap. 6 gäller att beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, om besluten kräver en bedömning av 1. uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen, eller 2. organisation av eller kvalitet i forskningen. Om den bedömning som avses i första stycket ska göras av en grupp av personer, ska majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Styrelsen får dock besluta att en sådan majoritet inte behövs om det finns särskilda skäl. Ärendena ska avgöras efter föredragning. Enligt myndighetsförordningen 20 gäller att ärenden ska avgöras efter föredragning men att - i arbetsordningen eller i särskilda beslut får myndigheten bestämma att ärenden som avgörs av någon annan person än myndighetens chef inte behöver föredras, - myndighetschefen får utan föredragning fatta beslut som inte kan skjutas upp till dess att ärendet hunnit föredras. Styrelsen vid Mälardalens högskola beslutar att beslut av styrelsen, rektor, fakultetsnämnden, disciplinnämnden, personalansvarsnämnden, akademichef, förvaltningschef och bibliotekschef ska fattas efter Sidan 45 av 231

Ärende 7 bilaga 2 föredragning men att beslut fattade av övriga beslutsfattare får fattas utan föredragning. 20 (22) Protokollföring av högskolans beslut Enligt myndighetsförordningen 21 gäller att för varje beslut i ett ärende ska det upprättas en handling som visar 1. dagen för beslutet, 2. beslutets innehåll, 3. vem som har fattat beslutet, 4. vem som har varit föredragande, och 5. vem som har varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. Delegation och delegationsrätt Beslutande organ eller befattningshavare kan överlåta sin beslutanderätt i ärenden till underställd befattningshavare eller beslutande organ om inget annat anges i HF, annan förordning eller i högskoleintern föreskrift. Delegering av beslutanderätt ska dokumenteras i ett särskilt beslut. Av delegationsbeslutet ska framgå om ytterligare vidaredelegering inte är tillåten. Det är alltid den delegerande parten som har det yttersta ansvaret för beslut fattade på delegation och för att enskilda beslutsärenden hanteras korrekt och rättssäkert. Den som gett en delegation kan återkalla den och själv återta beslutsrätten men inte ändra ett beslut som redan fattats på delegation. Sidan 46 av 231

Ärende 7 bilaga 2 21 (22) 8. Studentinflytande vid Mälardalens högskola Texten i hela det här avsnittet är inte klar. Det behöver blir tydligare om HSST vill säga något om studentinflytande utöver vad som regleras i lag och förordning. Enligt HL 1 kap. 4 a ska studenterna ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna och högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Högskolan ska verka för att att skapa goda och enhetliga förutsättningar för studentinflytande inom hela högskolan. Studentrepresentation i beslutande och beredande organ Studenter ska alltid beredas tillfälle att vara representerade i beslutande och beredande organ. Enligt HL 2 kap. 7 har studenterna rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. I styrelsen har studenterna enligt HF 2 kap. 7 a rätt att vara representerade med tre ledamöter i styrelsen. Bestämmelser om vem som utser representanten för studenterna finns i studentkårsförordningen. Av HF 2 kap. 14 framgår att om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen. Om beslut ska fattas av en grupp av personer enligt 2 kap. 6 andra stycket högskolelagen, har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen. I övrigt beslutar en högskola själv om sådan rätt till representation för studenterna som avses i första stycket. Undantag från studentrepresentation som styrelsen beslutar: Detta gäller med undantag för bedömning av enskilda studenters studieprestationer och handläggning av enskilda personalärenden (från Lunds AO). Styrelsen beslutar att rätt till representation gäller med undantag för alla myndighetsutövningsbeslut utom disciplinärenden.?? Sidan 47 av 231

Ärende 7 bilaga 2 22 (22) Studentkår En högskola ska på ansökan besluta att en sammanslutning av studenter vid högskolan får ställning som studentkår för en viss tid, om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs i 9 14. (HL 2 kap. 8, 2009:766) I studentkårsförordningen finns det bestämmelser om vem som utser representanter för studenterna. Med studentrepresentanter avses här även forskarstuderande. Högskolestyrelsen fastställer för en period om tre år i taget vilken eller vilka studentkår/er som ska finnas vid högskolan och former för inrättande av godkänd studentkår vid Mälardalens högskola. Studentkåren remissinstans I de fall det bedöms att synpunkter i ett ärende behöver inhämtas genom remiss till en eller flera instanser och ärendet rör verksamhet av betydelse för utbildningen eller studenternas situation, ska den studentkåren utgöra remissinstans (från Lunds AO) Sidan 48 av 231

Ärende 8 bilaga 1 MDH 1.1-113/13 PM 1 (14) 2014-02-03 Intern styrning och kontroll - Sammanfattande redovisning av omständigheter som grund för ledningens bedömning av den interna styrningen och kontrollen i samband med underskrift av årsredovisningen för 2013 Utbildnings- och forskningssektionen Jonas Lostelius Sidan 49 av 231

Ärende 8 bilaga 1 2 (14) Innehållsförteckning Inledning... 3 Det nationella regelverket kring intern styrning och kontroll... 3 Ledningen ska bedöma den interna styrningen och kontrollen... 4 Om ledningen bedömer att det finns brister... 4 Den interna miljön... 4 Organisations- och beslutsstruktur... 5 Mål, regler och intern kommunikation... 5 Verksamhetsstyrning... 6 Riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation... 7 Uppföljning av styrelsens riskhanteringsplan... 8 Revisionsrapporter... 12 Sammanfattande kommentarer som underlag för högskolestyrelsens bedömning av den interna styrning och kontrollen... 13 Sidan 50 av 231

Ärende 8 bilaga 1 3 (14) Inledning Föreliggande promemoria syftar till att ge en övergripande bild av högskolans arbete med intern styrning och kontroll. Enligt 1 kap. 4 myndighetsförordningen (2007:515) ska myndighetsledningen bland annat säkerställa att det finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll anger obligatoriska moment som ska ingå i processen för intern styrning och kontroll. Utöver de obligatoriska momenten finns ytterligare komponenter som bidrar till en betryggande intern styrning och kontroll. Därför görs i föreliggande promemoria utöver en beskrivning av det konkreta arbetet enligt förordningen om intern styrning och kontroll, även en beskrivning av organisationens interna miljö och av verksamhetsstyrningen. Det nationella regelverket kring intern styrning och kontroll De statliga myndigheter som omfattas av det regelverk om intern styrning och kontroll som trädde ikraft den 1 januari 2008 ska bedriva sin verksamhet enligt de fyra verksamhetskraven i 3 myndighetsförordningen (2007:515): Effektivt Författningsenligt Med tillförlitlig redovisning Under god hushållning med statens resurser Med effektiv verksamhet avses att myndigheten bedriver den verksamhet som riksdag och regering beslutat om samt att regeringens mål för verksamheten uppnås. I högskolans fall är det främst delar av det inledande kapitlet i högskolelagen som ger uttryck för statsmakternas mål. Högskolans egna mål på övergripande nivå och strategiska prioriteringar framgår av Forsknings- och utbildningsstrategin 2013-2016. Verksamhetskraven har redan tidigare ställts från statsmakternas sida i högskolelag, högskoleförordning och myndighetsförordning. Innebörden av regelverket som trädde ikraft 2008 är att det finns en fastställd process för att uppnå de ställda kraven. Processen har beslutats av regeringen och återfinns i förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Obligatoriska moment i processen är: Riskanalys En riskanalys ska göras i syfte att identifiera omständigheter som risker att myndighetsförordningens verksamhetskrav inte fullgörs. Kontrollåtgärder Med ledning av riskanalysen ska åtgärder vidtas som är nödvändiga för att verksamhetskraven i myndighetsförordningen fullgörs med rimlig säkerhet. Uppföljning Den interna styrningen och kontrollen ska systematiskt följas upp och bedömas. Vid bedömningen ska iakttagelser som lämnas vid extern revision och internrevision beaktas. Dokumentation Riskanalys, kontrollåtgärder, samt uppföljning och bedömning ska dokumenteras. Sidan 51 av 231

Ärende 8 bilaga 1 4 (14) Ledningen ska bedöma den interna styrningen och kontrollen Enligt 2 kap. 8 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndighetsledningen i anslutning till underskrift av årsredovisningen göra en bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Grunden för bedömningen är den dokumentation som upprättats enligt förordningen om intern styrning och kontroll. Det finns inte någon allmängiltig norm för att bedöma nivån på den interna styrningen och kontrollen, utan det är ledningens uppfattning om vad som är betryggande intern styrning och kontroll som gäller. Ekonomistyrningsverkets (ESV) handledning Ansvaret för intern styrning och kontroll 1 ger ledningen ett visst ramverk för sin bedömning. Handledningen anger bland annat att ledningen ska bedöma myndighetens hela verksamhet såsom den beskrivs i instruktion, regleringsbrev och andra regeringsbeslut. Vidare ska det interna styr- och kontrollsystemet vara utvecklat på ett sådant sätt att ledningen kan anta att risker i verksamheten och brister i systemet uppmärksammas och hanteras. Ledningen kan göra bedömningen att det finns brister i den interna styrningen och kontrollen. En sådan bedömning utesluter emellertid inte att den interna styrningen och kontrollen trots bristerna är betryggande. Om ledningen bedömer att det finns brister Av ESV:s föreskrifter och allmänna råd framgår att om ledningen bedömer att det finns brister i den interna styrningen och kontrollen ska aktuella brister kortfattat framgå av underskriftsmeningen i årsredovisningen, och skälen för bedömningen att det finns brister ska framgå av dokumentationen. Vidare bör myndigheten, i det fall myndigheten redovisar åtgärder som har vidtagits eller planeras vidtas med anledning av redovisade brister, i underskriftsmeningen hänvisa till var dessa åtgärder redovisas. Brister kan vara att moment inte har genomförts på rätt sätt eller att moment inte har genomförts alls. Exempel på fler brister kan vara en ofullständig eller föråldrad riskanalys eller att kontrollåtgärder som har beslutats av ledningen inte har genomförts (utan att ledningen har ändrat sitt ställningstagande beträffande riskhanteringen). Det är däremot inte per automatik en brist om en identifierad risk inträffar. Omständigheter som utgör orosmoment inom den interna styrningen och kontrollen men som inte kan anses vara brister som är väsentliga nog för att lyftas i samband med undertecknandet av årsredovisningen, kan omnämnas i texten om intern styrning och kontroll i årsredovisningen eller i dokumentationen som utgör underlag för ledningens bedömning av den interna styrningen och kontrollen (det vill säga i föreliggande promemoria). Den interna miljön Högskolans interna miljö omfattar dels den formella organisations- och beslutsstrukturen, dels den kultur som formas av människorna som ingår organisationen. Den interna miljön är föremål för ständig förändring dels via förändringar i omvärlden som ställer nya krav på organisations- och beslutsstruktur, dels genom att ledningspersoner och medarbetare byts ut. 1 Ekonomistyrningsverket 2012:46, framförallt sid 17-18. Sidan 52 av 231

Ärende 8 bilaga 1 5 (14) Framförallt i vilken utsträckning chefer i praktiken lever upp till intern styrning och kontroll har betydelse för vilken vikt medarbetarna lägger vid frågor om mål, regler, styrning, ansvar, risk, kontroll, uppföljning och dokumentation. Organisations- och beslutsstruktur Arbetsordning för Mälardalens högskola (MDH 1.1 977/10) reglerar högskolans övergripande organisations- och beslutsstruktur, vilket i huvudsak ger de formella ramarna för den interna styrningen och kontrollen. Styrelsens arbetsordning utgår från högskoleförordningens och myndighetsförordningens regler om beslutsfattande och redovisar vilka organ och befattningshavare som har att fatta beslut för högskolans räkning i olika frågor. Enligt arbetsordningen kan beslutande organ eller befattningshavare överlåta sin beslutanderätt i ärenden till underställd befattningshavare eller beslutande organ. Rektor fastställer mot den bakgrunden en delegationsordning för sin beslutanderätt och uppdrar åt befattningshavare och beslutsorgan att för sin del fastställa egna delegationsordningar. Rektor har i januari 2013 beslutat om en ny delegationsordning (MDH 1.1.2-32/13) i syfte att inkludera vissa typer av beslut som saknades i den tidigare delegationsordningen samt att föra in en övre gräns för delegation av rätten att besluta om inköp av varor och tjänster. Ansvarsfördelning på övergripande nivå framgår framförallt av rektors årliga beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget samt av rektors beslut om organisationsstruktur för drift av verksamhet och för strategiskt arbete inom högskolans akademier. Högskolestyrelsen beslöt i maj 2013 att revidera fakultetsnämndens organisation (MDH 1.1.1-220/13), vilket får effekt från den 1 januari 2014. Detta efter att den nya nämndorganisationen med en högskolegemensam fakultetsnämnd inrättades från januari 2011 och följdes upp under 2012. En förändring är att tidigare fyra utbildningsutskott ersätts med ett sammanslaget utbildningsutskott. Mål, regler och intern kommunikation Enligt myndighetsförordningen ska de anställda vara väl förtrogna med målen för verksamheten, få verka under goda arbetsförhållanden samt att deras kompetens ska tillvaratas och utvecklas. En förutsättning för att medarbetare ska arbeta mot uppsatta mål på ett regelenligt sätt är att de känner till mål och regler. Styrdokument som beslutas av styrelse eller rektor publiceras på högskolans webbplats och normalt förekommer ytterligare information via någon av högskolans kanaler för internkommunikation (se nedan). Ett arbete med att se över olika typer av styrdokument och deras inbördes hierarki har färdigställts under 2013. Inom högskolan finns ett antal fora för intern kommunikation och information. Några som kan nämnas här är högskolans webbplats, chefsdialoger, nyhetsbrevet Devisen som utkommer med två veckors mellanrum och regelbundet återkommande möten inom alla organisatoriska enheter. Resultat från tidigare medarbetarenkäter indikerar att målkännedomen hos de anställda har varit hög. Sidan 53 av 231

Ärende 8 bilaga 1 6 (14) När det gäller att säkerställa myndighetens regelefterlevnad mer generellt så har högskolans förvaltning i uppdrag att kontinuerligt säkerställa att högskolans verksamheter bedrivs författningsenligt. En högskolejurist finns anställd som ger ledningen och övriga verksamheten juridiskt stöd. När myndigheter kommunicerar ändringar i lag, förordning eller föreskrifter analyseras förändringarna inom förvaltningen. Ett resultat av detta kan bli förändringar i högskolans interna styrdokument och rutiner. Vidare har förvaltningen tagit fram handläggningsordningar för olika processer som är särskilt författningsstyrda som exempelvis ärenden avseende tillgodoräknanden, disciplinärenden, personalansvarsärenden, avstängningar på grund av utebliven betalning av tredjelandsmedborgare och liknande. Arbete pågår även med att införa en moderniserad ärendehantering med hjälp av e-tjänster vilken ska förenkla för studenterna att initiera ärenden och göra handläggningen mer effektiv, enhetlig och rättssäker. Andra viktiga delar för att säkerställa regelefterlevnaden är högskolans etablerade processer för verksamhetsplanering och -uppföljning och för framtagande av årsredovisning, personalansvarsnämnden och en självständig internrevision. Högskolan har även inrättat funktionen Studentombudsmannen som tar in synpunkter och klagomål från studenter och som förmedlar dessa till verksamhetens olika delar för åtgärd. Genom dessa ärenden får högskolan kännedom om ärenden där det eventuellt kan förekomma brister eller som pekar på förbättringsområden i högskolans regelefterlevnad. Verksamhetsstyrning En betryggande intern styrning och kontroll vilar till stor del på fungerande processer för att föra ut uppdrag och regelverk i organisationen och för att följa upp de beslut som fattas. En grundstomme i detta är högskolans verksamhetsplaneringsprocess. Processen omfattar samtliga organisatoriska nivåer inom högskolan. De yttre ramarna för högskolans verksamhetsplanering ges av de instruktioner som finns i högskolelagen och högskoleförordningen och de uppdrag och resurser som högskolan får i regleringsbrevet. Högskolans verksamhetsplaneringsprocess bestod under 2013 översiktligt av följande tre delar: Forsknings- och utbildningsstrategin för 2013-2016 (FUS) utgör tillsammans med rektors årliga beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget högskolans huvudsakliga styrdokument. I dessa anges övergripande strategiska mål för högskolans verksamhet. Målen har i sin tur brutits ned i mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, för forskarutbildning, för forskning, för anställda och för ekonomi. Mål och huvudsakliga aktiviteter utifrån rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget ska anges av akademierna i verksamhetsplaner för kommande år, enligt särskild instruktion och mall för detta. I respektive verksamhetsplaner för kommande år ska akademier, förvaltning och bibliotek redogöra för risker för att de uppsatta målen inte nås samt hur man arbetar för att minska riskerna. Sidan 54 av 231

Ärende 8 bilaga 1 7 (14) Enheterna ska även återrapportera utfall av verksamhetsplanerna i verksamhetsberättelser. Enheterna ska i samband med inlämnande av verksamhetsberättelserna göra en bedömning av den interna styrningen och kontrollen. Beredningsprocessen för rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget kan i stora drag beskrivas på följande vis: Högskolestyrelsen fastställer vid sitt sammanträde i februari riktlinjer för verksamhetsplaneringen inför kommande år. Rektor fastställer i mars planeringsdirektiv för det fortsatta arbetet. Under mars/april genomförs verksamhetsdialoger mellan rektor och akademichefer. Dessa resulterar i skriftliga underlag som innehåller önskad verksamhetsutveckling och prioriteringar. Därefter genomförs ytterligare verksamhetsdialoger mellan rektor och akademiledningar och i juni diskuteras ett preliminärt förslag i rektors gemensamma ledningsgrupp. Under perioden juni till september behandlas förslaget via internremiss vilket ger akademier, fakultetsnämnd, förvaltning och bibliotek utrymme att lämna synpunkter. Den slutliga bearbetningen av verksamhetsmål, uppdrag och budget stäms av med cheferna för de organisatoriska enheterna samt dekanerna och rektor fattar sitt beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för kommande år i oktober eller i november. Riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation För att på ett samlat och relativt översiktligt sätt åskådliggöra arbete som bedrivs enligt förordningen om intern styrning och kontroll används vid högskolan en riskhanteringsplan. Den riskhanteringsplan som har använts under 2013 är en fortsättning på den plan som styrelsen fastställde vid sitt sammanträde i maj 2011. Planen arbetades fram genom att identifiera risker på enhetsnivå (seminarier med brain storming), vilket genererade över 100- talet risker. Dessa risker aggregerades och värderades mot varandra på mellanchefsnivå, i syfte att lyfta fram väsentliga risker. Aggregeringen av risker på högskolenivå gjordes så långt som möjligt mot bakgrund av en samlad syn på högskolans mål. De väsentliga riskerna förtecknades, tillsammans med kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation, i det som kallas för riskhanteringsplan. Högskolans riskanalys uppdateras löpande, inte minst genom att akademier, förvaltning och bibliotek i respektive verksamhetsplaner för kommande år ska redogöra för risker för att de uppsatta målen inte nås. I februari 2013 beslutade högskolestyrelsen att revidera riskhanteringsplanen. Viktiga inslag i revideringen var följande; tumregeln att risker ska begränsas om riskvärdet överstiger 9 ska fortsätta att gälla, några risker vars riskvärden hade begränsats och som inte längre kunde anses vara prioriterade lyftes ur riskhanteringsplanen, några riskvärden värderades ned, en del risker formulerades om samt några kontrollåtgärder och uppföljning lyftes ur och/eller omformuleras och några nya lades till. En risk som har identifierats närmare mot slutet av året är felklassificering av kurser. Åtgärder på kort sikt har vidtagits och åtgärder på längre sikt är under utformande. Risken har varit föremål för överväganden kring att Sidan 55 av 231

Ärende 8 bilaga 1 8 (14) föreslås lyftas in i riskhanteringsplanen men har hittills inte bedömts vara tillräckligt allvarlig. Uppföljning av styrelsens riskhanteringsplan 2 Styrelsens riskhanteringsplan innehåller de mest väsentliga riskerna. Uppföljningen av riskhanteringsplanen har under året genomförts genom löpande avstämning med respektive ansvarig funktion/enhet beträffande utvecklingen av kontrollåtgärder och uppföljning inom ramen för funktionens/enhetens ansvarsområde(n). Den löpande uppföljningen har återkopplats till styrelsen antingen som en egen punkt vid styrelsemötena eller inom ramen för verksamhetsuppföljningsrapporterna. Uppföljningen resulterade i att högskolestyrelsens i september 2013 beslöt att omvärdera två av riskerna i riskhanteringsplanen. En översikt över sedan februari 2013 aktuella risker och utvecklingen för dem framgår av tabellen nedan, därefter kommenteras varje risk för sig. 2 I riskhanteringsplanen finns kolumner för risk, kontrollåtgärder och ansvarig funktion/enhet, hur uppföljning av kontrollåtgärden ska göras och ansvarig funktion/enhet, dokumentation som knyter an till risk, kontrollåtgärd och/eller uppföljning, bedömd status för kontrollåtgärd och/eller uppföljning, riskvärden, riskställningstagande samt en kolumn för kommentarer. Kommentarerna är ofta en grund för bedömningen av statusen men kan även innehålla andra relevanta noteringar. Sidan 56 av 231

Ärende 8 bilaga 1 9 (14) MDH:s reviderade riskhanteringsplan Risker Sannolikhet (låg-hög, 1-4) *) Riskerna omvärderades vid styrelsens sammanträde i september 2013. Konsekvens (obetydligallvarlig, 1-4) Not. Riskvärdet (kolumnen längst till höger) är en produkt av siffran för sannolikhet och siffran för konsekvens. Riskvärde (1-16) Omdöme bristande kvalitet utifrån 1 Universitetskanslersämbetets granskningar 3 4 12 Bristande förmåga att anpassa verksamheten 2 2 >> 3* efter takbeloppet 3 6 >> 9* Låg genomströmning i högskolans 3 utbildningar (studenter fullföljer inte sin 3 3 9 utbildning inom avsedd tid) MDH förlorar/erhåller inte 4 forskarutbildningsrättigheter utifrån 3 3 9 Universitetskanslersämbetes bedömningar 5 MDH examinerar för få doktorer per år 3 3 9 Nettostudietiden för att nå doktorsexamen 6 överskrider fyra år 3 3 9 7 Otillräcklig forskningsfinansiering 4 4 16 MDH presterar för få vetenskapligt granskade 8 4 >> 3* publikationer 3 12 >> 9* Väsentlig information är otillgänglig, 9 otillförlitlig eller förloras 3 3 9 Driftstörningar i väsentliga system (exempelvis att webben går ner under 10 kritiska perioder som ansökningstider eller 2 4 8 vid tentamensanmälan) 11 Inte ändamålsenlig teknisk infrastruktur 2 4 8 12 Brott mot Lagen om Offentlig Upphandling 3 3 9 Risken (1) för Omdöme bristande kvalitet utifrån Universitetskanslersämbetets utvärderingar värderas fortsatt till 12. Statusen för två av kontrollåtgärderna, Kompetensförsörjningsplaner och Utbildning för handledare av examensarbeten, bedöms vara under kontroll. Beträffande den tredje kontrollåtgärden, Interna förberedelser inför och åtgärder efter Universitetskanslersämbetets (UKÄ) kvalitetsutvärderingar, så har statusen inte bedömts. Detta på grund av att utfall av att rutinerna fungerar delvis kan verifieras genom självvärderingar, analys- och åtgärdslistor samt UKÄ:s slutliga omdömen, och högskolan har ännu inte fått tillräckligt många slutliga omdömen för att göra bedömningen att de interna rutinerna fungerar fullt ut. UKÄ har under 2013 lämnat totalt elva omdömen om bristande kvalitet. Sidan 57 av 231

Ärende 8 bilaga 1 10 (14) Omdöme bristande kvalitet utifrån granskning av självständiga arbeten beror inte i första hand på högskolans processer för att upprätta och lämna in självvärderingar utan är i mångt och mycket ett resultat av tidigare tillkortakommanden. Vilka specifika åtgärder som behövs för att komma tillrätta med dessa tillkortakommanden beror till stor del på vilken kritik UKÄ har lämnat. Information, examinationsgrupper och examensmatriser är några konkreta åtgärder som är aktuella men någon övergripande kontrollåtgärd har ännu inte gått att formulera. Samtidigt pågår arbete som indirekt antas begränsa risken, exempelvis inom ramen för dimensioneringen av högskolans kursutbud. Mot bakgrund av ovanstående och att UKÄ:s granskningar fortsätter har risken under året inte kunnat värderas ned. Risken (2) för Bristande förmåga att anpassa verksamheten efter takbeloppet värderas till 9. Ett stort arbete har pågått och pågår alltjämt för att anpassa verksamheten till det sjunkande takbeloppet, vilket är tydligt i rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget. Kontrollåtgärderna har bedömts vara under kontroll och risken värderades under första delen av 2013 till 6 men efter att delårsbokslutet pekade mot en oplanerad överproduktion omvärderades risken till 9. Därefter har prognosen åter justerats ned och produktionen ser nu ut att ligga mer i nivå med takbeloppet. Det har ändå ansetts vara för tidigt för att värdera ned risken. Risken (3) för Låg genomströmning i högskolans utbildningar värderas fortsatt till 9. Två av tre kontrollåtgärder bedöms vara under kontroll. Den kontrollåtgärd som bedöms behöva ytterligare prioritet är Förebygg avhopp. Som denna kontrollåtgärd är konkretiserad i riskhanteringsplanen (det vill säga Studieverkstan KLOK, studievägledning, Studenthälsan, punktinsatser när brister upptäcks) har genomförd uppföljning inte kunnat bedöma riskbegränsningseffekten. Genomströmningen har de senaste åren rört sig i närheten av styrelsens mål. Siffrorna för 2013 indikerar dock att genomströmningen för svenska nybörjarprogram har vikit nedåt något. Ytterligare analyser behövs innan det går att ta ställning till om befintliga kontrollåtgärder bör vara tillräckliga, om någon kontrollåtgärd inte har fungerat och eventuella konsekvenser för riskvärderingen. Risken (4) för att MDH förlorar/erhåller inte forskarutbildningsrättigheter värderas fortsatt till 9. Samtliga fyra kontrollåtgärder bedöms vara under kontroll. Kontrollåtgärden gällande kompetensförsörjningsplaner har kommenterats ovan. Forskarutbildningsämnen kvalitetsgranskas löpande och granskningen av individuella studieplaner pågår. Att det ännu är oklart hur UKÄ:s system för kvalitetsutvärdering av forskarutbildning kommer att fungera bidrar till att den samlade bedömningen har varit att risken ännu inte kunnat värderas ned. Risken (5) för att MDH examinerar för få doktorer värderas fortsatt till 9. Antalet examinerade per år har tidigare legat nära målet men prognoserna för 2013 är att samtliga forskarutbildningsområden har för liten antagning för att skapa förutsättningar för att nå målen för utfärdade doktorsexamina år 2020. Det kan dock röra sig om naturliga variationer mellan åren. I övrigt följs själva rekryteringsplaneringen upp via akademiernas verksamhetsplaner men däremot följs det inte upp specifikt att finansieringen svarar mot önskad rekrytering. Sammantaget har risken under året inte kunnat värderas ned. Sidan 58 av 231

Ärende 8 bilaga 1 11 (14) Risken (6) för att Nettostudietiden för att nå doktorsexamen överskrider fyra år värderas fortsatt till 9. Två av de tre angivna kontrollåtgärderna bedöms vara under kontroll. Arbete pågår beträffande den tredje kontrollåtgärden, som är Kvalitetssäkrade processer för rekrytering av forskarstuderande som säkrar att de som antas har goda förutsättningar att genomföra utbildningen. De preliminära uppföljningar av studietiden som har gjorts tidigare har pekat på en aning för lång nettostudietid. Arbete för att hitta bättre former för hur nettostudietiden kan följas pågår. Eftersom det saknas en samlad bild över aktuell nettostudietid har det under året inte gått att värdera ned risken. Risken (7) för Otillräcklig forskningsfinansiering värderas fortsatt till 16. Risken har i mångt och mycket externa inslag, det vill säga risken styrs inte helt av högskolan, och är svår att begränsa. Angivna kontrollåtgärder som Mål för extern finansiering, Rutiner för kvalitetssäkring av externa forskningsansökningar samt Arbetsmodell för centralt forskningsfinansieringsstöd har pågått och pågår alltjämt. Den sammantagna bedömningen har varit att risken inte har gått att värdera ned. Flera av angivna kontrollåtgärderna beträffande risken (8) för att MDH presterar för få vetenskapligt granskade publikationer har under en längre tid bedömts vara under kontroll. Risken har under året värderats ned till 9 från tidigare 12. Arbete med att begränsa risken ytterligare fortsätter, bland annat genom att Fördelningsmodellen för forskningsanslag, som delvis baseras på utfall i publikationer, väntas få märkbar effekt först på längre sikt. Risken (9) för att Väsentlig information är otillgänglig, otillförlitlig eller förloras värderas fortsatt till 9. Flera relevanta styrdokument har under året fastställts och säkerhetsklassning av information för 2013 har genomförts. Inom ramen för säkerhetsklassningen har flera detaljåtgärder konkretiserats men arbetet med dessa har i stort antingen inte inletts eller pågår fortfarande. Sammantaget har risken under året inte kunnat värderas ned. Risken (10) för "Driftstörningar i väsentliga system " värderas fortsatt till 8. Ett arbete för att identifiera verksamhetskritiska system har genomförts. Graden av hur kritiskt ett system är avgörs till stor del av vilken information systemet hanterar och av tidpunkten (exempelvis om det är examinationstider, ansökningstider eller löneutbetalningstider). Därför är det vanskligt att fastslå hur verksamhetskritiskt ett system är. Härav är det även svårt att upprätta en återstartsplan. Prioritetsordningen vid en eventuell återstart beror delvis av hur viktiga systemen är vid tidpunkten för återstarten. Risken har under året inte gått att värdera ned. Risken (11) för Inte ändamålsenlig teknisk infrastruktur värderas fortsatt till 8. Den kontrollåtgärd som finns upptagen i riskhanteringsplanen har börjat komma på plats i och med att det finns en investeringsbudget för IT. Det har emellertid varit för tidigt att under året värdera ned risken. I sammanhanget ska nämnas att risken delvis har ett långsiktigt inslag som inte nödvändigtvis hotar möjligheten till måluppfyllelse här och nu. Risken (12) för Brott mot lagen om offentlig upphandling värderas fortsatt till 9. Beslut om regler för inköp har under året fattats av förvaltningschefen och dessa planeras kommuniceras brett internt. Projektet för införande av e- beställningar bedöms vara en viktig åtgärd för att begränsa risken samt för Sidan 59 av 231

Ärende 8 bilaga 1 12 (14) att lättare mäta avtalstroheten. Införandet av e-beställningar har delvis varit beroende av externa faktorer och har under 2013 skjutits upp flera gånger. Någon ny riskvärdering har under året inte gått att motivera. Utifrån ovanstående kan man konstatera att styrelsens mål att få ner riskvärdena till under 9 inte nåtts för samtliga risker. Detta speglar delvis det faktum att flera av riskerna har externa inslag alternativt är svåra att begränsa. Vidare anges i anslutning till några risker att kontrollåtgärderna kanske inte alltid har sådan verkan att riskerna kan omvärderas. Frågan om behovet av att modifiera befintliga kontrollåtgärder eller att identifiera nya kontrollåtgärder är ständigt levande inom högskolan och det förekommer att åtgärder vidtas men att de inte är av sådan karaktär att det är rimligt att lyfta dem i styrelsens riskhanteringsplan. Revisionsrapporter Under 2013 har ett antal revisionsrapporter upprättats/inkommit. Dessa listas nedan med korta kommentarer om högskoleledningens svar och åtgärder. Internrevisionens (IR) rapport Uppföljning (MDH 1.2.2-407/12). IR följde upp tre tidigare avlämnade internrevisionsrapporter i syfte att bedöma den interna styrningen och kontrollen. IR fann att den interna styrningen och kontrollen ytterligare hade stärkts inom samtliga av de områden som följdes upp. För två områden, upphandling respektive EU-projekt, lämnade IR rekommendationer vilka högskoleledningen besvarade i PM den 23 november 2013. IR:s rapport Antagning av doktorander (MDH 1.2.2-95/13). IR:s granskning omfattar en kartläggning och bedömning av regler och rutiner för antagning av doktorander och i förekommande fall anställning av doktorander. IR:s sammanfattande bedömning är att den interna styrningen och kontrollen har stärkts och är god men att den kan stärkas ytterligare genom ökad transparens och tydliggörande av processen. IR:s rapport Behörighetshantering (MDH 1.2.2-461/13). IR:s granskning omfattar en övergripande kartläggning och bedömning av regler och rutiner för behörighetshantering. IR:s sammanfattade bedömning är att den interna styrningen och kontrollen har stärkts men att den bör stärkas ytterligare. Den externa konsulten Transcendent Group slutrapporterade från en utvärdering av internrevisionen (MDH 1.2.2-588/13). Rapporten menar att högskolans internrevision bedöms som fungerande och att det inte har visats några betydande svagheter eller brister i Internrevisionens arbete eller dokumentationen av detta men att förbättringsmöjligheter har identifierats, främst avseende internrevisionens förväntade uppdrag, resursutnyttjande och rapportering. Härtill kan nämnas att Riksrevisionen under året har genomfört granskningsbesök och att dessa huvudsakligen har resulterat i muntliga avrapporteringar. Vidare har högskolan under året lyckats att från den 19 Sidan 60 av 231

Ärende 8 bilaga 1 13 (14) juni 2013 förnya sin miljö- och arbetsmiljöcertifiering (ISO 14001:2004 och OHSAS 18001:2007). Sammanfattande kommentarer som underlag för högskolestyrelsens bedömning av den interna styrning och kontrollen Som nämndes i inledningen ska föreliggande promemoria utgöra huvudunderlag för högskolestyrelsens bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen är betryggande. I riskhanteringsplanen finns ett antal risker som av olika anledningar fortsatt värderas högt och som hittills inte kunnat begränsas i önskvärd omfattning. Detta skulle kunna anses tyda på kvalitetsbrister i processen för intern styrning och kontroll. Men att en risk är nära att inträffa eller inträffar utgör i sig inte per automatik en brist i den interna styrningen och kontrollen. Däremot är det på sikt av vikt att högskolan identifierar och implementerar adekvata kontrollåtgärder för att begränsa risker vars riskvärden inte kan accepteras. I riskhanteringsplanen och i föreliggande dokument förklaras omständigheter gällande riskvärderingar, kontrollåtgärder och statusbedömningar som sammantaget indikerar att den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Av ESV:s handledning framgår att om inte all verksamhet omfattas av processen för intern styrning och kontroll kan detta vara en brist. Vid Mälardalens högskola har inte alla enheter omfattats av processen för intern styrning och kontroll i samma omfattning. Högskolebiblioteket och enheten för externa relationer har exempelvis inte genomfört specifika riskseminarier då det för dessa enheter hittills inte har prioriterats. Däremot är enheterna i övrigt föremål för processen för intern styrning och kontroll och de har även genomfört riskanalyser kopplat till upprättandet av sina verksamhetsplaner. Utfallet av under året genomförda revisioner kan i huvudsak beskrivas som positivt då den sammantagna bilden är att den interna styrningen och kontrollen har stärks. Ytterligare en aspekt som kan beaktas inför bedömningen av den interna styrningen och kontrollen är omfattningen av anmälningar, överklaganden och fällanden i rättsliga instanser. Ett mindre antal anmälningar och överklaganden finns i regel och år 2013 är inget undantag men antalet anmälningar till Överklagandenämnden för högskolan har nära nog halverats år 2013 jämfört med år 2012. Även antalet inkomna ärenden till Studentombudsmannen har minskat något jämfört med föregående år. I början på året kom Arbetsdomstolen med dom i ett ärende där en tidigare anställd anmält högskolan i samband med ett avskedande som verkställdes under 2011. Domstolen fann att avskedandet var lagligen grundat och att motparten ska ersätta högskolan för dess rättegångskostnader. I oktober 2013 lämnade Statens ansvarsnämnd (SAN) beslut i ett ärende om disciplinansvar. Högskolan hade anmält en anställd och gjorde i anmälan gällande att den anställde hade brustit i sina skyldigheter i anställningen. Förseelserna gällde överträdelser av befogenheter vid inköp av marknadsförings- och publiceringstjänster. SAN beslöt att tilldela den anställde en varning enligt lagen (1994:260) om offentlig anställning. Av nämndens resonemang framgår även att gällande delegationsordning inte har varit helt tydlig och att högskolans rutiner för attestering av fakturor samt den interna uppföljningen av efterlevnaden av högskolans Sidan 61 av 231

Ärende 8 bilaga 1 14 (14) upphandlingsregler inte har fungerat fullt ut. Högskolan ser i ett första skede över attestrutinerna i fakturahanteringen för att på så vis tydliggöra ansvarsfrågan. Det kommer även att göras en översyn av delegationsordningar på alla nivåer. Högskolans ekonomiska läge år 2013, som också kan vara av relevans vid en övergripande bedömning av den interna styrningen och kontrollen, kan beskrivas som stabilt med balans i den löpande verksamheten och ett väl tilltaget myndighetskapital. Högskolan har av riksdag och regering fått ett sänkt utbildningsuppdrag och arbetar inom ramen för den ordinarie verksamhetsstyrningen vidare med att anpassa verksamheten. Sammantaget kan konstateras att det av föreliggande underlag för bedömning av den interna styrningen och kontrollen framgår att den interna styrningen och kontrollen i huvudsak är betryggande men att det under året har funnits svårigheter avseende att begränsa risken för att förlora examensrätt inom utbildning på grundnivå och på avancerad nivå samt beträffande att identifiera, värdera och hantera risken för felklassificering av kurser. Dessa risker kräver sin uppmärksamhet och åtgärder men är inte av karaktären att de leder till bedömningen att det finns brister i den interna styrningen och kontrollen. Sidan 62 av 231

Senast uppdaterad: 2014-01-20 REVIDERAD PRIORITERATD RISKHANTERINGSPLAN FÖR MÄLARDALENS HÖGSKOLA - Fastställd av högskolestyrelsen HSST 2013-02-18 1:2014och reviderad 2013-09-24. Ärende 8 bilaga 2 MDH 1.1-113/13 Risk Kontrollåtgärd (åtgärd för att minska risken) Ansvarig för att kontrollåtgärden tillämpas av berörda inom MDH Uppföljning (av kontrollåtgärden och dess riskbegränsande effekt) Ansvarig för att uppföljning genomförs Dokumentation (av resultatet av uppföljning av kontrollåtgärder samt referenser till ytterligare dokument) Status Grön=under kontroll Orange=mer prio Röd=svårigheter Sannolikhet (1-4) Konsekvens (1-4) Riskvärde (1-16) Riskställningstagande Acceptera Begränsa Dela Eliminera Kommentarer UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ Omdöme bristande kvalitet utifrån Universitetskanslersä mbetets granskningar Kompetensförsörjningsplaner Akademichef Årlig granskning av akademiernas strategier för bemanningsplaneringen inom sina ämnesområden (enligt Anställningsordning för lärare vid MDH) Fakultetsnämnd Högskolans har Områdesstrategi för kompetensförsörjning, dnr 3-489/13. Akademiernas kompetensförsörjningsplaner förvaras på PER-sektion. Anställningsordning för lärare vid MDH, dnr CF-P 1.3.1-381/10, senast reviderad av högskolestyrelsen 2013-02- 18. Internrevisionens rapport Kompetensförsörjning och högskoleledningens kommentar, dnr MDH 1.2.2-605/11. Mall för kompetensförsörjningsplan (ej dnr, mallen finns hos PER-sektion). 3 4 12 Begränsa risk Enligt Anställningsordning för lärare vid MDH ska planeringen vara långsiktig och akademierna ska årligen formulera mål för rekrytering av lärare. Samtliga akademier tar i olika utsträckning upp kompetensförsörjning i sina verksamhetsplaner och har därtill under 2013 inlämnat separata kompetensförsörjnings-planer. Fakultetsnämndens årliga granskning har ej genomförts under 2013. Interna förberedelser och åtgärder inför respektive efter UKÄ:s kvalitetsutvärderingar Akademichef Avstämningar i enlighet med rutin inför inlämning av självvärderingsdokument respektive i enlighet med process för hantering av beslut om omdöme bristande kvalitet Fakultetsnämnd/ UFO G:\UFO\9. UFO-uppdrag\2011\11-117 Intern granskning av självvärdering\ samt fakultetsnämndens beslut 1.1-287/12 (handling #1) Utfall av att rutinen fungerar kan delvis verifieras genom självvärderingarna och upprättade analyser-åtgärdslistor och utfallet av UKÄ:s granskningar. Det har inledningsvis varit en läroprocess att upprätta åtgärdslistor och högskolan behöver några svar från UKÄ för att kunna känna sig trygg med att högskolan har förstått processen rätt. Genomföra utbildning för handledare av examensarbeten på grundnivå och avancerad nivå inför kommande examensrättsgranskningar Akademichef UKK/PIL Antal individer som genomgått utbildning Akademichef UKK/Styrgruppen för PIL och KLOK Avstämning med verksamhetsledare (2013-11- 25). HT13 finns 8 nya deltagare och 3 som kompletterar kursen från VT13. VT13 fullföljde 11 deltagare kursen av totalt 17, alla akademier fanns representerade. Bristande förmåga att anpassa verksamheten efter takbeloppet Långsiktig och strategisk verksamhetsplanering på samtliga nivåer (Verksamhetsplaneringsprocessen) samt modell för framtagande av utbildningsutbud Rektor samt samtliga organisatoriska enheters chefer Verksamhetsberättelserna, uppföljning av HÅS och HÅP samt nästkommande års beslut om Verksamhetsmål, uppdrag och budget Rektor samt samtliga Verksamhetsberättelser och organisatoriska enheters Verksamhetsmål, uppdrag och budet chefer återfinns i diariet på respektive ärende. 3 3 9 Begränsa risk Delårsbokslut för första halvåret 2013 pekade på en ökad risk för oplanerad överproduktion men senare prognoser pekar på en produktion mer i nivå med takbeloppet. Viktigt att kursutbudet ses över och dimensioneras korrekt (det så kallade tredje steget i dimensioneringsmodellen). Sidan 63 av 231 1

Senast uppdaterad: 2014-01-20 REVIDERAD PRIORITERATD RISKHANTERINGSPLAN FÖR MÄLARDALENS HÖGSKOLA - Fastställd av högskolestyrelsen HSST 2013-02-18 1:2014och reviderad 2013-09-24. Ärende 8 bilaga 2 MDH 1.1-113/13 Risk Kontrollåtgärd (åtgärd för att minska risken) Ansvarig för att kontrollåtgärden tillämpas av berörda inom MDH Uppföljning (av kontrollåtgärden och dess riskbegränsande effekt) Ansvarig för att uppföljning genomförs Dokumentation (av resultatet av uppföljning av kontrollåtgärder samt referenser till ytterligare dokument) Status Grön=under kontroll Orange=mer prio Röd=svårigheter Sannolikhet (1-4) Konsekvens (1-4) Riskvärde (1-16) Riskställningstagande Acceptera Begränsa Dela Eliminera Kommentarer Systematiserat prognosarbete Förvaltningschef/ Ekonomichef Kontinuerlig uppföljning av utfallet (som kopplar tillbaka till eventuellt justeringsbehov av prognosarbetet) Förvaltningschef/ Ekonomichef och UFO Prognoser finns i verksamhetsuppföljningsrapporterna till styrelsen Låg genomströmning i högskolans utbildningar (studenter fullföljer inte sin utbildning inom avsedd tid) Välgrundade förkunskapskrav och behörighetskrav Fakultetsnämnden Förkunskapskraven på kursnivå utvärderas (avseende program, görs löpande på akademinivå, exempelvis inom med hjälp av rutin för kursplanegrupper och grundutbildningsråd. fastställande/revidering av utbildingsplan) resp Akademichef (avseende kurser) Akademichef Se http://www.mdh.se/internt/utbildningundervisning/utbildningsplanering och undersidor för riktlinjer. 3 3 9 Begränsa risk Enligt högskolans kursvärderingssystem svarar studenterna i genomsnitt 4,0 på frågan om huruvida kursens förkunskapskrav var tillräckliga i förhållande till kursens svårighetsgrad (1=håller inte alls med, 5=jag håller med helt och hållet, VT13, 4926 svar, svarsfrekvens 26,5 procent). Höstterminen löper in på det nya året och siffror för HT13 finns ännu inte tillgängliga. Väl avpassade marknadsföringsinsatser i förhållande till önskat studentunderlag Förvaltningschef/ styrgruppen för studentrekrytering Utvärdering av marknadsföringsinsatser Förvaltningschef/ KOM Protokoll från styrgruppen förvaras på P:. Utvärdering av marknadsföringsinsatser presenteras årligen i september för styrgruppen för studentrekrytering. En åtgärd för att öka träffsäkerheten i marknadsföringsinsatserna är att inkludera programsamordnarna i att skriva marknadsföringsmaterialet. Förebygg avhopp (Studieverkstan KLOK, studievägledning, Studenthälsan, punktinsatser när brister upptäcks) Akademichef respektive Förvaltningschef/ STC UKK redogör för Studieverkstan KLOK i årsredovisningen, STC redogör för Studenthälsan och akademierna för sin studievägledning i respektive verksamhetsberättelser Akademichefer respektive Förvaltningschef/ STC Verksamhetsberättelserna (för 2012 finns dessa på dnr MDH 1.1-160/11). Punktinsatser genomförs löpande, exempelvis förändrade kursupplägg och införande av förberedande moment. STC/Studenthälsan arbetar direkt med akademierna och försöker identifiera studenter som riskerar att hamna snett. Det har varit svårt att utifrån årsredovisning och verksamhetsberättelser avgöra om befintliga åtgärder har en önskvärd nivå av riskbegränsning. UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Sidan 64 av 231 2

Senast uppdaterad: 2014-01-20 REVIDERAD PRIORITERATD RISKHANTERINGSPLAN FÖR MÄLARDALENS HÖGSKOLA - Fastställd av högskolestyrelsen HSST 2013-02-18 1:2014och reviderad 2013-09-24. Ärende 8 bilaga 2 MDH 1.1-113/13 Risk Kontrollåtgärd (åtgärd för att minska risken) Ansvarig för att kontrollåtgärden tillämpas av berörda inom MDH Uppföljning (av kontrollåtgärden och dess riskbegränsande effekt) Ansvarig för att uppföljning genomförs Dokumentation (av resultatet av uppföljning av kontrollåtgärder samt referenser till ytterligare dokument) Status Grön=under kontroll Orange=mer prio Röd=svårigheter Sannolikhet (1-4) Konsekvens (1-4) Riskvärde (1-16) Riskställningstagande Acceptera Begränsa Dela Eliminera Kommentarer MDH förlorar/erhåller inte forskarutbildningsrätti gheter utifrån Universitetskanslersä mbetes bedömningar Kompetensförsörjningsplaner Akademichef Årlig granskning av akademiernas strategier för bemanningsplaneringen inom sina ämnesområden (enligt Anställningsordning för lärare vid MDH) Fakultetsnämnd Högskolan har Områdesstrategi för kompetensförsörjning, dnr 3-489/13. Akademiernas kompetensförsörjningsplaner förvaras på PER-sektion. Anställningsordning för lärare vid MDH, dnr CF-P 1.3.1-381/10, senast reviderad av högskolestyrelsen 2013-02- 18. Internrevisionens rapport Kompetensförsörjning och högskoleledningens kommentar, dnr MDH 1.2.2-605/11. Mall för kompetensförsörjningsplan (ej dnr, mallen finns hos PER). 3 3 9 Begränsa risk Enligt Anställningsordning för lärare vid MDH ska planeringen vara långsiktig och akademierna ska årligen formulera mål för rekrytering av lärare. Samtliga akademier tar i olika utsträckning upp kompetensförsörjning i sina verksamhetsplaner och har därtill under 2013 inlämnat separata kompetensförsörjningsplaner. Regelbunden kvalitetsuppföljning (2 ämnen per år) Fakultetsnämnd/ UFO Uppföljning rapporteras till forskarutbildningsutskottet som föreslår åtgärder till fakultetsnämnden Fakultetsnämnd/ Dokumentation om regelbundna forskarutbildningsutskot kvalitetsuppföljningar finns på G:\UFO\7. tet Forskning\Forskarutbildning\Utvärderingar foutbämnen. Rutiner som stödjer uppfyllande av de formella kraven för antagning till forskarutbildning Akademichef Granskning av ansökningar inför beslut om antagning Forskarutbildningsutsko ttet/ufo Se antagningsbeslut i forskarsutbildningsutskottet. (Ärende om processdokument finns, se dnr MDH 3.2-600/11.) Uppföljningsmöten har givit vid handen att flera akademier antingen har eller arbetar med att ta fram rutiner/processbeskrivningar. Individuella studieplaner Akademichef/ huvudhandledare Årlig granskning av kvaliteten i ISP:erna Fakultetsnämnd/ UFO Ska avrapporteras till fakultetsnämnden årligen på våren året efter. (Slutrapport från ISP-översyn 2012 finns, se dnr MDH 3.2.5-595/12.) Vid den årliga uppföljningen för kalenderåret 2012 och som avslutades 2013-01-31 granskades drygt 70 procent (154 stycken) av alla aktiva ISP. Drygt 60 procent (128 stycken) fastställdes av fakultetsnämnden. Ytterligare ISP:er har därefter fastställts under våren 2013. Sidan 65 av 231 3

Senast uppdaterad: 2014-01-20 REVIDERAD PRIORITERATD RISKHANTERINGSPLAN FÖR MÄLARDALENS HÖGSKOLA - Fastställd av högskolestyrelsen HSST 2013-02-18 1:2014och reviderad 2013-09-24. Ärende 8 bilaga 2 MDH 1.1-113/13 Risk Kontrollåtgärd (åtgärd för att minska risken) Ansvarig för att kontrollåtgärden tillämpas av berörda inom MDH Uppföljning (av kontrollåtgärden och dess riskbegränsande effekt) Ansvarig för att uppföljning genomförs Dokumentation (av resultatet av uppföljning av kontrollåtgärder samt referenser till ytterligare dokument) Status Grön=under kontroll Orange=mer prio Röd=svårigheter Sannolikhet (1-4) Konsekvens (1-4) Riskvärde (1-16) Riskställningstagande Acceptera Begränsa Dela Eliminera Kommentarer MDH examinerar för få Rekryteringsplanering och finansiering doktorer per år som svarar mot examinationsmålen för forskarutbildningen Akademichef Kontroll av att planerna följs och rapportering till fakultetsnämnden Fakultetsnämnd/ UFO Antalet examinerade återrapporteras till styrelsen i verksamhetsuppföljningsrapporterna (se dnr MDH 1.1-301/11 för 2012 års rapporter). 3 3 9 Begränsa risk Antalet examinerade per år har tidigare legat nära målet men prognoserna för 2013 är att samtliga forskarutbildningsområden har för liten antagning för att skapa förutsättningar för att nå målen för utfärdade doktorsexamina år 2020. Det kan dock röra sig om naturliga variationer mellan åren. Rekryteringsplaneringen följs bland annat upp via akademiernas verksamhets-planer men att finansieringen svarar mot önskad rekrytering följs inte upp specifikt. Nettostudietiden för att nå doktorsexamen överskrider fyra år Kvalitetssäkrade processer för rekrytering av forskarstuderande som säkrar att de som antas har goda förutsättningar att genomföra utbildningen Akademichef Kontinuerlig utvärdering av urvalsprocess för rekrytering i syfte att säkerställa att den begränsar risken Akademichef Finns huvudsakligen i form av arbetsmaterial 3 3 9 Begränsa risk Arbete med att hitta gemensamma benämningar på processer för rekrytering och för ansvarsfördelning pågår och bedöms ha kopplingar till antagningsordningen, vilken förväntas revideras i maj 2014. Mot den bakgrunden är det lämpligt att statusbedöma åtgärden hösten 2014. Säkerställ att handledare har handledarkompetens i sin kompetensportfölj Akademichef Kontroll görs inför antagningsbeslut i forskarutbildningsutskottet och uppföljning vid kvalitetsgranskning av forskarutbildningsämnen Fakultetsnämnd/ UFO Bestämmelse om kompetenskrav för huvudhandledare finns i Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid MDH, som rektor beslutat om i november 2012, se dnr MDH 3.1-382/12. Säkerställ systematisk uppföljning av forskarstuderandes studieprestationer (del av ISP) Akademichef/ huvudhandledare Uppföljning av prestationer ingår i verksamhetsuppföljningsrapporterna till styrelsen Förvaltningschef/UFO Se dnr MDH 1.1-301/11 för 2012 års verksamhetsuppföljningsrapporter) Uppföljningsmöten har givit vid handen att akademierna säger sig fastställa ISP:er och följa upp studieprestationerna. Sidan 66 av 231 4

Senast uppdaterad: 2014-01-20 REVIDERAD PRIORITERATD RISKHANTERINGSPLAN FÖR MÄLARDALENS HÖGSKOLA - Fastställd av högskolestyrelsen HSST 2013-02-18 1:2014och reviderad 2013-09-24. Ärende 8 bilaga 2 MDH 1.1-113/13 Risk Kontrollåtgärd (åtgärd för att minska risken) Ansvarig för att kontrollåtgärden tillämpas av berörda inom MDH Uppföljning (av kontrollåtgärden och dess riskbegränsande effekt) Ansvarig för att uppföljning genomförs Dokumentation (av resultatet av uppföljning av kontrollåtgärder samt referenser till ytterligare dokument) Status Grön=under kontroll Orange=mer prio Röd=svårigheter Sannolikhet (1-4) Konsekvens (1-4) Riskvärde (1-16) Riskställningstagande Acceptera Begränsa Dela Eliminera Kommentarer FORSKNING Otillräcklig forskningsfinansiering Mål för extern finansiering anges i verksamhetsplaner Akademichef Uppföljning av att mål finns angivna och av utfall enligt akademiernas verksamhetsberättelser Förvaltningschef/UFO Akademiernas verksamhetsplaner, dnr MDH 1.1-65/12. 4 4 16 Begränsa risk (Risken har Mål för extern finansiering finns i huvudsak i akademiernas verksamhetsplaner. externa inslag som Verksamhetsberättelserna upprättas i högskolan i stort samband med årets slut. inte kan påverka, ställningstagandet att begränsa risken avser den finansiering som högskolan kan påverka) Rutiner för kvalitetssäkring av externa forskningsansökningar Akademichef Regelbunden översyn av fastställda finansiärsspecifika rutiner Förvaltningschef/ UFO Rektorsbeslut 2013-06-25 om processbeskrivning för förhandsgranskning av ansökningar till KK-stiftelsen, dnr MDH 1.1-324/13. Rutiner på akademinivå: HST 4-62/10, UKK 1.1.1-78/10, IDT 1.1.1-115/10, HVV 4.1-238- -240/09. Det kan inte konstateras att uppföljning av akademiinterna rutiner görs systematiskt men det finns frågetecken kring nyttan av ett sådant arbete. Tidigare uppföljningsmöten har givit vid handen att nedtecknade rutiner inte finns för kvalitetssäkring för alla former av ansökningar men att work shops och dylikt anordnas för att stötta kvalitetssäkringen. Arbetsmodell för centralt forskningsfinansieringsstöd Förvaltningschef/ UFO Eventuellt kan beviljandegrad (det vill säga andel erhållna medel i förhållande till sökta medel) utgöra uppföljning Förvaltningschef/ UFO Beslut om satsning för att öka externa finansieringen via fund raising, se MDH 1.1-558/12. Åtgärd och uppföljning har under stor del av 2013 varit i paus-läge. En person har anställts och utvecklingsarbetet kan återupptas under vintern 2013/2014. Högskolan gör under 2013-2016 även en satsning på fund raising för att nå mer diversifierad forskningsfinansiering. MDH presterar för få vetenskapligt granskade publikationer Mål för publiceringar anges i verksamhetsplan Akademichef Uppföljning av att mål finns angivna och av utfall enligt akademiernas verksamhetsberättelser Förvaltningschef/UFO Akademiernas verksamhetsplaner för år 2013, dnr MDH 1.1-65/12. 3 3 9 Begränsa risk Mål för publiceringar finns i huvudsak omnämnt i akademiernas verksamhetsplaner. Fördelningsmodellen för forskningsanslag baseras delvis på utfall i publikationer Rektor Uppföljning görs av utfallet (däremot ännu inte av modellens funkationalitet/styrningseffekt) Förvaltningschef/ Ekonomichef Modellen är nyligen implementerad och det görs testberäkningar men eventuella effekter väntas skönjas först på längre sikt. Sidan 67 av 231 5

Senast uppdaterad: 2014-01-20 REVIDERAD PRIORITERATD RISKHANTERINGSPLAN FÖR MÄLARDALENS HÖGSKOLA - Fastställd av högskolestyrelsen HSST 2013-02-18 1:2014och reviderad 2013-09-24. Ärende 8 bilaga 2 MDH 1.1-113/13 Risk Kontrollåtgärd (åtgärd för att minska risken) Ansvarig för att kontrollåtgärden tillämpas av berörda inom MDH Uppföljning (av kontrollåtgärden och dess riskbegränsande effekt) Ansvarig för att uppföljning genomförs Dokumentation (av resultatet av uppföljning av kontrollåtgärder samt referenser till ytterligare dokument) Status Grön=under kontroll Orange=mer prio Röd=svårigheter Sannolikhet (1-4) Konsekvens (1-4) Riskvärde (1-16) Riskställningstagande Acceptera Begränsa Dela Eliminera Kommentarer Riktlinjer för vetenskaplig publicering som bland annat gör gällande att avhandlingar och andra publikationer där MDH är utgivare ska publiceras i DiVA Akademichef/ forskningsledare Årsvis uppföljning av publikationer i DIVA. Publikationer följs även upp i verksamhetsuppföljningsrapporterna till styrelsen. Förvaltningschef/UFO Rektorsbeslut 2012-06-19 (dnr MDH 1.1.3-60/12) om riktlinjer för vetenskaplig publicering. Verksamhetsuppföljningsrapporterna, se dnr MDH 1.1-301/11 för 2012 års rapporter. Uppföljningsmöten ger vid handen att flera akademier upplever registrering som ett svåradresserat problem. Kvalitetssäkra data i Akademichef/ publikationsdatabasen DIVA med hjälp av forskningsledare instruktioner för registrering Kvalitetsgranska inlagt material Bibliotekschef Beslut om instruktioner för registrering i DIVA fattat 2011-11-16, se dnr MDH 1.6.4-616/11. Uppföljning ger vid handen att Biblioteket kvalitetsgranskar inlagt material och att datan ofta är av god kvalitet och att datakvaliteten har förbättrats under året. DOKUMENTATION Väsentlig information Säkerhetsklassa information är otillgänglig, otillförlitlig eller förloras Förvaltningschef/ REK Uppföljning ska ske inom ramen för det ledningsinformationssystem som införs Förvaltningschef/ REK Områdesstrategin för informationsförsörjning 2013-2016, dnr MDH 1.7.1-327/13, Regelverk för informationssäkerhet, dnr MDH 1.7.1-66/13, Informationssäkerhetsansvarig utses, dnr MDH 1.7.1-366/13, samt Klassificering av informationssäkerhetstillgångar för 2013, dnr MDH 1.7.1-365/13. 3 3 9 Begränsa risk Områdesstrategi för informationsförsörjning 2013-2016 lägger tillsammans med Regelverk för informations-säkerhet grunden för att begränsa risken, bland annat ska informationstillgångar årligen klassificeras. Av dokumentationen framgår ett antal mer specifika kontroll-åtgärder medan utpräglad uppföljning ännu saknas. Kontroll av information på webben Samtliga organisatoriska enheters chefer som har webbsidesansvar Enligt webbpolicyn ska samtliga webbsidor ses över årligen och enligt webbstrategin ansvarar Kommunikationssektionen för att arbetet initieras och följs upp Samtliga organisatoriska enheter som har webbsidesansvar samt Förvaltningschef/ KOM Beslut om webbstrategi fattat 2011-02-28, dnr MDH 1.6.3-108/11. Beslut om webbpolicy fattat 2010-05-10, dnr MDH 1.6.3-427/10. Reviderade dokument avseende strategi och policy finns på http://www.mdh.se/internt/stod/webb/webbp olicy-och-strategidokument-1.1356 Övergång till Polopoly 10 våren 2012 innebar storstädning bland informationen på webben. Uppföljningssamtal ger vid handen att det tidigare ofta har saknats systematik i att årligen se över webbsidor. KOM har initierat att webbsidornas aktualitet ska kontrolleras, dels i april 2013 och dels i juli 2013. Stickprover hösten 2013 har visat på endast enstaka inaktuella sidor på interna webben. Sidan 68 av 231 6

Senast uppdaterad: 2014-01-20 REVIDERAD PRIORITERATD RISKHANTERINGSPLAN FÖR MÄLARDALENS HÖGSKOLA - Fastställd av högskolestyrelsen HSST 2013-02-18 1:2014och reviderad 2013-09-24. Ärende 8 bilaga 2 MDH 1.1-113/13 Risk Kontrollåtgärd (åtgärd för att minska risken) Ansvarig för att kontrollåtgärden tillämpas av berörda inom MDH Uppföljning (av kontrollåtgärden och dess riskbegränsande effekt) Ansvarig för att uppföljning genomförs Dokumentation (av resultatet av uppföljning av kontrollåtgärder samt referenser till ytterligare dokument) Status Grön=under kontroll Orange=mer prio Röd=svårigheter Sannolikhet (1-4) Konsekvens (1-4) Riskvärde (1-16) Riskställningstagande Acceptera Begränsa Dela Eliminera Kommentarer INFRASTRUKTUR Driftstörningar i väsentliga system (exempelvis att webben går ner under kritiska perioder som ansökningstider eller vid tentamensanmälan) Identifiera verksamhetskritiska system Förvaltningschef Uppföljning är ännu under utveckling men bör kunna genomföras genom att någon utses att regelbundet gå igenom listan med verksamhetskritiska system i syfte att säkra aktualiteten. Arbetet med att beskriva hur säkerhetskopiering är organiserat inkluderar en lista med verksamhetskritiska system, beträffande detta finns i dagsläget arbetsmaterial. Beslut av förvaltningschef 2011-11-08 om att byta databas för studieinformation från DSI till Selma, dnr MDH 1.1-602/11, vilket har implementerats och används från 2013. 2 4 8 Begränsa risk Arbete med att lista verksamhetssystem har genomförts på ITS. Graden av hur kritiskt ett system avgörs till stor del av vilken information systemet hanterar och tidpunkten. Därför är det dels värdefullt att synka arbetet med informationssäkerhets-klassning, dels är det svårt att fastställa en grad av hur kritiskt ett system är. Proaktiv övervakning av driftstatus (av värme, kyla m m) Förvaltningschef/ CAM/ITS Löpande övervakning via driftdatorer samt månadsvisa besiktningar/ronderingar Förvaltningschef/ CAM Handlingsplaner och rutinbeskrivningar finns i form av interna arbetsdokument som förvaras lokalt på CAM-sektionen. Driftlarm finns i serverrum U0-073. Dieselaggregat för drift av UPS:er finns som reservkraft och testas månadsvis. Månadsvisa ronderingar i fastigheternas fläktrum. Okulärbesiktningar av korskopplingsrum görs av kvällsväktarna. Driftdatorer i fastighetsskötarrummen i R- och U-hus visar status. UPS:er i Västerås har serviceavtal, Eskilstuna under förhandling. Rutiner för beredskap/jour efter kontorstid Förvaltningschef/ PER Beredskapsavtal är kostsamt och avvägningar mot nyttan görs. FC har givit uppdrag om att förutsättningarna för en form av avtal ska undersökas djupare. Läget med informell rutin för beredskap fortsätter under tiden. Upprätta återstartsplan Förvaltningschef/ ITS Återstartsplan är beroende av hur verksamhetskritiskt ett system är. Hur kritiskt ett system är beror dels på informationen i systemet, dels på tidpunkten. Därav är det vanskligt att upprätta en fast återstartsplan. Back up-rutin Förvaltningschef/ ITS Back up-tagning och s k snapshot är schemalagda och sker automatiskt, loggfil skapas och granskas för att säkerställa att säkerhetskopieringen skett felfritt Förvaltningschef/ITS Avseende arbetet med att beskriva hur säkerhetskopiering är organiserat finns arbetsmaterial som förvaras på ITS. Avseende back up-rutin finns minnesanteckningar från 2011-12-06 på P:\Itradet-MDH\IT-rad 2011. Arbete med att upprätta dokumentation avseende system och metod för säkerhetskopiering har genomförts under 2013. Sidan 69 av 231 7

Senast uppdaterad: 2014-01-20 REVIDERAD PRIORITERATD RISKHANTERINGSPLAN FÖR MÄLARDALENS HÖGSKOLA - Fastställd av högskolestyrelsen HSST 2013-02-18 1:2014och reviderad 2013-09-24. Ärende 8 bilaga 2 MDH 1.1-113/13 Risk Kontrollåtgärd (åtgärd för att minska risken) Ansvarig för att kontrollåtgärden tillämpas av berörda inom MDH Uppföljning (av kontrollåtgärden och dess riskbegränsande effekt) Ansvarig för att uppföljning genomförs Dokumentation (av resultatet av uppföljning av kontrollåtgärder samt referenser till ytterligare dokument) Status Grön=under kontroll Orange=mer prio Röd=svårigheter Sannolikhet (1-4) Konsekvens (1-4) Riskvärde (1-16) Riskställningstagande Acceptera Begränsa Dela Eliminera Kommentarer Inte ändamålsenlig teknisk infrastruktur Strategisk plan för framtida behov och investeringar Förvaltningschef/ IT-mötet Rektorsbeslut 2013-06-25 (dnr MDH 1.5-362/12) att permanenta IT-mötet för beredning av IT-frågor, vilket föregicks av rektorsbeslut 2012-07-10 (dnr MDH 1.5-362/12) om tillfälligt ny organisation för IT-frågor. Beslut fattat 2011-12-02 (dnr MDH 1.8.1.1-643/11) om IT-teknik och IT-stöd i undervisningssalar som har kopplingar till risken. 2 4 8 Acceptera risk Investeringsbudget för IT finns på plats. Efter hand arbetas ekonomiska ramar och uppdrag gällande IT-investeringar in i rektors årliga uppdrag till förvaltningen. En investeringsplan för de kommande fem åren planeras vara klar inför 2014. EKONOMI Brott mot Lagen om Projekt för att införa e-beställningar Offentlig Upphandling Förvaltningschef/ EKA Uppföljning sker inom ramen för projektet. Beslut om införande av e-beställningar m m, se dnr MDH 1.2-1120/10. 3 3 9 Begränsa risk E-beställningar är infört gällande kontorsmateriel under hösten 2013. Under 2014 förväntas fler områden inkluderas och information/förankring i organisationen planeras. Projektet förväntas bland annat underlätta inköp inom ramavtal. Öka kunskapen hos berörd personal om regelverk Förvaltningschef/ EKA samt Akademichef Kunskapsnivån hos personalen följs inte upp men bedömningen är att kunskapen har ökat. Beslut om Regler för inköp vid MDH fattat av förvaltningschef 2013-11-18, dnr MDH 1.11-523/13. Information ges till alla som får behörighet att agera i systemet för e-beställningar samt till nyanställda vid centralt anordnat utbildningstillfälle. Upprätta och tillämpa ramavtal på fler områden Förvaltningschef/ EKA När e-beställningsprojektet är fullt implementerat bör möjligheten att löpande mäta avtalstrohet/"upphandlingskvot" öppnas. När e-beställningsprojektet är fullt implementerat bör möjligheten att systematiserat och löpande mäta avtalstrohet/"upphandlingskvot" öppnas. Sidan 70 av 231 8

Ärende 9 ftb 1 (1) Förslag till beslut MDH 1.1.5-608/12 Högskolestyrelsen 2014-02-17 Handläggare Maria Spennare Björn Magnusson Årsredovisning för år 2013 Förslag till beslut Rektor föreslår - att högskolestyrelsen beslutar fastställa årsredovisning för Mälardalens högskola för år 2013 enligt bilaga 1. Bakgrund Årsredovisning har sammanställts för Mälardalens högskola för verksamhetsåret 2013 i enlighet med anvisningar och återrapporteringskrav i regleringsbrev för 2013 samt i enlighet med förordningen om budgetunderlag och årsredovisning (FÅB). Styrelsen ska enligt FÅB 2 kap 8 underteckna årsredovisningen och därmed intyga att redovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och högskolans ekonomiska ställning. Enligt samma paragraf ska ledningen vid de förvaltningsmyndigheter under regeringen som omfattas av förordningen om intern styrning och kontroll i anslutning till underskriften i årsredovisningen lämna en bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Underlag i ärendet Bilaga 1. Årsredovisning 2013 Sidan 71 av 231

Sidan 72 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Års redo visn ing UTKAST 2013 1 av 80 Sidan 73 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Organisation Fakultetsnämnd Högskolestyrelse Rektor Internrevisionen Förvaltning Campussektionen Ekonomisektionen IT-sektionen Kommunikationssektionen Personalsektionen Rektors kansli Studentcentrum Utbildnings- och forskningssektionen Akademier Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) Akademin för hälsa, vård och välfärd, (HVV) Akademin för innovation, design och teknik, (IDT) Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, (UKK) Högskolebibliotek Externa relationer (EER) Högskolestyrelsens ordförande: Madeleine Caesar Högskolans ledning utgörs av: Rektor: Prorektor Dekan fakultetsnämnden Prodekanus för forskning och utbildning på forskarnivå Prodekanus för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Förvaltningschef Bibliotekschef Karin Röding Paul Pettersson Peter Dobers Yvonne Eriksson Peter Gustafsson Marie Eriksson Annsofie Oscarsson Chef för enheten för externa relationer Annika Tjernström t.o.m. 2013-10-31 tillförordnad chef Catarina Berglund fr.o.m. 2013-11-01 Chef för akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Chef för akademin för hälsa, vård och välfärd Chef för akademin för innovation, design och teknikutveckling Chef för akademin för utbildning, kultur och Kommunikation Thomas Wahl Maria Müllersdorf Damir Isovic Pia Lindberg Mälardalens studentkårs ordförande Mikael Broman t.o.m. 2013-04-01 Vera Songer fr.o.m. 2013-07-01 2 av 80 Sidan 74 av 231

Ärende 9 bilaga 1 INNEHÅLL Rektor har ordet Resultatredovisningens utformning Redovisning enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag Högskolans strategiska utgångspunkter och mål Kvalitet Intern styrning och kontroll Internationalisering Samverkan Jämlikhet Hållbar utveckling Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Programutbud Rekrytering Antal studenter Studieprestationer Genomströmning Examina Studentinflytande Samverkan Internationalisering Jämlikhet Utbildning på forskarnivå Utbud Rekrytering Antal doktorander Examina Studentinflytande Samverkan Internationalisering Forskning Forskningsinriktningar Samverkan Internationalisering Forskningsprestationer Anställda Kompetensförsörjning Jämlikhet Undervisande och forskande personal 3 av 80 Sidan 75 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Högskolepedagogisk kompetens Internationalisering Sjukfrånvaro Särskilda åtaganden Idélab Ekonomisk resultatredovisning Högskolans ekonomiska utveckling Kapitalförändring Intäkter Investeringar Utsikter för 2013 och framåt Ekonomiskt utfall per verksamhetsgren Resultat per verksamhetsgren Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning/utbildning på forskarnivå Årsbokslut Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå Tilläggsuppgifter och noter Väsentliga uppgifter 4 av 80 Sidan 76 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Rektor har ordet Genom forsknings- och utbildningsstrategin för perioden 2013-2016 utvecklar Mälardalens högskola (MDH) tidigare prioriteringar och kraftsamlar för att fortsätta arbetet med att stärka forskningsbaserad utbildning och utbildningsrelevant forskning. Genom samverkan och samproduktion, både inom högskolan och externt, skapas möjlighet till såväl förnyelse som stärkt akademisk kvalitet i utbildning och forskning till värde och nytta för samhället. En viktig satsning som startade under 2013 är forskningsutvärderingen MDH:s Evaluation for improved Research quality MER14. Utvärderingen sker enligt beprövad metod, till exempel med internationella bedömargrupper med forskare från lärosäten runt om i världen. Resultatet av utvärderingen kommer att ligga till grund för strategiska beslut för att stärka kvaliteten i forskningen och därmed vara ett viktigt stöd i ställningstaganden för perioden 2017-2020. Resultatet inom MER14 ska redovisas hösten 2014. Under 2012 genomförde MDH en genomlysning av högskolans huvudområden och gjorde ställningstaganden inom vilka områden högskolan ska utfärda examina. Genomlysningen baserades på prioriteringarna i forsknings- och utbildningsstrategin men också på behovet av att minska högskolans utbildningsvolym till följd av ett minskat utbildningsuppdrag från regering och riksdag. Under året inleddes en översyn av högskolans kursutbud relaterat till examina, ett arbete som kommer att fortsätta under 2014. Under året fortsatte Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att genomföra kvalitetsutvärderingar av högskolans utbildningar. För flera av MDH:s teknik- och ingenjörsutbildningar innebar beslutet en ifrågasatt kvalitet. Högskolan arbetar nu intensivt med att analysera bristerna, ta fram en åtgärdsplan och genomföra åtgärderna - allt i syfte att säkerställa examinationsrätterna. Under året har MDH bevisat att det finns en stark potential att vidta de rätta åtgärderna när synpunkter lämnas på verksamheten. Genom en intern kraftsamling har MDH säkerställt hög kvalitet på utbildningar som tidigare erhållit omdömet bristande kvalitet. I november fattade UKÄ beslut om hög kvalitet på ekonomiutbildningarna. Det är med glädje som jag kan konstatera att MDH under året tecknat tre större samverkansavtal med aktörer inom näringsliv och offentlig sektor. Avtalen är av stor betydelse för högskolans fortsatta utveckling och ligger väl i linje med högskolans vision. I januari slöts avtal med ABB Sverige och med Volvo Group. Genom samarbetsavtalet med ABB stärks kvaliteten på utbildningarna, studenternas anställningsbarhet ökar och förutsättningar för nya forskningsprojekt skapas. Samarbetet med Volvo Group innebär att MDH är utvald som Preferred Research Partner till Volvo Group, där faktorer som högskolans goda samarbete med näringslivet och höga kvalitet på forskningen låg bakom beslutet. Samhällskontraktet, MDH:s långsiktiga samverkansavtal med Eskilstuna kommun och Västerås stad, har under 2013 förnyats ytterligare fyra år. Samhällskontraktet fokuserar på skola, omsorg, hållbar stadsutveckling och framtidens arbetskraft - för regionens bästa. Den nya avtalsperioden möjliggör fortsatta gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt som kommer till direkt nytta i de kommunala verksamheterna samtidigt som det stärker högskolans forskning och utbildning. I maj stod MDH värd för den nationella konferensen HSS - Högskola och samhälle i samverkan. Drygt 300 personer från samhällets alla områden möttes i Munktellstaden i 5 av 80 Sidan 77 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Eskilstuna för att diskutera frågor om forskning, innovation, arbetsliv och nytta. HSSkonferensen visar tydligt att det finns ett stort behov av denna typ av mötesplatser där samverkan är i fokus. Ett av MDH:s ledord är internationalisering. Den internationella verksamheten har under året präglats av strategiskt arbete och översyn av bland annat utbytesavtalen och det centrala administrativa stödet för internationella frågor. Genom att integrera det administrativa stödet i övriga organisatoriska enheter skapas ännu bättre förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av MDH:s arbete med internationalisering. Med anledning av ett minskat takbelopp har MDH anpassat utbildningsvolymen och antalet helårsstudenter har därför minskat under 2013. Samtidigt ökar antalet utfärdade examina och trenden är att studenterna slutför och registrerar sin examen under samma år. Effekterna av de vidtagna åtgärderna har dock gått snabbare än förväntat och årets utfall ligger därför under högskolans planering för innevarande år. Högskolan genomför sedan några år tillbaka en översyn av all administration för att minska andelen av de totala intäkterna som används till administration, samtidigt som kvaliteten ska öka även inom detta område. Detta är ett arbete som kommer att fortsätta under 2014. Trots minskade anslag är ekonomin i balans. Det totala positiva ekonomiska utfallet för 2013 är ett överskott på 20,7 miljoner kronor. Kostnadskontrollen är överlag fortsatt god och den stabila ekonomin bidrar till en solid grund för den långsiktiga verksamhetsplaneringen. Den externa finansieringen var på rekordnivå redan 2012 och det är mycket glädjande att se en fortsatt ökning under 2013; 64 procent är finansierad med externa medel. MDH:s vision och långsiktiga mål är att vara det ledande lärosätet i landet för excellent samproduktion. Med 35 år av nära samverkan med det omgivande samhället har högskolan en unik erfarenhet och hög kompetens för att uppnå detta. Genom de satsningar, förändringar, utvärderingar och översyner som pågått under året och som kommer att fortsätta framöver, står MDH väl rustad för framtiden, inom såväl forskning som utbildning. 6 av 80 Sidan 78 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Resultatredovisningens utformning Övergripande mål för universitet och högskolors verksamhet finns i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Årsredovisningen är utformad för att svara på hur MDH uppfyller dessa mål. Redovisning angående internationalisering, jämlikhet, breddad rekrytering, kvalitet, samverkan, studentinflytande och hållbar utveckling återfinns i det inledande avsnittet. I de fall där det är relevant redovisas detta även under avsnitten utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå och forskning. Redovisning enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag MDH ska i resultatredovisningen visa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Den huvudsakliga verksamheten är utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå samt forskning. Det är alltså denna verksamhet som redovisningskravet avser. Redovisning enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) 3:1 sker i första hand i enlighet med de rekommendationer som arbetsgruppen inom Sveriges universitets- och högskoleförbund har tagit fram. Avvikelser förekommer i de fall rekommendationerna omfattar sådana mått som inte är relevanta eller då andra mått bedömts ge en bättre bild av verksamheten. För några prestationsmått redovisas längre tidsserier än tre år då bedömningen är att ett längre intervall behövs för att korrekta slutsatser om trender ska kunna dras. Ytterligare kommentarer till detta står att läsa i anslutning till redovisade prestationer under respektive avsnitt. De kostnader som relateras till prestationer är kostnader inom den anslags- och bidragsfinansierade delen av verksamheten vilket innebär att kostnader inom uppdragsverksamhet och verksamhet finansierad med andra avgifter exkluderas. Kostnader per prestation redovisas dels på totalnivå för högskolan, dels per akademi eller annan organisatorisk enhet i de fall det anses vara relevant. Kostnaderna per organisatorisk enhet innehåller även interna transaktioner vilket gör att summan av enheternas kostnader inte är lika med de totala kostnaderna enligt årsredovisningen. Sedan 2012 har redovisningen utökats med redovisning av den totala kostnaden för forskarutbildningen. I den fortsatta resultatredovisingen sker redovisning av kostnader per prestation under rubriken Prestationer relaterat till kostnader under respektive verksamhetsområde. Kompetensförsörjning och sjukfrånvaro redovisas enligt FÅB i avsnittet Anställda. Disposition Årsredovisningen inleds med ett avsnitt där MDH:s strategiska utgångspunkter och mål redovisas följt av avsnitt om kvalitet, intern styrning och kontroll, internationalisering, samverkan, jämlikhet och hållbar utveckling. Årsredovisningens struktur följer sedan uppdelningen i högskolans verksamhetsplan och de rapporter för verksamhetsuppföljning som sker varje kvartal när det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå och forskning. Årsredovisningen avslutas med ett avsnitt som behandlar uppgifter kring anställda och ett avsnitt som redovisar det särskilda uppdrag högskolan har i form av Idélab. 7 av 80 Sidan 79 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Högskolans strategiska utgångspunkter och mål MDH:s vision och långsiktiga mål är att vara det ledande lärosätet i landet för excellent samproduktion tillsammans med olika samhällsaktörer, såväl nationellt som internationellt. I forsknings- och utbildningsstrategin för perioden 2013-2016 vidareutvecklar högskolan de prioriteringar som gjordes i strategin för föregående period. Genom en strategimodell kraftsamlar MDH för att fortsätta utveckla forskningsbaserad utbildning och utbildningsrelevant forskning som är till värde och nytta för samhället genom samproduktion och internationalisering. Syftet är att genom en ökad dynamik i högskolans forskning ta tillvara på såväl interna som externa synergieffekter genom samproduktion och på så vis ge utrymme till att såväl förnya högskolans verksamheter som att stärka den akademiska kvaliteten i utbildningarna. Inför 2013 gjorde MDH en genomlysning av högskolans huvudområden och utifrån fem kriterier gjordes ställningstaganden om vilka områden högskolan ska utfärda examina inom. Dessa kriterier var bedömning av studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov, vetenskaplig kompetens, resultat i utbildningarna och överensstämmelse med forskningsoch utbildningsstrategin. Bakgrunden till genomlysningen var dels ställningstagandet i forsknings- och utbildningsstrategin att MDH ska bedriva utbildning av hög kvalitet inom fyra fokuserade utbildningsområden: ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar, dels behov av att minska högskolans utbildningsvolym till följd av ett minskat utbildningsuppdrag från regeringen. Under 2013 har högskolan således arbetat med att genomföra förändringar i linje med dessa ställningstaganden vilket innebär att några examina har avvecklats och vissa verksamheter har lagts ned. De verksamheter som avvecklats helt är utbildningar i teater, franska och spanska. Nedläggningen av vissa examina har inneburit en tydligare fokusering mot professionsexamina, i synnerhet ingenjörsexamina, men också ställningstaganden om vilka områden och på vilka utbildningsnivåer högskolan kan hålla långsiktig kvalitet. Under året har ett arbete också inletts med att se över högskolans kursutbud, vilket kommer att intensifieras under 2014. Frågorna som ska besvaras är vilket kursutbud behöver och vill högskolan ha för att studenterna ska kunna ta de examina som högskolan tagit ställning för att kunna utfärda? Vilka kurser kan bidra till att stärka synergierna mellan högskolans fyra utbildningsområden? Genomgången av kursutbudet utgör också en bra grund för att hantera den kritik som riktats mot delar av högskolans utbildningar från UKÄ. MDH har fortsatt arbetet med att ytterligare stärka kvaliteten inom högskolans fyra utbildningsområden. I forsknings- och utbildningsstrategin formuleras en strategisk modell för forskningen i syfte att stärka förutsättningarna för att utveckla forskningens kvalitet och dess betydelse som forskningsbas för utbildningarna. Högskolans sex etablerade forskningsinriktningar har alla ett uppdrag att utgöra forskningsbas för utbildningarna, samtidigt som en av inriktningarna utpekas som spetsmiljö och tre som utvecklingsmiljöer. Högskolans sex etablerade forskningsinriktningar är: hälsa och välfärd (utvecklingsmiljö), inbyggda system (spetsmiljö), industriell ekonomi och organisation (forskningsbas), innovation och produktrealisering (utvecklingsmiljö), miljö, energi- och resursoptimering (utvecklingsmiljö) och utbildningsvetenskap (forskningsbas). Under året har högskolan beslutat att genomföra en extern kvalitetsgranskning av samtlig forskning vid MDH, MDH:s 8 av 80 Sidan 80 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Evaluation for Improved Research Quality, MER14. Granskningsförfarandet har utformats under året och internationella bedömarpaneler har tillsatts under hösten. Det interna arbetet i form av självvärderingar och en bibliometrisk analys har förberetts så att kvalitetsgranskningen kan genomföras under våren 2014. MDH har fortsatt att följa och genomföra den forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2013-2016 som högskolan beslutat. Strategin kännetecknas av tydliga prioriteringar inom såväl utbildning som forskning. Centralt i genomförandet av strategin är att verksamheten ska hålla en hög akademisk kvalitet och ske i nära samverkan med det omgivande samhället för att därigenom garantera att MDH:s verksamhet är av värde och nytta för både studenter och samhälle. Utfallen i UKÄ:s kvalitetsgranskningar bidrar till detta, såväl högskolans omdömen om mycket hög kvalitet som bristande kvalitet. Av stor vikt för den långsiktiga hållbarheten är också de strategiska samarbetsavtal högskolan träffat med bland andra ABB Sverige, Volvo Group, Strängnäs kommun, Regionförbundet Sörmland, Eskilstuna kommun kring näringslivsutveckling samt Västerås stad och Eskilstuna kommun genom Samhällskontraktet. Kvalitet Vid MDH är kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling integrerade processer. Kvalitetsarbetet bedrivs på ledningsnivå och inom de organisatoriska enheterna. Arbetet integreras i verksamhetsplanering, genomförande och uppföljning. Som en del av det integrerade kvalitetsarbetet fastställde högskolan under 2013 åtta 1 områdesstrategier baserade på forsknings- och utbildningsstrategin. Områdesstrategierna utgör en konkretisering av strategiska val för att nå högskolans vision 2016. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för kvaliteten i högskolans kärnverksamheter, forskning och utbildning. Fakultetsnämnden ska utifrån sitt uppdrag säkerställa implementering av områdesstrategin för kvalitet och övriga relevanta styrdokument. Vidare är kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning och utbildning viktiga delar av fakultetsnämndens ansvarsområde. Kvalitetskontroller sker exempelvis genom de upprättade rutiner som fakultetsnämnden följer vid beslut om högskolans programutbud på grundnivå och avancerad nivå. Kvalitetsutveckling sker bland annat genom nämndens utvärdering av forskarutbildningen. Vid MDH har fakultetsnämnden dessutom en viktig roll i UKÄ:s pågående kvalitetsgranskning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Fakultetsnämnden har med anledning av utvärderingarna upprättat en särskild rutin för uppföljning vid besked om bristande kvalitet som innebär att akademin redovisar en åtgärdsplan till nämnden följt av en lägesrapport och därutöver en slutrapport över genomförda åtgärder. Akademierna ansvarar för att driva och genomföra verksamheten utifrån fakultetsnämndens beslut. Därutöver har akademierna ansvaret att bedriva systematiskt kvalitetsarbete för sin verksamhet. En viktig del av arbetet är det system för kursutvärderingar som tidigare införts vid högskolan. 1 Områdesstrategi för: 1) kvalitet i forskning och utbildning, 2) internationell verksamhet, 3) samverkan och samproduktion, 4) kompetensförsörjning, 5) ekonomi, 6) varumärket, 7) informationsförsörjning och 8) lokaler. 9 av 80 Sidan 81 av 231

Ärende 9 bilaga 1 På fakultetsnämndens initiativ har verksamhetsuppföljning av forskarutbildningsämnet datavetenskap inletts under året. Åtgärdsplaner för påtalade kvalitetsbrister har utarbetats av berörda akademier för forskarutbildningsämnena industriell ekonomi och organisation och matematik/tillämpad matematik. Arbetet med att ta fram en åtgärdsplan för ämnet energioch miljöteknik pågår av berörd akademi. Genomförda åtgärder för förbättring av kvalitet inom forskarutbildningsämnet didaktik har slutrapporterats till fakultetsnämnden i november. UKÄ fattade under året beslut om hög kvalitet för litteraturvetenskap kandidat, matematik master, produkt- och processutveckling högskoleingenjör, produkt- och processutveckling civilingenjör, produkt- och processutveckling master, sjukgymnastexamen, sjukgymnastik kandidat och tyska kandidat. Beslut om bristande kvalitet fattades under 2013 för byggnadsteknik högskoleingenjör, datavetenskap kandidat, datavetenskap magister, datavetenskap master, energiteknik högskoleingenjör, energiteknik kandidat, flygteknik högskoleingenjör, innovationsteknik kandidat, matematik kandidat, nätverksteknik högskoleingenjör och spanska kandidat. Som en konsekvens av resultatet av utvärderingen av teknikexamina där en stor andel examina bedömts som bristande, har fakultetsnämnden utan dröjsmål begärt berörda akademiers inledande analys och åtgärdsplaner för det negativa utfallet. Nämnden har också via prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå tillsammans med berörda akademichefer initierat ett mer övergripande och mer frekvent arbete för analys och åtgärder gällande samtliga teknikutbildningar. Detta arbete ska fortlöpande avrapporteras till rektor. Dessutom har berörda akademichefer under hösten redovisat en analys för högskolestyrelsen av det uppkomna läget samt delgett besked om hur ifrågasatta examina ska behållas alternativt avvecklas. Uppföljning av ifrågasatt kandidatexamen inom huvudområdet matematik har inletts under året. När det gäller uppföljning av ifrågasatt examen spanska kandidat har denna examen avvecklats av högskolan och utvärderingen förväntas därmed avslutas framöver av UKÄ. Analys- och åtgärdsredovisning för ifrågasatt examen engelska kandidat skickades in till UKÄ under december 2013. Uppföljning av företagsekonomi magister samt nationalekonomi kandidat har avslutats under året då UKÄ efter omprövning av tidigare beslut om bristande kvalitet, har fattat nytt beslut om hög kvalitet för bägge dessa utbildningar. Intern styrning och kontroll Högskolans interna styrning och kontroll vilar på flera ben. Utöver de obligatoriska momenten riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation som ska göras enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, utgör upprätthållandet av en god intern miljö, välfungerande internkommunikation och goda processer för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning viktiga delar. Arbetet enligt förordningen åskådliggörs huvudsakligen i högskolestyrelsens prioriterade riskhanteringsplan, som bland annat omfattar prioriterade risker, kontrollåtgärder och uppföljning. Riskhanteringsplanen fastställdes av högskolestyrelsen i maj 2011 och togs fram via ett arbetssätt där riskseminarier på enhetsnivå var ett bärande inslag. Planen följs upp löpande och detta har redovisats för styrelsen under årets styrelsemöten. Högskolestyrelsen 10 av 80 Sidan 82 av 231

Ärende 9 bilaga 1 fastställde i februari 2013, med anledning av den löpande uppföljningen, en större revidering av riskhanteringsplanen och i september 2013 omvärderade styrelsen två av riskerna. Högskolans akademier och förvaltning redogör i sina verksamhetsplaner för risker för att de uppsatta målen inte nås samt hur man arbetar för att minska riskerna. Detta innebär att det görs en årlig uppdatering av enheternas riskanalyser. Utfallet av verksamhetsplanerna återrapporteras till rektor i verksamhetsberättelser. I samband med inlämnande av verksamhetsberättelserna gör akademier och förvaltning en bedömning av den interna styrningen och kontrollen, vilket ytterligare knyter samman arbetet enligt förordningen om intern styrning och kontroll med den ordinarie verksamhetsplaneringen. Revisionsrapporter som upprättats/inkommit under året har redovisats för högskolestyrelsen. Utfallet av genomförda revisioner under året kan i huvudsak beskrivas som positivt för högskolan. Av den sammanfattande redovisningen av omständigheter som ligger till grund för ledningens bedömning av den interna styrningen och kontrollen i samband med underskrift av årsredovisningen, framgår att riskhanteringsplanen innehåller några risker som av olika anledningar fortsatt värderas högt och som under året inte har kunnat begränsas i önskvärd omfattning. Exempelvis har det funnits svårigheter avseende att begränsa risken för att förlora examensrätt inom utbildning på grundnivå och på avancerad nivå. Det har även funnits svårigheter avseende att identifiera, värdera och hantera risken avseende felklassificering av kurser. Dessa risker kräver sin uppmärksamhet och åtgärder men är inte av den karaktären att de leder till bedömningen att det finns brister i den interna styrningen och kontrollen. Sammantaget görs istället bedömningen att den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Internationalisering MDH har under året fortsatt sitt strategiska arbete både med att definiera strategiska partners och se över alla utbytesavtal. Detta har gett resultat och underlättat för arbetet med övergången till Erasmus+. Som en del i konceptet Ett starkt MDH genomfördes ett internt arbete för att bredda den interna kunskapen om internationalisering, vad den betyder och kan bidra med för att stärka högskolans verksamhet. En översyn av stödet till den internationella verksamheten har genomförts och lett till att det centrala administrativa stödet i vissa delar har integrerats i andra centrala administrativa enheter samt i vissa delar decentraliserats till högskolans akademier. MDH var ett av fem lärosäten i Sverige som tilldelades ekonomiskt stöd i STINTS:s satsning Strategiskt stöd för internationalisering under 2012. Projektet, som omfattar samarbete mellan MDH och lärosäten i Indien, har fortsatt under 2013 med fler aktiviteter. En tvåveckors kurs för studenter på avancerad nivå från olika utbildningsområden, Global Internship, förlades till Welingkar Institute of Mangement Development and Research i Mumbai. Kursen hade huvudtema innovation och innehöll seminarier och företagsbesök. Ett seminarium hölls på MDH med fokus på samproduktion där indiska deltagare mötte svenska forskare samt företag med intressen i Indien. Detta har bland annat lett till att indiska partners nu samarbetar med MDH och Energimyndigheten runt smarta energilösningar. Ett annat besök från Indien, inom socialt arbete, lade grunden till utvecklingen av ett Welfare 11 av 80 Sidan 83 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Lab som ska äga rum i Indien i februari 2014. Utöver forskare och doktorander från MDH kommer företrädare från Eskilstuna kommun och Västerås stad att medverka. Ett land som MDH prioriterar är Thailand där högskolan sedan flera år har ett väl utvecklat samarbete med Rangsit University, Mahidol University och hälsoministeriet i Thailand. MDH erhöll forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd under 2011 och under 2012 utökades samarbetet till att även omfatta doktorander. Nu bedrivs ett nytt utvecklingsarbete med Thailand inom hälsa, vård och välfärd och en ny antagningsomgång med doktorander planeras. Under året besökte rektor och akademichef strategiska partners i Thailand för att befästa samarbetet. Högskolan har deltagit i satsningen Vetenskap utan gränser avseende samarbete med Brasilien. Högskolan har sedan tidigare projekt inom Linnaeus-Palme med brasilianska lärosäten och hoppas kunna bygga vidare på dessa relationer med stöd av denna satsning. Under året beviljades högskolan Erasmus Charter for Higher Education och ser många möjligheter i det nya programmet som kan stärka högskolans internationella ambitioner med inriktning mot samproduktion. Högskolan medverkar aktivt i flera mobilitetsprogram för att stärka de internationella relationerna samtidigt som partnerskapen stärks. Exempel på dessa är Linnaeus-Palme, ISEP, Erasmus Mundus och Marie Curie. Samverkan Högskolans målbild för 2016 är att vara det ledande lärosätet i Sverige för excellent samproduktion. Verksamheten vid MDH kännetecknas av samverkan och samproduktion med näringsliv, offentlig sektor och andra samhällsaktörer, allt för att verka för att såväl forskning som utbildning kommer till värde och nytta i det omgivande samhället. Som nationell och regional kompetensförsörjare är det av stor vikt att forskning och utbildning sker i samverkan och samproduktion med aktörer från studenternas framtida arbetsmarknad. Det är ett sätt att nå kvalitet i verksamheten, säkra att studenterna efterfrågas efter avslutad examen och att studenterna själva är rustade för att skapa arbete genom egna verksamheter. Under 2013 har MDH:s arbete med att professionalisera samverkan intensifierats. I det pågående arbetet med att skapa ett starkt MDH finns delprojektet Open Innovation, med syfte att utveckla högskolans samarbetsavtal på ett långsiktigt och strategiskt plan. Målet är att upprätta väl valda samverkansavtal, identifiera gemensamma tillväxtområden samt skapa och utveckla processer och modeller för långsiktig strategisk samverkan. Till följd av det strategiska arbetet med högskolans samverkansavtal har MDH under 2013 tecknat tre större samverkansavtal med aktörer inom näringsliv och offentlig sektor. I januari slöts avtal med ABB Sverige och med Volvo Group. Genom samarbetsavtalet med ABB stärks kvaliteten på utbildningarna, studenternas anställningsbarhet ökar och förutsättningar för nya forskningsprojekt skapas. Samarbetet med Volvo Group innebär att MDH är utvald till att vara en Volvo Group Preferred Research Partner, där faktorer som högskolans goda samarbete med näringslivet och höga nivå på forskningen låg bakom utnämnandet. Samhällskontraktet, som är högskolans långsiktiga samverkansavtal med Eskilstuna kommun och Västerås stad, har under 2013 förnyats ytterligare fyra år. Högskolan har sedan tidigare etablerade samarbetsformer Automation Region, minst innovation och Robotdalen, som under året har både fördjupats och intensifierats. 12 av 80 Sidan 84 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Under året stod MDH värd för den nationella konferensen HSS - Högskola och samhälle i samverkan. Teman för konferensen var forskning, innovation, arbetsliv och nytta och drygt 300 personer deltog. Högskolan har fortsatt arbeta för att den utbildning som erbjuds leder till jobb. En verksamhet är Karriärtorget som ger ett samlat stöd när det gäller karriärbyggande aktiviteter och erbjuder till exempel karriärvägledning, träffar med arbetsgivare och mentorprogram. Högskolan har under året även påbörjat kartläggning av vilka yrken högskolans alumner får efter avslutad utbildning. Jämlikhet Grundtanken i jämlikhetsarbetet på MDH är att det genomsyrar hela verksamheten. Var och en bidrar genom att integrera jämlikhetsaspekter i sitt vardagliga handlande. Ett särskilt ansvar för att ta initiativ till och aktivt arbeta med jämlikhet vilar på chefer och arbetsledare. På akademierna och sektionerna finns ombud som har i uppdrag att bevaka och sprida kunskap om frågor rörande jämlikhet. Jämlikhetsombuden träffas regelbundet tillsammans med högskolans mångfaldsstrateg. Högskolan har en policy och handlingsplan för att säkerställa likabehandling och motverka diskriminering. Policyn och handlingsplanen har varit gällande från 2011 och gäller till sista december 2013. Under hösten har en utvärdering av den gällande handlingsplanen genomförts. För att få ett underlag till nästa års handlingsplan har en kartläggning av studenters och medarbetares psykosociala arbetsmiljö gjorts. Kartläggningen har inneburit att höstens studentenkät respektive medarbetarenkät har analyserats med fokus på de frågor som ställts om upplevelser av diskriminering och trakasserier samt övriga kränkningar. Även det underlag som har samlats in rörande jämlikhet i förbättringsrevisionen för en hållbar arbetsplats har utgjort en del av kartläggningen. Resultaten av utvärderingen av högskolans likabehandlingsplan för åren 2011-2013 samt analyser av kartläggningen tas in i den nya handlingsplanen för 2014. Under året har ett arbete inletts för att integrera jämlikhetsarbetet med det arbete som bedrivs rörande arbetsmiljö och miljö. I stället för att som under tidigare år genomföra en årlig jämlikhetsrond har frågorna integrerats i förbättringsrevisionen för en hållbar arbetsplats. Högskolan har även under året valt att delta i följande aktiviteter: Bemötandedagarna, i samverkan med Eskilstuna kommun och Västerås stad. Bemötandedagarna utgör en del av högskolans och kommunernas interna kompetensutveckling rörande jämlikhet med över 600 deltagare. Mångfaldsdag för näringslivet, i samverkan med Västerås stad, Svenskt näringsliv, Handelskammaren Mälardalen, ABB, Länsstyrelsen Västmanlands län samt VLT. Pridefestivalen som arrangeras i Västerås. Springpride som arrangeras i Eskilstuna. Dagen mot diskriminering som anordnas av diskrimineringsbyrån Humanitas. I år var temat för dagen religion och det genomfördes föreläsningar samt en fotoutställning på temat. 13 av 80 Sidan 85 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Hållbar utveckling Hållbar utveckling med dess tre dimensioner ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är en viktig del av högskolans dagliga arbete. År 1999 blev MDH, som den första högskolan i världen, miljöcertifierad enligt ISO 14001 och år 2006 blev högskolan, som det första lärosätet i Sverige, även arbetsmiljöcertifierad enligt OHSAS 18001. Nyrevision för certifiering har skett under mars-juni med ett antal aktiviteter utifrån revisionsavvikelser. Högskolan är därefter fortsatt arbetsmiljö- och miljöcertifierade. Kommittén för hållbar utveckling är högskolans organ för frågor rörande arbetsmiljö, miljö och jämlikhet och den drivande kraften i det systematiska arbetet för hållbar utveckling. För andra året i rad har kommittén för hållbar utveckling anordnat en föreläsningsstafett på temat hållbar utveckling i syfte att skapa en mötesplats för anställda, studenter och allmänheten kring frågorna. Lärare och forskare erbjuder under dagen en inblick i den undervisning och forskning som bedrivs vid MDH i frågor som rör arbetsmiljö, miljö och jämlikhet. 14 av 80 Sidan 86 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå MDH erbjuder utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom områdena ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Högskolan har valt att bygga utbildningsutbudet så att merparten av studenterna läser inom utbildningsprogram. Av högskolans samlade utbildningsvolym återfanns under året 75 procent av studenterna på program medan 25 procent läste fristående kurser. Undervisningen bedrivs huvudsakligen som campusutbildning. Fördelningen mellan campusförlagd utbildning och distansutbildning var under året 95 procent på campus respektive fem procent på distans. MDH har inte för avsikt att bygga ut distansutbildningarna. Högskolan har som mål att utbudet inte ska understiga 60-40 i fördelning mellan campusorterna Västerås och Eskilstuna. Fakultetsnämndens årliga beslut om programutbud fattas bland annat mot bakgrund av en genomgång av programmen ur ett kvalitetsperspektiv. Beslut om programutbud innefattar även att fastställa programmens förkunskapskrav. Utbudet 2013 omfattade utöver nybörjarprogram och påbyggnadsprogram även förutbildningen naturvetenskapligt/tekniskt basår som bestod av 60 platser vårterminen och 90 platser höstterminen. MDH befinner sig för närvarande i en trestegsprocess med att omstrukturera utbildningsutbudet i enlighet med högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. Under 2012 genomfördes den första fasen i arbetet där en översyn av examensrätter och ämnesområden gjordes utifrån studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov, koppling till forsknings- och utbildningsstrategin, lärarkompetens samt redovisade resultat från utbildningarna. Arbetet med att se över examensutbudet har pågått till stor del under de senaste två åren, och kommer att fortsätta under 2014. Under 2013 inleddes det andra steget vilket innebar en översyn av högskolans kursutbud relaterat till examina, ett arbete som kommer att sättas än mer i fokus 2014. Det tredje och sista steget handlar om att knyta samman examina och kurser i ett programutbud. Arbetet har påbörjats med en inventering av utvecklingsmöjligheter i programmens utformning. Det stora arbetet med programmen är planerat att genomföras 2015. MDH lägger stor vikt vid samverkan med privat och offentlig sektor både i utformning och i genomförande av utbildningar. Genom hög utbildningskvalitet och nära kontakter med det omgivande samhället försöker högskolan öka studenternas förutsättningar till arbete efter avslutad examen. Resultatet har blivit att 79 procent av studenterna med en examen från MDH är etablerade på arbetsmarknaden enligt de kriterier som ställs upp av UKÄ. Programutbud Programutbudet delas in i fyra kategorier: - Nybörjarprogram som ges på svenska - Nybörjarprogram som ges på engelska - Påbyggnadsprogram som ges på svenska - Påbyggnadsprogram som ges på engelska 15 av 80 Sidan 87 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Diagrammet visar rekryteringsmålen för de fyra programkategorierna under åren 2011-2013. Diagram 1 Programutbud 2500 2000 2312 2060 1915 1500 1000 500 0 402 439 413 250 290 130 130 200 100 Nybörjare Sv Nybörjare Eng Påbyggnad Sv Påbyggnad Eng 2011 2012 2013 Källa: Fakultetsnämndsbeslut Det samlade rekryteringsmålet under året för MDH:s program var 291 platser färre jämfört med året dessförinnan, vilket är en minskning med 10 procent. Det är framförallt inom nybörjarprogram som ges på svenska och påbyggnadsprogram som ges på engelska som antalet platser har minskat. Svenska nybörjarprogram omfattar 145 färre platser 2013 jämfört med 2012, bland annat så har antalet platser på beteendevetenskapliga programmet minskat med 80, till 140 platser 2013 från 220 platser 2012. Ytterligare två förändringar är att civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad inte gavs höstterminen 2013, vilket ger en minskning av rekryteringsmålet om 40 platser, samt att kandidatprogram i miljövetenskap - miljö, hälsa, arbete inte gavs, vilket bidrar till att rekryteringsmålet har minskat med 30 platser. Rekryteringsmålet för flera påbyggnadsprogram som ges på engelska har justerats ned och utbudet av antalet program har minskat något. För nybörjarprogram som ges på engelska och påbyggnadsprogram som ges på svenska är ändringarna av mindre karaktär men består allmänt i att något/några program i respektive grupp har lägre rekryteringsmål jämfört med föregående år. Dimensionering lärar- och förskollärarutbildning Antalet nybörjare på MDH:s nya förskollärarprogram var 174 under 2013. Jämfört med 2012 är det 25 färre, jämfört med 2011 är det 87 fler. Sedan införandet av nya lärarutbildningar höstterminen 2011, har högskolan arbetat med att forma sitt utbud av lärarutbildningar. Förutsättningarna för utbudet beror i hög grad på vilka examenstillstånd för lärarexamina som högskolan får beviljade. Utbudet inom enskilda lärarexamina måste hela tiden förhållas till helheten av lärarutbildningar och hur söktrycket för närliggande lärarutbildningar samspelar. Högskolan hade 2011 ett rekryteringsmål om 120 förskollärarutbildningsplatser och under de följande åren har det höjts till 160. Utbildning och dimensionering av högskolans lärarutbildningar utformas också i högskolans regionala samverkansarena Mälardalens kompetenscentrum för Lärande (MKL) där högskolan samverkar med regionens kommuner kring det övergripande målet att ge alla barn och unga förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential. Gemensamma 16 av 80 Sidan 88 av 231

Ärende 9 bilaga 1 diskussioner och insatser för regionens kompetensförsörjning, kompetensutveckling, forskning och skolutveckling har skett kontinuerligt. Högskolans studievägledare har fortlöpande under året genomfört informationsträffar med presumtiva studenter för att vägleda dem i deras val, bland annat genom medverkan i Högskoledagar och Öppet hus. Studievägledarna har också genomfört informationsträffar med de nyantagna lärarstudenterna där de bland annat informerade om och diskuterade arbetsmarknadens behov. Högskolan har också för ändamålet Lärarlyftet II och lärarlegitimation avsatt personella resurser för studievägledning med särskild kompetens mot lärarutbildning. För att möta behovet hos yrkesverksamma lärare har högskolan upprättat en hemsida för särskild hantering av frågor för aktuell målgrupp. Rekrytering MDH:s rekrytering till program perioden 2011-2013 har fördelats enligt diagrammet nedan. Diagram 2 Programregistreringar 2011-2013 2500 2000 Antal 1500 1000 500 Källa: Ladok 0 Nybörjare Sv Nybörjare Eng Påbyggnad Sv Påbyggnad Eng 2011 2052 100 250 79 2012 2093 125 322 115 2013 1991 115 351 50 Måluppfyllelse för rekrytering definieras här som antalet registrerade tre veckor in på terminen dividerat med rekryteringsmålet och anges i procent. 2013 års måluppfyllelse i procent med 2012 års siffror inom parentes: Nybörjare svenska 104 (102) Nybörjare engelska 115 (96) Påbyggnad svenska 85 (73) Påbyggnad engelska 25 (40) Rekryteringen till nybörjarprogram som ges på svenska överskred måluppfyllelsen under 2013. Under året sänktes rekryteringsmålet mer än vad antalet programregistrerade minskade. Förklaringen till den ökade måluppfyllelsen kan dels bero på att flera program som tidigare haft svårt att nå rekryteringsmålen har rekryterat fler, dels att rekryteringsmålen har justerats ned. Vidare har något program som inte rekryterade i nivå med rekryteringsmålet inte getts alls. 17 av 80 Sidan 89 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Högskoleingenjörsprogrammen omfattade höstterminen 2013 210 platser, vilket är en ökning från 180. Det var nästan 100 fler förstahandssökande och totalt registrerades 226 nybörjare, mot tidigare 176 vilket innebär en ökning med 50. Civilingenjörsprogrammen, som omfattade 150 platser höstterminen 2013 mot 190 höstterminen året därpå, hade något fler förstahandssökande, 176 mot tidigare 140. Antalet registrerade studenter var 174 studenter mot tidigare 203. Kandidatprogrammen där exempelvis beteendevetenskapliga programmet, kandidatprogram i datavetenskap och kandidatprogram i ekonomi ingår, omfattade färre platser jämfört med föregående år men hade fler förstahandssökande. Antalet registrerade överskred rekryteringsmålet marginellt. Bland kandidatprogrammen sticker ekonomprogrammen ut. Under 2013 erbjöds lika många platser som föregående år, 220 stycken, men antalet förstahandssökande steg till 582 höstterminen 2013, från 468 höstterminen dessförinnan och antalet registrerade var 239 höstterminen 2013, mot 231 hösten 2012. Antalet erbjudna platser inom lärarprogrammen minskade marginellt men antalet förstahandssökande var fler än föregående år. En stor del av högskolans lärarprogram utgörs av förskollärarprogram, vilka är populära. Till ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan rekryterades 45 studenter, vilket var nära rekryteringsmålet om 50. Detta trots att tre av sju ämneskombinationer som var planerade att starta hösten 2013 ställdes in. Samtliga ämneskombinationer inom ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ställdes in för hösten 2013 mot bakgrund av ett internt uppdrag att utreda utbildningen samt ett lågt söktryck. I programgruppen sjukgymnaster och sjuksköterskor skedde ingen större förändring i utbudet av platser och söktrycket var fortsatt mycket högt. Rekryteringen till nybörjarprogram som ges på engelska uppvisade en antalsmässig nedgång från föregående år men överskred ändå rekryteringsmålet. Detta förklaras av att rekryteringsmålet för ett av de nybörjarprogram som ges på engelska minskades mer än vad antalet registrerade minskade. Måluppfyllelsen för påbyggnadsutbildningar som ges på svenska ökade under 2013. Detta förklaras delvis av att magisterprogrammet i företagsekonomi rekryterade väl över målet. 78 studenter registrerades på programmet höstterminen 2013 jämfört med målet om 60, mot att 43 studenter registrerades motsvarande termin året innan jämfört med det dåvarande målet om 40. Vidare gavs inte magisterprogrammet i specialpedagogik under höstterminen 2013, jämfört med att det ställdes in hösten 2012. I programgruppen yrkesspecialister ökade antalet platser till 239 höstterminen 2013 från 229 platser hösten 2012, men antalet registrerade minskade till 169 från 189 hösten 2012. Noterbart är att samtliga speciallärarprogram och specialpedagogprogrammet upplevde ett minskat söktryck. Det för hösten 2012 nya programmet kompletterande pedagogisk utbildning hade få förstahandssökande höstterminen 2013 och ställdes in. Rekryteringen till högskolans påbyggnadsutbildningar som ges på engelska sjönk till 50 registrerade hösten 2013 mot 115 registrerade hösten 2012. Alla påbyggnadsprogram som ges på engelska rekryterade 2013 under rekryteringsmålet. Här ska dock lyftas fram att utbytesstudenter deltar i flera av programkurserna och att dessa utbytesstudenter inte registreras på program. Eftersom antalet programregistrerade relativt sett sjönk mer än rekryteringsmålet så minskade måluppfyllelsen. En förklaring till den lägre måluppfyllelsen är att det relativt populära International marketing ställdes in för höstterminen2013, detta som en konsekvens av en översyn av programmet, vilket i sin tur föranleddes av att UKÄ 18 av 80 Sidan 90 av 231

Ärende 9 bilaga 1 under 2012 lämnade omdömet bristande kvalitet om högskolans magisterexamen i företagsekonomi. Utökat antal programnybörjare Tabell 1 Programnybörjare År Förskollärarprogram Högskoleingenjörsprogram 2011 87 159 2012 199 176 2013 174 226 Not: Siffran för år 2011 avser endast nybörjare inom ramen för den nya lärarutbildningen. Källa: Ladok Högskolan har under året i uppdrag att öka antalet programnybörjare på förskollärarprogrammet vilket inte uppnåtts, samt att öka antalet programnybörjare på högskoleingenjörsprogrammen med tio, vilket uppnåtts. Breddad rekrytering Bland högskolenybörjarna på Sveriges lärosäten 2009/2010 hade 34 procent högutbildade föräldrar med minst en treårig eftergymnasial utbildning. Bland MDH:s nybörjare är siffran 28 procent. Under året har det gjorts insatser i Södermanland för att öka intresset för MDH bland de målgrupper som inte tänker sig högskolestudier som ett självklart val. Fokus har särskilt lagts på befolkningen med utländsk härkomst och den del av befolkningen som har låg utbildningsbakgrund. Insatserna har koncentrerats till att informera om hur det är att studera på högskolan och hur MDH:s utbud ser ut. Informationen har riktats till grupper inom den kommunala vuxenutbildningen, folkhögskolor, svenska för invandrare, Arbetsförmedlingen och ytterligare grupper som Eskilstuna kommun och Arbetsförmedlingen har haft riktade insatser för, med syfte att dessa grupper ska komma ut i arbetslivet eller börja studera. Högskolan erbjuder även förutbildning i form av naturvetenskapligt/tekniskt basår för att underlätta övergången till högskolestudier. Högskolan har under året i samarbete med Eskilstuna kommun och Västerås stad bedrivit de två projekten Hello World och Hello People. Det är fyra veckor långa sommarkurser för gymnasieelever som genomförts i syfte att motverka könssegregerade utbildningsval. MDH erbjuder stöd i studierna för samtliga studenter via KLOK-verkstan och genom KLOKkurser där studenterna kan förbättra sina kunskaper och färdigheter i skrivande, matematik, studieteknik och karriärvägledning. Högskolan deltar i det nationella nätverket Include som erbjuder nätverksträffar och konferenser för högskolans personal som behandlar metoder och modeller kring breddad rekrytering. Antal studenter Nedan redovisas det totala antalet helårsstudenter vid MDH för perioden 2009-2013. Diagram 3 Antal helårsstudenter 2009-2013 19 av 80 Sidan 91 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Källa: Ladok Antalet helårsstudenter har under 2013 minskat jämfört med 2011 och 2012. Utvecklingen är delvis väntad då högskolans långsiktiga planering är att minska antalet helårsstudenter i syfte att anpassa utbildningsvolymen till minskningen av högskolans takbelopp. Effekterna av de åtgärder som vidtagits har dock gått snabbare än förväntat och årets utfall ligger därför under högskolans planering för innevarande år. Per utbildningsområde fördelar sig antalet helårsstudenter för perioden 2009-2013 enligt nedan. Tabell 2 Helårsstudenter uppdelat på utbildningsområde 2009-2013 Utbildningsområde 2009 2010 2011 2012 2013 Design 176 169 180 170 159 Humaniora 662 727 715 765 513 Medicin 620 712 743 772 506 Musik 91 87 93 88 73 Naturvetenskap 863 895 1 016 741 641 Samhällsvetenskap 2 032 2 259 2 307 2 199 2 147 Teater 27 28 31 37 19 Teknik 1 432 1 498 1 464 1 351 1 367 Undervisning 671 740 726 784 705 Verksamhetsförlagd utb. 95 Vård 923 926 826 818 1 146 Totalt 7 496 8 042 8 101 7 724 7 371 De flesta utbildningsområden har under 2013 minskat i omfång med undantag för områdena teknik och vård. Den stora ökningen inom utbildningsområdet vård beror på att högskolan under det andra halvåret såg över kursklassificeringen av sjuksköterskeutbildningen och omklassificerade kurser från medicin- till vårdområdet. De relativt stora minskningarna inom områdena humaniora, naturvetenskap och teater är planerade och är konsekvenser av högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2013-2016 där det bland annat 20 av 80 Sidan 92 av 231

Ärende 9 bilaga 1 beslutades att vissa språk- och miljöutbildningar skulle avvecklas. För undervisning är utbildningsvolymen i princip oförändrad jämfört med 2012 om man tar hänsyn till att den verksamhetsförlagda utbildningen under 2013 har lagts över i ett eget utbildningsområde. Studieprestationer Nedan redovisas det totala antalet helårsprestationer vid MDH för perioden 2009-2013. Diagram 4 Antal helårsprestationer 2009-2013 Källa: Ladok Helårsprestationerna har minskat något jämfört med föregående år. Mot bakgrund av den minskade studentpopulationen är detta väntat då det finns en korrelation däremellan. Vid en jämförelse med 2009 då högskolan hade något fler helårsstudenter än 2013 kan dock konstateras att det är fler helårsprestationer i år. Nedan redovisas antalet helårsprestationer uppdelat per utbildningsområde för perioden 2009-2013. Tabell 3 Helårsprestationer uppdelat på utbildningsområde 2009-2013 Utbildningsområde 2009 2010 2011 2012 2013 Design 139 138 144 126 128 Humaniora 430 433 475 510 390 Medicin 606 623 718 719 466 Musik 82 43 91 87 59 Naturvetenskap 691 681 748 619 476 Samhällsvetenskap 1537 1611 1726 1773 1749 Teater 24 24 23 30 21 Teknik 1017 1195 1188 1111 1105 Undervisning 584 630 675 704 648 Verksamhetsförlagd utb. 100 Vård 839 833 780 727 1027 Totalt 5 948 6 212 6 568 6 407 6 169 21 av 80 Sidan 93 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Helårsprestationerna följer utvecklingen av antalet helårsstudenter och i reella tal har antalet helårsprestationer minskat inom de flesta områden. Det enda som ökat nämnvärt är vård vilket beror, som nämnts ovan, på att ett antal helårsstudenter och helårsprestationer blivit omflyttade till detta område under året. Medicin minskar av samma anledning. Från och med 2013 ska högskolan redovisa antalet studenter som inte tar poäng enligt definitionen att det är en person (helårsstudent) som varit registrerad på en kurs under höstterminen 2012 och som inte har tagit några poäng på denna kurs under höstterminen 2012 eller vårterminen 2013. Utifrån den definitionen är 453 helårsstudenter eller 13 procent av helårsstudenterna vid högskolan studenter som inte har tagit några poäng. Högskolan anser dock inte att detta är ett bra mått av två anledningar. För det första så spelar lärosätenas upplägg av kurser en stor roll för utfallet. Om en termin delas upp i fyra separata kurser om 7,5 högskolepoäng och en student tar poäng på en kurs och inte på övriga tre blir studenten utan resultat på 75 procent av terminen. Utfallet blir då i princip samma sak som prestationsgraden vilket också MDH:s höga andel studenter som inte tar poäng visar. Om lärosätet istället väljer att lägga upp samma utbildning som en kurs om 30 högskolepoäng med fyra delkurser hade samma student med resultat från en delkurs blivit en presterande student för hela terminen. Att läsa exakt samma kurser/delkurser ger alltså två olika utfall beroende på hur lärosätet valt att administrera sina kurser. Det andra skälet till att högskolan är tveksam till måttet är att en student kan vara aktiv på en utbildning och gå på tentor utan att klara dem. Dessa studenter är aktiva på kursen och högskolan lägger resurser på dem, men de kommer ändå med i statistiken som studenter utan poäng. Genomsnittlig prestationsgrad UKÄ har under året lanserat en ny definition av prestationsgrad som består av de poäng som den utvalda studentpopulationen har tagit samma termin de varit registrerade samt de tre därpå följande terminerna i relation till det antal helårsstudenter populationen utgör. För närvarande har högskolan ingen möjlighet att följa upp prestationsgraden enligt denna nya definition varför prestationsgraden här liksom tidigare år mäts genom att dividera antalet helårsprestationer under året med antalet helårsstudenter. Nedan redovisas den genomsnittliga prestationsgraden för MDH för perioden 2009-2013. Diagram 5 Genomsnittlig prestationsgrad 2009-2013 22 av 80 Sidan 94 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Källa: Ladok Den genomsnittliga prestationsgraden är för 2013 något över nivån för 2012. Dessa siffror är dock inte helt jämförbara då verksamhetsåret för helårsstudenter under 2012 bara var 39 veckor vilket drev upp den siffran. Det innebär att högskolan har ökat prestationsgraden mer till 2013 än vad som framgår av diagrammet. Ökningen beror dels på att högskolan systematiskt har arbetat med att höja prestationsgraden, dels på att antalet helårsstudenter har sjunkit under de senaste två åren vilket i normalfallet leder till en något ökad prestationsgrad. Nedan redovisas den genomsnittliga prestationsgraden uppdelat per utbildningsområde för perioden 2009-2013. Tabell 4 Genomsnittlig prestationsgrad uppdelat på utbildningsområde 2009-2013 Utbildningsområde 2009 2010 2011 2012 2013 Design 79% 81% 80% 74% 81% Humaniora 65% 60% 66% 67% 76% Medicin 98% 87% 97% 93% 92% Musik 91% 50% 98% 99% 81% Naturvetenskap 80% 76% 74% 84% 74% Samhällsvetenskap 76% 71% 75% 81% 81% Teater 89% 86% 75% 81% 111% Teknik 71% 80% 81% 82% 81% Undervisning 87% 85% 93% 90% 92% Verksamhetsförlagd utb. 105% Vård 91% 90% 94% 89% 90% Totalt 79% 77% 81% 83% 84% Bland prestationsgraderna per utbildningsområde utmärker sig humaniora, design och teater positivt genom att ha ökat sin prestationsgrad kraftigt. Den ökade prestationsgraden inom design innebär emellertid att högskolan är tillbaka på tidigare års nivåer. För humaniora och teater rör det sig dock om de högsta nivåerna under uppföljningsperioden. Anledningen till 23 av 80 Sidan 95 av 231

Ärende 9 bilaga 1 det är att vissa språkutbildningar inom humaniora samt verksamheten inom teater är under avveckling vilket gör att prestationsgraden då ökar eftersom det fortsätter att komma in prestationer samtidigt som det inte nyregistreras några helårsstudenter. Nedgången i prestationsgraden för naturvetenskap beror på en minskad prestation inom området matematik/tillämpad matematik. Prestationer relaterat till kostnader inom verksamhetsområdet grundutbildning enligt FÅB 3:1 Över tid har resurstilldelningen från regeringen avgörande betydelse för kostnadsutvecklingen på totalnivå. Eftersom anslagstilldelningen är olika beroende på utbildningsområde så kommer förändringar i relationen av antalet studenter inom de olika områdena också att påverka kostnadsutvecklingen. Diagram 5 Kostnad per helårsstudent totalt Kostnaden per helårsstudent sjönk mellan 2009 och 2010 för att sedan vända uppåt från 2011 och framåt. För 2013 fortsätter uppgången och kostnaden per helårsstudent är nu 76 396 kronor per helårsstudent. Såväl kostnader som antalet helårsstudenter har minskat under året, men då helårsstudenterna har minskat mer än kostnaden stiger kostnaden per helårsstudent. Resultatet är väntat då MDH för närvarande befinner sig i en neddragningsfas där antalet helårsstudenter minskas för att ligga i nivå med takbeloppet. Det är då naturligt att det tar viss tid innan kostnaderna anpassar sig till den mindre verksamheten. Kostnaderna på akademinivå inkluderar interna transaktioner och är därmed inte direkt jämförbara med kostnaderna per prestation på högskolenivå. 24 av 80 Sidan 96 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Diagram 6 Kostnad per helårsstudent uppdelat per akademi När man bryter ner siffrorna på akademinivå ser man att akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) och akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har ökat sina kostnader per helårsstudent medan akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) och akademin för innovation, design och teknik (IDT) har minskat. Statistiken för EST och HVV är dock inte jämförbar med tidigare år då verksamhet inom områdena psykologi och sociologi har flyttats från EST till HVV. För HVV innebär överflytten att de får ett ökat antal helårsstudenter inom utbildningsområdet samhällsvetenskap som har en lägre ersättning än de vårdutbildningar de traditionellt har gett. Den verksamhet som övertagits har därmed också en lägre kostnad vilket ger en minskning totalt i kostnad per helårsstudent. Ökningen av kostnaden per helårsstudent för UKK beror dels på att kostnaderna ännu inte har anpassat sig till den nya lägre nivån av helårsstudenter, dels att ett antal språkutbildningar med ersättning inom utbildningsområdet humaniora har avvecklats och att den genomsnittliga intäkten per helårsstudent för akademin därmed har ökat. Diagram 7 Kostnader per helårsprestation totalt 25 av 80 Sidan 97 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Kostnaden per helårsprestation visar mindre variation än kostnaden per helårsstudent och har de senaste åren legat kring 90 000 kronor med undantag av 2011 då det var något lägre. För 2013 har kostnaden per helårsprestation ökat något och det har att göra med att helårsprestationerna har minskat. Diagram 8 Kostnader per helårsprestation uppdelat per akademi Även när man ser till kostnaden per prestation märks förflyttningen av samhällsvetenskapliga ämnen till HVV där kostnaden per presation har sjunkit jämfört med såväl 2012 som tidigare år. UKK har en stigande kostnad per prestation, vilket kan tillskrivas att antalet prestationer har minskat mer än kostnaderna de senaste åren samt att utbildningar inom utbildningsområdet humaniora har avvecklats. 26 av 80 Sidan 98 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Genomströmning Genomströmning kan mätas på olika sätt beroende på vad som är start och slutpunkt för mätningen. I det följande definieras genomströmning i enlighet med de interna mål som MDH har satt upp som antalet registrerade studenter termin tre jämfört med antalet registrerade studenter termin ett respektive antalet registrerade studenter termin sex jämfört med antalet registrerade termin ett. Tidigare år har genomströmningen presenterats terminsvis men är från och med i år ändrat till att redovisas årsvis. Anledningen är att det utfall som redovisats för vårterminerna har gällt ett fåtal program som i de flesta fall även ges med start under höstterminen. Högskolestyrelsen har satt som mål att minst 80 procent av antalet studenter som påbörjar ett program ska vara kvar termin tre, det vill säga att de inte avslutar sina studier under eller strax efter det första läsåret. Tabell 5 Genomströmning termin 3 2009 2010 2011 2012 2013 Svenskspråkiga nybörjarprogram 77% 77% 77% 78% 75% Engelskspråkiga nybörjarprogram 76% 73% 80% 60% 71% Masterprogram 70% 74% 82% 61% 62% Källa: Ladok Av sammanställningen ovan kan man se att genomströmningen för svenskspråkiga nybörjarprogram har legat relativt konstant de senaste åren för att 2013 sjunka något. Förändringen är dock relativt liten och ingen specifik förklaring har kunnat hittas. För engelskspråkiga nybörjarprogram har genomströmningen till 2013 tvärtemot ökat och börjar nu närma sig de nivåer som de hade 2009 och 2010. Det är svårt att säga om det är tillfälligt eller om det är en permanent tillbakagång. De engelskspråkiga programmen har i och med införandet av studieavgifter haft en förändring av studentpopulationen och det är svårt att veta hur det påverkar genomströmningen. För masterprogrammen ligger genomströmningen fortsatt lågt på dryga 60 procent. En anledning till detta är att vissa masterprogram har möjlighet till avslut på magisternivå redan efter två terminer och trots att studenten då genomfört en hel utbildning blir genomströmningen på programmet lågt enligt den definition som har satts upp. För programtermin sex har MDH satt som mål att minst 66 procent av antalet studenter som påbörjar ett program på högskolan ska vara kvar. Tabell 6 Genomströmning termin 6 2009 2010 2011 2012 2013 Svenskspråkiga nybörjarprogram 62% 59% 62% 63% 64% Engelskspråkiga nybörjarprogram 56% 50% 54% 49% 58% Källa: Ladok Genomströmningen för svenskspråkiga nybörjarprogram har ökat något jämfört med tidigare år under mätperioden, men når inte riktigt upp till högskolans mål om en genomströmning om 66 procent. Även här rör det sig om en liten förändring jämfört med tidigare år och det finns ingen enskild förklaring som kan lyftas fram. För engelskspråkiga nybörjarprogram 27 av 80 Sidan 99 av 231

Ärende 9 bilaga 1 varierar genomströmningen mer mellan åren och är 58 procent för 2013 vilket är den högsta genomströmningen under uppföljningsperioden. Detta beror med största sannolikhet på att utbudet av engelskspråkiga program är relativt litet och att enstaka variationer i genomströmning på programmen ger stort utslag i kategorin. Studieverkstan KLOK KLOK är ett studiestöd som finns parallellt med ordinarie studier och stödet vänder sig till alla studenter oavsett utbildning och ämnen. KLOK tillhandahåller dagligt stöd i KLOK-verkstan med skrivsupport i både svenska och engelska, mattesupport och karriärvägledning. KLOK tillhandahåller också fyra korta poänggivande kurser inom områdena studieteknik, skrivprocess, informationssökning och kompetensinventering. Fokus för verksamheten ligger på praktiska verktyg och generella färdigheter för studentens studier och kommande arbetsliv. Under 2013 var 1 002 studenter registrerade på KLOK-kurser, jämfört med 1 103 under 2012 och 1 270 under 2011. Kursutvärderingar visar att studenter som deltar på KLOK-kurser överlag är mycket nöjda med kurserna och anser att kurserna har gett dem användbar kunskap för sina studier och för kommande arbetsliv. Under året genomfördes en utvärdering av Studieverkstan KLOK där man tittade på verksamhetens uppdrag, styrning och effekter. Två av slutsatserna var att verksamhetens uppdrag behöver tydliggöras samt att styrningen kan anpassas mer utifrån uppdraget. Tabell 7 Antal besök i KLOK-verkstan 2011 2012 2013 Mattesupport 742 610* 793 Skrivsupport 292 239 215 Writing support 95 81 101 Karriärvägledning 241 245 323 Summa 1370 1175 1437 *Saknas fullständig statistik under tio veckor vilket uppskattningsvis motsvarar 100-150 besök. Källa: Närvarolistor Antalet besökare under året har ökat och karriärvägledningen står för den högsta procentuella ökningen med 32 procent fler besök jämfört med 2012. Även Writing support har en markant ökning besök. Mattesupporten ligger kvar på sitt höga antal besökare, medan Skrivsupporten fortsätter att minska i antal besök. Inom ramen för utvärderingen av Studieverkstan KLOK fanns under oktober månad möjligheten för besökare i supporten att fylla i en pappersenkät. Resultaten av enkäten tyder på att stödet i KLOK-verkstan har varit till nytta för studentens studier, har bidragit till studentens kvarvaro på utbildningen samt att KLOK behövs som komplement till undervisning och kurslitteratur som finns på kurser och program. Examina En utfärdad examen registreras både på det år som studenten tagit de sista poängen som ingår i dennes examen och datumet för utfärdandet av examen. Själva datumet för utfärdandet av examen kan vara ett eller flera år senare varför diagrammen nedan visar en 28 av 80 Sidan 100 av 231

Ärende 9 bilaga 1 ögonblicksbild från den 31 december 2013. Siffrorna från framförallt de senaste åren kommer alltså att öka på grund av sent uttagna examina. Diagram 9 Antal utfärdade examina per år 2009-2013 Not: Under 2013 har antalet slutförda och utfärdade examina under åren 2010 och 2012 ökat med en examen vardera jämfört med årsredovisningen 2012. Anledningen till det är att det vid en manuell kontroll upptäcktes att dessa två examina inte registrerats i Ladok. Inregistrering har därför skett retroaktivt. Källa: Ladok Antalet examina som utfärdas för utbildningar slutförda under året var 1 604 stycken jämfört med de 1 502 examina som registrerades för 2012 under 2012. 2013 har alltså det högsta antalet slutförda examina registrerade och slutförda under samma år för uppföljningsperioden. Den allmänna trenden över flera år visar att det totala antalet examina utfärdade vid MDH ökar stadigt. Förklaringar till detta kan vara att det efter införande av en ny examensstruktur och examensordning krävs en utfärdad examen om 180 hp från grundnivå för att få ut en magister- eller masterexamen, och att högskolan har ökat sin fokusering på just uttag av examina. Diagram 10 Antal utfärdade examina för utbildningar slutförda under ett visst år fördelat på fyra examenskategorier 29 av 80 Sidan 101 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Källa: Ladok Antalet yrkesexamina på grundnivå har legat mellan 515 och 590 examina de senaste åren och noteringen för 2013 ligger i linje med tidigare år. Antalet yrkesexamina på avancerad nivå har en långsamt uppåtgående trend de senaste fyra åren och ligger väsentligt över antalet examina slutförda och registrerade under 2009 som är det första året i uppföljningsperioden. Generella examina på grundnivå överstiger föregående år och här ser den positiva trenden med ett ökande antal examina ut att hålla i sig. Avvikande i den allmänna uppgången är att generella examina på avancerad nivå minskade avsevärt under 2012 och även har fortsatt att minska under 2013. En anledning är att införandet av studieavgifter har resulterat i färre studenter på master- och magisterprogram som leder till generell examen. Studentinflytande Studentinflytande är studenternas möjlighet att utvärdera och påverka sin utbildning och studiesituation, vilket är en viktig del i såväl högskolans utbildningar som i det övergripande kvalitetsarbetet. Det reglerade studentinflytandet inom högskolan omfattar två delar: organisatoriskt studentinflytande i form av studentrepresentanter i beslutande och beredande organ samt möjlighet till kursvärderingar. Det organisatoriska studentinflytandearbetet utövas av högskolestyrelsens erkända studentkår, Mälardalens Studentkår. Studentkåren utser studenter som representanter i högskolans beredande och beslutande organ. Studentrepresentanter som deltar i högskoleoch akademiövergripande nämnder och råd har rätt till arvode. Högskolan och Mälardalens Studentkår har en kontinuerlig dialog kring studentrepresentation på programnivå. Rektor och förvaltningschef träffar också Studentkåren varje månad under informella former för att delge varandra information om respektive verksamheter. 30 av 80 Sidan 102 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Enligt Mälardalens Studentkår finns det svårigheter att upprätthålla en kontinuitet i studentrepresentationen. Det är emellanåt svårt att rekrytera studentrepresentanter men trots utmaningar med att rekrytera studentrepresentanter, i synnerhet för en längre tid, anser Studentkåren att studentinflytandet fungerar. Studentkårens yttranden på central nivå ges stor betydelse, vilket är en viktig faktor i fortsatt studentengagemang och i rekryteringsarbetet av studentrepresentanter. Samtliga studenter har efter varje avslutad kurs möjligheten att utvärdera dess innehåll genom ett högskolegemensamt kursvärderingssystem. Utöver kursvärderingar har studenterna möjlighet att besvara en studentenkät vars syfte är att följa upp studenternas syn på studiemiljö och utvalda delar av högskolans service. Om en student vill veta mer om sina rättigheter och skyldigheter kan studenten vända sig till högskolans student- och doktorandombudsman som är en opartisk servicefunktion för alla studenter. Servicefunktionens huvudsakliga uppgift är att ge stöd och vägledning till studenter och doktorander gällande deras kontakter med högskolan och dess anställda. Om en student känner sig trakasserad eller diskriminerad kan studenten vända sig till högskolans mångfaldsstrateg. Samverkan MDH har formulerat mål för samverkan och samproduktion som återfinns i högskolans verksamhetsmål 2013-2016. De mål som berör utbildning på grundnivå och avancerad nivå är: Högskolan har tecknat långsiktiga samarbetsavtal med högst tio företag som företrädesvis är verksamma internationellt. Högskolan har tecknat långsiktiga samarbetsavtal med minst fem offentliga aktörer. Under 2013 har strategiska avtal med näringslivet tecknats med ABB Sverige samt Volvo CE. Avtalet med ABB Sverige är ett exempel på samproduktion där avtalet realiseras via aktivitetsplaner som bland annat innehåller att ABB ska erbjuda gästföreläsningar, minst 50 sommarpraktikplatser och att ABB har representanter i bland annat branschråd och styrelser på MDH. Enligt avtalet ska aktivitetsplanerna revideras löpande. MDH har hittills tecknat fem strategiska avtal med offentliga aktörer: Strängnäs kommun, Regionförbundet Sörmland, Eskilstuna kommun kring näringslivsutveckling samt Västerås stad och Eskilstuna kommun genom Samhällskontraktet. Samhällskontraktet får betydelse för MDH:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå genom det arbete som bedrivs i samarbete med kommunerna för att utveckla branschråd och verksamhetsförlagd utbildning. Via den särskilda satsningen på Karriärtorget inom ramen för Samhällskontraktet, har arbetet fortsatt med att utveckla och erbjuda de skräddarsydda koncepten exjobbsdagar riktade mot sju utbildningsprogram, mentorsprogram och karriärdagar. Karriärtorget ger möjligheter för MDH att samverka med regionens arbetsgivare genom annonsering av jobb och examensarbeten, samt erbjuda möjlighet att boka in sig på Karriärtorgets utställningsplatser och att boka skräddarsydda After-school träffar. 31 av 80 Sidan 103 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Prestationer inom verksamhetsområdet samverkan grundutbildning enligt FÅB 3:1 Uppdragsutbildning Ett mått på samverkan inom grundutbildningen är uppdragsverksamheten, som omfattar uppdragsutbildning och beställd utbildning. Kostnaderna uppgick under 2013 till 18,9 mnkr, att jämföra med 16,1 mnkr 2012 och 18,9 mnkr 2011. Adjungerade lärare Tabell 8 Adjungerade lärare (helårsekvivalenter inom parantes) 2013 2012 2011 Professor adjungerad 12 (2,1) 11 (2,4) 11 (2,5) Professor gäst 12 (3,4) 11 (2,5) 6 (1,3) Lektor adjungerad 4 (0,5) 0 0 Totalt: 28 (6) 22(4,9 ) 17 (3,8 ) Totalt har antalet adjungerade professorer, gästprofessorer och adjungerade lektorer ökat jämfört med 2012. Ytterligare prestationsmått på samverkan inom grundutbildningen återfinns under avsnittet Särskilda åtaganden Idélab. Internationalisering Nedan redovisas lärares resor med anledning av deras arbetsuppgifter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och som inte är direkt kopplad till forskning. Lärarnas internationella erfarenhet återspeglas i undervisningen och även på sikt i utbildningens innehåll och kan bidra med interkulturalitet och breddande perspektiv. Detta är verktyg som högskolan vill att studenterna ska ha med sig ut i det kommande arbetslivet. Tabell 9 Utresandetillfällen lärare 2011 2012 2013 Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man EU-länder 22 39 20 26 36 39 Övriga Europa - 8 2 5 6 6 OECD utanför Europa 3 3 - - 5 1 Övriga världen 3 13 9 12 9 11 Totalt per kön 28 63 31 43 56 57 Totalt 91 74 113 Källa: Palasso 32 av 80 Sidan 104 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Utlandsvistelsernas längd har ett medianvärde på fyra dygn. Tolv resor varade två veckor eller längre. Lärarnas mobilitet inom grundutbildningen, mätt i antal utlandsresor, har ökat jämfört med föregående år och har fördubblats sedan 2010. Könsfördelningen på resenärerna har varit jämn under året medan det de båda föregående åren varit fler män som rest. Mobilitet bland studenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå MDH strävar efter att erbjuda alla studenter möjlighet till studier utomlands och att öka antalet studenter som reser ut eller kommer till högskolan för att studera. Tabell 10 Inresande utbytesstudenter och antal registrerade på engelska program 2010 2011 2012 2013 Via utbytesavtal 603 556 457 340 Antal registrerade termin 1 på engelska program samt skandinavistikkurser 628 342 267 301 Källa: Ladok Av de inresande utbytesstudenterna kommer flertalet studenter, 251 stycken, via Erasmusavtal. 68 studenter har kommit via MDH:s bilaterala utbytesavtal, nio studenter via Linnaeus-Palme stipendium, fem via International Student Exchange Program (ISEP) och sju via Nordplus. Programmen kan även sökas av svenska studenter vilka är inkluderade i statistiken. Under 2011 fick högskolan sin utbildning i svenska (Skandinavistik) 3 x 30 högskolepoäng, erkänd som behörighetsgivande till studier i Sverige på högskolenivå. Under 2011 omfattade det totalt 146 studenter och under 2012 sjönk siffran till 41, troligen som en konsekvens av studieavgifterna. 2013 har det åter ökat och 135 studenter läste dessa kurser. Antalet studenter som läser kortare introduktionskurser i svenska för utländska studenter under 2013 var 200, att jämföra med 364 under 2012. Minskningen kan vara naturlig mot bakgrund av antalet inresande minskat. Tabell 11 Utresande studenter 2010 2011 2012 2013 Via utbytesavtal 119 139 150 127 Kursblock om 30hp i franska, spanska eller tyska som ges i respektive länder genom MDH 121 167 212 156 Källa: Ladok Antalet utresande studenter som reser genom avtal minskade något under året vilket på sikt kan försvåra möjligheterna att hålla balans i avtalen. 61 studenter reste ut via Erasmusavtal, 39 via MDH:s bilaterala utbytesavtal, tio via ISEP och 13 via stipendier från Linneus-Palme. 33 av 80 Sidan 105 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Antalet studenter som läser en del av sin språkutbildning utomlands minskade 2013 till 2011 års nivå. Studieavgifter för tredjelandsstudenter Under 2013 hade MDH 51 betalande studenter varav 47 påbörjade sina studier vid högskolan, 27 helårsstudenter (HÅS). Under 2012 var siffran 37 studenter (22 HÅS) och 2011 hade högskolan 25 betalande studenter (åtta HÅS). Tabell 12 Betalande studenter från länder utanför EU/EES 2011 2012 2013 Antal studenter 25 37 51 Helårsstudenter 8 22 27 Källa: Agresso och Ladok Högskolan bedömer inte att den studiefinansierade verksamheten har någon särskild inverkan på utbildningarna utöver att det lett till att MDH utvidgat sina rutiner för att anamma denna kategori i så väl administrativa som finansiella system. Antalet inresande avtalsstudenter från länder utanför EU/EES var under året 92, jämfört med 54 under 2012. Antalet utresande var under året 66 jämfört med 48 under 2012. Under 2013 har antalet utbytesavtal med länder utanför EU/EES inte förändrats. Arbetet med att se över avtalen fortsätter löpande för att uppnå balans mellan in- och utresande avtalsstudenter från länder utanför EU/EES. Samarbetet med Migrationsverket har fortsatt. Högskolan menar dock att samarbetet kan förbättras. Ett exempel är behovet av ett förtydligande av lärosätenas rapporteringskyldighet till verket angående studenternas eventuella oegentligheter när de väl är här. Jämlikhet En utvärdering av MDH:s handlingsplan för att säkerställa likabehandling och motverka diskriminering för åren 2011-2013 visar att det har bedrivits ett aktivt likabehandlingsarbete på högskolan och de flesta åtgärdspunkter är genomförda. Högskolan har som målsättning att motverka könssegregerade utbildningsval och att öka andelen av underrepresenterat kön i utbildningsprogram med sned könsfördelning bland registrerade. Inget program bör ha en fördelning bland registrerade som ligger utanför intervallet 70/30. Diagram 11 Andel kvinnor i respektive område för utbildning 34 av 80 Sidan 106 av 231

Ärende 9 bilaga 1 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010 2011 2012 2013 Lärarutbildningar Teknikutbildningar Ekonomiutbildningar Hälso- och välfärdsutbildningar Källa: Ladok Ekonomiutbildningar har totalt sett den mest jämna könsfördelningen med strax över 60 procent kvinnliga registrerade studenter år 2013. Teknikutbildningar har fortsatt kring 30 procent kvinnliga registrerade. Att teknikutbildningar i princip klarar målintervallet beror till stor del på att ämnen som informationsdesign, innovation och miljöteknik har en stor andel kvinnliga studenter. Längst från målintervallet ligger lärarutbildningar och hälso- och välfärdsutbildningar med vardera cirka 85 procent kvinnliga registrerade studenter 2013. Ju lägre ner i åldrarna blivande lärarnas målgrupp är, desto snedare tenderar könsfördelningen bland registrerade studenter att vara. Förskollärarprogrammet har till exempel under flera år haft runt 95 procent kvinnliga studenter. MDH har under året i samarbete med Eskilstuna kommun och Västerås stad bedrivit de två projekten Hello World och Hello People. Det är fyra veckor långa sommarkurser för gymnasieelever som genomförts i syfte att motverka könssegregerade utbildningsval. Sommarkursen Hello World för flickor har genomförts i Eskilstuna och Västerås. Hello People som syftar till att få fler pojkar inom hälsa, vård- och välfärd samt förskola har genomförts i Eskilstuna. Ett grundläggande perspektiv är att utbildningsval inte enbart är en fråga om intresse, utan att det även har starka kopplingar till könsidentitet. Därför har bägge projekten lyft frågor om identitet, genus och normer. Hello-projekten har under året utvärderats av prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå i syfte att avgöra projektens framtid. Slutsatser från utvärderingen ska dras under 2014. 35 av 80 Sidan 107 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Utbildning på forskarnivå Utbud MDH bedriver forskarutbildning med egen examensrätt inom sex forskarutbildningsområden, organiserade i elva forskarutbildningsämnen. Utöver detta samarbetar högskolan med andra lärosäten inom nio nationella forskarskolor. Dessa är högskolans sex forskarutbildningsområden: - Inbyggda system med forskarutbildningsämnena datavetenskap samt elektronik. - Innovation och produktrealisering med forskarutbildningsämnet innovation och design. - Miljö- energi och resursoptimering med forskarutbildningsämnena energi- och miljöteknik, matematik/tillämpad matematik samt bioteknik/kemiteknik - Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning med forskarutbildningsämnena industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap. - Didaktik med forskarutbildningsämnena didaktik samt naturvetenskapernas och teknikens didaktik. - Hälsa och välfärd med forskarutbildningsämnet vårdvetenskap. Rekrytering Antagning till forskarutbildning Diagrammet visar antalet antagna doktorander till forskarutbildning vid MDH för perioden 2011-2013 uppdelat per år och avsedd examen. Diagram 12 Antal antagna doktorander till utbildning på forskarnivå uppdelat per år och avsedd examen. Antal 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2011 2012 2013 Antagen till doktor 36 56 25 Antagen till lic 6 12 9 Källa: Ladok 36 av 80 Sidan 108 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Som framgår av diagrammet ligger årets antagningsnivå under nivån för de båda jämförelseåren. Att 2012 års antagningssiffror sticker ut beror på två större satsningar som genomfördes under 2012, dels genom uppstart av forskarutbildning inom vårdvetenskap, dels på att en företagsforskarskola inleddes. Inga sådana större samlade antagningsomgångar har ägt rum under 2013. Av de 34 doktorander som antogs under 2013 antogs 25 stycken till utbildning mot doktorsexamen och nio till utbildning mot licentiatexamen. Könsfördelningen bland de antagna doktoranderna, oberoende av examensmål, ligger för 2013 på 41 procent kvinnor. Motsvarande andel antagna kvinnor låg på 53 procent kvinnor 2012 respektive 21 procent kvinnor 2011. Anledningen till den höga andelen antagna kvinnor 2012 är starten av forskarutbildning inom forskarutbildningsämnet vårdvetenskap. Könsfördelningen bland de antagna doktoranderna för 2013 ligger inom högskolans uppsatta mål, att det underrepresenterade könet bland aktiva doktorander inte understiger 40 procent. Antal doktorander Diagram 13 Antal aktiva doktorander för åren 2011-2013 uppdelat per år och forskarutbildningsämne. 60 50 40 30 20 10 0 DV EK ID EMTEK BIO INDEK AV MAT DID NT DID VV 2011 43 4 30 34 1 14 3 9 11 2 0 2012 51 6 38 30 0 10 6 8 21 0 22 2013 55 8 36 35 0 9 6 13 28 1 22 Källa: Ladok. DV = datavetenskap; EK = elektronik; ID = innovation och design; EMTEK = energi- och miljöteknik; BIO = bioteknik/kemiteknik; INDEK = industriell ekonomi och organisation; AV = arbetslivsvetenskap; MAT = matematik/tillämpad matematik; DID = didaktik; NT DID = naturvetenskapernas och teknikens didaktik; VV = vårdvetenskap. Antalet aktiva 2 doktorander var under året 213, en ökning i jämförelse med 2012 då 192 doktorander var aktiva och 2011 då 151 doktorander var aktiva. Uppgifterna om totalt antal aktiva doktorander vid MDH inkluderar såväl dem som var antagna till licentiatexamen som till doktorsexamen. Uppgifter om doktorander som hade handledning och bedrev forskarstudier vid högskolan, men som var antagna vid andra lärosäten är inte inkluderade i ovanstående uppgifter. 2 En aktiv doktorand avser en doktorand som har en registrerad aktivitet om minst 1 procent. Aktivitetsgraden baseras på uppgifter inrapporterade till Statistiska centralbyrån. 37 av 80 Sidan 109 av 231

Ärende 9 bilaga 1 De 213 aktiva doktoranderna hade under 2013 en genomsnittlig aktivitetsgrad på 67 procent. Detta ligger i linje med den genomsnittliga aktivitetsgraden under 2012 som låg på 66 procent för de då 192 aktiva doktoranderna. De 213 aktiva doktoranderna under 2013 motsvarar 142 heltidsekvivalenter. Detta motsvarar en ökning av antalet doktorander som studerar på heltid jämfört med 2012 då motsvarande siffra låg på 126 doktorander och i jämförelse med 2011 då de aktiva doktoranderna utgjorde drygt 100 heltidsekvivalenter. Diagram 14 Könsfördelning andel kvinnor och män. 100% 90% 80% 70% 60% Målintervall 60:40 50% 40% 30% 20% 10% 0% DV EK ID EMTEK INDEK AV MAT DID NT DID VV Kvinnor 22% 13% 44% 29% 33% 33% 23% 75% 0% 91% Män 78% 88% 56% 71% 67% 67% 77% 25% 100% 9% Källa: Ladok. DV = datavetenskap; EK = elektronik; ID = innovation och design; EMTEK = energi- och miljöteknik; BIO = bioteknik/kemiteknik; INDEK = industriell ekonomi och organisation; AV = arbetslivsvetenskap; MAT = matematik/tillämpad matematik; DID = didaktik; NT DID = naturvetenskapernas och teknikens didaktik; VV = vårdvetenskap. Andelen kvinnor bland högskolans aktiva doktorander uppgick för 2013 till 41 procent. Detta är en ökning i jämförelse med de föregående två åren, då 40 procent (2012) respektive 34 procent (2011) av de aktiva doktoranderna var kvinnor. Årets könsfördelning uppfyller högskolans målsättning om att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent. Även om könsfördelningen bland aktiva doktorander under 2013 uppfyllde högskolas mål om könsfördelning så var situationen sämre för de enskilda forskarutbildningsämnena. Som framgår av diagrammet var det endast innovation och design som låg inom det uppsatta målet med 44 procent kvinnor. Examina Doktorsexamina per år Diagrammet visar antalet utfärdade doktorsexamina per år för perioden 2011-2013. Staplarnas nedre del visar antalet doktorsexamina under 2013 utan föregående licentiatexamina. Diagram 15 Antal utfärdade doktorsexamina per år. 38 av 80 Sidan 110 av 231

Ärende 9 bilaga 1 20 15 10 5 Källa: Ladok. 0 2011 2012 2013 Doktor med föregående lic 8 7 5 Doktor utan föregående lic 9 13 6 Under 2013 tog totalt elva doktorander ut en doktorsexamen. Detta var en minskning av antalet utfärdade doktorsexamina i jämförelse med föregående två år då 20 (2012) respektive 17 (2011) doktorsexamina utfärdades. Andelen kvinnor som tog ut en doktorsexamen under 2013 låg på 27 procent, tre stycken. Föregående två år låg denna siffra på 35 procent och motsvarade sju under 2012 respektive sex under 2011. Licentiatexamina per år Diagrammet visar antalet licentiatexamina utfärdade per år för perioden 2011-2013. Staplarnas nedre del visar antalet utfärdade licentiatexamina för doktorander med licentiatexamen som slutmål. Diagram 16 Antal utfärdade licentiatexamina per år och avsedd examen 20 15 10 5 Källa: Ladok. 0 2011 2012 2013 Antagen till Doktor 6 14 7 Antagen till Lic 3 5 3 Under 2013 tog totalt tio doktorander ut en licentiatexamen. Detta var en minskning i jämförelse med 2012 då 19 licentiatexamina utfärdades. Antalet licentiatexamina för 2013 kan jämföras med nivåerna för åren 2009, 2010 och 2011 då nio, elva respektive nio examina utfärdades. Majoriteten av dem som tog ut en licentiatexamen är antagna till en utbildning 39 av 80 Sidan 111 av 231

Ärende 9 bilaga 1 på forskarnivå som avses avslutas med en doktorsexamen. Andelen kvinnor bland dem som avlagt en licentiatexamen under 2013 var 30 procent. Detta är en ökning i jämförelse med 2012 då andelen var 26 procent, men årets siffror motsvarar en minskning jämfört med 2011 då andelen kvinnor låg på 33 procent. Prestationer relaterade till kostnader inom verksamhetsområdet forskarutbildning enligt FÅB 3:1 Som redogjordes i årsredovisningen för 2012 kommer kostnader relaterade till forskarutbildning framöver att redovisas för en längre tidsperiod. Detta för att reducera ojämnheter i kostnad per uttagen examen som uppstår till följd av riktade satsningar inom verksamhetsområdet forskarutbildning som högskolan genomför mellan åren. Liksom för 2012 är kostnadsredovisningen för 2013 även uppdelad per etablerad forskningsinriktning och avsikten är att från och med 2014 års årsredovisning särredovisa prestationer relaterade till kostnader för forskarutbildning per etablerad forskningsinriktning. Den totala kostnaden för utbildning på forskarnivå vid MDH låg för 2013 på 86 432 tkr. Detta är en ökning av kostnaden för verksamhetsområdet i jämförelse med den totala kostnaden för utbildning på forskarnivå för 2012 som låg på 76 219 tkr. Mellan åren har högskolans volym på forskarutbildningen ökat och motsvarade under 2013 142 heltidsdoktorander som aktivt bedrev forskarstudier vid högskolan under året. Motsvarande siffra för 2012 låg på 126 heltidsdoktorander. Antalet utfärdade doktorsexamina speglar tidigare satsningar som högskolan genomfört minst fyra år tillbaka i tiden. Det totala antalet uttagna doktorsexamina var elva stycken under 2013. Under 2012 ställdes totalt 20 doktorsexamina ut från högskolan. Studentinflytande På MDH finns ett doktorandråd, beståendet av ett högskolegemensamt student- och doktorandombud samt två doktorandrådsrepresentanter per akademi. Doktorandrådet är en naturlig remissinstans och diskussionspartner för fakultetsnämnden och liknande organ inom högskolan och har den specifika uppgiften att bevaka doktorandkollektivets och de enskilda doktorandernas intressen. Doktorandrådets målsättning är att alla doktorander vid MDH ska vara medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. Doktorandrådet bedriver bevakning över forskarutbildningen och arbetar för att utbildningen ska hålla en god kvalitet. Vid samarbetssvårigheter mellan högskolan och enskilda doktorander ger doktorandrådet råd och vägledning. Inom högskolan är doktorander representerade i: - Högskolestyrelsen Fakultetsnämnden Forskarutbildningsutskottet Forskningsutskottet Kommittén för hållbar utveckling Biblioteksrådet 40 av 80 Sidan 112 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Studentkåren Centrala samverkansgruppen Samverkan MDH har formulerat mål för samverkan och samproduktion som återfinns i högskolans verksamhetsmål 2013-2016. De mål som berör högskolans utbildning på forskarnivå är: Högskolan ska öka antalet doktorander inom varje forskningsinriktning som är finansierade med stöd från externa samarbetspartners. Externfinansierade doktorander uppgick år 2012 till 67 stycken, motsvarande siffra för år 2013 var 69. Tabell 13 Externfinansierade doktorander uppdelat per forskningsinriktning Forskningsinriktning 2011 2012 2013 Inbyggda system 15 14 19 Innovation och produktrealisering Industriell ekonomi och organisation Miljö, energi- och resursoptimering Utbildningsvetenskap Hälsa och välfärd Källa: Ladok Totalt 19 26 22 3 3 3 10 10 11 4 9 9 0 5 5 51 67 69 Det finns fem industridoktorander knutna till det strategiska avtalet med ABB Sverige. MDH har under året antagit sex doktorander till företagsforskarskolan REESBE - Resource Efficent Energy Systems in the Built Environment. Forskarskolan är ett samarbete med Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna och 17 företag inom energisektorn. Målet är att öka antalet forskarutbildade i näringslivet. MDH är en av parterna i forskarskolan Developing Mathematics Education med fyra doktorander antagna. Kommundoktoranderna kommer från Eskilstuna Kommun, Kungsörs kommun, Köpings kommun och Kriminalvården i regionen. Forskarskolan finansieras av Vetenskapsrådet. Under 2012-2015 arbetar Västerås stad och MDH i samarbetsprojektet Räkna med Västerås i syfte att förbättra matematikutbildningen i grundskolorna i Västerås stad. Fyra doktorander är antagna inom ramen för projektet. 41 av 80 Sidan 113 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Prestationer inom verksamhetsområdet samverkan och utbildning på forskarnivå enligt FÅB 3:1 Antal doktorander som under 2013 stod registrerade som externt finansierade 3 var 69. Motsvarande siffra för 2012 var 67. Internationalisering Högskolan betonar vikten av att doktorander ges möjlighet att under sin utbildning skapa internationella relationer och vistas i en internationell miljö. Syftet med doktorandernas resor är oftast antingen en kurs/workshop eller en presentation av hittills uppnådda forskningsresultat. Tabell 14 Utresandetillfällen doktorander 2011 2012 2013 Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man EU-länder 13 23 41 45 25 45 Övriga Europa - - 6 5 4 9 OECD utanför Europa 7 6 6 11 9 23 Övriga världen - 4 6 6 2 14 Totalt per kön 20 33 59 67 40 91 Totalt 53 126 131 Källa: Palasso Medianvärdet för doktorandernas vistelser utomlands var fem dygn. Antalet resor som varade två veckor eller längre var tio. En marginell ökning i antalet resor har skett jämfört med föregående år. Antalet resor ska sättas i relation till antalet aktiva doktorander som är 213, jämfört med 192 under 2012, samt att doktorander i regel inte medverkar i internationella sammanhang förrän under den senare delen av sin utbildning. 3 Extern finansiering inkluderar båda SCB kategorierna företagsdoktorand (FTG) och annan anställning utanför högskolan (AUH) 42 av 80 Sidan 114 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Forskning MDH fortsätter att arbeta efter forsknings- och utbildningsstrategin för perioden 2013-2016. En viktig satsning för MDH har under 2013 varit planering och start av den egeninitierade utvärderingen av forskningen vid högskolan. Utvärderingen, MDH:s Evaluation for improved Research quality, förkortad MER14, genomförs enligt beslut i forsknings- och utbildningsstrategin och utförs med stöd av två utvärderingsmetoder. För det första genomförs en bibliometrisk analys, där de vetenskapliga artiklar som MDH-forskare författat, analyseras utifrån publiceringskanal och vilket genomslag artikeln fått i form av citeringar i andra artiklar. För det andra genomförs en peer granskning där forskare från andra lärosäten i världen bedömer forskningen dels utifrån ett skriftligt underlag framtaget av högskolan, dels efter diskussioner med forskare verksamma vid MDH. Resultatet av utvärderingen ska redovisas under det tredje kvartalet 2014. MDH:s forskning finansierades under 2013 genom statligt anslag, medel från forskningsråd och motsvarande, och medel från kommuner, landsting och privata företag. Exempel på externa forskningsfinansiärer som högskolan erhållit medel ifrån är Vetenskapsrådet, Verket för innovationssystem (Vinnova), Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KKstiftelsen), Allmänna arvsfonden, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Dessutom har högskolan tilldelats EU-medel, medel från Energimyndigheten och genom samproduktion med andra lärosäten. Vidare har Vinnova, Energimyndigheten och Formas under 2013 beslutat om etablering av fem strategiska innovationsområden varav MDH är delaktiga i tre (Processindustriell IT och automation, Made in Sweden 2030 - produktion och Metalliska material). De strategiska innovationsområdena är långsiktiga satsningar för att stödja en nationell kraftsamling och stärkt samverkan mellan akademi, samhälle och näringsliv inom områden som är av vikt för Sverige. Under 2013 var 64 procent av högskolans forskning och forskarutbildning externfinansierad, vilket både är ett uttryck för hög kvalitet i högskolans forskning och ett uttryck för hög grad av samverkan i och med att flera av projekten har externa samarbetspartners. Forskningsinriktningar Arbetet med tillämpningen av MDH:s strategimodell för forskning där de sex etablerade forskningsinriktningarna utgör spetsmiljö, utvecklingsmiljö eller forskningsbas har fortsatt under 2013. Utifrån strategimodellen fattades det under året beslut om en ny intern fördelningsmodell av det statliga anslaget för forskning och forskarutbildning. Fördelningsmodellen fördelar anslaget utifrån 1) forskningsbas, 2) prestation och 3) spetsoch utvecklingsdel samt tillfälligt strategiskt stöd. Inbyggda system Inbyggda system är högskolans spetsmiljö inom forskning. Forskningsinriktningen är forskningsintensiv där forskning inom inbyggda system fokuseras mot sex strategiska forskningsområden: realtidsystem, mjukvaruteknik, verifiering och validering, tillförlitliga system, sensorsystem för hälsa och robotik. Forskningsinriktningen består av tretton samverkande forskningsgrupper som alla bidrar till ett eller flera av forskningsområdena. Under året gavs även delar av forskningsinriktningen i uppdrag av rektor att från och med den 1 januari 2014 utveckla och genomföra satsningen på samverkansarenan för hälso- och 43 av 80 Sidan 115 av 231

Ärende 9 bilaga 1 välfärdsteknik med profilering mot användarperspektivet. Utvecklingen och upprättandet av samverkansarenan ska ske i nära samarbete med delar av forskningsinriktningen hälsa och välfärd. Utöver detta är forskningsinriktningen värd för flera stora nationella såväl som internationella satsningar som spänner över flera forskningsområden och forskargrupper. Under året har även arbete pågått med att starta upp den av KK-stiftelsen finansierade forskningsprofilen inbyggda sensorsystem för hälsa. Hälsa och välfärd Hälsa och välfärd är en av högskolans utvecklingsmiljöer inom forskning. Forskningen inom inriktningen är mång- och tvärvetenskaplig och fokuserar på kunskapsområdet i skärningspunkten mellan vård och omsorg. Forskningsinriktningen utgörs av fem samverkande forskarmiljöer: innovation och implementering, hälsa och välfärd i det mångkulturella arbetslivet, ICU 4 child barn- och ungdomsforskning, individcentrerad forskning och äldres hälsa och välfärd. Välfärdsdelen inom forskningsinriktningen har under året förstärkts genom att den arbetslivsvetenskapliga forskningen samlats under hälsa och välfärd. Under året gavs även delar av forskningsinriktningen i uppdrag av rektor att från och med den 1 januari 2014 utveckla och genomföra satsningen på samverkansarenan för hälsooch välfärdsteknik med profilering mot användarperspektivet. Utvecklingen och upprättandet av samverkansarenan ska ske i nära samarbete med delar av forskningsinriktningen inbyggda system. Innovation och produktrealisering Innovation och produktrealisering är en av högskolans utvecklingsmiljöer inom forskning. Forskningen bedrivs inom tre områden: produktrealisering, innovationsledning samt design och visualisering. Forskningen utvecklar kunskap om processer inom innovation och design, med en profilering mot teknik och ofta mot en industriell tillämpning, i nära samverkan med det omgivandet samhället. Forskningsinriktningen har nationella strategiska forskningsmedel tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan inom produktionsteknik (XPRES) och driver samverkansplattformen Mälardalen Industrial Technology Center. Miljö, energi- och resursoptimering/framtiden energi 5 Miljö, energi- och resursoptimering är en av högskolans utvecklingsmiljöer inom forskning. Forskningen inom inriktningen är tvärvetenskaplig med kompetenser inom byggnadsteknik, energiteknik, miljöteknik och tillämpad matematik. Den tvärvetenskapliga forskningen ger en unik möjlighet att hitta lösningar med hållbara energisystem genom experiment, modellering och utveckling av verktyg för analys och styrning. Under året har arbete pågått med rekrytering av doktorander och post-doktorer till den av KK-stiftelsen finansierade forskningsprofilen framtidens energi. Fokus för profilen är förnybar energi och intelligenta energisystem för att spara energi. Utbildningsvetenskap Utbildningsvetenskap är en av högskolans forskningsbaser. Forskningsinriktningen utbildningsvetenskap delas in i fem forskningsmiljöer: barn och unga i skola och samhälle, matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik, språk- och litteraturvetenskap samt ämnenas didaktik, samhälle, interkulturalitet, ledarskap och utvärdering samt matematik/tillämpad matematik. De fyra första forskningsmiljöerna utgör forskningsbas för 4 Interested in Children, youth and their Understandings 5 Forskningsinriktningen heter Framtidens energi från och med den 17 december 2013. 44 av 80 Sidan 116 av 231

Ärende 9 bilaga 1 utbildningsområdet lärarutbildning och för forskarutbildningsområdet didaktik. Den femte forskningsmiljön utgör en högskoleövergripande forskningsbas för grundutbildning och forskarutbildning inom ämnet. Industriell ekonomi och organisation Industriell ekonomi och organisation är en av högskolans forskningsbaser. Sedan början av året består forskningsinriktningen industriell ekonomi, arbetsliv och styrning enbart av forskning inom industriell ekonomi och organisation då den arbetslivsvetenskapliga forskningen samlats inom forskningsinriktningen hälsa och välfärd. Industriell ekonomi och organisation utgör forskningsbas för högskolans utbildningar inom ekonomiområdet. Inom industriell ekonomi och organisation sammanförs forskning i teknik och ekonomiska vetenskaper med fokus på industriell förnyelse, ett område med stor samhällsekonomisk betydelse. Samverkan MDH har formulerat mål för samverkan och samproduktion som återfinns i högskolans verksamhetsmål 2013-2016. De mål som berör högskolans forskning är: Högskolan har tecknat långsiktiga samarbetsavtal med högst tio företag som företrädesvis är verksamma internationellt. Högskolan har tecknat långsiktiga samarbetsavtal med minst fem offentliga aktörer. Högskolans externa forskningsmedel som genereras genom samfinansiering från externa partners i gemensamma forskningsprojekt ska öka. Forskningen sker ofta i samproduktion regionalt, nationellt och globalt tillsammans med både offentlig sektor och näringsliv. Under 2013 har två strategiska avtal med näringslivet tecknats genom avtal med ABB Sverige samt Volvo CE. Avtalet med ABB Sverige är ett exempel på samproduktion där avtalet realiseras via aktivitetsplaner som revideras löpande som bland annat innehåller forskningssamarbeten, adjungerade professorer, forskningsprojekt och företagsdoktorander. MDH har hittills tecknat fem strategiska avtal med offentliga aktörer: Strängnäs kommun, Regionförbundet Sörmland, Eskilstuna kommun kring näringslivsutveckling samt Eskilstuna kommun och Västerås stad genom Samhällskontraktet. Samhällskontraktet har under perioden 2010-2013 finansierat 16 projekt. Av de 16 projekten har elva stycken publicerat 14 vetenskapliga artiklar, tre rapporter (MDH/Samhällskontraktet), tio konferenspapper samt en bok. De 16 projekten har tillsammans presenterat sina konferenspapper vid sammanlagt åtta tillfällen vid internationella konferenser. Två av projekten har under Samhällskontraktets första period etablerat kontakt med internationella nätverk som bedriver forskning kopplat till Samhällskontraktet. Ett exempel med internationell anknytning är projektet Case energi och miljö som har koppling till EU-FP7 projektet Planning for Energy Efficient cities. Externt samfinansierade forskningsmedel Samfinansierad forskning sker i allt större utsträckning och har ökat mellan 2011 och 2013. Detta kan utläsas via de bidrag som kommer från externa samarbetspartners och som även används i den anslagsfinansierade forskningen. 45 av 80 Sidan 117 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Sammanställning: 2011: 62 790 tkr (varav ca 250 tkr grundutbildning) 2012: 74 160 tkr (varav ca 330 tkr grundutbildning) 2013: 117 677 tkr (varav ca 2 127 tkr grundutbildning) Under 2011 återfinns samfinansierade projekt till största delen inom teknik; av dryga 62 mkr återfinns drygt 52 mkr inom teknik (akademin för innovation, design och teknik: 41 mkr, akademin för ekonomi, samhälle och teknik: 11 mkr). 2012 har samma trend: av dryga 74 mkr återfinns cirka 65 mkr inom teknik (akademin för innovation, design och teknik: 57 mkr, akademin för ekonomi, samhälle och teknik: 8 mkr). 2013 visar en större ökning av samfinansiering mot 2011 och 2012. Av 117,7 mkr återfinns 110,3 mkr inom teknik (akademin för innovation, design och teknik dryga 99 mkr och akademin för ekonomi, samhälle och teknik dryga 10 mkr). En stor del av medlen finns inom teknik inom de två forskningsprofilerna Inbyggda system, med forskarskolan ITS EASY och Innovation och produktrealisering med forskarskolan Innofacture. Akademin för hälsa, vård och välfärd har mer än fördubblat sin samfinansiering från 2012 och hamnar 2013 på dryga 3 mkr. Här ingår medel med ca 1 mkr som beviljats akademin för utveckling av Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd (MKHV). I MDH:s nya forskningsprofil inbyggda sensorsystem för hälsa (ESS-H) ska högskolan tillsammans med nio företag samt kommuner och landsting utveckla sensorsystem som främjar hälsa. ESS-H är en sexårig forskningsprofil på Mälardalens högskola som startade 2013. Totalt satsar KK-stiftelsen, MDH och företagen 84 mkr på att Mälardalsregionen ska ha en nationellt ledande och internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö som omfattar över 50 forskare. Internationalisering Forskningen inom högskolans spetsmiljö och utvecklingsmiljöer ska vara internationellt etablerade. Syftet med lärarnas forskningsresor är i huvudsak presentationer av artiklar och samarbeten inom forskningsprojekt. Tabell 15 Utresandetillfällen lärarnas forskningsresor 2011 2012 2013 Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man EU-länder 40 32 86 126 45 76 Övriga Europa 7 7 15 22 14 9 OECD utanför Europa 5 3 8 19 20 23 Övriga världen 2 11 19 29 9 25 Totalt per kön 54 53 128 196 88 133 Totalt 107 324 221 Källa: Palasso 46 av 80 Sidan 118 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Medianvärdet för resornas längd var fyra dygn och antalet resor som varade två veckor eller längre var åtta. Antalet resor har minskat jämfört med föregående år men är ändå dubbelt så många som 2011. Andelen kvinnor som reser ut är oförändrat 40 procent mellan åren 2012 och 2013. Forskningsprestationer Nedanstående statistik bygger på forskarnas egenrapportering i publikationsdatabasen DiVA. En publikation registreras på det år som den publicerats oavsett vilket år forskaren rapporterar in den till högskolan. Data för forskningspublikationer i DiVA för enskilda år kan därför komma att öka till kommande årsredovisningar. Under 2013 har underlaget i DiVA förändrats i och med utvärderingsprojektet MER14. Inför utvärderingen har högskolan strävat efter att göra DiVA mer heltäckande och lärosätets anställda har därför uppmanats att lägga in publikationer retroaktivt för de senaste fem åren oavsett var personen vid tidpunkten för publicering har varit verksam. Samtidigt har forskarna uppmanats att märka upp tillhörighet på publikationerna i DiVA i samband med registrering så att det ska gå att följa vilket lärosäte som publikationen tillhör. Förändringen av databasen innebär även att uppföljningen i årsredovisningen förändras. Tidigare har samtliga publikationer som lagts in i DiVA redovisats i årsredovisningen då databasen enbart ansetts omfatta publikationer som tillhör lärosätet. Från och med denna årsredovisning är det som redovisas istället endast de publikationer som registrerats i databasen som tillhörande MDH som räknas med. Skillnaden totalt för åren 2009 till och med 2013 är 300 exkluderade publikationer. Det är inte säkert att samtliga dessa publikationer verkligen tillhör andra lärosäten då tillhörighet i många fall har lämnats tom, men av försiktighetsskäl väljs ändå denna metod. Tabell 16 Refereegranskade publikationer med MDH-tillhörighet totalt 2009-2013 Inriktning 2009 2010 2011 2012 2013 MERO 70 55 40 71 47 IEO 55 48 41 54 56 UV 56 58 46 44 43 HV 64 61 65 63 66 IPR 44 31 56 61 48 IS 145 145 187 167 152 Övrigt 31 31 32 14 11 Totalt 466 429 468 474 424 47 av 80 Sidan 119 av 231

Ärende 9 bilaga 1 HV = hälsa och välfärd, IPR= innovation och produktrealisering, IEO = industriell ekonomi och organisation (tidigare INAS), UV = utbildningsvetenskap, IS = inbyggda system, MERO = miljö, energi och resursoptimering, Övrigt = Artiklar som ej kunnat tillskrivas någon av forskningsinriktningarna Det totala antalet vetenskapliga publikationer definierade som refereegranskade artiklar i tidskrift och refereegranskade konferensbidrag är 424 stycken för 2013 och ligger därmed knappt över de 419 artiklar som publicerades och redovisades under 2012. Forskningsmiljöerna industriell ekonomi och organisation (IEO) och hälsa och välfärd (HV) har båda ökat sina publikationer och ligger redan nu över föregående års nivå. Miljö, energi och resursoptimering (MERO) har däremot minskat avsevärt jämfört med tidigare år. Kategorin övrigt där artiklar som inte har kunnat tillskrivas någon av forskningsinriktningarna ligger på en fortsatt låg nivå. Diagrammet 17 Antalet refereegranskade artiklar i tidskrifter med MDH-tillhörighet åren 2009-2013. HV = hälsa och välfärd, IPR= innovation och produktrealisering, IEO = industriell ekonomi och organisation (tidigare INAS), UV = utbildningsvetenskap, IS = inbyggda system, MERO = miljö, energi och resursoptimering, Övrigt = Artiklar som ej kunnat tillskrivas någon av forskningsinriktningarna Källa: DiVA Refereegranskade artiklar i tidskrift har minskat något jämfört med 2012. Forskningsinriktningen hälsa och välfärd, innovation och produktrealisering och miljö, energi och resursoptimering är de inriktningar som har publicerat flest refereegranskade artiklar under 2013. Inriktningarna hälsa och välfärd och industriell ekonomi och organisation har även ökat antalet publikationer jämfört med 2012 medan övriga har färre refereegranskade artiklar i tidsskrifter än föregående år. 48 av 80 Sidan 120 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Diagram 18 Antal refereegranskade konferensbidrag med MDH-tillhörighet 2009-2013 HV = hälsa och välfärd, IPR= innovation och produktrealisering, IEO = industriell ekonomi och organisation (tidigare INAS), UV = utbildningsvetenskap, IS = inbyggda system, MERO = miljö, energi och resursoptimering, Övrigt = Artiklar som ej kunnat tillskrivas någon av forskningsinriktningarna Källa: DiVA Antalet refereegranskade konferensbidrag har ökat något om man jämför med de publikationer som publicerades och redovisades under 2012. Inbyggda system har publicerat i särklass flest konferensbidrag av högskolans inriktningar. Utbildningsvetenskap är den enda inriktning som har ökat sina refereegranskade konferensbidrag medan de flesta övriga inriktningarna har minskat jämfört med 2012. Prestationer relaterat till kostnader inom verksamhetsområdet forskning enligt FÅB 3:1 Uppdragsforskning Ett mått på samverkan inom forskningen är uppdragsverksamheten. Intäkterna för uppdragsforskningen uppgick 2013 till 6,0 mnkr, att jämföra med 5,5 mnkr 2012 och 8,0 mnkr 2011. Kostnad per publikation Diagrammen visar det totala antalet refereegranskade publikationer (artiklar i tidskrift och konferensbidrag) i relation till de totala kostnaderna för forskning och utbildning på forskarnivå. De resultat som redovisas här är inte jämförbara med tidigare årsredovisningar av två skäl. Dels har MDH i enlighet med beskrivningen i avsnittet Forskningsprestationer ändrat vilka publikationer som ingår i underlaget för beräkningen, dels har 49 av 80 Sidan 121 av 231

Ärende 9 bilaga 1 beräkningsgrunden för de totala kostnaderna ändrats från att tidigare enbart innehålla kostnaderna för de sex inriktningarna till att nu inkludera samtliga kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå vid högskolan. Diagram 19 Kostnader/publikation totalt 2009-2013 Not: Siffrorna i diagrammen från 2009 och framåt revideras kontinuerligt efter antalet inregistrerade prestationer för året varför kostnaden per publikationer beräknas sjunka för de senaste två åren. I och med att beräkningsmetoden som används har förändras finns det inga relevanta jämförelsesiffror för 2013 års kostnad per publikation som var 516 tkr kronor. Det som kan konstateras är dock att kostnaden för de fyra tidigare åren, med en viss kostnadsminskning för 2011, har legat runt 400 tkr kronor per publikation. Diagram 20 Kostnader/publikation per inriktning 2011-2013 MERO = miljö, energi och resursoptimering, HV = hälsa och välfärd, IPR= innovation och produktrealisering, IS = inbyggda system, UV = utbildningsvetenskap, IEO = industriell ekonomi och organisation (tidigare INAS) Not: Data avser enbart publikationer och kostnader som hänförts till respektive forskningsinriktning och inkluderar inte övriga publikationer vilket inkluderas i tabellen ovan. 50 av 80 Sidan 122 av 231

Ärende 9 bilaga 1 I och med omläggningen av redovisningsmetod för publikationer är det även här svårt att göra jämförelser mellan årets utfall och tidigare år. Det man kan se är dock att samtliga inriktningar förutom industriell ekonomi och organisation har ökade kostnader för sina publikationer jämfört med tidigare år och att det i de flesta fall är en trend över de tre åren. Anledningen till att industriell ekonomi och organisation minskar sina kostnader per publikation är att de ökat antalet publikationer jämfört med 2012 samtidigt som kostnaderna har minskat. 51 av 80 Sidan 123 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Anställda Kompetensförsörjning MDH:s kompetensförsörjningsplaner utgår från forsknings och utbildningsstrategin för perioden 2013-2016 och ska medverka till att högskolan är en attraktiv arbetsgivare, rekryterar rätt medarbetare i en effektiv rekryteringsprocess, kompetensutvecklar medarbetare och behåller medarbetare med rätt kompetens. Den framtagna strukturen för kompetensförsörjningsplaner för lärare som togs fram 2012, har under 2013 kompletterats med teknisk och administrativ personal (TA-personal). MDH arbetar på olika sätt för att upplevas som en attraktiv arbetsplats för såväl medarbetare som studenter. För att öka attraktiveteten och driva arbetet mer systematiskt deltar högskolan i ett ettårigt program i Arbetsgivarverkets regi. Under året har högskolan deltagit i ett utvecklingsprogram tillsammans med andra statliga myndigheter i Partsrådets regi där MDH arbetat med att förtydliga personalpolitiken. Högskolan genomför ett mentorprogram för erfarna chefer i samverkan med Västerås stad och Landstinget Västmanland. MDH har sju mentorer och elva adepter med i programmet som pågår från november 2013 till november 2014. Utöver mentor-adeptträffarna erbjuds även fyra inspirationsseminarier kring temat ledarskap. Det program för chefsintroduktion som togs fram under 2012 har genomförts vid två tillfällen under 2013. Samtliga nya chefer får diplomeringsutbildning inom arbetsmiljö och miljö. Under hösten har chefsseminarier i lönebildning genomförts där lönepolitik och lönekriterier har diskuterats. Rektor har vid fyra tillfällen under året bjudit in samtliga chefer till chefsdialog gällande kraftsamling, lärosätets organisationskultur, samverkan och samspel samt medarbetarenkäten för att förmedla information och bidra till utveckling av chefsgruppen. Under året påbörjade MDH ett samarbete med Agerus, ett företag som har utvecklat ett vetenskapligt förankrat verktyg för en hållbar prestationsutveckling. Samarbetet syftar till att stärka medarbetarnas förutsättningar att göra en god arbetsprestation. Arbetet sker i olika steg och MDH har valt att börja med att undersöka hur medarbetarna upplever att villkoren för prestation är idag genom en medarbetarenkät. Genom att besvara ett antal frågor kopplat till fem huvudområden fastställs ett prestationsindex för respektive arbetsgrupp, enhet och för MDH som helhet. Enkäten genomfördes under oktober och varje avdelning och sektion analyserar sitt eget resultat och diskuterar hur det kan tolkas. Resultatet ligger till grund för fortsatt dialog om arbetssituationen och beslut om hur man ska arbeta vidare fastställs i samverkan med medarbetarna inom respektive arbetsgrupp. Jämlikhet Kompetensutveckling för lärare för att kunna bemöta olikheter och reflektera kring sin pedagogik har genomförts inom ramen för enheten för pedagogik, IKT och lärande, PIL. Under året har flertalet moment, i form av seminarier och workshops på tema jämlikhet och mångfald, ingått i både den engelsk- och svenskspråkiga versionen av kursen 52 av 80 Sidan 124 av 231

Ärende 9 bilaga 1 högskolepedagogik. En halvdag på tema kön och mångfald i handledarutbildningen för forskarutbildning har genomförts i såväl den engelsk- som svenskspråkiga utbildningen. Under året har en utbildning för högskolans personalhandläggare samt rekryteringskommitté påbörjats. Utbildningen syftar till att skapa säkrare och rättvisare bedömningsprocedurer vid anställningar med huvudfokus på jämställdhet. Undervisande och forskande personal Detta avsnitt har i tidigare årsredovisningar haft rubriken Vetenskaplig kompetens och då enbart redovisat statistik för vissa kategorier av undervisande och forskande personal. I år har tabellerna kompletterats och rymmer nu samtliga anställda som är kategoriserade som undervisande och forskande personal i personalregistret. Ytterligare en förändring är att personalkategorin forskarassistenter, som vid MDH från och med 2013 är en meriteringsanställning, nu är renodlad till att enbart rymma denna grupp och inte som tidigare även viss annan undervisande och forskande personal. Förändringen är även genomförd retroaktivt i tabellerna varför de i denna kategori inte är jämförbara med tidigare årsredovisningar. I följande tabell redovisas högskolans nyrekryteringar inom respektive personalkategori under perioden 2011 till 2013. En nyrekrytering definieras som en person som nyanställs vid högskolan genom en utlysning av tjänsten inom respektive kategori. Tabell 17 Nyrekryteringar 2013 2012 2011 Tot K M Tot K M Tot K M Professor 2 1 1 2 1 1 2 0 2 Adj professor 1 0 1 4 1 3 2 1 1 Gästprofessor 6 2 4 7 1 6 3 0 3 Affilierad professor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lektor 13 5 8 26 18 8 7 4 3 Forskarassistent 5 3 2 0 0 0 0 0 0 Annan undervisande och forskande personal 6 2 2 0 4 1 3 8 3 5 Postdoc 5 5 0 4 3 1 2 1 1 Adjunkt 15 7 8 20 14 6 36 31 5 49 25 24 67 39 28 60 40 20 Totalt Källa: Diarieförda avslutade ärenden Det totala antalet nyrekryteringar 2013 har minskat markant jämfört med 2012. Fördelningen mellan könen är jämn. Antalet nyrekryteringar av professorer ligger på samma nivå som 2012. Rekrytering av adjungerad professor och gästprofessor har minskat jämfört med 2012. Högskolans mål om att 50 procent av nyrekryterade professorer (professor och 6 Avser forskare, forskningsassistenter, laboratorieingenjörer samt forskningsingenjörer. 53 av 80 Sidan 125 av 231

Ärende 9 bilaga 1 gästprofessor) ska vara kvinnor har inte nåtts under 2013 men fördelningen är jämnare än 2012. Utöver nyrekryteringar hanterar högskolan varje år även ett antal befordringsärenden vilket redovisas i tabellen nedan. Tabell 18 Befordringsärenden 2013 2012 2011 Tot K M Tot K M Tot K M Professor 4 1 3 2 1 1 2 2 0 Lektor 7 6 1 6 3 3 9 5 4 Totalt 11 7 4 8 4 4 11 7 4 Källa: Diarieförda avslutade ärenden Antalet befordringsärenden har under 2013 ökat med 27 procent jämfört med 2012 och ligger nu på samma nivå som 2011. Jämfört med 2012 är antalet kvinnor som blivit befordrade nästan dubbelt så många som männen. Tabell 19 Undervisande och forskande personal totalt (individer) 2013 2012 2011 Tot K M Tot K M Tot K M Professor 47 14 33 45 12 33 41 11 30 Professor adjungerad 12 2 10 11 2 9 11 2 9 Professor gäst 12 2 10 11 0 11 6 0 6 Lektorer 204 98 106 189 88 101 190 86 104 Forskarassistenter 10 4 6 1 0 1 2 0 2 Adjunkter 238 136 102 271 164 107 283 174 109 Annan undervisande och forskande personal 27 4 23 15 3 12 13 3 10 Postdoc 9 2 7 9 4 5 6 3 3 Totalt antal lärare 559 262 297 552 273 279 552 279 273 Källa: Palasso Högskolans undervisande och forskande personal har under 2013 ökat något och ökningen har då främst skett bland lektorer, forskarassistenter och annan undervisande och forskande personal. Under 2013 har en strategisk satsning på forskarassistenter genomförts genom anställning av sex forskarassistenter en hos var och en av de etablerade forskningsinriktningarna. Dessa ökningar åtföljs av en större minskning av antalet adjunkter vilket ligger i linje med högskolans strävan att öka andelen disputerade i lärarkåren. Antalet professorer har under 2013 ökat något jämfört med 2012. Andelen kvinnliga professorer, inklusive adjungerade och gästprofessorer, var 25 procent vilket ska jämföras med 2012 då motsvarande siffra var 21 procent. Även andelen kvinnliga lektorer är 2013 högre än tidigare år. 54 av 80 Sidan 126 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Vetenskaplig meritering bland lärare Den totala andelen disputerade lärare uppgår 2013 till 53 procent. Detta är en ökning jämfört med de två föregående åren då motsvarande siffra var 47 procent. Det finns 18 lärare med licentiatexamen vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Åtta personer har under 2013 antagits som docenter varav två kvinnor inom områdena folkhälsovetenskap och pedagogik samt sex män inom områdena socialt arbete, datavetenskap och sociologi. Antalet docenter totalt sett har samtidigt minskat något från 88 till 86 personer. Högskolepedagogisk kompetens I lärarens möjligheter till kompetensutveckling vid MDH ingår en väl etablerad och nationellt uppmärksammad pedagogisk karriärväg inom undervisningsområdet. Detta sker genom utbildning i och skapandet av en pedagogisk meritportfölj och inplacering i en karriärsstege med nivåerna behörig, meriterad och excellent. Totalt har det sedan 2006 beslutats om 44 inplaceringar i karriärstegen, 16 som behörig, 19 som meriterad och nio som excellent. Under 2013 har rektor tagit beslut om två inplaceringar i pedagogisk karriärstege, en behörig och en excellent. Högskolan arbetar aktivt med att utveckla en miljö där lärare uppmuntras att reflektera kring, analysera och utveckla sin undervisning. Enheten för pedagogik, IKT och lärande, PIL har ett grundläggande uppdrag att arbeta långsiktigt och strategiskt med att främja högskolepedagogisk utveckling och öka användningen av IKT vid högskolan. IKT-centrum ger stöd och handledning för lärare när det gäller användningen av IKT i undervisningen. PIL och KLOK hade under hösten en högskolegemensam inspirationsdag om framtidens lärande och undervisning som besöktes av 155 medarbetare från MDH. PIL har under 2013 erbjudit fyra olika högskolepedagogiska kurser: högskolepedagogik, att handleda och examinera examensarbeten, digital kompetens och kreativ kursdesign. MDH har genomfört handledarutbildning för forskarutbildning i egen regi sedan 2012 och under 2013 har 26 personer genomgått utbildningen. PIL har genom IKT-centrum erbjudit utvecklingsstöd och kurstillfällen för högskolans medarbetare när det gäller IKT-användning. IKT-centrum har under året erbjudit utbildningstillfällen gällande Blackboard, Adobe Connect, Interaktiva tavlor och smarta telefoner. Lärare som arbetar med distansutbildning har vänt sig till PIL för konsultation och rådgivning i IKT pedagogiska frågor, såväl enskilt och som i lärarlag. Internationalisering Högskolan internationella verksamhet involverar även TA-personalen. Tabellen nedan omfattar all TA-personal, på akademier, i bibliotek, förvaltning och vid enheten för externa relationer. Tabell 20 Utresandetillfällen TA personal 55 av 80 Sidan 127 av 231

Ärende 9 bilaga 1 2011 2012 2013 Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man EU-länder 14 12 40 18 33 17 Övriga Europa - 1 2 1 2 1 OECD utanför Europa - - 4 3 7 6 Övriga världen - 1 7-6 3 Totalt per kön 14 14 53 22 48 27 Totalt 28 75 75 Källa: Palasso Medianvärdet för resornas längd var fyra dygn. Fjorton resor varade en vecka eller längre. Antalet resor var oförändrat jämfört med 2012. Andelen män som rest 2013 är 36 procent en ökning från 29 procent 2012. Sjukfrånvaro Högskolans systematiska arbete med sjukfrånvaro och arbetslivsinriktad rehabilitering har under 2013 fortgått enligt framtagna rutiner. Samarbetet med Försäkringskassan har fortsatt med tidiga insatser och regelbundna uppföljningar. Inför 2013 avropades företagshälsovårdstjänster vilket innebar att högskolan bytte leverantör. Den nya företagshälsovården Mälarhälsan Avonova har varit ett stöd till chefer och medarbetare i olika rehabiliteringsprocesser, främst samtalsstöd. Diagram 21 Sjukfrånvaro i procent av arbetstid fördelad på kvinnor och män 3 Sjukfrånvaro i % av arbetstid fördelat på kvinnor och män 2,72 2,5 2 2,21 2,32 2,28 2,07 1,98 2,18 1,5 1,57 1,53 Män Kvinnor 1 Gemensamt 0,5 0 2011 2012 2013 Källa: Palasso Under 2013 har den totala sjukfrånvaron ökat och ligger nu på 2,2 procent, vilket får tillskrivas en markant ökning av sjukfrånvaron bland männen. Den totala långtidssjukfrånvaron (fler än 60 dagar) har minskat till 52,7 procent av den totala sjukfrånvaron. Totalt sett har dock långtidssjukskrivningarna bland män ökat medan det 56 av 80 Sidan 128 av 231

Ärende 9 bilaga 1 skett en minskning bland kvinnor. Man kan tydligt se att skillnaden i sjukfrånvaro mellan könen minskar. Diagram 22 Sjukfrånvaro i procent av arbetstid fördelat på ålder 3,5 3 Sjukfrånvaro i % av arbetstid fördelat på ålder 2,95 2,88 2,5 2 1,76 2,13 1,88 1,84 yngre än 30 år 1,5 1 1,06 1,41 0,71 30-49 år äldre än 50 år 0,5 0 2011 2012 2013 Källa: Palasso Den totala sjukfrånvaron i åldersintervallet 0-29 år och 30-49 år har minskat medan den i åldersintervallet 50 år och äldre ökat markant. Den största ökningen i intervallet 50 år och äldre ser man bland männen där långtidssjukskrivningarna under året ökat med 48 procent men även korttidsfrånvaron har ökat. Även bland kvinnor i åldersintervallet 50 år och äldre märks en ökad sjukfrånvaro. 57 av 80 Sidan 129 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Särskilda åtaganden Idélab Inriktningen på verksamheten vid Idélab Idélab är en mötesplats på MDH där lärare, forskare, övrig personal, studenter, näringsliv och offentlig sektor möts. Idélab erbjuder nätverk, processer, metoder och verktyg sprungna ur innovationsteknik och affärsarkitektur för att utveckla människors entreprenöriella kompetenser och idéer till hållbara värdeskapande affärskoncept. Under 2013 var antalet anställda på Idélab fem personer. Högskolan har som mål att ge utbildning som leder till jobb där entreprenörskap är en alternativ karriärväg. Genom att erbjuda workshops, inspirationsföreläsningar inom kreativitet, innovation och företagande sprids Idélabs kompetens och arbetsmetoder såväl inom högskolan som till det omgivande samhället. Samarbeten med andra aktörer Idélab tillhör innovationskontoret InterAct som drivs av Kungliga Tekniska högskolan och där MDH är en samarbetspartner. Inom InterAct utvecklas nya metoder och arbetssätt och det sker ett utbyte av kunskaper och nätverk. Affärsplan Västmanland startade 2011 och är ett program som syftar till att utveckla innovationssystemet i Västmanland, bilda regionalt ledarskap genom Västmannarådet, samt etablera ett strategiskt och långsiktigt innovationsarbete. Idélab deltar i projektet genom Forskning till nytta där syftet är konceptualisera arbetsmetoder för nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat inom MDH:s forskningsprofiler. Tanken är att denna modell efter projektets slut ska vara en metod för affärsutveckling av idéer sprungna ur forskningsresultat. Projektet avslutas i maj 2014. Under året har de två projekten för samverkan, SÖRMEX samt KNUFF, mellan innovationsstödjande aktörer i Södermanland och Västmanland drivits, för att tydliggöra högskolans roll och vikten av erfarenhetsutbyte och kontakter med studenter inom olika utbildningar som resurs till företag och idéägare i länen. Idélab har varit projektledare. Idélabs projekt Solution Hunt är sprunget ur ämnet innovationsteknik och är en lösningsfokuserad utmaning där studenterna jagar lösningar på skarpa företagsutmaningar från företag i regionen. 16 studenter blev under 2013 utvalda att tävla i grupper om fyra. TEDx är ett koncept för att sprida forskningsbaserad kompetens genom en strukturerad process. Idélab arrangerade 2013 för tredje året i rad detta event tillsammans med samverkanspartners i regionen. Idélab var projektledare och temat var innovation. International Entreprenurial Seminar är ett veckolångt entreprenörskapsseminarium där sex europeiska lärosäten samverkar. 2013 deltog sex studenter från MDH vid seminariet på TecnoCampus i Mataró, Maresme i Spanien. Förberedelser inför våren 2014 då MDH är värd för seminariet har påbörjats. Idélab har som inkubator inom ett lärosäte i regionen kontinuerliga strategiska träffar med övriga innovationsstödsystemet. 58 av 80 Sidan 130 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Resultat och mål i siffror 2013 22 forskare har gått vidare från ett första möte på Idélab till konceptutveckling. Kriterierna för att en forskare ska gå vidare till konceptutvecklingen är att forskarna är intresserade av att arbeta med kommersialisering, nyttiggörande eller samverkan, att de har kommit så långt i sin forskning att det går att konceptutveckla samt att man kan se en grund till en affärsmodell som kan skapa kundnytta. I denna fas konkretiseras idéerna innan de går vidare till nästa fas som kallas marknadsbearbetning, där 16 projekt har deltagit under 2013. Tre bolag har gjort exit från forskarspåret under 2013. Fyra företag har beviljats VINNOVA:s Verifiering för tillväxt i fas 0 och ett företag i fas D. Syftet är att öka kommersialiseringen av forskningen i Sverige. Ett led i detta arbete är att verifiera om det finns ett kundbehov som forskningsresultaten kan vara en del av lösningen på. Verifieringen görs genom att kontakt tas med företag som kan ha behov och nytta av resultatet av den aktuella forskningen. 140 personer har registrerats på Idélab 2013. 87 personer har deltagit i Prestart (tidigare Start up), där människor med idéer arbetar efter metoder för att addera kunskap och utveckla både sig själva och sin affärsidé. Prestart är individuella pedagogiska möten, i medeltal sju möten per individ i processen, kombinerat med nätverksträffar en gång i månaden. 82 personer är registrerade i inkubatorn med tillgång till kontinuerlig rådgivning, affärsutveckling och kontorsplats. 28 personer har startat 26 företag på Idélab under året. Antal personer som deltagit i Idélabs inspirationsaktiviteter som workshops, mässor och event är 6 358 personer. Den totala kostnaden för verksamheten uppgick 2013 till 7 406 tkr (2012 till 6 898 tkr), varav 3 374 tkr var anslag (3 804 tkr 2012). Prestationer relaterat till kostnader inom verksamhetsområdet samverkan Idélab enligt FÅB 3:1 Prestationer som identifierats för redovisning framgår av tabell nedan. 2013 blir startår för redovisningen. Samtliga prestationer har relaterats till de totala kostnaderna för Idélab. Tabell 21 Prestationer och kostnader Idélab 59 av 80 Sidan 131 av 231

Ärende 9 bilaga 1 2011 2012 2013 Prestation Antal Kostnad/ prestation (tkr) Antal Kostnad/ prestation (tkr) Antal Kostnad/ prestation (tkr) Antal forskare som gått från fas konceptutveckling till marknadsbearbetning Antal personer som deltagit i Start up Antal personer registrerade hos Idélab 15 492 14 493 16 463 178 41 101 68 87 85 255 29 303 23 140 53 Antal startade företag 25 295 27 255 26 285 60 av 80 Sidan 132 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 HSST 1:2014 Ärende 9 bilaga 1 Högskolans ekonomiska utveckling Kapitalförändring Kapitalförändringen för 2013 är positiv, 20,6 mnkr. Grundutbildningen visar positivt utfall på 27,0 mnkr medan forskningsverksamheten redovisar ett underskott på 6,5 mnkr. Myndighetskapitalet vid årets utgång är därmed 180,0 mnkr, fördelat med 143,0 mnkr på grundutbildning och 37,0 mnkr på forskning/forskarutbildning. De externa bidragen till såväl forskning/forskarutbildning som grundutbildning är avsevärt högre än budgeterat. Finansiella intäkter och intäkter från övriga avgifter var försiktigt budgeterade och även här redovisas överskott mot budget. Kostnaderna är i nivå med budget och sammantaget gör detta att årets kapitalförändring är 20,6 mnkr bättre än budgeterat. Myndighetskapitalet är en viktig förutsättning för högskolans långsiktiga planering av verksamheten då det ger möjlighet att över tid redovisa såväl positiv som negativ kapitalförändring för enskilda verksamhetsår, så länge det ackumulerade kapitalet är positivt. Högskolans långsiktiga mål är att myndighetskapitalet inom grundutbildningen ska vara inom intervallet 7-10 procent av verksamhetsgrenens intäkter 1) och inom forskning/forskarutbildning är motsvarande mål 5-10 procent. Utfallet vid utgången av 2013 är 23,5 procent för grundutbildningen och 17,0 procent för forskning/forskarutbildning. Under en följd av år fram till och med 2010 uppnåddes inte takbeloppen. Åren 2011-2013 har utfallet vara i nivå med takbeloppen men fortsatt försiktighet i de budgeterade anslagsintäkterna och god kostnadskontroll har gett positiva kapitalförändringar och det ackumulerade kapitalet har ökat. De kommande åren minskar takbeloppen och myndighetskapital kommer användas för omstrukturering och anpassning till en minskad verksamhet. För forskningen är myndighetskapitalet i relation till intäkterna lägre än inom grundutbildningen och det minskar också från föregående år. Det beräknas vara inom målintervallet 2015. 1B: Myndighetskapitalets storlek vid årets slut i mnkr, Forskning/forskarutbildning mnkr 50 40 30 20 10 0-10 43,4 36,1 26,7 16,5 9,7 1,6-1,3 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 10 % av intäkter från anslag, uppdrag och bidrag Intäkter 37,0 År 2013 De totala intäkterna är 844,7 mnkr, en ökning med 1,4 mnkr eller 0,2 procent jämfört med 2012. Anslagens andel av den totala finansieringen uppgår till 75,9 procent vilket är 1,0 procentenheter lägre än 2012. Av anslagen avser 562,6 mnkr grundutbildning vilket är 7,6 mnkr lägre än 2012. Minskningen för de två senaste åren är 25.7 mnkr och är en direkt anpassning till takbeloppet, som sänkts med ungefär lika mycket från 2011 till 2013. Avräkningen mot takbeloppet 2013 ger ett underskott på 4,3 mnkr. Takbeloppet höjdes under året, utfallet jämfört med det ursprungliga takbeloppet visar ett underskott på 0,2 mnkr. Anslagssparandet uppgår vid årets utgång till 61,0 mnkr. I enlighet med regleringsbrevet kommer 55,9 mnkr av detta, vilket motsvarar 10 procent av takbeloppet, att överföras till 2014 och kan utnyttjas kommande år då antal studenter och prestationer motsvarar intäkter överstigande då gällande takbelopp. Resterande 5,1 mnkr kommer att återbetalas till Riksgäldskontoret. 1A: Myndighetskapitalets storlek vid årets slut i mnkr, Grundutbildning 150 143,0 120 116,0 Redovisade forskningsanslag är 78,1 mnkr, en ökning från 2012 med 0,3 mnkr. De externa bidrags- och uppdragsintäkterna till forskning/forskarutbildning har ökat med 10,6 mnkr, eller 8,3 procent, och uppgår till 139,0 mnkr. Extern finansiering svarar nu för 64 procent av intäkterna 1) till forskning/forskarutbildning. mnkr 90 60 67,9 55,9 96,2 Bidrags- och uppdragsintäkter inom grundutbildningen är något högre än 2012. De svarar tillsammans för knappt åtta procent av finansieringen av grundutbildningen. 30 34,6 0 12,3 14,7 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 10 % av intäkter från anslag, uppdrag och bidrag 1) Intäkter från anslag, bidrag och uppdrag 61 av 80 Sidan 133 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 Ärende 9 bilaga 1 Diagrammen nedan visar olika finansieringskällors andel för 2011, 2012 och 2013 År 2011 0,6% 15% 5,2% Kostnader Kostnaderna har totalt ökat med 1,0 procent jämfört med 2012. De senaste åren har en viss förskjutning skett innebärande att personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna ökat vilket möjliggjorts genom lägre lokalkostnader. Personalkostnaderna har ökat med 2,4 procent. Inom grundutbildningen minskar personalkostnaderna medan de ökar inom forskning/forskarutbildning. Detta följer förändringen av omsättningen inom verksamhetsgrenarna. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna uppgår till 67,3 procent, att jämföra med 66,4 procent 2012. 4,8% År 2012 0,6% 17,8% 79,2% Lokalkostnaderna har minskat med 3,8 procent och andelen av de totala kostnaderna är 11,8 procent, att jämföra med 2012 då andelen var 12,4 procent. I ett längre perspektiv har lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna minskat ännu mer, 2003 var motsvarande siffra 15,7 procent. Driftskostnadernas andel av de totala kostnaderna håller sig på en jämn nivå, utfallet är 18,6 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2012. De senaste fem åren har andelen varit i intervallet 18-19 procent. 19,1% År 2013 0,5% 76,8% Avskrivningskostnaderna minskade stadigt under en följd av år fram till 2007. Detta förklarades av att de stora investeringar som gjordes för 6-10 år sedan löpande blev helt avskrivna, samtidigt som investeringsnivån var låg i jämförelse med åren då högskolan expanderade kraftigt. Denna effekt har nu i stort avtagit helt och avskrivningskostnaderna har de senaste åren varit på en relativt jämn nivå, runt 20 mnkr. Stapeldiagram som visar de olika kostnadsslagens utveckling de senaste fem åren 4,5% 600 500 Personal Lokaler Övrig drift Avskrivn. Räntor 400 75,9% mnkr 300 Anslag Bidrag Avgifter Finansiellt 200 100 0 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 62 av 80 Sidan 134 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 HSST 1:2014 Ärende 9 bilaga 1 Investeringar Årets investeringar uppgår till 20,9 mnkr vilket stämmer med den genomsnittliga nivån de senaste åren. De största investeringarna sker inom lokalförsörjning och IT-infrastruktur. Högskolans totala lån uppgick vid årsskiftet till 40,6 mnkr med en beviljad låneram på 60 mnkr. För 2014 är högskolans låneram oförändrat 60 mnkr vilket bedöms som tillräckligt. Stapeldiagram på investeringarna de senaste fem åren 30 27,9 ningen har tagits fram, med den nya forsknings- och utbildningsstrategin för perioden 2013-2016 som utgångspunkt. Omfattningen av den externa finansieringen är kopplad till storleken på anslagen till verksamheten, till följd av krav på samfinansiering från många av finansiärerna. Bedömningen är att det fortfarande finns utrymme att öka den externa finansieringen inom delar av verksamheten men en långsiktig ökning av mer betydande omfattning är svår att uppnå med nuvarande anslagsnivå. mnkr 25 20 15 10 10,4 9,7 17,0 20,9 En oförändrad eller endast svagt ökande finansiering av forskningsverksamheten innebär inte i sig att det är problem att ha balans i ekonomin. Däremot riskerar en för liten forskningsverksamhet att på sikt få negativa konsekvenser för forskningsbasen och därmed på kvaliteten för utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. 5 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Utsikter för 2014 och framåt Budgetpropositionen för 2014 aviserar fortsatt minskning av grundutbildningens årliga takbelopp fram till och med 2017. Den totala sänkningen motsvarar över nio procent jämfört med 2012. Anslagen till forskning och forskarutbildning ökar med 4,2 mnkr 2014 men beräkningen är att de sedan blir på en oförändrad nivå för de kommande åren fram till och med 2017. Den stora ekonomiska utmaningen inom grundutbildningen under perioden fram till och med 2017 ligger i att anpassa verksamheten till ett minskat takbelopp, och därmed minskade intäkter, med bibehållen kontroll över kostnaderna. Under hösten 2012 togs beslut om de övergripande förändringarna inom utbildningsutbudet och arbetet med omstruktureringen pågår. I detta arbete ingår att skapa ett kostnadseffektivt utbildningsutbud som ger ökade resurser för kvalitetshöjande åtgärder. Parallellt med detta genomförs en översyn av all administration för att minska andelen av de totala intäkterna som används till administration, samtidigt som kvaliteten ska öka även inom detta område. Oförändrad anslagsnivå inom forskning/forskarutbildning innebär att expansion måste ske genom ökad extern finansiering. Forsknings- och utbildningsstrategin för perioden 2013-2016 framhåller vikten av en forskningsbaserad utbildning samtidigt som spets- och utvecklingsmiljöer har utpekats för perioden. Särskilt betonas också vikten av en stark extern finansiering som en grundförutsättning för att nå högskolans långsiktiga vision. En ny modell för den interna resurstilldel- 63 av 80 Sidan 135 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 Ärende 9 bilaga 1 Ekonomiskt utfall per verksamhetsgren exklusive transfereringar tkr 2013 2012 2011 2010 GRUNDUTBILDNING ORDINARIE GRUNDUTBILDNING INTÄKTER Grundutbildningsanslag: ersättn hås/håp 558 760 566 393 584 480 565 064 Övriga anslag/särsk åtagande 3 826 3 804 3 770 3 761 Bidragsintäkter 28 303 26 735 24 999 34 128 Övrig verksamhet enl 4 avgiftsförordn 9 620 11 776 14 471 13 393 Studieavgifter 3 047 2 487 1 086 0 Ränteintäkter 2 798 3 594 3 789 1 190 Summa intäkter 606 354 614 789 632 594 617 535 KOSTNADER Grundutbildning 578 101 592 225 589 802 575 661 Räntekostnader 699 698 528 459 Summa kostnader 578 800 592 923 590 330 576 120 Verksamhetsutfall 27 554 21 866 42 265 41 415 UPPDRAGSVERSAMHET INTÄKTER Beställd utbildning, KY-utb mm 2 399 2 527 1 887 766 Uppdragsutbildning 15 833 13 449 14 818 13 651 Ränteintäkter 86 183 199 55 Summa intäkter 18 318 16 159 16 904 14 472 KOSTNADER Uppdragverksamhet 18 827 18 195 18 846 14 682 Räntekostnader 21 35 28 21 Summa kostnader 18 848 18 230 18 874 14 703 Verksamhetsutfall -530-2 071-1 970-231 Årets kapitalförändring grundutbildning 27 024 19 795 40 295 41 184 FORSKNING/FORSKARUTBILDNING INTÄKTER Forskningsanslag 78 135 77 864 75 382 73 826 Bidragsintäkter 133 077 122 985 100 242 106 142 Uppdragsforskning 5 969 5 418 7 801 9 557 Övrig verksamhet enl 4 avgiftsförordn 1 820 4 790 3 392 3 498 Ränteintäkter 1 028 1 275 1 153 381 Summa intäkter 220 029 212 332 187 970 193 403 KOSTNADER Forskning 226 223 204 356 178 336 183 094 Räntekostnader 260 700 164 161 Summa kostnader 226 483 205 056 178 499 183 254 Årets kapitalförändring forskning -6 454 7 276 9 471 10 149 TOTALT 2013 2012 2011 2010 Intäkter totalt 844 703 843 280 837 469 825 410 Kostnader Personal 67,3% 554 701 66,4% 541 979 65,8% 518 553 65,4% 506 536 Lokaler 11,8% 97 010 12,4% 100 869 13,3% 104 419 13,1% 101 251 Övriga driftskostnader 18,6% 153 211 18,6% 151 863 18,5% 146 082 19,1% 148 194 Finansiella kostnader 0,1% 981 0,2% 1 433 0,1% 719 0,1% 640 Avskrivningar 2,2% 18 230 2,5% 20 065 2,3% 17 929 2,3% 17 457 Kostnader totalt 100% 824 133 100,0% 816 209 100,0% 787 703 100,0% 774 077 Summa årets kapitalförändring 20 570 27 071 49 766 51 333 64 av 80 Sidan 136 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 HSST 1:2014 Ärende 9 bilaga 1 Resultaträkning per verksamhetsgrenar Grundläggande högskoleutbildning (tkr) Grundubildning exklusive uppdragsverksamhet Beställd utbildning Uppdragsverksamhet Uppdragsutbildning TOTALT Verksamhetens intäkter 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 Anslag 562 586 570 197 562 586 570 197 Avgifter och andra ersättningar 12 668 14 263 2 399 2 527 15 833 13 449 30 901 30 239 Bidrag 28 303 26 735 28 303 26 735 Finansiella intäker 2 798 3 594 0 0 86 183 2 884 3 777 Summa intäkter 606 355 614 789 2 399 2 527 15 920 13 632 624 674 630 948 Verksamhetens kostnader Personal 382 690 389 418 1 933 1 719 11 176 10 603 395 799 401 741 Lokaler 77 023 81 136 185 358 2 243 2 209 79 452 83 703 Övrig drift 100 527 101 853 282 450 2 929 2 773 103 738 105 075 Finansiella kostnader 700 698 0 0 21 35 721 733 Avskrivningar 17 861 19 818 0 0 80 82 17 941 19 900 Summa kostnader 578 801 592 923 2 399 2 527 16 450 15 703 597 650 611 153 Transfereringar Erhållna 4 692 4 027 4 692 4 027 Lämnade -4 692-4 027-4 692-4 027 Årets kapitalförändring 27 554 21 866 0 0-530 -2 071 27 024 19 795 Forskning och forskarutbildning (tkr) Forskning/ forskarutbildning exklusive uppdragsverksamhet Uppdragsverksamhet TOTALT Verksamhetens intäkter 2013 2012 2013 2012 2013 2012 Anslag 78 135 77 864 78 135 77 864 Avgifter och andra ersättningar 1 820 4 790 5 969 5 418 7 789 10 208 Bidrag 133 077 122 985 133 077 122 985 Finansiella intäker 1 000 1 213 28 62 1 028 1 275 Summa intäkter 214 032 206 852 5 997 5 480 220 029 212 332 Verksamhetens kostnader Personal 154 908 136 528 3 996 3 710 158 904 140 238 Lokaler 17 094 16 711 464 454 17 558 17 166 Övrig drift 47 981 45 550 1 492 1 238 49 473 46 788 Finansiella kostnader 253 688 7 12 260 700 Avskrivningar 250 99 38 66 288 165 Summa kostnader 220 486 199 577 5 997 5 480 226 483 205 056 Transfereringar Erhållna 9 676 11 567 60 9 676 11 627 Lämnade -9 676-11 567-60 -9 676-11 627 Årets kapitalförändring -6 454 7 276 0 0-6 454 7 276 Forskarutbildning (tkr) Forskarutbildning exklusive uppdragsverksamhet Uppdrag inom forskarutbildningen TOTALT Verksamhetens intäkter 2013 2012 2013 2012 2013 2012 Anslag 38 820 34 944 38 820 34 944 Avgifter och andra ersättningar 272 1 179 514 715 786 1 894 Bidrag 47 203 40 817 47 203 40 817 Finansiella intäker 407 458 2 11 409 469 Summa intäkter 86 702 77 398 516 726 87 218 78 124 Verksamhetens kostnader Personal 66 605 58 979 396 553 67 001 59 531 Lokaler 6 672 6 314 40 59 6 712 6 373 Övrig drift 13 308 12 005 79 112 13 387 12 117 Finansiella kostnader 101 88 1 2 102 91 Avskrivningar 16 12 0 0 16 12 Summa kostnader 86 702 77 398 516 726 87 218 78 124 Transfereringar Erhållna 1 447 1 650 1 447 1 650 Lämnade -1 447-1 650-1 447-1 650 Årets kapitalförändring 0 0 0 0 0 0 De två första tabellerna visar utfallet för den grundläggande högskoleutbildningen och för forskning och forskarutbildning samlat. Den tredje tabellen är en särredovisning av utfallet för forskarutbildningen. Av anslagen till grundutbildning har 2,4 mnkr använts för samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet, vilket motsvarar 8,5 procent av bidragen till grundutbildning. Motsvarande belopp för forskning och forskarutbildning är 28,9 mnkr vilket motsvarar 21,7 procent av bidragen. Av anslagen till forskning och forskarutbildning har 38,8 mnkr använts till forskarutbildning, vilket motsvarar 49,7 procent. Motsvarande siffror för 2012 var 34,9 mnkr/44,9 procent. Även bidragen till forskarutbildningen har ökat och de totala intäkterna uppgår till 87,2 mnkr. Ökningen från 2012 är 11,6 procent. 65 av 80 Sidan 137 av 231

Ärende 9 bilaga 1 66 av 80 Sidan 138 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 HSST 1:2014 Ärende 9 bilaga 1 Årsbokslut RESULTATRÄKNING tkr 2013 2012 VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag Not 1 640 721 648 061 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Not 2 38 690 40 447 Intäkter från bidrag Not 3 161 380 149 720 Finansiella intäkter Not 4 3 912 5 052 Summa 844 703 843 280 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal Not 5-554 701-541 979 Kostnader för lokaler -97 010-100 869 Övriga driftkostnader -153 211-151 863 Finansiella kostnader Not 6-981 -1 433 Avskrivningar och nedskrivningar -18 230-20 065 Summa -824 133-816 209 VERKSAMHETSUTFALL 20 570 27 071 TRANSFERERINGAR Medel som erh fr myndigheter för fin av bidrag 11 008 14 327 Övriga erh medel för fin av bidrag 3 360 1 326 Lämnade bidrag -14 368-15 654 Saldo 0 0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 20 570 27 071 67 av 80 Sidan 139 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 Ärende 9 bilaga 1 Balansräkning tkr TILLGÅNGAR 2013-12-31 2012-12-31 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Not 7 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 435 707 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Not 8 Förbättringsutgifter annans fastighet 25 748 18 963 Maskiner, inventarier, installationer m m 19 358 23 907 Pågående nyanläggningar 9 468 Summa 45 106 52 337 FORDRINGAR Kundfordringar 4 552 8 997 Fordringar hos andra myndigheter 13 885 15 272 Övriga fordringar 50 54 Summa 18 487 24 323 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Not 9 Förutbetalda kostnader 26 067 29 032 Upplupna bidragsintäkter 17 625 22 028 Övriga upplupna intäkter 162 835 Summa 43 854 51 895 AVRÄKNING MED STATSVERKET Not 10 Avräkning med statsverket -60 983-58 712 KASSA OCH BANK Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 420 213 343 001 Kassa. postgiro och bank 25 321 11 923 Summa 445 534 354 925 SUMMA TILLGÅNGAR 492 433 425 474 KAPITAL OCH SKULDER MYNDIGHETSKAPITAL Balanserad kapitalförändring Not 11 159 433 132 362 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 20 570 27 071 Summa 180 003 159 433 AVSÄTTNINGAR Not 12 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 1 737 3 276 Övriga avsättningar 8 502 7 425 Summa 10 239 10 701 SKULDER M M Lån i Riksgäldskontoret Not 13 40 574 43 286 Skulder till andra myndigheter 15 340 18 349 Leverantörsskulder 18 343 28 716 Övriga skulder 13 086 9 306 Summa 87 343 99 658 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Not 9 Upplupna kostnader 43 553 38 227 Oförbrukade bidrag 142 865 97 906 Övriga förutbetalda intäkter 28 430 19 550 Summa 214 848 155 682 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 492 433 425 474 68 av 80 Sidan 140 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 HSST 1:2014 Ärende 9 bilaga 1 Anslagsredovisning tkr Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Politikområde: Utbildningspolitik Redovisning mot anslag Anslag Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 16 2:33 Grundutbildning (ramanslag) 16 2:33:1 Takbelopp (ram) 58 712 559 130 2 063 615 779 554 796 60 983 Summa 2:33 Grundutbildning 58 712 559 130 2 063 615 779 554 796 60 983 16 2:34 Forskning och forskarutbildning (ramanslag) 16 2:34 Basresurs (ram) 0 78 135 0 78 135 78 135 0 Summa 2:34 Forskning 0 78 135 78 135 78 135 0 16 2:71 Särskilda medel (ramanslag) 16 2:71:27 Idélab (ram) 0 3 826 0 3 826 3 826 0 17 2:71:58 Kvalitetsbaserad resursfördelning (ram) 0 3 964 0 3 964 3 964 0 Summa 2:71 Särskilda medel 0 7 790 0 7 790 7 790 0 Summa 58 712 645 055 2 063 701 704 640 721 60 983 Finansiella villkor Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning För universitet och högskolor görs undantag från bestämmelserna om avräkning i anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter skall ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 2:33 Grundutbildning Anslagsbelastning för grundutbildningsanslagen i form av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer samt ersättning för särskilda åtaganden m m skall redovisas i årsredovisningen. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer beräknas på grundval av redovisningen i LADOK. Eventuell mellanskillnad mellan avräknade överföringar till räntekontot och den slutliga anslagsbelastningen redovisas som ett anslagssparande. Maximalt tillåtet anslagssparande är 55 913 tkr (10 procent av takbeloppet) 2:34 Forskning och forskarutbildning Anslag till forskning och forskarutbildning tilldelas högskolan i form av en basresurs. Till räntekontot överförs varje månad en tolftedel. Medlen avräknas mot anslag och anslagsposter i samband med de månatliga utbetalningarna till räntekonto i Riksgäldskontoret. 2:71 Särskilda åtaganden för universitet och högskolor Vidare erhålls ersättning för särskilt åtagande utanför takbeloppet för Idélab med 3 826 tkr, samt för kvalitetsbaserad tilldelning med 3 964 tkr. 69 av 80 Sidan 141 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 Ärende 9 bilaga 1 Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) och redovisning av takbelopp. Utfall avseende perioden 2013-01-01 2013-12-31 Enligt bilaga 2 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer med mera. Summan Utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, det vill säga oberoende av om den ryms inom tilldelade medel eller inte. HST Ersättn. (tkr) HPR Ersättn. (tkr) Utfall total ersättning Utb.omr. Utfall HST Utfall HPR Humaniora 513 390 14 554 7 508 22 062 Teologi 0 0 0 0 0 Juridik 0 0 0 0 0 Samhällsvetenskap 2 147 1 749 60 905 33 666 94 571 Naturvetenskap 641 476 32 276 20 222 52 498 Teknik 1 503 1 197 75 702 50 851 126 554 Farmaci 0 0 0 0 0 Vård 1 146 1 027 61 359 47 647 109 006 Odontologi 0 0 0 0 0 Medicin 506 466 30 270 33 920 64 189 Undervisning 705 648 22 527 24 377 46 904 Verksamhetsförlagd utb. 95 100 3 976 4 934 8 909 Övrigt 0 0 0 0 0 Design 85 85 12 134 7 393 19 527 Konst 0 0 0 0 0 Musik 21 21 2 586 1 635 4 222 Opera 0 0 0 0 0 Teater 10 10 2 838 1 414 4 252 Media 0 0 0 0 0 Dans 0 0 0 0 0 Idrott 0 0 0 0 0 Summa 7 371 6168 319 128 233 567 552 694 Takbelopp (tkr) 559 130 Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) 0 Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) 6 436 Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Totalt antal utbildade helårsstudenter 159 inom design. Högst får 85 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdetteknik. Totalt antal utbildade helårsstudenter 73 inom musik. Högst får 21 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom musik har avräknats mot utbildningsområdetteknik. Totalt antal utbildade helårsstudenter 19 inom teater. Högst får 10 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom teater har avräknats mot utbildningsområdetteknik. 70 av 80 Sidan 142 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 HSST 1:2014 Ärende 9 bilaga 1 Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp 559 130 + Ev. ingående anslagssparande 56 649 Summa (A) 615 779 B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår 2 102 Utfall total ersättning enligt tabell 1 552 694 + Ev. ingående överproduktion 0 Summa (B) 554 796 Summa (A-B) 1 60 983 1 Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan. Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) 60 983 - Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet 2-5 070 Utgående anslagssparande 55 913 Tabell. Överproduktion Total utgående överproduktion - Ev. överproduktion över 10 % av takbeloppet 2 Utgående överproduktion 0 2 Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. 71 av 80 Sidan 143 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 Ärende 9 bilaga 1 Verksamhet Över-/ underskott t.o.m 2011 Över-/ underskott år 2012 Intäkter 2013 Kostnader 2013 Över-/ underskott 2013 Ack. över-/ underskott utgående 2013 Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning -207-0 2 399 2 399 0-207 Yrkeshögskolan, KY m.m. -596-1 448 0 0-2 044 Uppdragsutbildning 1 623-623 15 920 16 450-530 470 Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter 0-365 3 047 3 016 31-334 Övrigt Summering 820-2 437 21 366 21 865-499 -2 116 Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning 563 0 5 997 5 997 0 563 Summering 563 0 5 997 5 997 0 563 Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet 0-386 1 117 1 133-16 -402 Upplåtande av bostadslägenhet 1 - utbytesprogram och gästforskare Upplåtande av bostadslägenhet - regeringsbeslut (U2010/4277/UH) Övrigt Summering 1 117 1 133 1 Högskolan har genom avtal med privat hyresvärd tillgång till ett mindre antal lägenheter som vid behov upplåts till utländska studenter eller gästforskare. Avtalet innebär att studenter och gästforskare betalar hyran till hyresvärden, som därefter reducerar högskolans kostnad för lägenheterna. Det innebär att högskolan inte redovisar några intäkter för upplåtande av bostadslägenhet. 72 av 80 Sidan 144 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 HSST 1:2014 Ärende 9 bilaga 1 Tilläggsuppgifter och noter Redovisningsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605), anslagsförordningen (SFS 1996:1189). MDH:s redovisning följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. I enlighet med Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 10 i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring har den 3 januari 2014 tillämpats som så kallad brytdag. Därefter har eventuell inkommen/ivägskickad faktura bokförts som periodavgränsningspost. Fakturor understigande ett halvt basbelopp, exklusive moms, har inte bokförts som periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper omsättningstillgångar och periodavgränsningsposter Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs. Värderingsprinciper anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar har tagits upp till anskaffningsvärde. Avskrivning sker från den månad tillgången anskaffades. Som immateriella anläggningstillgångar redovisas tillgångar med väsentligt värde för myndighetens verksamhet. Värden överstigande 50 tkr har bedömts vara väsentliga. Som materiella anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst ett halvt prisbasbelopp och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Även objekt som utgör en fungerande enhet och vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp klassificeras som anläggningstillgång. Redovisning av reparations- och underhållsarbeten på annans fastighet I den mån reparations- och underhållsarbeten på annans fastighet uppgått till väsentliga belopp, samt nyttjandetiden och den ekonomiska livslängden överstigit tre år, har redovisning skett som förbättringsutgift på annans fastighet. Reparations- och underhållsarbeten som vart och ett överstigit 50 tkr har bedömts vara väsentliga. En individuell prövning av avskrivningstiden tillämpas för varje anläggningstillgång. Tillämpade avskrivningstider Datorer, viss lab-utrustning Lab-utrustning >75 tkr Immateriella tillgångar, övriga tillgångar 3 år 5 år 3-10 år 73 av 80 Sidan 145 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 Ärende 9 bilaga 1 Noter Kommentarer till noter Belopp i tkr där inte annat anges. Not 1 2013-12-31 2012-12-31 Intäkter från anslag Grundutbildningsanslag takbelopp 554 796 566 393 Kvalitetsbaserad resursfördelning 3 964 Särskilda åtagande, Idélab 3 826 3 804 Forskn och utv arbete 78 135 77 864 640 721 648 061 Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Uppdragsutbildning 15 833 13 449 Uppdragsforskning 5 968 5 418 Högskoleprov 1 117 952 Beställd utbildning 2 399 2 527 Studieavgifter 3 047 2 487 Avgifter enligt avgiftsförordningen 4 10 324 15 614 38 688 40 447 Specifikation avgifter enligt avgiftsförordningen 4 Kompendieverksamhet 247 309 Hyresintäkter 1 354 2 106 Fakturerade tjänster 10 990 12 509 Övrigt 780 690 13 371 15 614 Not 3 Intäkter av bidrag Bidrag från Kommuner, landsting 25 277 22 083 Bidrag från kammarkollegiet 0 0 Bidrag från forskningsråd och statliga stiftelser 28 737 33 716 Bidrag från övriga statliga myndigheter 46 886 39 991 Bidrag från KK-stiftelsen, SSF,Chalmers 40 898 35 263 Bidrag från övriga stiftelser o organisationer 5 756 6 064 Bidrag från svenska företag, privatpersoner 11 801 8 626 Bidrag från EU och internationella programkontoret 2 025 3 977 161 380 149 720 Not 4 Finansiella intäkter Ränteintäkter på räntekonto 3 664 4 573 Övriga ränteintäkter, valutakursvinster 248 479 3 912 5 052 Not 5 Kostnader för personal Totala kostnaderna för personal 554 701 541 979 Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 366 997 354 163 Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader på lån i Riksgäldskontoret 399 604 Dröjsmålsränta på leverantörsskulder 20 25 Övriga finansiella kostnader 562 804 981 1 433 Not 7 Immateriella anläggningstillgångar Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 5 760 5 766 Tillkommande och avgående tillgångar -392-6 Överföringar Årets avskrivningar -438-829 Ackumulerade avskrivningar -4 933-5 053 Restvärde 435 707 74 av 80 Sidan 146 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 HSST 1:2014 Ärende 9 bilaga 1 Not 8 2013-12-31 2012-12-31 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter annans fastighet Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 58 913 49 363 Tillkommande och avgående tillgångar 11 899 9 551 Överföringar 0 0 Årets avskrivningar -7 697-7 828 Ackumulerade avskrivningar -45 064-39 950 Restvärde 25 748 18 963 Maskiner, inventarier, installationer m m Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 124 712 138 390 Tillkommande och avgående tillgångar -12 107-13 678 Överföringar 0 0 Årets avskrivningar -10 096-11 407 Ackumulerade avskrivningar -93 247-100 805 Restvärde 19 358 23 907 Pågående nyanläggningar Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 9 468 Tillkommande och avgående tillgångar -9 468 9 468 Överföringar Restvärde 0 9 468 TOTALT Tillgångarnas anskaffningsvärde (IB) 193 093 187 752 Tillkommande och avgående tillgångar -9 676 5 340 Överföringar 0 0 Årets avskrivningar -17 793-19 236 Ackumulerade avskrivningar -138 311-140 755 Restvärde 45 106 52 337 Not 9 Periodavgränsningsposter Tillgångar Förutbetalade kostnader Förutbetalda kostnader inomstatliga 565 427 Förutbetalda kostnader, hyror 21 088 21 115 Övriga förutbetalda kostnader 4 415 7 490 26 068 29 032 Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter inomstatliga 11 968 8 986 Övr upplupna bidragsintäkter 5 657 13 042 17 625 22 028 Övriga upplupna intäkter Interimsfordringar inomstaliga 0 341 Övriga interimsfordringar 162 495 162 835 43 854 51 895 Skulder Upplupna kostnader Upplupna löner samt semesterlöneskuld inkl soc avg 38 561 34 372 Övr upplupna kostnader inomstatliga 150 499 Övr upplupna kostnader utomstatligt 4 842 3 356 43 553 38 227 Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidragsintäkter inomstatliga 58 050 51 120 Oförbrukade bidragsintäkter utomstatligt 84 815 46 786 142 865 97 906 Inomstatliga oförbrukade bidrag, förväntad tid för ianspråktagande Inom tre månader 17 464 17 979 Mer än tre månader till ett år 40 586 33 141 Mer än ett år till tre år 0 0 Mer än tre år 0 0 Övriga förutbetalda intäkter Oförbrukade bidragsintäkter inomstatliga 18 832 10 756 Oförbrukade bidragsintäkter utomstatliga 9 598 8 794 28 430 19 550 214 848 155 682 75 av 80 Sidan 147 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 Ärende 9 bilaga 1 Not 10 2013-12-31 2012-12-31 Avräkning med statsverket Ingående balans -58 712-60 709 Redovisat mot anslag 640 721 648 061 Anslagsmedel som tillförts räntekonto -645 055-648 161 Återbetalning av anslag 2 063 2 097 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -60 983-58 712 Sammanställning av utgående balans Ej avräknat anslag grundutbildning, upp till 10% av takbelopp -60 983-56 649 Ej avräknat anslag grundutbildning, överstigande 10% av takbeloppet 5 070-2 063 Summa -55 913-58 712 Not 11 Myndighetskapital, tkr Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren, tkr Verksamhetsgren Balanserad kapitalförändring (A) Årets kapitalförändring (B) Summa (A + B) Grundläggande högskoleutbildning Grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 117 266 27 554 144 820 Uppdragsverksamhet -1 252-530 -1 782 Forskning/forskarutbildning/konstnärligt utvecklingsarbete Forskning och forskarutbildning 42 857-6 454 36 403 Uppdragsforskning 562 0 562 Summa kapitalförändring 159 433 20 570 180 003 Not 12 2013-12-31 2012-12-31 Avsättningar Avsättningar pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning 3 276 4 966 Årets pensionskostnad 130 2 159 Årets pensionsutbetalningar -1 669-3 849 1 737 3 276 Övriga avsättningar Kompetensutvecklingsmedel 8 502 7 425 Övriga avsättningar 0 8 502 7 425 Summa avsättningar 10 239 10 701 Not 13 Lån i Riksgäldskontoret Beviljad låneram 60 000 60 000 Ingående balans 43 286 41 069 Nyupptagna lån 15 240 23 579 Amorteringar -17 952-21 363 40 574 43 286 Under december månad 2013 har investeringar i anläggningstillgångar skett med 6 230 tkr. Dessa lånefinansieras i samband med nästkommande upplåningstillfälle. 76 av 80 Sidan 148 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 HSST 1:2014 Ärende 9 bilaga 1 Väsentliga uppgifter 2013 2012 2011 2010 2009 Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter 1 7371 7724 8101 8042 7496 Kostnad per helårsstudent 76 396 75 242 70 954 69 974 72 494 Totalt antal helårsprestationer 1 6168 6407 6568 6212 5948 Kostnad per helårsprestation 91 311 90 707 87 510 90 008 90 636 Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 27 22 8 Totalt antal nyantagna doktorander andel kvinnor andel män Totalt antal doktorander med någon aktivitet andel kvinnor andel män Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 106 94 84 91 87 Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 0 0 0 0 0 Genomsnittlig studietid för licentiatexamen 4 3,6 4,2 4,3 3,9 3,6 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen 4 7,1 6,6 6,0 5,8 4,9 Totalt antal doktorsexamina 11 20 17 10 12 Totalt antal licentiatexamina 10 19 9 10 9 Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 424 419 345 344 384 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr) 516 414 459 461* 509 Personal 5 Totalt antal årsarbetskrafter 861 862 856 855 877 Medelantal anställda 951 947 940 941 942 Totalt antal lärare (årsarb.) andel kvinnor andel män Antal disputerade lärare (årsarb.) andel kvinnor andel män Antal professorer (årsarb.) andel kvinnor andel män Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) andel personal andel lokaler Lokalkostnader 2 per kvm (kr) 1 370 1 370 1 383 1342 1 539 Balansomslutning (mnkr) varav oförbrukade bidrag varav årets kapitalförändring varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 3 34 41% 59% 213 41% 59% 447 50 % 50 % 1 Exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning. 2 Enligt resultaträkningen. 3 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. 4 Korrigering av genomsnittligstudietid har gjorts, anger bruttotid 5 Korrigering av siffror 2007-2010 efter översyn av anställningskategorier *Siffran för 2010 har räknats om efter att publikationsdata för 2010 uppdaterats under året. 237 46% 54% 48 31% 69% 845 625 91% 9% 220 35% 64% 824 67% 12% 492 143 21 180 68 53% 47% 192 61% 39% 463 49 % 51 % 220 44 % 56 % 45 26 % 74 % 841 629 90% 10% 212 37% 63% 816 66% 12% 424 98 25 157 24 12 % 88 % 151 34 % 66 % 472 51% 49% 217 42% 58% 40 26% 74% 837 649 91 % 9 % 188 41% 59% 788 66% 13% 416 82 50 132 36 47 % 53 % 141 38 % 62 % 460 49% 51% 212 41% 59% 43 20% 80% 825 632 90% 10% 193 38% 62% 774 66% 13% 319 67 51 82 25 60 % 40 % 143 31% 69 % 480 48% 52% 227 40% 60% 52 20% 80% 774 572 91% 9% 202 31% 69% 765 67% 14% 278 57 9 31 77 av 80 Sidan 149 av 231

Mälardalens högskola, årsredovisning 2013 Ärende 9 bilaga 1 Skattepliktiga ersättningar och förmåner till ledamöter i högskolestyrelsen samt ledamöternas övriga uppdrag Ledamot Ersättning Tid Övriga uppdrag Carina Andersson 7 333 13-01 13-04 Beijer Alma AB, ledamot Monica Berglund 22 000 13-01 13-12 Inga övriga uppdrag Angeles Bermudez-Svankvist 22 000 13-01 13-12 Inga övriga uppdrag Mikael Broman 7 333 13-01 13-04 Fastighetsbolaget Kårhuset i E-tuna, ledamot Madeleine Caesar 50 000 13-01 13-12 Interactive Institute AB, ledamot KTH Holding AB ledamot Börje & Madeleine Caesar Konsult AB, ledamot Liselott Hagberg 14 666 13-05 13-12 Länsstyrelsen Sörmland, landshövding Mats Hammarbäck 22 000 13-01 13-12 Inga övriga uppdrag Åsa Jackson 14 666 13-05 13-12 Industritekniska gymnasiet AB, ledamot Jackademi AB, ledamot Thomas Karlsson 14 666 13-05 13-12 Create Business Incubator Mälardalen AB, ordförande Viking Tool International AB, ledamot Eskilstuna Jernmanufaktur AB, VD Kristina Lundqvist 719 745 13-05 13-12 Inga övriga uppdrag Christina Lönnheden 513 603 13-05 13-12 Inga övriga uppdrag Ulf Nilsson 14 666 13-05 13-12 Inga övriga uppdrag Christer Norström 88 360 13-01 13-04 Etablering Västerås AB, ledamot Eskilstuna Jernmanufaktur AB, ordf SICS East Swedish ICT AB, ledamot Create Business Incubator Mälardalen AB, ledamot Percepio AB, ledamot Telcred AB, suppleant WeMeMove, ledamot Christer Nygren 517 641 13-01 13-04 Inga övriga uppdrag Karin Röding 1 139 637 13-01 13-12 Västerås Science Park, ledamot Etablering Västerås, ledamot Södertörns högskolestyrelse, ledamot t o m 2013-04-30 Högskolan i Halmstads styrelse, ledamot t o m 2013-04-30 Styrelsen för NTNU (Norges Tekniska Naturvetenskapliga universitet) Trondheim, Norge, ledamot Insynsrådet länsstyrelsen Västmanland, ledamot Insynsrådet länsstyrelsen Sörmland ledamot RUVU, Danmark (Det rådgivande udvalg for vurdering af udbud af videregånde uddannelser) fr o m 2013-11-01, ledamot Universitets- och högskolerådet, ledamot Vinnova, ledamot Arbetsgivarverket, ledamot Vera Songer 14 666 13-05 13-12 Fastighetsbolaget Kårhuset i E-tuna, ledamot Louise Sund 99 326 13-01 13-12 Inga övriga uppdrag Gunnar Svedberg 7 333 13-01 13-04 Akademiska hus AB, ledamot Kemakta Konsult AB, ledamot Norsklint AB, ordförande Anne Söderlund 754 341 13-01 13-04 Inga övriga uppdrag Maria Wetterstrand 7 333 13-01 13-04 White Arkitekter AB, ledamot ortus Energy AB, ledamot Insynsrådet länsstyrelsen Stockholm, ledamot Uliana Zakladna 22 000 13-01 13-12 Inga övriga uppdrag Kerstin Åman 559 271 13-01 13-04 Inga övriga uppdrag Marie Öhman 550 691 13-05 13-12 Inga övriga uppdrag 78 av 80 Sidan 150 av 231

Ärende 9 bilaga 1 UNDERTECKNANDE Styrelsen för Mälardalens högskola har idag 2014-02-17 beslutat godkänna Mälardalens högskolas årsredovisning för år 2013. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisade bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid högskolan är betryggande. Madeleine Caesar Ordförande Karin Röding liselott Hagberg Monica Berglund Rektor Mats Hammarbäck Åsa Jackson angeles Bermudez-Svankvist Ulf Nilsson thomas Karlsson vera Songer S studentrepresentant Kristina Lundqvist Christina Lönnheden Marie Öhman lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Louise Sund Studentrepresentant uliana Zakladna studentrepresentant 79 av 80 Sidan 151 av 231

Ärende 9 bilaga 1 Mälardalens högskolas årsredovisning 2013 är producerad av sektiionen för kommunikation och externa relationer 2014-02. Upplaga 150 ex. Tryck: Arkitektkopia AB, Västerås Box 833, 721 23 Västerås, Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna, Tfn: 016-15 36 00 E-post: info@mdh.se 80 av Webb: 80 www.mdh.se Sidan 152 av 231

Ärende 10 ftb Förslag till beslut 1 (2) 2014-02-17 MDH 1.2-89/14 Handläggare Björn Magnusson Redovisning enligt Transparenslagen (lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser mm) i samband med årsbokslut 2013 Rektor föreslår att högskolestyrelsen fastställer redovisning i enlighet med ovannämnda lag enligt bilaga. Bakgrund Från och med den 1 augusti 2005 gäller transparenslagen som ska göra insyn möjlig i vissa finansiella förbindelser. Lagen ställer nya krav på redovisningen och Högskolornas forum för Redovisningsfrågor (HfR) har tillsammans med representant från Konkurrensverket kommit fram till att universitet och högskolor (med en nettoomsättning > 40 mkr euro för vart och ett av de två senaste åren) ska lämna redovisning enligt transparenslagen. Kriterierna avseende huruvida sektorn ska omfattas av lagen eller inte, är inte glasklara. I nuläget görs tolkningen att sektorn omfattas och skall lämna en transparensredovisning. Redovisningen som upprättas enligt transparenslagen behöver i nuläget inte sändas in till någon myndighet. Den ska sändas till Konkurrensverket om de begär det och av den anledningen ska redovisningen också arkiveras. Redovisningen bygger på uppgifter som hämtas ur årsredovisningen. Den redovisning som lämnas följer den mall som SUHF rekommenderar. En bedömning ska göras där den offentliga verksamhet som inte utgör företag ska först kunna avskiljas från den verksamhet som utgör företag enligt konkurrensreglernas mening. Därefter ska företagsverksamheten kunna delas i konkurrensskyddad respektive konkurrensutsatt företagsverksamhet. En schematisk figur finns här nedanför. Sidan 153 av 231

Ärende 10 ftb 2 (2) Enligt HfR:s bedömning är omfattningen av den verksamhet sektorn bedriver som myndighetsutövning och därmed icke företagsverksamhet, exempelvis examination, så liten att vi väljer att inte bryta ut den. Vi behöver därmed inte dela upp verksamheten. Med stöd av väsentlighetskriteriet redovisas all verksamhet som företagsverksamhet. Företagsverksamheten ska delas upp i konkurrensskyddad verksamhet, vilken bedrivs med särskilda eller exklusiva rättigheter, och annan verksamhet som är konkurrensutsatt. Vi klassar anslags- och bidragsfinansierad grundutbildning och forskning/forskarutbildning liksom högskoleprovet som konkurrensskyddad. Uppdragsverksamheten och Holdingbolagen betraktas som konkurrensutsatt. Redovisningen ska från och med räkenskapsåret 2008 beslutas av styrelsen och lämnas till revisorerna. Redovisningen ska då dessutom skickas till Utbildningsdepartementet och Konkurrensverket. Sidan 154 av 231

Ärende 10 bilaga 1 PM 1 (2) 2014-02-17 MDH 1.2-89/14 Separat redovisning enligt lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. i samband med årsbokslut 2013 Öppen redovisning av finansiella förbindelser (3 Transparenslagen) Av den öppna redovisningen skall det framgå vilka offentliga medel som lärosätet fått och hur medlen har använts (öppen redovisning). Lärosätet har under 2013 inte erhållit kapitaltillskott, förlustbidrag, amorteringsfria eller på annat sätt förmånliga lån, gynnande genom avstående från vinst, fordran eller normal avkastning på offentliga medel. Ersättningar för ekonomiska ålägganden från det allmänna har erhållits i form av anslag se årsredovisningen. Av årsredovisningen framgår även hur anslagen har använts. Separat redovisning av olika verksamheter (5 Transparenslagen) Organisation och finansiering Verksamheten vid lärosätet är organiserad i enlighet med vad som föreskrivs i andra kapitlet i högskolelagen. Den konkurrensskyddade verksamheten, vilken bedrivs med särskilda rättigheter, utgörs av grundutbildning, forskning/forskarutbildning och högskoleprovet. Grundutbildning och forskning/forskarutbildning finansieras främst med statsanslag och bidrag från andra myndigheter, kommuner och landsting, företag och organisationer. En mindre del av verksamheten finansieras av avgifter (4 Avgiftsförordningen). Högskoleprovet finansieras med avgifter (3 Avgiftsförordningen). Av årsredovisningens notapparat framgår vilka belopp som erhållits från olika typer av finansiärer. Den konkurrensutsatta verksamheten utgörs av uppdragsutbildning, studieavgiftsbelagd utbildning och uppdragsforskning. Verksamheten finansieras med avgifter (3 Avgiftsförordningen) från andra myndigheter, kommuner, landsting, företag, organisationer samt privatpersoner som omfattas av avgiftsskyldighet. Av årsredovisningens notapparat framgår vilka belopp som erhållits från olika typer av finansiärer. Sidan 155 av 231

Ärende 10 bilaga 1 2 (2) Intäkter och kostnader (tkr) Uppgifterna är hämtade ur årsredovisningen Konkurrensskyddad verksamhet Intäkter Kostnader Ordinarie grundutbildning 604 590 577 051 Ordinarie forskning/forskarutbildning 214 032 220 486 Högskoleprovet 1 117 1 133 Konkurrensutsatt verksamhet Uppdragsutbildning 15 920 16 450 Studieavgiftsbelagd utbildning 3 047 3 016 Uppdragsforskning 5 997 5 997 Principer och metoder för beräkning och fördelning Principer och metoder för beräkning och fördelning av intäkter och kostnader är desamma som vid upprättandet av årsredovisningen. Redovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag (FÅB), förordning (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF) samt tillkommande regeringsbeslut. Sidan 156 av 231

Ärende 11 ftb 1 (1) Beslut MDH 1.2.1-604/13 Högskolestyrelsen 2014-02-17 Handläggare Karin Fürstenbach Björn Magnusson Budgetunderlag för Mälardalens högskola 2015-2017 Förslag till beslut Styrelsen beslutar att fastställa Budgetunderlag för Mälardalens högskola 2015-2017 enligt bilaga 1 i ärendet. Bakgrund MDH skickar årligen i februari ni ett budgetunderlag till regeringen som sträcker sig över angiven treårsperiod. Budgetunderlaget ska följa de anvisningar som ges i Direktiv till bugetunderlag för verksamhet vid universitet och högskolor för budgetåren 2015-2017 och vara regeringen tillhanda senaste den 22 februari 2014. Ärendets beredning Ärendet har beretts i dialog med rektor och har förankrats vid ledningsgruppens möte den 27 januari. Underlag i ärendet Bilaga 1 Budgetunderlag för Mälardalens högskola 2015-2017 Delges Akademichefer Sektionschefer Sidan 157 av 231

Sidan 158 av 231

Ärende 11 bilaga 1 2014-02-17 MDH 1.2.1-604/13 1 (9) BUDGETUNDERLAG FÖR MÄLARDALENS HÖGSKOLA 2015 2017 Inledning MDH:s vision och mål är att vara det ledande lärosätet i landet för excellent samproduktion såväl internationellt som nationellt. Med över 35 år av nära samverkan med det omgivande samhället har högskolan en unik erfarenhet och hög kompetens för att uppnå detta. I forsknings- och utbildningsstrategin för perioden 2013-2016 vidareutvecklar MDH de prioriteringar högskolan gjorde i strategin för perioden 2009-2012. Genom strategimodellen för den kommande perioden tar högskolan krafttag för att fortsätta utveckla forskningsbaserad utbildning och utbildningsrelevant forskning till värde och nytta för samhället. Genom samverkan och samproduktion skapas möjlighet till såväl förnyelse som stärkt akademisk kvalitet i utbildning och forskning. MDH arbetar kontinuerligt med att säkerställa att utbildningarna håller hög kvalitet och arbetar sedan ett par år tillbaka med att systematiskt omstrukturera utbildningsutbudet i enlighet med högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2013-2016. Högskolans fokus är bedriva verksamhet inom områdena ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Målet är att ha ett kostnadseffektivt utbildningsutbud som ger ökade resurser för kvalitetshöjande åtgärder. I planeringen ingår att antalet examinerade studenter från förskollärarutbildningen, lärarutbildningarna samt ingenjörsutbildningarna ska öka genom såväl ökad rekrytering och genomströmning som genom en ny examensrätt för grundlärarutbildning årskurs 4-6. Under 2014 kommer högskolan även att öka fokuseringen på sitt systematiska kvalitetsarbete och då främst på att öka kopplingen mellan den vetenskapliga kompetens som finns inom MDH och högskolans utbildningar. Inom forskningsverksamheten fortsätter MDH att fokusera verksamheten inom högskolans sex etablerade forskningsinriktningar. I forsknings- och utbildningsstrategin för perioden 2013-2016 tillämpar MDH en strategimodell för forskning och utbildning för att fortsätta utveckla forskningsbaserad utbildning och utbildningsrelevant forskning till värde och nytta för samhället genom samproduktion och internationalisering. Samtliga forskningsinriktningar utgör forskningsbas för högskolans utbildningar samtidigt som några genom strategimodellen ges utrymme att utvecklas som spetsmiljö eller utvecklingsmiljöer. Syftet är att skapa dynamik i högskolans forskning och samtidigt ge utrymme till förnyelse för både intern och extern samproduktion mellan olika forskningsinriktningar. MDH ska ha excellent forskning inom delar av teknikområdet Inbyggda system samt framträdande forskning inom delar av områdena Hälsa och välfärd, Innovation och produktrealisering och Miljö, energi- och resursoptimering. För att få en genomlysning av hur väl forskningen Sidan 159 av 231

Ärende 11 bilaga 1 vid högskolan står sig såväl nationellt och internationellt genomförs under 2013 och 2014 en omfattande utvärdering med internationella granskare av högskolans forskningsverksamhet. Utvärderingen går under projektnamnet MDH:s Evaluation for Improved Research Quality (MER14). För att högskolan ska ha förmåga att leva upp till de högt fastställda ambitionerna i forsknings- och utbildningsstrategin har två punkter av strategisk vikt identifierats: Stabiliserat takbelopp på som lägst idag gällande nivå för 2015 i syfte att ge stabilitet till omstruktureringsarbetet samt möjlighet att utvidga ingenjörsoch lärarutbildningarna. 2 (9) Ökat forskningsanslag så att högskolan kan öka medfinansiering av externa projekt samt attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Detta genom att erbjuda en konkurrenskraftig andel forskning i anställningen och härigenom garantera en hög kvalitet i utbildningarnas forskningsbas. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Lärosätet befinner sig för närvarande i en process att omstrukturera utbildningsutbudet i enlighet med högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. När omstruktureringen är klar kommer utbildningsverksamhetens huvudfokus ligga på att bedriva utbildning inom områdena ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Under 2012 genomfördes första fasen av arbetet där en översyn av examensrätter och ämnesområden gjordes utifrån studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov, koppling till forsknings- och utbildningsstrategin, lärarkompetens samt redovisade resultat från utbildningarna. Resultatet blev att ett antal examensrätter samt några ämnen inom främst humaniora, miljö och byggteknik kommer att avvecklas fram till 2016. Samtidigt planeras och genomförs en utökad verksamhet inom framförallt lärar- och ingenjörsutbildningar liksom en bibehållen nivå på den omfattande sjuksköterskeutbildningen. Under 2013 fortsatte översynen av utbildningsutbudet med fas två som innebär en genomgång av kursutbudet inom kvarvarande examensrätter. Denna fas fortgår under 2014 och för perioden 2015-2017 förväntas arbetet att fortsätta enligt samma kriterier med ytterligare prioriteringar på program- och kursnivå med mål att skapa ännu attraktivare utbildningsprogram. Högskolan anser att det är viktigt med samverkan med såväl privat och offentlig sektor i både utformning och i genomförande av högskolans utbildningar. Genom hög utbildningskvalitet och nära kontakter med omgivande samhälle ökar MDH studenternas förutsättningar till arbete efter avslutad examen. Resultatet har blivit att nästan 80 procent av studenterna med en examen från MDH är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter examen enligt Universitetskanslersämbetets årliga sammanställning (Rapport 2013:11). I och med omstruktureringen av högskolans utbildningar betonas professionsutbildningarnas roll och genomströmning och anställningsbarhet är viktiga parametrar i prioriteringsarbetet. Utbildningsutbudet är idag uppbyggt så att merparten av studenterna läser inom utbildningsprogram. Av högskolans samlade utbildningsvolym återfinns var fjärde student där medan en fjärdedel läser fristående kurs. Undervisningen bedrivs huvudsakligen som Sidan 160 av 231

Ärende 11 bilaga 1 campusutbildning även om högskolan har en ambition att utveckla nätbaserad undervisning som stöd och komplement i den traditionella campusbaserade undervisningen. Högskolan kommer under de närmaste åren även att öka fokuseringen på sitt systematiska kvalitetsarbete och då främst på att öka kopplingen mellan den vetenskapliga kompetens som finns inom MDH och högskolans utbildningar. Vid en analys av de fall där Universitetskanslersämbetet har gett högskolans utbildningar omdömet bristande kvalitet har det främst varit examensmål rörande vetenskaplighet i utbildningarna som har ifrågasatts samtidigt som det exempelvis i utvärderingen av datavetenskap konstateras att självutvärdering och intervjuer ger en uppfattning om att det borde vara en hög måluppfyllse inom detta område. Utifrån den forskning som högskolan bedriver och utifrån att majoriteten av lärarna vid högskolan är disputerade 1 har MDH därför inlett arbetet med att få ett ökat genomslag i utbildningarna av den forskningsbas som finns på högskolan. Som nämndes i första stycket ovan innebär forsknings- och utbildningsstrategin att MDH ska öka antalet studenter inom ingenjörsutbildningarna och lärarutbildningarna. Ökningen inom lärarutbildningarna inkluderar även i enlighet med regleringsbrevet en viss utökning av förskollärarutbildningen. Samtidigt är det angeläget att även kunna möta behovet av utbildade lärare inom särskilt grundskolans tidiga år varför en omfattande utbyggnad av förskollärarutbildningen inte bedöms som möjlig inom befintliga ramar. Ytterligare uppdrag om utbyggnad av förskollärarprogrammet måste därför åtföljas av särskilda resurser på samma sätt som varit fallet för expansionen av ingenjörs- och läkarutbildningar. Inom lärarutbildningarna fick högskolan under 2013 ett positivt besked på sin ansökan om examensrätt för grundlärarutbildning årskurs F-3 och de första studenterna antogs höstterminen 2013. Högskolan inkom i oktober 2013 till Universitetskanslersämbetet med en ansökan om examensrätt för grundlärarutbildning årskurs 4-6 och vid ett positivt besked beräknas första antagning till utbildningen att ske höstterminen 2014. Inom ingenjörsutbildningarna görs ökningen genom riktade insatser för att såväl rekrytera som att behålla högskolans studenter. Programutformning och examensstruktur ses också i vissa fall över för att erbjuda ett så attraktivt utbud som möjligt. Högskolan kan här se resultat i form av ett ökat antal förstahandssökande och nybörjare på ingenjörsprogrammen. Försvårande för högskolans arbete med såväl omstrukturering som uppstart av de av arbetsmarknaden eftersökta utbildningar för ingenjörer och lärare är den planerade neddragningen av högskolans takbelopp som aviserats för 2016. Delar av denna neddragning (20 mnkr) härrör dessutom från ett tidigare avslag på en ansökan om examensrätt för lärarutbildningen årskurs F-3 samt 4-6. I och med att högskolan nu har erhållit en av dessa examina och lämnat in ansökan om den andra samt att den ursprungliga ansökan inte motsvarade någon befintlig verksamhet utan avsåg nya utbildningar innebär neddragningen i kombination med borttaget av de tillfälliga utbildningsplatserna att högskolans planerade takbelopp för 2016 ligger på en kritiskt låg nivå. Högskolan anser därför att det är av största vikt att takbeloppsnivåerna som lägst stabiliseras på den i 2014 års budgetproposition angivna nivån för 2015. Ett långsiktigt takbelopp på den nivån eller däröver är även av intresse ur ett 3 (9) 1 53 procent enligt MDH:s årsredovisning 2013 Sidan 161 av 231

Ärende 11 bilaga 1 samhällsperspektiv då samhället befinner oss i ett läge med stort intresse för högre utbildning i kombination med en osäker konjunkturutveckling. 4 (9) Forskning och utbildning på forskarnivå MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi tar ställning för att högskolan ska ha excellent forskning inom delar av området Inbyggda system och därutöver tre utvecklingsmiljöer i delar av Hälsa och välfärd, Innovation och produktrealisering samt Miljö, energi- och resursoptimering. Dessutom har högskolan två forskningsinriktningar, Utbildningsvetenskap och Industriell ekonomi och organisation, som främst utgör forskningsbas till grundutbildningarna. Utbildning på forskarnivå ska bedrivas inom spetsmiljön och de tre utvecklingsmiljöerna. Därutöver kan utbildning på forskarnivå även bedrivas inom övriga två forskningsinriktningar. Inom samtliga forskningsområden kommer det under perioden 2013-2016 genomföras en fokusering och utveckling av verksamheten i syfte att stärka utbildningarnas forskningsbas och skapa förutsättningar för ökad forskningsexcellens och samhällsrelevans. Som ett led i detta har en ny intern fördelningsmodell av forskningsanslaget tagits fram. Fördelningsmodellen fördelar anslaget utifrån forskningsbas, prestation och spets- och utvecklingsdel. Därutöver finns en särskild pott för tillfälligt strategiskt stöd. Forskningsbas utgår ifrån de anslagsmedel till grundutbildning som antalet helårsstudenter och antalet helårsprestationer genererar. Prestationsdelen utgår ifrån externa bidrag, publikationer och examina inom forskarutbildningen. Delen för spets- och utvecklingsmiljöer samt tillfälligt strategiskt stöd utgår ifrån en helhetsbedömning av de prioriteringar som görs i högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2013-2016. Vägledande för den tredje delen av fördelningsmodellen är forsknings- och utbildningsstrategins uttalade ledord akademisk excellens, internationalisering och samproduktion. Under 2014 kommer högskolans interna utvärderingscykel av forskarutbildningsämnen att avslutas och fokus för verksamheten blir slutförandet av den egeninitierade internationella utvärderingen av högskolans forskning som inleddes under 2013. Utvärderingen, MER14, genomförs enligt beslut i forsknings- och utbildningsstrategin 2013-2016 och utförs med stöd av två olika utvärderingsmetoder. För det första genomförs en bibliometrisk analys (bakåtblickande) där de vetenskapliga artiklar som MDH-forskare författat analyseras utifrån publiceringskanal och vilket genomslag artikeln fått i form av citeringar i andra artiklar. För det andra genomförs en peer granskning (framåtblickande) där forskare från andra lärosäten i världen bedömer forskningen dels utifrån ett skriftligt underlag framtaget av högskolan och dels efter diskussioner med forskare verksamma vid MDH. Resultatet av utvärderingen ska redovisas under det tredje kvartalet 2014 och förväntas ge underlag inför beslut om framtida strategiska satsningar för att ytterligare stärka forskningens kvalitet och internationella konkurrenskraft. Under ett flertal år har högskolan varit framgångsrik i att erhålla externa medel för forskningen och under de kommande åren läggs särskild vikt vid att ta till vara och utveckla synergier genom utökat samarbete mellan högskolans forskningsinriktningar. Ett område med hög samhällsrelevans som högskolan strategiskt satsar på de kommande åren är forsknings inom hälsoteknik ur ett användarperspektiv. Genom uppstart av en samverkansarena för hälso- och Sidan 162 av 231

Ärende 11 bilaga 1 välfärdsteknik förväntas en långsiktig och hållbar struktur för samverkan och samproduktion inom sensorteknik och hälsa och välfärdsforskning ur ett användarperspektiv skapas med tydliga kontaktvägar både internt på MDH och med olika externa parter. Högskolan attraherar till sin verksamhet forskningsmedel från forskningsråd, stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, EU och andra aktörer inom såväl offentlig sektor som det privata näringslivet. Dessa medel utgör ca 65 procent av högskolans intäkter inom verksamhetsområdet. Då dessa projekt ofta förutsätter någon form av medfinansiering gör högskolan bedömningen att det är svårt att ytterligare öka andelen externa medel i någon betydande omfattning med befintligt forskningsanslag. Anledningen är att tillgången på anslag för medfinansiering är begränsat. Mot bakgrund av detta och den förhållandevis låga tilldelningen av forskningsanslag i förhållande till högskolans storlek finns behov av en ökning av forskningsanslag från 2015 och framåt. 5 (9) Ekonomisk utveckling Kapitalförändringen 2013 är positiv, med ett överskott inom grundutbildningen och ett mindre underskott inom forskningsverksamheten. Under en följd av år fram till och med 2010 uppnåddes inte takbeloppen. Åren 2011-2013 har utfallet vara i nivå med takbeloppen men fortsatt försiktighet i de budgeterade anslagsintäkterna och god kostnadskontroll, i kombination med god extern finansiering inom främst forskningsverksamheten, har gett positiva kapitalförändringar och det ackumulerade kapitalet har ökat. Den ekonomiska utmaningen inom grundutbildningen under perioden fram till och med 2017 ligger i att anpassa verksamheten till ett minskat takbelopp, och därmed minskade intäkter, med bibehållen kontroll över kostnaderna. Under hösten 2012 togs beslut om de övergripande förändringarna inom utbildningsutbudet och arbetet med omstruktureringen pågår. I detta arbete ingår att skapa ett kostnadseffektivt utbildningsutbud som ger ökade resurser för kvalitetshöjande åtgärder. Parallellt med detta genomförs en översyn av all administration för att minska andelen av de totala intäkterna som används till administration, samtidigt som kvaliteten ska öka även inom detta område. Anslagen till forskning och forskarutbildning ökar med 4,2 mnkr 2014 men beräkningen är att de sedan blir på en oförändrad nivå för de kommande åren fram till och med 2017. Detta innebär att expansion måste ske genom ökad extern finansiering. Forsknings- och utbildningsstrategin för 2013-2016 framhåller vikten av en forskningsbaserad utbildning samtidigt som spets- och utvecklingsmiljöer har utpekats för perioden. Särskilt betonas också vikten av en stark extern finansiering som en grundförutsättning för att nå högskolans långsiktiga vision. En ny modell för den interna resurstilldelningen har tagits fram, med den nya forsknings- och utbildningsstrategin för 2013-2016 som utgångspunkt. Omfattningen av den externa finansieringen är kopplad till storleken på anslagen till verksamheten, till följd av krav på samfinansiering från många av finansiärerna. Bedömningen är att det fortfarande finns utrymme att öka den externa finansieringen inom delar av verksamheten men en långsiktig ökning av mer betydande omfattning är svår att uppnå med nuvarande anslagsnivå. Del av myndighetskapitalet inom grundutbildningen kommer användas för att hantera kostnaderna för omstruktureringar i samband med att totalvolymen Sidan 163 av 231

Ärende 11 bilaga 1 minskas. Även inom forskningen kommer del av myndighetskapitalet att användas under perioden fram till och med 2017, bland annat till forskarutbildning samt samfinansiering av två forskningsprofiler finansierade av KK-stiftelsen. 6 (9) Investeringar i anläggningstillgångar; låneram Som framgår av kommentarerna nedan under avsnitt Lokaler pågår planering för nya lokaler i Eskilstuna. Investeringarna, och därmed upplåningsbehovet, kommer att öka när detta blir aktuellt men troligen blir merparten efter 2017. Det kan då behövas en större låneram än idag. Lokaler Lokalförsörjningsplan finns framtagen till och med 2017. Fram till och med 2017 kommer högskolans takbelopp att minska och högskolan har under ett par år arbetat med att förtäta och effektivisera lokalerna för att möta denna förändring. Hyresavtalsstrukturen avseende samtliga högskolans lokaler ger bra möjligheter att över tid ytterligare anpassa den totala lokalytan efter behov och ekonomiska förutsättningar. Under 2014 kommer högskolan att utreda om möjlighet finns att förtäta verksamheten ytterligare i Eskilstuna. Därtill fortsätter högskolan att utreda möjligheten att bygga en ny högskolebyggnad för verksamheten i Eskilstuna. De befintliga byggnadernas beskaffenhet gör att det är svårt att effektivisera och modernisera. Därför arbetar högskolan, tillsammans med Eskilstuna kommun, för möjligheten att 2018 samla all verksamhet i Eskilstuna till ett nytt campus med lokaler som är mer yteffektiva och ger bättre förutsättningar att anpassas efter verksamhetens behov. Det totala lokalinnehavet beräknas vid periodens slut uppgå till cirka 62 700 kvadratmeter lokalarea. Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Mälardalens högskola har för år 2014 tillgång till en kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret om 65 000 tkr. Högskolan har aldrig behövt utnyttja krediten och bedömer inte heller att behov av ökat kreditutrymme föreligger för de närmaste åren. Sidan 164 av 231

Ärende 11 bilaga 1 T abell 1 7 (9) T otal budget (m nkr) 2013 2014 Prognos 2015 Ber. 2016 Ber. 2017 Ber. Verksamhetens intäkter Anslag 1 ) 640,7 659,0 640,0 630,0 630,0 Av gifter 38,7 34,0 34,0 34,0 34,0 Bidrag 161,4 150,0 150,0 153,0 155,0 Finansiella intäkter 3,9 4,0 4,0 4,0 4,0 Sum m a intäkter 844,7 847,0 828,0 821,0 823,0 Verksamhetens kostnader Personal 554,7 57 2,0 57 5,0 57 6,0 57 2,0 Lokaler 97,1 96,5 96,1 96,1 96,1 Drift/Öv rigt 153,1 155,0 150,0 146,0 147,0 Av skriv ningar 18,2 18,3 18,3 17,3 16,3 Finansiella kostnader 1,0 1,3 1,3 1,3 1,3 Sum m a kostnader 824,1 843,1 840,7 836,7 832,7 Årets kapitalförändring/ Årets resultat Utgående m y ndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 20,6 3,9-12,7-15,7-9,7 180,0 183,9 17 1,2 155,5 145,8 Utgående oförbrukade bidrag 142,9 120,0 120,0 120,0 120,0 1) Summan av anslag i tabell 2 och 3. 2014 års prisniv å för åren 2014-2017 T abell 2 Utbildning på grundniv å och avancerad niv å Utbildning på grund- och avancerad niv å (m nkr) 2013 2014 Prognos 2015 Ber. 2016 Ber. 2017 Ber. Verksamhetens intäkter -takbelopp 1 559,1 568,8 559,8 530,0 524,9 -Ber ä kn ad a v r äkn in g 2 (A ) 554,8 568,9 550,0 540,0 540,0 -sä r skilda å ta ga n den 3 (B) 7,8 6,1 6,0 6,0 6,0 Anslag (A+B) 562,6 57 5,0 556,0 546,0 546,0 Avgifter 30,9 26,0 26,0 26,0 26,0 Bidrag 28,3 25,0 25,0 25,0 25,0 Finansiella intäkter 2,9 3,0 3,0 3,0 3,0 Sum m a intäkter 624,7 629,0 610,0 600,0 600,0 Verksamhetens kostnader Personal 395,8 412,0 415,0 415,0 410,0 Lokaler 7 9,5 7 9,1 7 8,7 7 8,4 7 8,3 Drift/Övrigt 103,7 110,0 105,0 100,0 100,0 Avskrivningar 17,9 18,0 18,0 17,0 16,0 Finansiella kostnader 0,7 1,0 1,0 1,0 1,0 Sum m a kostnader 597,7 620,1 617,7 611,4 605,3 Årets kapitalförändring/ årets resultat 27,0 8,9-7,7-11,4-5,3 1 Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2014 i 2014 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev decemberprestationer. 3 Idélab samt kvalitetsbaserad resursfördelning Sidan 165 av 231

Ärende 11 bilaga 1 8 (9) T abell 3 Forskning och utbildning på forskarniv å Forskning och utbildning på forskarniv å (m nkr) Verksamhetens intäkter 2013 2014 Prognos 2015 Ber. 2016 Ber. 2017 Ber. Anslag 1 7 8,1 84,0 84,0 84,0 84,0 Avgifter och andra ersättningar 7,8 8,0 8,0 8,0 8,0 Bidrag 133,1 125,0 125,0 128,0 130,0 Finansiella intäkter 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Sum m a intäkter 220,0 218,0 218,0 221,0 223,0 Verksamhetens kostnader Personal 158,9 160,0 160,0 161,0 162,0 Lokaler 17,6 17,4 17,4 17,7 17,8 Drift/Övrigt 49,4 45,0 45,0 46,0 47,0 Avskrivningar 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Finansiella kostnader 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Sum m a kostnader 226,5 223,0 223,0 225,3 227,4 Periodens kapitalförändring/ periodens resultat -6,5-5,0-5,0-4,3-4,4 1. Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2014 i 2014 års prisnivå. T abell 4 Inv esteringar i anläggningstillgångar Inv esteringar i anläggningstillgångar 1 2013 2014 Prognos 2015 Ber. 2016 Ber. 2017 Ber. IB lån i Riksgäldskontoret 43,3 40,6 40,3 38,0 35,7 Beräknad nyupplåning 15,2 18,0 16,0 15,0 15,0 -v a r a v för in v ester in g i im m a ter iella anläggn ingstillgångar 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Beräknad amortering 17,9 18,3 18,3 17,3 16,3 UB lån i Riksgäldskontoret 40,6 40,3 38,0 35,7 34,4 Maximalt utnyttjande av låneramen under året 43,3 45,0 45,0 40,0 40,0 Föreslagen låneram 60,0 60,0 60,0 60,0 60,0 Beräknad räntekostnad 0,4 0,4 0,6 0,6 0,5 Ränteantaganden för nyupplåning 0,8 1,0% 1,5% 1,5% 1,5% (%) Sum m a räntor och am orteringar 18,3 18,7 18,9 17,9 16,8 Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Sidan 166 av 231

Ärende 11 bilaga 1 T abell 5 Lokalförsörjning 9 (9) Redov isning av lokaler (m nkr) Area, kv m LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen 2013 2014 Prognos 2015 Ber. 2016 Ber. 2017 Ber. -föregående års u tgång 62 7 12,0 62 7 12,0 62 024,0 62 024,0 62 024,0 -ökn ing u n der året 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -m in sknin g u nder året 0,0-688,0 0,0 0,0 0,0 -v id å ret s u t gå ng (A ) 62 7 12,0 62 024,0 62 024,0 62 024,0 62 024,0 Förbättringsutgift på annans fastighet 25,7 23,4 21,0 18,5 16,8 -ny in v esteringar 15,0 7,0 6,0 5,0 5,0 -av skriv ningar -7,7-9,3-8,4-7,4-6,7 T otal årshy ra enligt hy resav tal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) 1 85,9 85,5 85,1 85,1 85,1 Genom snittlig hyra (kr/kvm LOA) 1 37 0 1 37 8 1 37 2 1 37 2 1 37 2 Lokalkostnader (C) 97,0 96,5 96,1 96,1 96,1 Genom snittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) 2 1 547 1 557 1 549 1 549 1 549 Lokalkostnadens andel av v erksam hetens totala kostnader 11,8% 11,5% 11,4% 11,5% 11,5% 1 Total årshy ra är beräknad som hy reskostnad på helår för samtliga gällande hy resav tal v id respektiv e års utgång. T abell 6 Avgifter Uppdragsv erksam het Intäkter Kostnader Resultat 2013 24,3 24,8-0,5 Varav tjänsteexport 0,0 0,0 0,0 2014 25,0 25,0 0,0 Varav tjänsteexport 0,0 0,0 0,0 2015 25,0 25,0 0,0 Varav tjänsteexport 0,0 0,0 0,0 Offentligrättslig verksam het Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat 2013 1 117,0 1 133,0-16,0 2014 1 1 00,0 1 200,0-1 00,0 2015 1 1 00,0 1 200,0-1 00,0 Exklusive avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen Sidan 167 av 231

Sidan 168 av 231

Ärende 12 ftb Förslag till beslut 2014-01-31 MDH1.1-92/14 1 (1) Handläggare Elin S Olander Lokalförsörjningsplan 2014-2017 för Mälardalens högskola Rektor föreslår att högskolestyrelsen fastställer lokalförsörjningsplan 2014-2017 enligt bilaga. Bakgrund Lokalförsörjningsplan ska årligen fastställas av högskolestyrelsen. Den är avsedd att spegla högskolans övergripande strategi för lokalplaneringen och ska vara ett grundläggande dokument för det löpande arbetet med högskolans lokalförsörjning. Planen revideras en gång per år och utgör även underlag för högskolans årliga budgetunderlag. Underlag Bilaga 1: Lokalförsörjningsplan 2014-2017 för Mälardalens högskola Sidan 169 av 231

Sidan 170 av 231

Ärende 12 bilaga 1 Sida 1 av 10 2014-01-31 MDH 1.1-92/14 Lokalförsörjningsplan 2014-2017 för Mälardalens högskola Besöksadress: Drottninggatan 12 Besöksadress: Högskoleplan 1 Webb: www.mdh.se Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Postadress: Box 883, 721 23 Västerås E-post: registrator@mdh.se Tel: 016-15 36 00 Fax: 016-15 36 30 Tel: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00 Org.nr: 2021002916 Sidan 171 av 231

Ärende 12 bilaga 1 Sida 2 av 10 Dnr: Inledning I lokalförsörjningsplanen fastställer högskolestyrelsen årligen högskolans övergripande strategi för lokalplaneringen. Planen är avsedd att vara en utgångspunkt för lokalplaneringen i ett längre perspektiv och är ett grundläggande dokument för campussektionens arbete. Lokalförsörjningsplanen revideras en gång per år och utgör underlag för högskolans årliga budgetunderlag. Planen beskriver lokalinnehav och hyreskostnader samt beslutade och planerade förändringar de kommande tre åren eller längre. Planen redovisar lokaler som hyrs av Mälardalens högskola. Förändringar med effekt på lokalplaneringen Lokalplaneringen bygger på högskolans verksamhetsplanering med avseende på grundutbildning och forskning. Forskningsverksamheten utgör ungefär en fjärdedel av högskolans totala verksamhet och omfattningen förväntas vara oförändrad eller svagt ökande framöver. Grundutbildningen har ökat markant de senaste tre åren. Med hänvisning till bland annat minskade årskullar som lämnar gymnasieskolan, färre utländska studenter till följd av avgiftsbeläggning samt uteblivna examensrätter inom lärarutbildningen, minskas högskolans takbelopp fram till och med 2017. Takbeloppet anger hur mycket anslag som kan erhållas och minskningen som aviserats i budgetpropositionen innebär sänkta årliga anslag för grundutbildningen med nästan cirka nio procent 2017, jämfört med utfallet 2012. Högskolan förbereder sig för förändringen genom att planera för ett minskat utbildningsutbud och redan nu se över sina kostnader. För lokalplaneringen har konsekvensen blivit att högskolan förtätat och sagt upp lokaler, aktivt arbetat med att hyra ut vakanta lokaler samt arbetar med att sänka driftskostnaderna. Detta arbete har pågått sedan 2010 och högskolan har nu en väl anpassad lokalportfölj för verksamheten de närmsta åren. Högskolan genomförde 2010 även en förändring av internhyressystemet för att öka kostnadsmedvetenheten vid användandet av lokaler. Förändringen innebär att huvuddelen av lokalkostnaderna fördelas ut på hyresgästerna och endast en mindre del finansieras centralt. Därtill har högskolan generellt ökat avskrivningstakten. Resultatet av åtgärderna blev att högskolan kunde genomföra hyressänkningar med cirka tio procent under 2013. Sidan 172 av 231

Ärende 12 bilaga 1 Sida 3 av 10 Dnr: Lokalinnehav vid ingången av 2014 Lokalinnehavet fördelas mellan i huvudsak Eskilstuna och Västerås. Högskolan finns även etablerad i mindre omfattning på ytterligare tre orter, varav inhyrda lokaler finns på två, Nacka och Nyköping. I Södertälje finns högskolan som verksamhetsutövare men hyr inte egna lokaler. Högskolans totala lokalinnehav vid ingången av 2014 är ca 62 700 kvm. Högskolan har under de senaste åren arbetat med att effektivisera och förtäta lokalerna då verksamheten minskar till följd av ett sjunkande takbelopp. Sedan 2009 har högskolan minskat lokalytan med ca 8 000 kvadratmeter vilket motsvara cirka elva procent av den totala lokalytan. Minskningen består dels av förtätning och dels av att utbildningsprogram avvecklats. Under 2014 lämnar högskolan samtliga ytor i fastigheten Vapensmeden 19 i Eskilstuna och flyttar verksamheten till högskolans huvudbyggnad, Väpnaren. Det innebär en minskning om cirka 700 kvadratmeter och cirka en miljon kronor i hyres- och driftskostnader. Under 2015 förfaller två hyreskontrakt vilka båda har uppsägningstid under 2014: Cirka 5 800 kvadratmeter i fastigheten Vapensmeden 15 i Eskilstuna Cirka 350 kvadratmeter i fastigheten Sicklaön i Nacka Högskolan utreder möjlighet till ytterligare förtätning i Eskilstuna. En inledande förstudie visar på att det finns möjlighet att inrymma ytterligare verksamhet i huvudbyggnaden Väpnaren. En sådan förtätning skulle leda till att högskolan lämnar ytterligare 2 000 kvadratmeter i Vapensmeden 15 vid halvårsskiftet 2015. Nettoeffekten på kostnaderna, det vill säga, besparing i hyres- och driftskostnader minus kostnader för lokalanpassningar, uppskattas till cirka 3,6 mnkr på den återstående avtalsperioden på tre år. Den totala hyreskostnaden enligt hyresavtal 2013 var 85,9 MSEK, vilket är i samma nivå som 2012. I andel av totala kostnader sjönk lokalkostnaderna något och landade på 11,8 procent. Högskolan har som riktlinje att lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna inte ska överstiga 13 procent. Sidan 173 av 231

Ärende 12 bilaga 1 Sida 4 av 10 Dnr: Diagram över högskolans lokalkostnader i förhållande till högskolans totala kostnader för åren 2005-2013 samt prognos för 2014-2017 Lokalrelaterade driftskostnader De största lokalrelaterade utgiftsposterna, förutom hyreskostnaden, är lokalvård, elkostnader, vaktmästeri samt bevakning. Högskolan arbetar kontinuerligt med uppföljningar och åtgärder för att sänka driftskostnaderna. Under perioden 2010 och 2011 skrevs nya avtal för el, lokalvård och bevakning och i samband med detta sjönk högskolans driftskostnader. Avtal för el har en löptid för hela 2014 med en avtalad låg, men dock ökad förbrukningskostnad för elhandel, ca 1,5 procent högre mot 2013. Avtalad volym har för 2014 justerats ner från 4300 MWh till 3950 MWh för att bättre motsvara verklig förbrukning samt att därmed minimera de extra kostnader det medför. Ny upphandling för elhandel för kommande år 2015 och framåt är påbörjad. För lokalvård har befintliga avtal med leverantören förlängs under 2013 med ett år till att gälla tom. 2014-09-30. Ytterligare en förlängningsperiod om ett år finns att avropa inom det avtalet. Kostnadsökning inom lokalvård följer index för området. För bevakning har befintliga avtal med respektive leverantör förlängts under 2013 till att gälla tom 2015-01-25. Ny upphandling ska påbörjas under 2014. Sidan 174 av 231

Ärende 12 bilaga 1 Sida 5 av 10 Dnr: Diagram över högskolans driftskostnader för åren 2007-2013 samt prognos för 2014 Vakansgrad i högskolans lokaler 2013 Tillgången på föreläsningssalar, mindre lärosalar och datorsalar har legat på en fortsatt hög nivå under året. Vakansgraden i utbildningssalarna låg i genomsnitt på 67 procent under 2013 och har därmed ökat med 3 procent sedan 2012. De utbildningssalar som har högst vakansgrad är datorsalar där vakansgraden är cirka 77 procent. Vakansgraden i utbildningssalar mäts som outnyttjade timmar mellan klockan 8-17, måndag till fredag under terminstider. Vakansgraden i kontorslokaler är låg cirka 1,5 procent, vilket dock är när något högre än föregående år då motsvarande siffra var 0,5 procent. Ökningen beror på att akademin för Ekonomi Samhälle och Teknik, EST, lämnade ett våningsplan i huvudbyggnaden, Väpnaren i Eskilstuna. Vakansgraden i kontorslokaler mäts som antalet outhyrda kvadratmeter i förhållande till det totala uthyrbara arean av kontorslokaler. Sidan 175 av 231

Ärende 12 bilaga 1 Sida 6 av 10 Dnr: Avtalsportfölj Under 2008 och 2009 omförhandlades samtliga lokalkontrakt i Västerås och Eskilstuna. Högskolan har i dagsläget en avtalsportfölj som ger högskolan den flexibilitet som behövs för de förändringar som kan uppstå i verksamheten. Inget av högskolans hyreskontrakt sträcker sig längre än till 2018. Diagram över hur högskolans hyreskontrakt förfaller under avtalsperioden 2013-2018 uttryckt i mnkr. Genomförda åtgärder 2013 samt planerade åtgärder 2014-2017 Genomförda aktiviteter 2013 Västerås Ombyggnad och renovering av högskolans största föreläsningssal, Omega. Delaktighet i HÖÖRS ombyggnad av Café Origo utanför föreläsningssalen Omega. Byggnation av studenttorg samt avetablering av expeditionerna på akademierna. Byggnation av nytt pausrum för akademin EST i Västerås Löpande underhåll av lokalernas ytskikt, främst med måleriarbeten samt utbyte av inredning i föreläsningssalar. Fortsatt uppgradering av AV-utrustning i föreläsningssalar. Underhåll av larm- och passageanläggning med utbyte av sk strömförsörjning samt påbörjat utbyte av ytterligare gammal utrustning. Sidan 176 av 231

Ärende 12 bilaga 1 Sida 7 av 10 Dnr: Eskilstuna Byggande av studenttorg samt avetablering av expeditionerna på akademierna. Fortsatt uppgradering av AV-utrustning i föreläsningssalar. Underhåll av larm- och passageanläggning med utbyte av sk strömförsörjning samt påbörjat utbyte av ytterligare gammal utrustning. Frånträde ur fastigheten Vapensmeden 19, Campussektionen flyttade därmed in i Väpnaren, plan 3. Planerade åtgärder 2014-2017 Västerås Fortsatt upprustning av AV-teknik i föreläsningssal Alfa. Löpande underhåll av lokalernas inredning och ytskikt. Utvecklingsarbete med allmänna stråk och studiemiljöer med inredning, belysning och växter. Byggnation av studentpentryn med fler platser. Anpassningar av lokaler för sektioner och akademier som tar emot verksamhet från EER. Eskilstuna Avetablering av lokaler i Vapensmeden 15 och anpassningar för verksamheten i Väpnaren. Utvecklingsarbete med allmänna stråk och studiemiljöer med i huvudsak ny inredning. Löpande underhåll av inre ytskikt. Uppförande av bättre studentpentryn med fler platser. Projekt Ny Högskolebyggnad i Eskilstuna Högskolan har behov av att omlokalisera verksamheten i Eskilstuna till nya moderna lokaler för att på ett bättre sätt kunna anpassa lokalerna efter verksamhetens utveckling. Högskolan har sedan år 2010 arbetat tillsammans med kommunen för att möjliggöra omlokaliseringen. 2011 tecknades en principöverenskommelse mellan Eskilstuna kommun och högskolan, vilken 2012 kompletterats med ett tillägg, som reglerar parternas åttaganden i projektet samt säkrar tillgång till fastigheterna Verkmästaren 6 och 7, där det nya campuset ska byggas. Under 2013 har detaljplanerarbetet startat med tillhörande utredningar och samråd. Därtill har högskolan med hjälp av White arkitekter tagit fram volymstudier och även genomfört en antroposofisk undersökning bland studenter, personal och allmänhet om hur man ser på Eskilstuna som studieort och hur man vill att det nya campuset ska se ut. Underlaget finns med i den arkitekttävling som högskolan startat upp under hösten 2013, tillsammans med Sveriges Arkitekter. Sidan 177 av 231

Ärende 12 bilaga 1 Sida 8 av 10 Dnr: Under 2014 kommer arkitekttävlingen att fortsätta. De sex utvalda arkitektkontoren kommer under våren att rita förslag på hur det nya campuset ska se ut. Vinnare kommer att utses i juni. Det vinnande kontoret kommer att rita och färdigställa systemhandlingar under hösten. Systemhandlingarna kommer bland annat att ligga till grund för upphandlingen av hyresvärd. Parallellt med arkitekttävlingen kommer upphandling att ske av projektledning och tekniska konsulter. Därtill kommer framtagning av underlag för upphandling av hyresvärd och entreprenad att tas fram för att förankras i beslutande organ under hösten 2014 och annonseras i januari 2015. När den nya hyresvärden är utsedd så tar denna över detaljprojekteringen av entreprenaden. Byggnationen beräknas starta under sommaren 2016 för att stå klar under våren 2018. Miljö Energiförbrukning tillhör de områden där högskolan har störst klimatpåverkan. Högskolan arbetar med att sänka energiförbrukningen bland annat genom: - beteendeförändringar hos personalen, energimedvetenhet - att påbörja utbyte av traditionell styrning av rumsbelysning till närvarostyrd - fortsatt arbete med att byta ut befintlig belysning till mer energisnåla alternativ. Koldioxidstyrd ventilation är en åtgärd som högskolan har infört och successivt övergår till i samband med ombyggnader. Detta bidrar till en bättre rumsmiljö och spar även energi, då aggregaten arbetar med olika frekvenser beroende på belastning. Vid samtliga lokalförändringar beaktas miljöaspekten vid val av material och lösningar. Högskolan använder endast sådana byggnadsmaterial som är godkända enligt BASTA, som är byggindustrins databas för godkända byggmaterial ur miljösynpunkt. Åtgärder som förbättrar högskolans miljöarbete ska prioriteras vid ombyggnader om det är ekonomiskt försvarbart. Sidan 178 av 231

Ärende 12 bilaga 1 Sida 9 av 10 Dnr: Diagram över högskolans energianvändning för åren 2007-2013 Sidan 179 av 231

Ärende 12 bilaga 1 Sida 10 av 10 Dnr: Tabell 5, Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen 2013 2014 Prognos 2015 Ber. 2016 Ber. 2017 Ber. -föregående års utgång 62 712,0 62 712,0 62 024,0 62 024,0 62 024,0 -ökning under året 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -minskning under året 0,0-688,0 0,0 0,0 0,0 -vid årets utgång (A) 62 712,0 62 024,0 62 024,0 62 024,0 62 024,0 Förbättringsutgift på annans fastighet 25,7 23,4 21,0 18,5 16,8 -nyinvesteringar 15,0 7,0 6,0 5,0 5,0 -avskrivningar -7,7-9,3-8,4-7,4-6,7 Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) 1 85,9 85,5 85,1 85,1 85,1 Genomsnittlig hyra (kr/kvm LOA) 1 370 1 378 1 372 1 372 1 372 Lokalkostnader (C) 97,0 96,5 96,1 96,1 96,1 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) 2 1 547 1 557 1 549 1 549 1 549 Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 11,8% 11,5% 11,4% 11,5% 11,5% 1 Total årshyra är beräknad som hyreskostnad på helår för samtliga gällande hyresavtal vid respektive års utgång. Sidan 180 av 231

Ärende 13 ftb Förslag till beslut 2014-02-17 MDH 1.1-93/14 1 (1) Handläggare Malin Gunnarsson Riktlinjer för verksamhetsplaneringen för verksamhetsåret 2015 Rektor föreslår att högskolestyrelsen beslutar fastställa riktlinjer för verksamhetsplaneringen för verksamhetsår 2015 enligt bilaga. Bakgrund Högskolans styrelse fastställer de övergripande riktlinjerna för inriktningen av arbetet med verksamhetsplaneringen för kommande verksamhetsår. Utifrån styrelsens riktlinjer fastställer rektor sedan planeringsdirektiv för den interna beredningen av verksamhetsuppdrag och budget för 2015. Grunden för verksamhetsplaneringen är högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 fastställd av styrelsen den 12 december 2011 (MDH 1.1.3-217/11). Förslag till beslut har beretts av chef för utbildnings- och forskningssektionen Malin Gunnarsson och ekonomichef Björn Magnusson. Underlag Bilaga 1: Riktlinjer för verksamhetsplaneringen för verksamhetsåret 2015 Sidan 181 av 231

Sidan 182 av 231

Ärende 13 bilaga 1 Beslutande Högskolestyrelsen MDH 1.1-93/14 2014-02-17 1 (3) RIKTLINJER FÖR VERKSAMHETSPLANERINGEN FÖR VERKSAMHETSÅR 2015 Syftet med riktlinjerna är att styra inriktningen för arbetet med verksamhetsplaneringen för verksamhetsåret 2015. Utifrån styrelsens riktlinjer fastställer rektor sedan planeringsdirektiv för den interna beredningen av verksamhetsuppdrag och budget för 2015. Grunden för verksamhetsplaneringen är högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi 2013 2016 fastställd av styrelsen den 12 december 2011 (MDH 1.1.3-217/11). Nedanstående riktlinjer kompletterar forsknings- och utbildningsstrategin. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Verksamheten ska planeras utifrån de preliminära uppgifter om anslag för 2015 2017 som angivits i budgetpropositionen för 2014. Takbeloppet sänks stegvis fram till 2017, där den största förändringen sker mellan 2015 och 2016 då den tillfälliga utökning av utbildningsuppdraget som infördes 2013 tas bort. Högskolan har ett anslagssparande som ska användas för att underlätta övergången till den minskade totalvolymen. Under 2014 ska högskolan fortsätta genomföra de åtgärder som fastställdes under 2013 till följd av den förändrade dimensioneringen, särskilt ska antalet kurser och kurstillfällen reduceras och utbildningsprogrammen utvecklas i relation till detta. Hänsyn ska tas till de kommande årens minskade årskullar från gymnasieskolan, arbetsmarknadens behov, studenternas efterfrågan, förutsättningar för forskningsbas i utbildningarna, resultat i utbildningarna och effekter av avgiftsbeläggningen för utländska studenter. Denna planering ska vara en grundläggande faktor för övrig verksamhetsplanering. Kursutbudet ska huvudsakligen vara kopplat till de examina som utfärdas vid MDH och i övrigt planeras så att högskolans resurser används på ett effektivt sätt för att möjliggöra hög kvalitet i det samlade kursutbudet. Av anslagen ska den övervägande delen fördelas med tilldelat uppdrag i antal helårsstudenter som fördelningsgrund (volymdel). Resterande del av anslagen fördelas separat för att stödja lång- och kortsiktiga strategiska satsningar (strategisk del). Av 2015 års anslag ska minst 15 mkr avsättas för den strategiska Sidan 183 av 231

Ärende 13 bilaga 1 delen. Vid behov kan ytterligare strategiska satsningar finansieras genom ianspråktagande av ackumulerat kapital. 2 (3) Kompetensförstärkning av lärare ska prioriteras för att säkerställa högskolans examensrätter. Åtgärder för att rekrytera och examinera fler ingenjörsstudenter för att upprätthålla volymen teknikstudenter ska ges särskild prioritet. Åtgärder för att säkerställa kvaliteten och stabiliteten i teknikutbildningar ska ges särskild prioritet. Åtgärder för att säkerställa kvaliteten och stabiliteten i ekonomiutbildningar ska ges särskild prioritet. Den ökade ersättningen för utbildningar inom hum/sam området ska komma studenterna tillgodo främst i form av ökad kontakttid mellan lärare och studenter. Nuvarande utbildningsvolym inom sjuksköterskeutbildningen ska bibehållas. Utbildningsvolymen inom förskollärarutbildningen ska öka något i enlighet med regeringens uppdrag. Myndighetskapitalet ska enligt forsknings- och utbildningsstrategin över tid vara i intervallet 7-10 procent av verksamhetens intäkter. Med hänsyn till bland annat projektet för ett nytt campus i Eskilstuna finns anledning att de närmsta åren ha en större ekonomisk buffert. Verksamhetsplaneringen för 2015 och preliminärt fram till och med 2018 ska utgå ifrån ett ackumulerat kapital inom intervallet 10-20 procent av intäkterna. Forskning och utbildning på forskarnivå Verksamheten ska planeras utifrån de preliminära uppgifter om anslag för 2015 2017 som angivits i budgetpropositionen för 2014. Verksamheten ska planeras så att det finns en balans i volymen i utbildning på forskarnivå och senior forskning vid högskolan. Antagning till utbildning på forskarnivå och examinationsmål inom denna ska vara i balans för att nå uppsatta mål. Publiceringen av vetenskapligt granskade forskningspublikationer ska öka. Andelen extern finansiering, det vill säga intäkter från bidrag och uppdrag, ska vara minst 67 procent av de totala intäkterna under strategiperioden 2013-2016. Särskilt fokus ska vara på åtgärder som ökar andelen extern finansiering hos de inriktningar som i dagsläget inte når målet. Sidan 184 av 231

Ärende 13 bilaga 1 Under 2014 ska högskolan analysera och dra slutsatser utifrån MER14, den externa kvalitetsgranskning av högskolans forskning som genomför under 2014. Slutsatserna ska ta sikte på kommande forsknings- och utbildningsstrategi men även ge underlag för eventuella satsningar eller omprioriteringar under 2015. 3 (3) Övrigt Det ska vara ett kontinuerligt arbete att ha effektiva stödprocesser inom hela högskolan för att därigenom bidra till att högskolans samlade resurser används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Sidan 185 av 231

Sidan 186 av 231

Ärende 14 ftb Förslag till beslut 2014-01-31 MDH 1.2.2-72/14 1 (1) Handläggare Ulla Andersson Internrevisionens årsrapport för 2013 Förslag till beslut Internrevisionen förslår högskolestyrelsen att fastställa internrevisionens årsrapport för 2013 enligt bilaga 1 i ärendet och lägga den till handlingarna Bakgrund Internrevisionen (IR) har under det gångna året arbetat utifrån den av högskolestyrelsen fastställda revisionsplanen för 2013. IR har löpande avlämnat granskningsrapporter till högskolestyrelsen och sammanfattat IR:s verksamhet för 2013 år i bifogad årsrapport. Underlag i ärendet Bilaga 1. Internrevisionens årsrapport för 2013 Sidan 187 av 231

Sidan 188 av 231

Ärende 14 bilaga 1 Sidan 189 av 231

Ärende 14 bilaga 1 Sidan 190 av 231

Ärende 14 bilaga 1 Sidan 191 av 231

Ärende 14 bilaga 1 Sidan 192 av 231

Ärende 14 bilaga 1 Sidan 193 av 231

Ärende 14 bilaga 1 Sidan 194 av 231

Ärende 14 bilaga 1 Sidan 195 av 231

Ärende 14 bilaga 1 Sidan 196 av 231

Ärende 14 bilaga 1 Sidan 197 av 231

Ärende 14 bilaga 1 Sidan 198 av 231

Ärende 15 ftb 1 (1) Förslag till beslut MDH 1.2.2-679/13 Högskolestyrelsen 2014-01-31 Handläggare Ulla Andersson Internrevisionens rapport: Kursplaner, 2013:3 Förslag till beslut Internrevisionen (IR) föreslår högskolestyrelsen uppdra till rektor att gå igenom IR:s rapport, vidta erforderliga åtgärder och senast den 31 december 2014 återkomma till högskolestyrelsen med en återrapportering. Bakgrund Internrevisionen (IR) har i enlighet med den av högskolestyrelsens beslutade revisionsplanen för 2013 genomfört granskningsuppdraget kursplaner. Underlag i ärendet Bilaga 1. Internrevisionens rapport Kursplaner, 2013:3 Sidan 199 av 231

Sidan 200 av 231

Ärende 15 bilaga 1 Sidan 201 av 231

Ärende 15 bilaga 1 Sidan 202 av 231

Ärende 15 bilaga 1 Sidan 203 av 231

Ärende 15 bilaga 1 Sidan 204 av 231

Ärende 15 bilaga 1 Sidan 205 av 231

Ärende 15 bilaga 1 Sidan 206 av 231

Ärende 15 bilaga 1 Sidan 207 av 231

Ärende 15 bilaga 1 Sidan 208 av 231

Ärende 15 bilaga 2 1 (1) PM MDH 1.2.2-679/13 Högskolestyrelsen 2014-02-07 Handläggare Hans Berggren Internrevisionen (IR) har granskat kursplaner vid högskolan och lämnat en rapport till styrelsen. Sammanfattningsvis bedömer IR att regler och rutinen för kursplaner och dess systemstöd inte fullt ut fungerar ändamålsenligt och att den interna styrningen och kontrollen inte är helt tillfredsställande i alla delar. Högskolan tar till sig IR:s synpunkter och rekommendationer och kommer att vidta nödvändigar åtgärder. Bristerna som uppstått i samband med bytet nyligen av databas för studieinformation är väl kända och ett arbete pågår redan för att åtgärda dem, bland annat med att revidera fakultetsnämndens riktlinjer för kursplaner. Högskolan kommer med anledning av rapporten särskilt se över beslutsdelegationen avseende kursplaner och hur beslut om kursplaner dokumenteras. Sidan 209 av 231

Sidan 210 av 231

Ärende 16 ftb 1 (1) Förslag till beslut MDH 1.2.2-73/14 Högskolestyrelsen 2014-01-31 Handläggare Ulla Andersson Internrevisionens förslag på revisionsplan och budget för 2014 Förslag till beslut Internrevisionen (IR) föreslår högskolestyrelsen att fastställa internrevisionens revisionsplan och budget för 2014 enligt bilaga 1 och 2 i ärendet. Bakgrund Mälardalens högskola har en inrättad internrevisionsfunktion. Enligt internrevisionsförordning (2006:1228) är det myndighetens styrelse som ska besluta om internrevisionens revisionsplan och resurser. Ärendets beredning IR har utifrån högskolans riskhanteringsplan och kompletterat med sin egen riskbedömning upprättat ett förslag till revisionsplan och budget för 2014. Förslaget har stämts av med styrelseordförande, rektor, förvaltningschef och bitr. förvaltningschef. Underlag i ärendet Bilaga 1. IR:s förslag på revisionsplan 2014 Bilaga 2. IR:s förslag på budget 2014 Delges Förvaltningschef Bitr. förvaltningschef Sidan 211 av 231

Sidan 212 av 231

Ärende 16 bilaga 1 Sidan 213 av 231

Ärende 16 bilaga 1 Sidan 214 av 231

Ärende 16 bilaga 1 Sidan 215 av 231

Ärende 16 bilaga 1 Sidan 216 av 231

Ärende 16 bilaga 1 Sidan 217 av 231

Ärende 16 bilaga 1 Sidan 218 av 231

Ärende 16 bilaga 1 Sidan 219 av 231

Ärende 16 bilaga 1 Sidan 220 av 231

Ärende 16 bilaga 2 Chefen för Internrevisionen Dnr: MDH 1.2.2-73/14 2014-01-31 Handläggare Ulla Andersson Till Styrelsen för Mälardalens högskola Internrevisionens budget för verksamhetsåret 2014 Sammanfattning Internrevisionen bedömer att kostnaden för Mälardalens högskolas internrevision inklusive externa konsulttjänster kommer att uppgå till totalt cirka 1 150 tkr för verksamhetsåret 2014. Kostnaden bedöms motsvara tjänster i en omfattning motsvarande internrevisionens förslag till revisionsplan för 2014. Bakgrund Mälardalens högskola har en inrättad internrevisionsfunktion i enlighet med internrevisionsförordningen (2006:1228). Internrevisionen har en heltidsanställd internrevisionschef som resurs. Internrevisionens uppdrag fastställs genom den revisionsplan som årligen beslutas av högskolestyrelsen. Högskolestyrelsen beslutar om vilka av internrevisionens prioriterade granskningsområden som ska tas in i den fastställda revisionsplanen och därigenom också om hur stora resurser internrevisionen ska ha. Utredningsarbetet Internrevisionen har upprättat en budget för internrevisionens verksamhet under verksamhetsåret 2014. Budgeten avser bedömda kostnader för ett uppdrag som motsvarar internrevisionens upprättade förslag till revisionsplan för 2014 och fördelar sig på följande sätt. Budget Tkr Personalkostnader 800 Utbildning och konferensavgifter 60 Resor inkl logi 20 Lokaler 50 Övriga driftskostnader 20 Konsulttjänster: revisionsuppdrag 200 Summa tkr 1 150 1 (2) Sidan 221 av 231