UV VÄST RAPPORT 2000:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Utbyggnad av Marstrands skola Bohuslän, Marstrands stad, fastigheten 55:2, kvarteret Rektorn, del av RAÄ 32 Viktor Svedberg
UV VÄST RAPPORT 2000:8 ARKEOLOGISK FÖ RUNDERSÖ KNING Utbyggnad av Marstrands skola Bohuslän, Marstrands stad, fastigheten 55:2, kvarteret Rektorn, del av RAÄ 32 Viktor Svedberg Utbyggnad av Marstrands skola 3
Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Nygatan 11, 434 23 Kungsbacka Tel. 0300-339 00 Fax 0300-339 01 www.raa.se 2000 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2000:8 ISSN 1404-2029 Redigering Gundela Lindman Bildredigering Eva Crafoord Layout Lena Troedson Tryck/Utskrift Pennon, Göteborg, 2000 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. 4 Utbyggnad av Marstrands skola
Innehåll Inledning 7 Historisk bakgrund 7 Undersökningsresultat 7 Administrativa uppgifter 9 Figurförteckning 9 Utbyggnad av Marstrands skola 5
KUNGSPLANEN Alphyddan Havet Fredriksborg Köpmannen Kvarnen Holländaren Fredriksborg PARADISET Högvakten CARLSTENS FÄSTNING Artilleristen Klostret Tygmästaren Vattenverket STADS- PARKEN Munken Rektorn Borgmästaren Krokmakaren Havsörnen Lången Hästen Laxen Lavetten Sillen Klippan Kättingen Ankaret Eidern Gustavsborg Korvetten Kalkugnen Tomten Fiskmåsen Majoren Mäklaren Fullriggaren Bagaren Fyrmästaren Apotekaren Rådmannen Sjömanshuset Smugglaren Nunnan Kommendanten 0 100 200 m Fig. 1. Grundkarta över Marstrand med undersökningsplatsen i kvarteret Rektorn markerad. Skala 1:4000. 6 Utbyggnad av Marstrands skola
Inledning Riksantikvarieämbetet UV Väst utförde i februari 1997 en arkeologisk förundersökning med anledning av att gamla skolan i kvarteret Rektorn på Marstrand skulle byggas till med ca 250 kvadratmeter. Undersökningen som bekostades av Kungälvs kommun berörde därvid den västra utkanten av det gamla stadsområdet fornlämning nr 32. Historisk bakgrund Marstrands äldsta historia är något dunkel och oklar. Redan 1291 omtalas att där finns en franciskanerkyrka, men det är först efter mitten av 1300-talet som vi har säkrare belägg för att Marstrand haft stadskaraktär i och med att det då omtalas borgare från Marstrand. De äldsta kända privilegierna utfärdades av Kristoffer av Bayern och är från 1442. Marstrands uppkomst har främst satts i samband med övergången till större och mer djupgående fartyg, varvid bl.a. den gamla farleden genom Limfjorden ersattes med leden norr om Skagern. Därutöver har man också spekulerat kring fiskets betydelse för stadens uppkomst och utveckling. Det är dock först under 1500-talets sillperiod som vi säkert kan fastställa ett sådant samband. Den äldsta kända stadskartan är daterad 1699, men antas till stora delar illustrera den senmedeltida stadsplanen. Stadens norra och centrala delar har en oregelbunden stadsmässig planlösning som delvis har stora likheter med Bryggen i Bergen. Stadens södra delar har däremot en planlösning som mer påminner om oreglerade bohuslänska fiskelägen som t.ex. Gullholmen och Mollösund. Undersökningsområder ligger knappt hundra meter SSV om kyrkan i den västra kanten av stadsområdet upp mot fästningsberget. Enligt gamla kartan fanns här då ingen planmässig bebyggelse, utan endast spridda tomter på topografiskt lämpliga ytor upp efter bergskanten. En jämförelse mellan den gamla kartan och dagens stadsplan visade att exploateringsområdet skulle kunna beröra eller i varje fall tangera denna äldre bebyggelse. Undersökningsresultat Vid förundersökningen grävdes fyra sökschakt med en minigrävamaskin av typ Bob-cat. Schakten, vars lokalisering framgår av kartan (fig. 3), visade att exploateringsytan vilade på berg i söder och i väster, samt på klappersten och sand i öster. Berget låg blottat eller mycket grunt längst i väster, varefter det sluttade i etapper ner mot nordöst, där det närmast den gamla byggnaden låg på ett djup av mer än 2 meter under markytan. De lösa jordarterna bestod till övervägande del av 0,3 1,9 meter tjocka avfalls- och utfyllnadslager som innehöll stora mängder recent material som t.ex. fajans och porslin. Förutom två av hällar täckta stenrännor, för avledning av regnvatten från fästningen, framkom inga bebyggelselämningar eller avsatta kulturlager. Resultatet av förundersökningen visade entydigt att exploateringen inte skulle beröra äldre lämningar och att området tagits i anspråk först i sen tid. Därför ansågs det heller inte motiverat att där göra någon efterföljande slutundersökning. Utbyggnad av Marstrands skola 7
Fig. 2. 1699 års stadskarta med undersökningsområdet ungefärligen markerat. Skala 1:4000. Fig. 3. Tomtkarta över fastigheten 55:2 m.fl. i Marstrand, visande den planerade utbyggnaden och läget för provschakten. Skala 1:500. 8 Utbyggnad av Marstrands skola
Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-228-1997. Länsstyrelsens dnr och datum för beslut: 220-21078-96, 1997-01-03. Undersökningstid: 11 februari 1997. Exploateringsyta: ca 250 kvadratmeter. Undersökt yta: ca 20 meter provschakt. Personal: Viktor Svedberg. Läge: Ekonomiska kartan, blad 7A 5j. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: inga dokumentationshandlingar. Fynd: inga fynd. Figurförteckning Fig. 1. Grundkarta över Marstrand med undersökningsplatsen i kvarteret Rektorn markerad. Skala 1:4000.... 6 Fig. 2. 1699 års stadskarta med undersökningsområdet ungefärligen markerat. Skala 1:4000.... 8 Fig. 3. Tomtkarta över fastigheten 55:2 m.fl. i Marstrand, visande den planerade utbyggnaden och läget för provschakten. Skala 1:500.... 8 Utbyggnad av Marstrands skola 9
10 Utbyggnad av Marstrands skola
ISSN 1404-2029