Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 8 2015-09-11 Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: 740.2015.00284. Gällö 2015-04-24. Huvudr



Relevanta dokument
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Trångsviken

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Lofsdalen

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Hotagen Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Lillhärdal

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Rätan Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Ljungdalen

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Bispgården

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Lit Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Föllinge Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Hoting Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Stugun Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Åsarna Huvudr

Ytterhogdal Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Gäddede Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Vemdalen Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Kälarne Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Hede Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Sveg Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Brunflo Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Oviken Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Krokom Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Svenstavik

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Strömsund

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Funäsdalen

Brandskyddsredogörelse enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778)

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Skriftlig redogörelse av Systematiskt Brandskyddsarbete

Skriftlig redogörelse av brandskydd

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

Brandskyddsredogörelse enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778)

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Chef förebyggandeavdelningen

Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd

Skriftlig redogörelse av brandskyddet (Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778 2 kap 3 )

Mall för Brandskyddsredogörelse

Brandskyddsredogörelse

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

2.1 Byggnadsår 2.2 Senaste större ändring med bygglov eller bygganmälan skedde år

Anvisningar skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet (Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778 2 kap 3 )

Brandskyddsredogörelse. Del 1 Byggnaden/anläggningen. Allmänt Fastighetsbeteckning: Byggnaden/anläggningen Byggnadsår: Fastighetsägare:

Skriftlig redogörelse för brandskydd

Del 1 Byggnad/anläggning Del 1 fylls i av fastighetsägare vars byggnad/anläggning omfattas av kravet på skriftlig redogörelse.

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

1 Fastighetsägare 1.1 Fastighetsägare 1.2 Organisationsnummer. 2 Byggnaden/Anläggningen 2.1 Fastighetsbeteckning 2.2 Besöksadress

Heby kommuns författningssamling

SPF Seniorerna / Jössebygden Arvika ordnar utbildning i brandbekämpning för sina medlemmar! Onsdagen den 17 oktober 2018

Räddningstjänsten Östra Blekinge

2. Byggnaden/anläggningen Senaste större ändring med bygglov eller bygganmälan skedde år:

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Anvisningar till blanketten Redogörelse för brandskydd

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskydd

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

BRANDSKYDDSREDOGÖRELSE Sammanfattning av vårt systematiska brandskyddsarbetet

Allmänna råd SRVFS 2004:4. Skriftlig redogörelse av ert brandskydd Att insändas före 1/ Del 1 Byggnad/anläggning

Skriftlig redogörelse för brandskyddet ENLIGT LAGEN (SFS 2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Byggnad/anläggning Brandskyddsredogörelse

Cobraenhet 415

Robert Petersen. önskar Er välkomna till. brandskyddskoordinator. Arbetsmiljölagen, 3 kap 3. LSO, Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 2

Internt nr: Giltigt t.o.m: Beslutad: Jan Sjöstedt. Version: 1.5

Skriftlig redogörelse av brandskydd

Samhällsskydd Kent Bengtsson/Michael Lindberg KFSH/13/0164

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

1 Diarie nr: E-1028 Datum: Olycksundersökning Villabrand i Mariestad Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

BRANDSKYDDSREDOGÖRELSE Sammanfattning av det systematiska brandskyddsarbetet Del 1 Byggnad/anläggning 1. Allmänt 1.1 Fastighetsbeteckning

Redogörelse för brandskyddet

Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats

Skriftlig brandskyddsredogörelse

Uppfölj dokumentation

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA BLEKINGE

Räddningstjänsten Östra Blekinge Bilaga till Direktionsprotokoll Sida1(6)

Insatssammanställning

Olycksutredning Dödsbrand Gathes väg, Onsala Kungsbacka 17 november 2016

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag

Operativa riktlinjer. Beslutad

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Kjell Wahlbeck, Räddningschef i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund SÄRF:

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Räddningstjänsten Östra Blekinge

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Om Effektiva insatser

HANDLINGSPROGRAM RÄDDNINGSTJÄNST

Hur används insatsstatistiken

Ägarens kontaktperson mot tillsynsmyndigheten (räddningstjänsten) Namn: Mobilnummer: E-post: Redogörelsen upprättad av Namn:

Räddningstjänstens operativa förmåga

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Statens räddningsverks författningssamling

Om Effektiva insatser

Brandsläckning i stora volymer. Lars Ågerstrand Mauri Sköld

Bilaga till redogörelse av brandskydd

Brand i villa. Olycksundersökning. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

Transkript:

Gällö 2015-04-24 Huvudr 1

Innehåll 1.Inledning...... 3 1.1. Avgränsning.........3 2.Befolkningsutveckling.. 4 2.1.Könsfördelning..........4 2.2.Åldersfördelning..5 3.Tillsynsobjekt..... 6 4. Statistik över utryckningar och larm...9 5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan...10 6. Bemanning... 12 6.1. Åldersfördelning.12 6.2. Bräcke och Brunflo...13 7. Kartbild...... 14 Detta dokument är sammanställt av Eveline Berg Bring Maria Lilliehöök 2

1. Inledning Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda Räddningstjänstens förmåga i olika områden. Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut och detta bör vi också ta hänsyn till när vi ser över bemanningen. Det är viktigt att se till om det finns samma behov idag som för ett antal år sedan. 1.1. Avgränsning Dokumentet är avgränsat till att behandla Gällös släckområde en karta över området finns på sista sidan i dokumentet. När det står Gällö i dokumentet är det underförstått att det syftar på släckområdet. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet ser ut och detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen. Befolkningsutvecklingen mellan åren 2010-2014 presenteras, samt könsfördelningen och åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren 2010 till 2014. Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för rökdykning är presenterade. 3

2. Befolkningsutveckling En sammanställning över befolkningens utveckling i Gällö åren 2010-2014, presenteras i diagrammen nedan. Först visas Gällös totala befolkningsutveckling och därefter redovisas samma utveckling men uppdelat i kön samt åldersfördelning. 3500 3000 2500 2000 1500 Antal invånare 1000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 1. Stapeldiagram över Gällös befolkningsutveckling under perioden 2010-2014. Källa: Metria 2.1. Könsfördelning 2500 2000 1500 1000 Män Kvinnor 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 2. Stapeldiagram över Gällös befolkningsutveckling under perioden 2010-2014, uppdelat i kön. Källa: Metria 4

2.2. Åldersfördelning Nedan visas en översiktlig åldersfördelning för befolkningen i Gällö. Den största delen av befolkningen befinner sig i det större ålderspannet 19-65 år. Figur 3. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Gällö. Källa: Metria 5

3. Tillsynsobjekt i Gällös släckområde Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs. De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen. De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller restauranger där många människor vistas. Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt. I Gällös släckområde finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för räddningstjänsten att ha koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har gjorts av Jämtlands Räddningstjänstförbund. Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Gällös släckområde Objekt Objektstyp Tillsynsgrupp Byggnadsklass Revsunds prästgård Hotell, motell, vandrarhem Hotell eller dyl. Okänd max 9 gäster eller 5 gästrum ICA Nära Gällö Handel Samlingslokal Okänd Invekta Green Kemisk industri Okänd Okänd Kyrkolokal Gällö Kyrka/motsvarande Okänd Okänd Kälens bystuga Annan allmän byggnad Samlingslokal Okänd Nya Gellinergården Åldringsvård Vård eller Okänd 6

omsorg OKQ8 - Gällö Bensinstation Tillståndspliktig Okänd hantering brandfarlig vara Revsunds kyrka och Kyrka/motsvarande Okänd Okänd sockenstuga Hans Andersson Lantbruk, ej bostad Okänd Okänd Revsundslogen Annan allmän byggnad Samlingslokal Okänd Ringvägens Övrig vårdbyggnad Vård eller Okänd gruppboende omsorg Storsands Hotell,/pensionat Hotell eller dyl. Okänd Vildmarkscamp Sundsjö Annan allmän byggnad Samlingslokal Okänd hembygdsgård Sundsjö kyrka och Kyrka/motsvarande Okänd Okänd sockenstuga Tavnäs föreningshus Annan allmän byggnad Samlingslokal Okänd Torgny Östling I det fria Okänd Okänd Unizon Övrig vårdbyggnad Vård eller Okänd omsorg Zenith Rissna Annan allmän byggnad Samlingslokal Okänd Framgården B&B Hotell/pensionat Hotell eller dyl. Okänd Bygg o Varu Akuten Handel Samlingslokal Okänd Depå Grande - Annan allmän byggnad Samlingslokal Okänd konferensanläggning Depå Grande - Hotell/pensionat Hotell eller dyl. Okänd vandrarhem F. d. Kronvägens Övrig vårdbyggnad Vård eller Okänd gruppboende omsorg Fanbyns bygdegård Annan allmän byggnad Samlingslokal Okänd 7

Fjällsta skola Skola Skola eller dyl. Okänd Flatnors Annan allmän byggnad Okänd Okänd föreningshus Folkets hus Gällö Hotell/pensionat Hotell eller dyl. Okänd Gällö värdshus & Restaurang/danslokal Restaurang eller Okänd Camp Viking dyl. Gällö skola och Skola Skola eller dyl. Okänd bibliotek Gällö Såg Trävaruindustri Okänd Okänd Förskolan Galaxen, Förskola Skola eller dyl. Okänd Gällö Föräldrakooperativet Förskola Skola eller dyl. Okänd Busbua GEBE familjehem Övrig vårdbyggnad Vård eller Okänd omsorg Gällö hembygdsgård Teater/biograf/museum/bibliotek Samlingslokal Okänd Bergsvägens Åldringsvård Vård eller Okänd äldreboende omsorg Vandrarhemmet i Hotell/pensionat Hotell eller dyl. Okänd Pilgrimstad Restaurang Restaurang/danslokal Restaurang eller Okänd Pilgrimen dyl. Pilgrimscenter Industrihotell Okänd Okänd Pilgrimstad skola Skola Skola eller dyl. Okänd Folkets hus Pilgrimstad Annan allmän byggnad Samlingslokal Okänd 8

4. Statistik över utryckningar och larm Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Gällös släckområde under åren 2010 till 2014. Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande insatser och är högt prioriterat av räddningstjänsten. 30 25 20 15 10 5 2010 2011 2012 2013 2014 0 Brand i byggnad Drunkning IVPA Trafikolycka Utsläpp farligt ämne Figur 4: Diagram över olika typer av larm i Gällös släckområde under perioden 2010-2014 Det är tydligt att IVPA-larmen (I Väntan På Ambulans) är överrepresenterade i Gällö. Detta syns ofta i glesbygden, där inte någon ambulans är stationerad. Brandmanspersonal blir då särskilt utbildade för att kunna ge första hjälpen i väntan på ambulans. 9

5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst 1 + 4 man. Räddningsledaren som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte. Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 2007:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats. Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ. En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa: Skärsläckare Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck (>250 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen. Skum Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende komponenterna vatten, skumvätska och gas. CAFS (Compressed Air Foam System) Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar kylande och kvävande. 10

Fire express En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden. Släckgranat En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider sig och dämpar eller släcker flammorna. Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning. 11

6. Bemanning I Gällö finns en räddningsstyrka med en styrkeledare och tre brandmän (1 + 3) som har beredskap dygnet runt, året om. Totalt 12 anställda. Anställningen är på deltid så man har vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare, men man måste inställa sig på fem minuter när man larmats. Stationen åker även på IVPA larm (I Väntan På Ambulans) 6.1. Åldersfördelning De 12 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Gällö har här delats in i olika ålderskategorier för att få en överblick över personalens åldersstruktur. Figur 5. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Gällös brandstation 12

6.2. Bräcke och Brunflo Närmsta orter med räddningstjänst är Bräcke och Brunflo. Vid behov bör mannar från någon av dessa komma till Gällö och hjälpa till. I Bräcke har man 1 styrkeledare + 3 brandmän. Totalt 12 anställda. I Brunflo har man 1 + 4 i beredskap, totalt 15 anställda. Mellan Bräcke och Gällö är det 23, 4 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men enligt tidigare bedömning av räddningstjänsten beräknas förstärkning från Bräcke inom 27 minuter. Mellan Brunflo och Gällö är det 31,6 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men med hjälp av Eniro beräknas förstärkning från Brunflo inom 27 minuter. 13

7. Kartbild I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över Gällös släckområde samt vilka insatstider som gäller för området. 14

Räddningstjänsten Jämtland 063-14 80 00, fax 063-14 80 05 raddningstjanst@ostersund.se www.räddningstjänstenjämtland.se Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, 831 21 Östersund