UTREDNING OM SAMMANSLAGNING AV KOMMUNER I ÖSTRA NYLAND

UTREDNING OM SAMMANSLAGNING AV KOMMUNER I ÖSTRA NYLAND RAPPORT 9.12.2014 FCG KONSULTOINTI OY Anssi Hietaharju, Aija Tuimala, Kimmo Haapasalo

2 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND, MÅL OCH UTFÖRANDE... 1 1.1. Utredningens bakgrund och mål... 1 1.2. Ändring av kommunindelningen i regionen... 2 1.3. Utförandet av utredningen... 2 2. BEFOLKNING OCH SERVICEBEHOV I UTREDNINGSOMRÅDET ÖSTRA NYLAND... 5 2.1. Befolkning och befolkningsutveckling... 5 2.2. Servicebehovets utveckling på utredningsområdet... 8 3. DRAGNINGSKRAFT OCH KONKURRENSKRAFT... 9 3.1. Referensram för dragningskraft och konkurrenskraft... 10 3.2. Sysselsättning och arbetsplatser... 10 3.3. Näringstjänster, konkurrenskraft och näringar... 15 3.4. Kunnande och läroinrättningar... 18 3.5. Landskapsprogrammet och utvecklingsteman... 18 3.6. Markanvändning, boende och trafik ur dragnings- och konkurrenskraftens synpunkt... 19 3.7. Sammandrag och slutsatser om områdets konkurrens- och dragningskraft... 20 4. EKONOMI... 21 4.1 Granskning av ekonomins nuläge... 21 4.1.1 Nettoskuld... 21 4.1.2 Balans... 22 4.1.3 Koncernbalans... 24 4.1.4 Sammandrag av balansen... 26 4.2 Resultaträkning... 26 4.3 Kostnaderna för kommunernas servicestruktur... 28 4.4 Kommunens skatter och dess beståndsdelar... 29 4.5 Kommunernas ekonomi i framtiden kommunvis tryck... 31 4.6 Slutsatser och betraktelse av kommunstrukturrevidering modell med en kommun... 36 4.6.1 Situationen 2017 och 2025 om kommunerna fortsätter som separata kommuner (realistisk tillväxt)... 36 4.6.2 Ekonomisk utveckling per kommun... 38 4.6.3 Situationen 2017 och 2025 om kommunerna går ihop... 40 5. PERSONAL... 41 5.1 Personalförvaltning och anordnande av arbetsplatshälsovård... 41 5.2 Personalvolym och -struktur... 42 5.3 Slutsatser och betraktelse av ändringar av kommunindelningen - Modell med en kommun 44 6. TJÄNSTER... 46 6.1 Tekniska tjänster och MBT... 46 6.1.1 Beskrivning av nuläget... 46 6.1.2 Slutsatser och betraktelse av ändring av kommunindelningen modell med en kommun 53 6.2 Social- och hälsovårdstjänster... 54 6.2.1 Beskrivning av nuläget... 54

6.2.2 Slutsatser och betraktelse av ändringar av kommunindelningen modell med en kommun 59 6.3 Bildningstjänster... 59 6.3.1 Beskrivning av nuläget... 59 6.3.2 Slutsatser och betraktelse av ändringar av kommunindelningen modell med en kommun 67 6.4 Förvaltning och stödtjänster... 69 6.4.1 Beskrivning av nuläget... 69 6.4.2 Slutsatser och betraktelse av ändringar av kommunindelningen modell med en kommun 72 6.5 Slutsatser med anledning av ICT-utredningen i Östra Nylands kommunstrukturutredning. 74 7. LEDNING OCH DEMOKRATI... 74 7.1 Förtroendemannaorganisation och -struktur... 74 7.2 Organisation och koncernstrukturer... 76 7.3 Medborgerligt deltagande och kommunikation... 79 7.4 Slutsatser och betraktelse av ändringar av kommunindelningen modell med en kommun 80 8. DEN NYA KOMMUNENS VISION... 82 9. PLAN FÖR ANORDNANDE AV FÖRVALTNING OCH TJÄNSTER SAMT PRODUKTION AV TJÄNSTER 82 10. SLUTSATSER OCH EN BEDÖMNING OM HUR VÄL KOMMUNSTRUKTURLAGENS SAMGÅNGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖRVERKLIGAS... 84 10.1 De nationella reformerna i förhållande till kommunindelningen... 84 10.2 Mål för och förverkligande av utvecklandet av kommunindelningen... 85 10.3 Förutsättningar för ändring av kommunindelningen... 87 10.4 Förverkligande av de språkliga rättigheterna... 88 KÄLLOR... 89 BILAGA 1: Sammansättningen för utredningens styrgrupp och arbetsgrupper... 90 BILAGA 2: Avtalsutkast... 92 3

1 1. BAKGRUND, MÅL OCH UTFÖRANDE 1.1. Utredningens bakgrund och mål Askola, Borgnäs, Lappträsk, Mörskom och Sibbo kommuner samt Lovisa och Borgå städer fattade i maj 2013 beslut om att utföra en kommunstrukturutredning i Östra Nyland. En del av utredningsområdets kommuner deltar också i andra kommunstrukturutredningar, vilka tidsmässigt till en del sammanfaller med den östnyländska utredningen. - Lappträsk och Lovisa utför en gemensam utredning - Borgnäs och Sibbo deltar i sammanslagningsutredningen för Mellersta Nyland, - Sibbo deltar i den särskilda kommunstrukturutredning som statsrådet har fattat beslut om för huvudstadsregionen. Bakgrunden till den utredning som är för handen finns i linjedragningarna för en kommunreform i Jyrki Katainens regeringsprogram av den 22.6.2011. Kommunstrukturlagen (478/2013), som föreskriver om bland annat förutsättningar för att ändra kommunindelning och om utredningsskyldighet, trädde i kraft 1.7.2013. Kommunernas utredningsskyldighet inleddes omedelbart då lagen trädde i kraft. Enligt kommunstrukturlagen kan kommunindelningen ändras, om ändringen främjar målen för utvecklande av kommunindelningen samt förbättrar 1) kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet och produktionen av service eller främjar kommunens funktionsförmåga i övrigt, 2) servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området, 3) verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller 4) samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. Enligt finansministeriets linjedragning bör utredningen alltid inbegripa åtminstone följande (även om kommunerna inte lämnar ett förslag om sammanslagning): en plan för hur förvaltningen och servicen ska ordnas samt hur servicen produceras inom utredningsområdet, en utredning om sammanslagningens konsekvenser för kommunernas samarbete, en utredning över den ekonomiska situationen, en bedömning av hur invånarnas möjligheter att delta och påverka samt närdemokrati förverkligas, en detaljerad bedömning av fördelarna och nackdelarna med en sammanslagning av kommunerna, en bedömning om hur de språkliga rättigheterna förverkligas. Kommunstrukturutredningen innehåller ett utkast till samgångsavtal (bilaga 2). Lokalt viktiga frågor tas upp i samgångsavtalsutkastet. Avsikten med avtalet är att tillräckligt noggrant beskriva centrala saker under avtalsperioden samtidigt tryggas den sammanslagna kommunens funktion genom att undvika alltför detaljerade formuleringar. Den rätta nivån fastställs lokalt under utredningsprocessen. Principerna för sammanjämkning av servicesystem, allmänna principer för skötseln av kommunens ekonomi och närdemokrati är centrala aspekter som skall öppnas och underhandlas mellan kommunerna i kommunstrukturutredningen. Denna utredning har som mål att uppfylla kommunstrukturlagens utredningsskyldighet samt att förse kommunerna fullmäktigen med nödvändig information som stöd för beslutsfattandet. Bland bakgrundsfaktorerna till sammanslagningsutredning finns i den pågående reformen av social- och hälsovård. Regeringen och oppositionspartierna kom i mars 2014 överens om, att reformen av social- och hälsovård verkställs separat från kommunreformen. Anordnaransvaret överförs från kommunerna till fem social- och hälsovårdsområden, som baserar sig på nuvarande specialupptagningsområden och vilka förvaltas enligt samkommunsmodellen. Kommunerna ansvarar fortfarande dock för finansiering och produktion av tjänster. Kommunernas roll preciseras under den fortsatta beredningen av projektet. De nya social- och hälsovårdsområdena inleder sin verksamhet från ingången av 2017. Den parlamentariska beredningsgruppen kom i juni 2014 överens om de

centrala punkterna i lagen om anordnande av social och hälsovård samt fortsatta åtgärder. Lagen om anordnande avses träda i kraft från ingången av 2015. 1.2. Ändring av kommunindelningen i regionen Under 2000-talet har en kommunsammanslagning och en kommundelssammanslagning förverkligats på utredningsområdet. Liljendal, Lovisa, Pernå och Strömfors gick samman till en ny kommun med namnet Lovisa från början av 2010. Från början av 2009 trädde en delområdessammanslagning i kraft då cirka 30 kvadratkilometer av Sibbos område genom statsrådets beslut fogades till Helsingfors. I början av 1990-talet verkställdes en kommunsammanslagning då Borgå stad och Borgå landskommun fusionerades 1997. 1.3. Utförandet av utredningen Effekterna av en sammanslagning betraktas i utredningen utgående från en livskraftig och funktionsduglig kommun. Betraktelsen grundar sig på en disposition som Kommunförbundet och FCG har utvecklat tillsammans med sina kunder. Befolkningsutveckling och markanvändning kopplas samman till alla aspekter. Genom en betraktelse av aspekterna kan man balanserat och helhetsmässigt bedöma fördelar och nackdelar samt andra aspekter av en eventuell kommunsammanslagning. 2 Bild 1. Kommunstrukturutredningens betraktelsehorisont. Utredningsprocessen har genomförts med tillämpande av involverande arbetssätt. Arbetet har letts av en politisk styrgrupp och det praktiska arbetet leddes av en ledningsgrupp bestående av kommun- och stadsdirektörerna i de kommuner och städer som deltar i utredningen. För utförandet av utredningen grundades också fem arbetsgrupper och experthjälp har också anlitats. Perlacon Oy valdes för utförandet av den ekonomiska utredningen, Granlund Oy för utförandet av servicenätutredningen och Nordic Healthcare Group för utförande av utredningen av social- och hälsovård. Learning Miles valdes att leda visionsarbetet kring den nya kommunen. Utredningsprojektet koorinerades av projektchef Marja Teljamo från Sibbo. Nedan presenteras organiseringen av utredningens första skede. Styrgruppens och arbetsgruppernas sammansättning presenteras i rapportens bilaga ett.

3 Bild 2. Organisation av utredningens första skede. Arbetsgrupperna inledde sitt arbete vid en tillställning som ordnades 25.10.2013 i Borgå. Arbetsgrupperna möttes regelbundet en eller två gånger per månad. En del arbetsgrupper höll också elektroniska möten. Arbetet fortskred som planerat och arbetsgruppernas mellanrapporter var klara 28.2.2014. Arbetsgruppernas ämnesområden avgränsades enligt följande: Arbetsgrupp 1: Vision och strategi samt demokrati och deltagande inklusive den nya kommunens vision och mission, strategi, organ, medborgarpåverkan, tvåspråkighet samt beredning av den nya stadens namn och vapen efter att mellanrapporten har godkänts och efter utlåtanderundan. Arbetsgrupp 2: Förvaltning, ekonomi, personal och stödtjänster inklusive kommunekonomi, personalstruktur, koncernstruktur, ägarpolitik, kommunsamarbete, anskaffningar, fastigheter, dataförvaltning och personalens deltagande i utredningen. Arbetsgrupp 3: Markanvändning, boende, trafik, miljö, näringar och teknik inklusive sysselsättning, arbetsplatser, näringstjänster, kommunalteknik, utrymmesförvaltning, lokal-, kosthålls- och städtjänster, energi, bostadspolitik, kommunsammanslagningens förhållande till behovet av metropolförvaltning samt kommunsamarbete. Arbetsgrupp 4: Social- och hälsovårdstjänster inklusive kommunsamarbete. Arbetsgrupp 5: Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur, idrotts- och fritidstjänster inklusive kommunsamarbete. Utredningens mellanrapport blev färdig i mars 2014 och bestod av ett sammandrag av experternas och arbetsgruppernas slutsatser samt ledningsgruppens slutsatser. Avsikten med mellanrapporten var att ge en så heltäckande bild som möjligt av nuläget i utredningsområdets kommuner samt att skapa en grund för slutförandet av samgångsutredningen. Efter att samgångsutredningens mellanrapport hade blivit färdig, gav kommunerna sina utlåtanden om det och svarade på de frågor som ställdes i mellanrapporten. Askola, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom och Sibbo beslöt gå vidare till utredningens andra skede. Borgnäs beslöt att inte fortsätta den östnyländska utredningen och att gå vidare endast inom den utredning som pågår för Mellersta Nyland. Kommunernas utlåtanden sammanställdes i ett sammandrag (Bilaga 4). Eftersom en del av materialet i denna rapport grundar sig på utredningens första skede, så presenteras till vissa delar också information om Borgnäs.

Ledningsgruppen beslöt 5.6.2014 att välja Anssi Hietaharju från FCG Konsultointi Oy (nedan FCG) till utredningsman för samgångsutredningens andra skede. Hietaharju har haft stöd av direktör Aija Tuimala och projektchef Kimmo Haapasalo från FCG. Utredarnas uppgift har bland annat varit att ställa upp en slutrapport för utredningen och ett utkast till samgångsavtal. Utredningens styrgrupp och ledningsgrupp samt kommunernas samarbetsorgan har deltagit i utarbetandet av utkast till samgångsavtal. Utredningsområdets kommuner har genomfört en ICT-utredning samtidigt med kommunstrukturutredningens andra skede. Utredningens syfte har varit att genom ICT-lösningar hitta nya gemensamma verksamhetsmodeller för att minska hållbarhetsunderskottet. Både kommunstrukturutredningen och ICT-utredningen har fått utredningsunderstöd av finansministeriet. Slutrapporten för denna kommunstrukturutredning blev färdig. Avsikten är att kommunerna genomgår eventuella samgångsförhandlingar under våren 2015 och att de slutliga besluten om kommunstruktur kan fattas under hösten 2015. 4 Bild 3. Östra Nylands kommunstrukturutredning, skede I

5 Bild 4. Östra Nylands kommunstrukturutredning, skede II 2. BEFOLKNING OCH SERVICEBEHOV I UTREDNINGSOMRÅDET ÖSTRA NYLAND 2.1. Befolkning och befolkningsutveckling Invånarantalet har med undantag för Lappträsk och Lovisa varit stigande i de östnyländska kommunerna och enligt Statistikcentralens prognoser kommer befolkningsökningen att fortsätta. Det finns dock betydande skillnader mellan kommunerna. Befolkningstillväxten i Askola har under 2000-talet överstigit en procent per år och befolkningen i Borgå och Sibbo har växt med cirka 0,5 procent per år, medan invånarantalet i Mörskom har varit oförändrat. Under samma tidsperiod har hela landets befolkning ökat med cirka 0,4 procent per år. Befolkningen i området ökade med inemot 6 000 personer mellan 2000 och 2013. Utredningsområdet hade sammanlagt 93 631 invånare vid utgången av 2013 (Statistikcentralen). Det största migrationsöverskottet från andra kommuner i Finland har Sibbo (2 450 personer) och näst störst är överskottet i Borgå (1 551 personer). Lappträsk är den enda kommunen i regionen som har haft ett migrationsunderskott (-112 personer) till andra kommuner under betraktelseperioden. Alla kommuner i området har under perioden 2000 2013 haft ett immigrationsöverskott. Immigrationen har varit störst i Borgå (1 302 personer) och näst störst i Lovisa (408 personer). Immigrationsöverskottet har varit ökande i regionens kommuner under de två sista åren av betraktelseperioden. Den naturliga befolkningsökningen har också varit positiv i området, så att befolkningen har ökat med över 2 300 personer under åren 2000-2013. Den naturliga befolkningsutvecklingen har varit

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 negativ i Lappträsk, Lovisa och Mörskom. I områdets andra kommuner har födelsetalet varit större än dödligheten. Den naturliga befolkningsökningen har varit störst i Borgå (1 979 personer) och Sibbo (1 124 personer). Utredningsområdets naturliga tillväxt var som störst 2009, varefter den har återgått till den nivå som den hade i början av 2000-talet. Medianåldern varierar betydligt mellan utredningsområdets kommuner. Den äldsta befolkningen förefaller att finnas i Lappträsk, Lovisa och Mörskom, vars medianålder är högre än medianåldern i hela landet. Befolkningen i Askola, Borgå och Sibbo förefaller däremot ha en betydligt lägre medianålder än landet i genomsnitt. Enligt Statistikcentralens trender fortsätter både befolkningstillväxt och åldrande. Enligt prognosen är befolkningstillväxten snabbast i Askola och Sibbo, där den årliga tillväxten överstigen en procent. Befolkningsökningen är enligt prognosen långsammast i Lappträsk, Lovisa och Mörskom. 6 200 Hela befolkningen 1980=100, kommunindelning 2014 Sibbo 175 150 Askola Borgå Östra Nylands utr.omr. 125 Hela landet 100 Mörskom Lovisa 75 Lappträsk Hela befolkningen Källa : Statistikcentralen 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 Hela landet 4 787 778 4 893 748 4 954 359 5 054 982 5 132 320 5 181 115 5 236 611 5 326 314 5 426 674 5 529 971 5 631 017 5 726 245 5 810 620 5 881 152 5 938 266 5 984 898 Östra Nylands utr.omr. 78 599 80 179 81 972 84 262 85 098 87 683 90 450 91 466 93 095 95 521 98 040 100 574 102 874 104 858 106 506 107 916 Askola 4 058 4 130 4 167 4 334 4 301 4 389 4 530 4 761 4 988 5 200 5 418 5 607 5 782 5 925 6 048 6 157 Lappträsk 3 614 3 450 3 322 3 269 3 104 3 011 2 979 2 934 2 829 2 815 2 810 2 822 2 844 2 862 2 877 2 893 Lovisa 17 587 17 250 17 018 16 856 16 219 15 833 15 668 15 694 15 519 15 518 15 570 15 676 15 789 15 894 15 971 16 036 Mörskom 2 073 2 026 2 014 2 065 2 021 2 004 2 036 2 010 1 992 1 983 1 992 2 009 2 027 2 047 2 065 2 080 Borgå 38 296 39 579 41 075 42 649 43 656 44 969 46 793 48 227 49 028 50 104 51 241 52 380 53 419 54 313 55 038 55 640 Sibbo 12 971 13 744 14 376 15 089 15 797 17 477 18 444 17 840 18 739 19 901 21 009 22 080 23 013 23 817 24 507 25 110 Bild 5. Befolkningsutveckling sedan 1980 samt prognos till och med 2040 (Statistikcentralen). Åldersstrukturen är mycket varierande mellan kommunerna i området. I Askola, Borgå och Sibbo är medianåldern lägre än i hela landet och den hålls också på en lägre nivå. Det är ett problem att befolkningen i området åldras snabbare än på andra ställen, vilket leder till att servicebehovet till över 75 år gamla växer snabbare än i andra delar av Finland. Detta ger sig uttryck i större servicebehov och därmed också högre kostnader. I Lappträsk, Lovisa och Mörskom är befolkningen redan nu äldre än i genomsnitt. Den sammanlagda ökningen av personer som är över 75 år gamla i området är stor. Antalet personer som är äldre än 75 år ökar för närvarande årligen med cirka 200, men antalet ökar till över 650 redan i början av nästa årtionde. Avvikande från många andra områden i Finland,

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 kommer åldrandet inte att begränsas till 2020-talet, utan andelen äldre än 75 år kommer att fortsätta att öka även då betraktelsen utsträcks till 2040. 600 75+ år gamla 1980=100, kommunindelning 2014 7 550 500 450 400 350 300 250 200 Sibbo Borgå Hela landet Östra Nylands utr.omr. Askola Lovisa Mörskom Lappträsk 150 100 50 75+ år gamla Källa: Statistikcentralen 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 Hela landet 197 530 240 124 272 813 289 755 307 542 340 409 380 415 419 221 452 866 503 970 557 920 683 453 778 929 855 537 907 108 947 917 Östra Nylands utr.omr. 3 953 4 517 4 911 5 001 5 142 5 688 6 108 6 613 7 068 8 056 9 265 11 704 13 465 14 892 15 915 16 978 Askola 212 228 239 243 233 258 275 287 318 352 397 526 630 718 805 869 Lappträsk 279 284 328 314 320 349 320 328 320 323 349 421 464 505 522 540 Lovisa 1 027 1 157 1 228 1 214 1 258 1 404 1 556 1 619 1 647 1 762 1 952 2 395 2 736 2 979 3 125 3 245 Mörskom 148 166 161 169 175 192 197 210 209 225 248 296 329 355 375 390 Borgå 1 700 2 011 2 202 2 287 2 347 2 613 2 792 3 127 3 405 3 990 4 685 6 006 6 984 7 746 8 245 8 749 Sibbo 587 671 753 774 809 872 968 1 042 1 169 1 404 1 634 2 060 2 322 2 589 2 843 3 185 Bild 6. Antal personer över 75 år sedan 1980 samt prognos till och med 2040 (Statistikcentralen). Det förekommer kommunvis variation också i fråga om kostnaderna för service till äldre. Under 2012 använde Askola mest pengar på tjänster till seniortjänster(cirka 16 000 euro/år/över 75 år gammal) och Lappträsk minst (11 000 euro/år/över 75 år gammal). Med nuvarande utgifter innebär det ökande servicebehovet ett kostnadstryck på skattöret som motsvarar i genomsnitt 0,4 procentenheter under åren efter 2020. En av den sammanslagna kommunens största inbesparingsmöjligheter finns i att lyckas bemästra det kostnadsökningstryck som åldrandet för med sig. Nedan presenteras utvecklingen av åldersklasser och befolkningsandelar på utredningsområdet till och med 2040. Pensionärerna och de äldre blir flera och de utgör en större andel av befolkningen. I och med att andelen äldre blir större så minskar andelen i arbetsför ålder. större. De yngsta åldersklassernas befolkningsandelar hålls enligt prognoserna på en nästan oförändrad nivå.

8 Befolkning % Bild 7. Utvecklingen av olika åldersklasser. Försörjningsbalansen (andelen barn och pensionärer i förhållande till andelen i arbetsålder) är sämre i Östra Nyland än i landet i snitt. Skillnaden är ännu större om man jämför med hela Nyland. De kommunvisa prognoserna för Östra Nyland är tudelade. Endast en kommun förutspås ha en bättre försörjningsbalans än kommunerna i landet i genomsnitt. Den negativa utvecklingen av försörjningsbalasen i Lappträsk, Lovisa och Mörskom skiljer sig klart från de andra kommunerna. Prognoserna för de östnyländska kommunerna är 1,1 procentenheter större än för hela landet. Enligt prognosen ökar andelen äldre än 75 år med cirka 30 procent till och med 2020. 2.2. Servicebehovets utveckling på utredningsområdet Förändringar i de olika åldersklassernas storlek påverkar kommande servicebehov. Östra Nyland är befolkningsökningsområde, och prognosen servicebehovet avviker från största delen av Finland så, att behovet av service inte finns endast i service för äldre, utan också i service för barn och unga.

9 Servicebehovets utveckling, 2012=100 Östra Nylands utredningsområde 180 170 160 150 140 130 120 Uppgifter sammanlagt 110 100 90 80 2 012 2 017 2 021 2 025 2 029 Dagvård och förskola 100 101 103 105 104 Grundläggande undervisning 100 103 104 106 107 Gymnasium (yrkesutb.) 100 91 94 96 96 Åldringsvård 100 111 123 149 166 Bashälsovård, öppen 100 106 110 115 119 Specialiserad sjukvård 100 108 117 126 133 Övriga uppgifter 100 103 106 109 111 Uppgifter sammanlagt 100 105 111 118 124 Servicebehovet har räknats ut utgående från befolkningsfaktorer. 'Uppgifter sammanlagt' är uträknad genom att vikta uppgifternas volymprognoser med uppgifternas kostnad per invånare 2012. Övriga uppgifter' alla ospecificerade uppgifter, tex. social- och kulturtjänster. Servicebehovet i klassen 'Övriga uppgifter' ändras liksom befolkningen totalt. Inom åldringsvård är behovet =*över 75 åringar 2012, över 75,5 åringar 2017, över 76 åringar 2021, över 76,5 åringar 2025 och över 77 åringar 2029. Innehåller också bashälsovårdens bäddavdelningar. Åldringsvården omfattar också bashälsovårdens bäddavdelningar Bild 8 Servicebehovets utveckling, prognos till och med 2029 Då man betraktar utvecklingen av utredningsområdets servicebehov som en helhet, så kan man konstatera, att de största servicebehoven i framtiden kommer att finnas inom åldringsvården. Servicebehovet kommer att öka 66 % på utredningsområdet till och med 2029 då man tar 2012-års nivå som utgångspunkt. Det är skäl att notera, att denna prognos innehåller ett antagande om att de äldres funktionsduglighet ökar motsvarande 0,5 år per fem år. Om de äldres funktionsduglighet hålls på nuvarande nivå, så kommer servicebehovet inom åldringsvården att öka ännu mera till och med 2029. Servicebehovet kommer att öka moderat i fråga om dagvård och förundervisning (ca 4 %) till och med 2029. Inom grundläggande utbildning är ökningen jämn och behovet kommer enligt prognoserna att vara 8 % större 2029 än 2012. Servicebehovet inom andra stadiets utbildning ser däremot ut att minska 4 % till och med 2029. Det är dock bra att notera, att det finns tydliga skillnader i servicehovets utveckling inom utredningsområdet. I en del kommuner kommer servicebehoven att öka mera än i utredningsområdet i genomsnitt, medan servicebehovet i andra kommuner till och med kommer att minska från 2012-års nivå. Servicebehovet ser dock ut att öka då utredningsområdet betraktas som en helhet. Servicebehovet inom grundläggande utbildning ser till exempel ut att minska endast i Lovisa och servicehovet inom andra stadiets utbildning ser ut att öka endast i Askola och Sibbo. 3. DRAGNINGSKRAFT OCH KONKURRENSKRAFT

10 3.1. Referensram för dragningskraft och konkurrenskraft Alla kommuner och områden har sin potentiella konkurrens- och dragningskraft som beror på dess läge, företag och en mångfald andra faktorer. En del faktorer som påverkar konkurrens- och dragningskraften, så som planläggning och utbud av tomter, kan kommunerna påverka genom sina beslut och åtgärder. En del faktorer förutsätter samarbete mellan kommunerna, men en del faktorer kan inte kommunerna eller regionerna påverka. Det är också skäl att notera, att en del faktorer som påverkar konkurrens- och dragningskraft är bestående medan andra förändras snabbt eller långsamt. Områdets attraktionsfaktorer, så som arbetstillfällen och läroinrättningar, lockar invånare och företag till kommunerna och deras närområden. Kommunerna konkurrerar särskilt om invånare, eftersom boningsorten ger kommunerna beskattningsrätt. Befolkningsutvecklingen är på lång sikt en viktig utvecklingsfaktor för en regions livskaft. Den påverkar områdets ekonomiska aktivitet och välmående, tillgången på arbetskraft samt områdets allmänna klimat och sinnebilden om området. Vid utvecklandet av kommunens livskraft betonas främjande av näringsliv, företagsverksamhet och innovationer. Framgång inom dessa sektorer finansierar de bastjänster som kommuninvånarna behöver. Den regionala attraktions- och konkurrenskraften kan till exempel betraktas utgående från befolkningens flyttbeslut och företagens etablerings- och investeringsbeslut. Den regionala attraktions- och konkurrenskraften består av till exempel arbetsplatser, utbildningsutbud, företagsdynamik, läge, tillgången på kunnig personal, boende- och livsmiljöns kvalitet, mentalt klimat och image. Framgången på lång sikt är beroende av regionens alla aktörer; invånare, företag, samfund och offentlig makt. Regionerna är inte isolerade, utan varje regions framgång är i mycket beroende av andra områden och andra länder. (Aro & Laiho 2013, Viiden suuren kaupunkiseudun demografinen kilpailukyky.) 3.2. Sysselsättning och arbetsplatser Arbetsplatser På Östra Nylands utredningsområde fanns det sammanlagt inemot 34 000 arbetsplatser 2011. Mest arbetsplatser fanns det i Borgå, vars över 20 000 arbetsplatser utgjorde inemot 60 procent av alla arbetsplatser i Östra Nyland. Utredningsområdets arbetsplatser var 1 274 flera 2011 än 2000. Antalet arbetsplatser minskade 2009 till följd av finanskrisen och ökade långsamt till det sista betraktelseåret 2011. Antalet arbetsplatser minskade med 1 090 arbetsplatser mellan åren 2007 och 2011. Utredningsområdets arbetsplatsutveckling stannade i början av årtiondet på en lägre nivå än i landet. Siffrorna för Sibbo och sålunda hela utredningsområdet påverkas dock av att en del av kommunen slogs samman med Helsingfors 2009. Under 2000-talet har antalet arbetsplatser bland utredningsområddets kommuner ökat mest i Borgå och Sibbo. I Lovisa och Mörskom har antalet arbetsplatser däremot minskat i jämförelse med 2000. Ökningen av antalet arbetsplatser bröts i alla utredningsområdets kommuner 2009 med undantag för Mörskom, där antalet arbetsplatser började minska redan 2008. Askola och Mörskom är de enda kommunerna där antalet arbetsplatser var större 2011 än det var 2008. (Bild 9.)

11 125 Arbetsplatser sammanlagt, 2000=100 120 115 110 Borgå Sibbo 105 Askola Hela landet Östra Nylands utr.omr.; 104 100 Lappträsk 95 Lovisa Mörskom 90 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Bild 9. Antal arbetsplatser på utredningsområdet, utveckling på 2000-talet (källa: Statistikcentralen) I absoluta siffror sysselsatte industri, hälso- och socialtjänster, handel och byggande på Östra Nylands utredningsområde 2011. Minskningen av 1 090 arbetsplatser på området mellan 2007 och 2011 riktade sig till största delen av branscherna på området. I antal minskade arbetsplatserna mest inom industri och jordbruk. Under tidsperioden ökade arbetsplatserna mest inom förvaltningsoch stödtjänster samt undervisning. (Tabell 1.)

A Jordbruk, skogsbruk och fiske B Utvinning av mineral C Industri D Försörjning av el, gas, värme och kyla E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering F Byggverksamhet G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar H Transport och magasinering I Hotell- och restaurangverksamhet J Informations- och kommunikationsverksamhet K Finans- och försäkringsverksamhet L Fastighetsverksamhet M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring P Utbildning Q Vård och omsorg; sociala tjänster R Kultur, nöje och fritid S Annan serviceverksamhet T Förvärvsarbete i hushåll U Verksamhet vid internationella org. X Näringsgrenen okänd Arbetsplatser sammanlagt Tabell 1. Utredningsområdets arbetsplatser enligt näringsgrensindelning (TOL 2008) (källa: Statistikcentralen) Arbetsplatser (=sysselsatta) enligt bransch, förändring 2007-2011 12 Östra Nylands utr.omr. -211-9 -633-34 -102-52 -12-55 30-169 12-28 -154 152-147 127 124-65 54 0 2 80-1090 Borgå -45 0-273 -71-62 84-24 -55-13 -149 20-14 -102 80-28 56 60-38 21 0 2 29-522 Lovisa -64-1 -226 44 9-53 36 22 15-8 -10 2-42 33-49 5-1 -2 7 1 0 22-260 Sibbo -52-5 -109 2-50 -30-15 -29 29-8 3-11 -27 20-26 31 2-25 11-1 0 17-273 Askola -12 0 11-9 0-54 -13 17 3-2 3-3 11 4-29 37 62 1 7 0 0 0 34 Lappträsk -28 0-32 0 1 12-1 -6-5 -2-2 -4 3 8-5 -5 5-2 9 0 0 11-43 Mörskom -10-3 -4 0 0-11 5-4 1 0-2 2 3 7-10 3-4 1-1 0 0 1-26 Sysselsättning, arbetsplatser och arbetslöshet Antalet sysselsatta har ökat endast fem procent på utredningsområdet mellan åren 2000 och 2011 (Bild 10). Med undantag för de sista betraktelseåren är utvecklingen av områdets sysselsättning bättre än den nationella nivån. Under betraktelseperioden har sysselsättningen ökat mest i Askola. I Lovisa och Mörskom har däremot antalet sysselsatta minskat.

13 115 Sysselsatta, 2000=100 Askola 110 105 Borgå Hela landet Sibbo Östra Nylands utr.omr.; 105 Lappträsk 100 Mörskom Lovisa 95 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Bild 10. Utvecklingen av antalet sysselsatta på utredningsområdet (källa: Statistikcentralen) Utredningsområdet Östra Nylands arbetsplatssufficiens var 80 procent 2011. Områdets arbetsplatssufficiens har försämrats med en procentenhet sedan 2000. Endast tre kommuners arbetsplatssufficiens var över 80 %. De andra kommunernas arbetsplatser finns i stor utsträckning utanför den egna kommunen. Arbetsplatssufficiensen var störst i Borgå (90 %) och Lovisa (86 %). Sibbos arbetsplatssufficiens (57 %) är lägst bland utredningsområdets kommuner. Alla kommuners arbetsplatssufficiens minskade under perioden 2000-2011, med undantag för Sibbo, där den har ökat med en procentenhet och Borgå, där den hölls oförändrad (Bild 11.). Siffrorna för Sibbo och sålunda hela utredningsområdet påverkas dock av att en del av kommunen slogs samman med Helsingfors 2009.

Hemkommun 14 100% Arbetsplatssufficiens, % 95% 90% Borgå 85% Lovisa Lappträsk 80% Össtra Nylands utr.omr. 75% 70% 65% Mörskom 60% Askola 55% Sibbo 50% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Bild 11. Arbetsplatssufficiensens utveckling på utredningsområdet (källa: Statistikcentralen) Pendlingen var störst i Sibbo (68 %) och Askola (66 %) bland utredningsområdets kommuner. Pendlingen var minst från Lovisa och Borgå (35 %). Inom utredningsområdet var pendlingen klart störst från Askola till Borgå (30 %). Pendlingen i utredningsområdets kommuner framgår av tabell 2. Tabell 2. Pendlingen i utredningsområdets kommuner 2011 (källa: Statistikcentralen) Läde: Tilastokeskus % av den sysselsatta arbetskraften 2011 Arbetsplatskommun Askola Lappträsk Lovisa Mörskom Borgå Sibbo Esbo Hfors Vanda Kervo Träskända Tusby Övriga Utr.omr. Askola 34 % 0 % 0 % 0 % 30 % 2 % 2 % 12 % 7 % 1 % 2 % 1 % 8 % 67 % Lappträsk 0 % 55 % 13 % 1 % 11 % 1 % 1 % 6 % 1 % 0 % 0 % 0 % 10 % 81 % Lovisa 0 % 2 % 65 % 0 % 15 % 1 % 1 % 7 % 2 % 0 % 0 % 0 % 7 % 82 % Mörskom 4 % 2 % 4 % 45 % 12 % 0 % 2 % 7 % 3 % 1 % 1 % 1 % 20 % 66 % Borgå 1 % 0 % 1 % 0 % 65 % 2 % 2 % 17 % 5 % 1 % 0 % 1 % 4 % 70 % Sibbo 0 % 0 % 0 % 0 % 5 % 32 % 4 % 34 % 14 % 4 % 2 % 2 % 4 % 37 %

Utredningsområdets arbetslöshetsgrad uppgick i mars 2014 till 8,8 procent. Det är klart lägre än hela landets arbetslöshetsgrad (12,1 %). Arbetslösheten var lägst i Sibbo (5,6 %) och högst i Mörskom (13,3 %). Arbetslösheten var lägre än i landet i genomsnitt i utredningsområdets alla kommuner med undantag för Mörskom. Utredningsområdets arbetslöshetsgrad under åren 2006 2014 framgår av tabell 5. I mars 2014 var 2,1 procent av utredningsområdets arbetskraft långtidsarbetslösa. Under samma tid var andelen långtidsarbetslösa i hela landet 3,3 procent. Andelen långtidsarbetslösa var lägst i Sibbo (1,6 %) medan andelen långtidsarbetslösa i Mörskom (4,2 %) och Lovisa (3,5 %) var högre än den nationella andelen. 3.3. Näringstjänster, konkurrenskraft och näringar Näringstjänster på utredningsområdet Näringstjänsterna sysselsätter de östnyländska kommunernas personal motsvarande fem heltidsanställda arbetstagare. Utgifterna för näringstjänster utgör uppskattningsvis cirka en procent av de östnyländska kommunernas utgifter för markanvändning, boende, trafik, miljö, näringar och teknik. Askola, Borgå, Lappträsk, Lovisa och Mörskom har utlokaliserat sina näringstjänster helt eller delvis till Posintra Ab. Sibbo anordnar till en del sina näringstjänster genom Utvecklingscentret för Mellersta Nyland och Nyföretagarcentralen för Mellersta Nyland. Posintra Ab grundades 1998. Bolaget grundades av Borgå och Askola kommuner samt banker, läroinrättningar, försäkringsbolag, ledande företag på orden och företagarföreningar. Ägarbasen stärktes 2012 då Lovisa stad samt Lappträsk och Mörskom kommuner kom med som kommunägare. Hörnstenarna i bolagets verksamhet har fastställts till rådgivningstjänster till befintliga företag och företag under grundande, regionutveckling samt energieffektivt boende. Regionutvecklingens tyngdpunkt har traditionellt varit lagd vid turism och skärgårdsområdenas livskraft. Nya spetsbranscher är branscher inom välfärd samt utveckling av metallbranschen i Östra Nyland. De valda spetsbranscherna grundar sig på kommunstrategierna som i sin tur stöder sig på kommunernas näringspolitik. Utvecklingsarbetet utförs i mån av möjlighet genom regionala och nationella utvecklingsprojekt. Bolaget deltar också i internationella forsknings- och utvecklingsprojekt. Utvecklingscentret för Mellersta Nyland Ab Forum (Keuke) är KUUMA-kommunerna Träskända, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs och Tusbys gemensamma företagsrådgivningsbolag. Dessutom ordnar bolaget tjänster till företag som är verksamma i Karkkila och Sibbo. Keuke har fungerat sedan 1998 och dess viktigaste verksamheter har sedan starten varit kuvösverksamhet för företag som inleder sin verksamhet, olika företagsutvecklingsprojekt samt regionala utvecklingsprojekt. Utvecklingscentret är en del av ett nationellt nätverk av utvecklingsaktörer. Keuke ägs av regionens företagarföreningar, nyföretagarcentralen, kommuner och städer. Kommunerna är de största aktieägarna och de äger 70 procent av bolagets aktier. Aktieägarna är inalles 14 till antalet. Bolaget använder verksamhetens intäkter till sin verksamhet och utveckling av verksamheten. Nyföretagarföreningen för Mellersta Nyland är en förening, vars verksamhet finansieras genom medlemsavgifter. Medlemmarna är kommuner, företag, samfund, läroinrättningar och föreningar. Nyföretagarcentralen fungerar förutom i Sibbo i Träskända, Karkkila, Kervo, Nurmijärvi, Borgnäs, Tusby och Vichtis. Nyföretagarcentralen tillhandahåller rådgivning för nya företagare och Startpengskunder bl.a. i fråga om förtydligande och utvärdering av affärsidén, investerings- och lönsamhetskalkyler, finansieringsrådgivning, marknadsföring, ekonomiförvaltning, beskattning, handelsregisterärenden samt olika dokument för grundande av företag. Dessutom stöder Nyföretagarcentralen företag med utredning av tillståndsärenden samt i fråga om finansieringsutlåtanden till arbetskrafts- och näringscentralen och Finnvera. Näringar och utvecklingsutsikter för utredningsområdet Primärproduktionen har en stark roll i Östra Nyland. I regionen finns det olje-, kemisk- och energiindustri av nationell och internationell betydelse samt mångsidig små- och medelstor industri. I arbetskrafts- och näringsministeriets publikation Regionala ekonomiska utsikter 2014 presenteras regionernas utvecklingsutsikter med avseende på näringsliv och sysselsättning. Nedan presenteras Borgå- och Lovisaregionernas utvecklingsutsikter utgående från nämnda publikation. 15

16 Regionernas konkurrenskraft De finländska regionernas konkurrenskraft och framgång följs upp vid Turun kauppakorkeakoulus enhet i Björneborg, där man årligen räknar ut ett index utgående från sex faktorer. Mätarna består av arbetets produktivitet, sysselsättningsnivå, innovativitet, utbildningsnivå, företagsdynamik och industrialiseringsnivå. För 2012 var Borgå den mest konkurrenskraftiga regionen i landet och Lovisa på plats 53 bland Finlands 70 regioner. Helsingforsregionen, till vilken Sibbo hör, var på plats tre i konkurrenskraft. Lovisaregionens skillnad i förhållande till de andra regionerna var alltså betydande. Lovisaregionens placering sjönk med en placering från 2011 till 2012 och Borgå- och Helsingforsregionerna höll sina positioner. Borgåregionen Arbetets produktivitet och industrialiseringsgraden är i Borgåregionen högst i Finland och över 80 procent av omsättningen i regionen härstammar från industrin. Handel, tjänster för affärslivet och turism framförallt sommartid är viktiga för regionens näringsliv. Industriområdet i Sköldvik, Borgå är ett nationellt centrum för kemisk industri. Den kemiska industrin står för 90 procent av industrins omsättning i Borgåregionen och drygt hälften av de sysselsatta finns inom denna bransch. Branschen mår på det hela taget bra, även om 2012 var ett lite sämre år än det föregående året. Framtida utmaningar finns i högre logistikkostader till följd av svaveldirektivet samt stigande oljepriser. Bristen på järnväg försvagar näringslivets logistik, pendling och företagens nyetablering i regionen. Borgå lockar särskilt sommartid turister både inrikes och utrikes. För att främja turismbranschen skulle det vara viktigt att öka inkvarteringskapaciteten, eftersom turismen i Borgå för närvarande främst består av endagsturister från huvudstadsregionen. Företagskuvösverksamheten upphörde i Östra Nyland vid årsskiftet. Detta är en dålig nyhet för nya företagare, vilka särskilt i början av sin verksamhet behöver förmånliga verksamhetsutrymmen och kanske också rådgivning för utveckling av sin affärsverksamhet. Det går bra för de största industriella företagen i Borgå. Det har gjorts investeringar inom både den kemiska industrin och maskin- och metallindustrin. Borealis har meddelat, att bolaget kommer att investera 100 miljoner euro i produktionsanläggningarna i Borgå under pågående år, vilket innebär att bolaget bl.a. kommer att bredda sitt produktionssortiment. Projektet Metallitalli har främjat samarbetet mellan Hollming Works före detta underleverantörer, skapat nya affärsverksamhetsmodeller och förbättrat företagens resultat. Över 30 företag har deltagit i projektet Metallitalli. Bland de större företagen har bland annat Lamor och YIT deltagit. Kylutrustningstillverkaren Norpe från Borgå har övergått i tysk ägo. Produktionsvolymerna förväntas växa och Borgå torde åtminstone under de närmaste åren stå kvar som bolagets hemort. Ensto som tillverkar eldistributions- och övervakningstillbehör förväntar sig lindrig tillväxt 2014. Bolaget har satsat hårt på marknadslansering av nya produkter. Forskning och produktutveckling kommer enligt bolagets anmälan att också i fortsättningen finnas kvar i Borgå, även om tillverkningen skulle flyttas utomlands. Handelns andel av regionens omsättning är cirka 5 procent och cirka 15 av de sysselsatta är verksamma inom handel. Autotalo Laakkonen i Kungsporten har meddelat att man låter bygga en affär på området under nästa år. De affärer som är verksamma på området lider av små kundströmmar. Byggandet av hypermarketar i Kungsporten har länge varit i motvind, men har igen lyfts fram i diskussionerna. Vid Borgå konstfabrik finns en affärsgränd, där ett tiotal affärer och några restauranger är verksamma. Dessutom finns där en dansskola, några arbetsverkstäder samt ett artotek. Det finns också en servicepunkt för turister. Byggverksamheten har mycket liten betydelse i Borgåregionen, mätt i omsättning, endast knappt fem procent. Den sysselsättande effekten är större, då cirka 15 procent av de sysselsatta i regionen är sysselsatta inom byggnadsbranschen. Bilfinger som har specialiserat sig på underhållsarbeten inom industrin har meddelat att man under innevarande år kommer att investera 4 miljoner euro i nya verksamhetsutrymmen i Sköldvik, Borgå. Det kommer att utgöra en vitaminspruta för byggverksamheten i regionen.

Under det senare halvåret av 2013 fanns det i Borgåregionen flest lediga arbetsplatser inom hälsooch socialvårdsyrken (vårdare inom socialarbete, sjukskötare och primärvårdare) samt för försäljare och städare. Antalet arbetsplatser inom vården var betydligt större än ett år tidigare. Då servicehuset i Majberget står klart kommer behovet av arbetskraft att öka inom vårdsektorn. Under det senare halvåret av 2013 fanns det i Borgåregionen flest arbetslösa arbetssökanden bland försäljare, kontorsarbetare samt montörer inom datateknik och elektronik. I alla nämnda yrken hade arbetslösheten ökat betydligt jämfört med situationen ett år tidigare. Lovisaregionen Lovisaregionens näringsliv stöder sig på små- och medelstor industri samt handel. Trenden har under en längre tid varit att industrin minskar, de privata tjänsterna ökar och de offentliga tjänsterna minskar i regionen. Nya industriella arbetsplatser förväntas dock uppstå i regionen. Problemen i Lovisa består av att de unga flyttar bort från regionen, av att befolkningen åldras samt av bristen på nya tillväxtföretag och investeringar. Bristen på hyreslägenheter kommer också i fortsättningen att försvaga tillgången på arbetskraft samt etablering och utvidgning av företag i regionen. Lovisa hamn har bolagiserats genom fullmäktiges beslut och den har inlett sin verksamhet 1.9.2014. På det hela taget hämtar hamnen flera euro till staden Lovisas kassa än den tar därifrån. Visumfrihet är en betydande möjlighet också för Lovisaregionen, även om utredningar visar att en betydande del av östtrafiken längs E18 aldrig sträcker sig längre västerut än till Kotka. Även om endast en bråkdel av de euron som ryssarna lämnar efter sig skulle bli i Lovisaregionen, så skulle det ge arbete och uppehälle åt tiotals eller i bästa fall hundratals invånare i Lovisaregionen. Inom vissa branscher råder det brist på kunnig personal i regionen. Till exempel Hollming Works i Lovisa har kronisk brist på svetsare. En del av arbetskraften består av kommenderingsmän som pendlar från andra orter. De stora industriella aktörernas situation är relativt stabil. Loval Ab som är Finlands största tillverkare av eluppvärmningselement har bedömt att man kommer att rekrytera mera arbetskraft. De uppsägningar som metallföretaget Hollming Works som utannonserade i november 2013 kommer av allt att döma inte att beröra enheten i Lovisa, utan personalminskningen på 195 personer kommer att ske i Björneborg, där bolaget upphör med sin verksamhet. Den största sysselsättaren i Lovisa, Fortums kärnkraftverk gjorde ett ypperligt resultat 2013. För närvarande pågår flera investeringsprojekt vid kraftverket, vilket kommer att åtminstone bevara om inte öka antalet arbetsplatser i fortsättningen. Inom handeln är situationen mycket utmanande i Lovisa. Situationen underlättas dock av att Tokmanni Oy i oktober har inlett byggandet av en ny affärsenhet i västra porten i Lovisa. Under 2013 exporterades via Lovisa hamn 824 000 ton och importeraden uppgick till 201 000 ton. Även om trafiken minskade två procent jämfört med föregående år, så ökade omsättningen något. Exporten av krossgrus till Estland blev en vitaminspruta för hamnexporten. Förväntningarna inför 2014 är försiktiga. Biostadsbyggandet förväntas förbli på en blygsam nivå i Lovisa liksom under föregående år. Avsnittet Forsby-Kotka av E18-motorvägen har färdigställts också mellan Strömfors och Lovisa. Under det andra halvåret av 2013 fanns det i Lovisaregionen flest lediga arbetsplatser i vissa yrken inom industrin, så som maskinoperatörer och konserv- och frysanläggningsarbetare samt inom vården med yrkesbeteckningarna sjukskötare och primärvårdare. Under det andra halvåret av 2013 fanns det i Lovisaregionen flest arbetslösa arbetssökande försäljare, kontorsarbetare och kombinationsförare. I alla nämnda yrken hade arbetslösheten ökat avsevärt. Sibbo kommun Eftersom Sibbo kommun räknas till Helsingforsregionen, så betraktas kommunen i denna utredning som en skild enhet. Det finns drygt 1 200 företag i Sibbo. Största delen är små- och medelstora företag som sysselsätter 1-20 personer. Handel, byggverksamhet och tjänster utgör de största branscherna uttryckt i antal. Mätt i antal arbetsplatser är de största arbetsgivarna: 17

18 SOK Logistikcentral (logistik) ca 550 arbetsplatser Arla-Unilever (livsmedel) K. Hartwall Oy Ab (metallprodukter) Palvelukoti Joenranta Oy (servicehus) Pajuniemi Oy (livsmedel) ca 50 arbetsplatser Då SOK:s andra logistikbyggnad blir färdig, kommer SOK (Inex Partners) att vara kommunens största arbetsgivare. De privata arbetsplatserna utgör 75 % och de offentliga arbetsplatserna 25 % av alla arbetsplatser. Det finns inga egentliga företagskluster i Sibbo, om man inte beaktar turismen som småningom byggs ut. Turismen kommer att växa avsevärt inom de kommande åren och det finns stora planer för utvecklande av verksamheten bland annat på Nevas område. Satsningarna på skärgårdsturism är också stora. Om antalet sålda hissbiljetter används som mätare, så är skidcentret Talma Ski Finlands fjärde mest populära centrum. 3.4. Kunnande och läroinrättningar 64 procent av de 15 år fyllda i utredningsområdet hade tagit en examen efter grundskolan 2011 (Statistikcentralen). Andelen är en aning lägre än motsvarande nationella siffra (68 %). Andelen som har avlagt examen har dock ökat i samma takt på utredningsområdet som i hela landet. Andelen som har avlagt examen efter grundskolan har ökat i alla utredningsområdets kommuner under 2000-talet. Andelen som har avlagt examen är störst i Sibbo, där nivån i stort sett motsvarar den nationella nivån, och lägst i Lappträsk. Enligt teorin om mänskligt kapital bör en region satsa på sådana åtgärder, som höjer andelen högt utbildade. De högt utbildade för med sig ekonomisk framgång och välstånd. Förhöjningen av andelen högt utbildade har dock en fast koppling till regionens närings- och branschstruktur samt eventuella flyttningsrörelse. 13,7 procent av utredningsområdets befolkning hade avlagt högskoleexamen 2012 (högre eller lägre högskolenivå eller forskarutbildning). Andelen är mindre än i hela landet (15,4 %). Andelen högt utbildade var störst i Sibbo (16,6 %) och Borgå (14,8 %). Andelen avlagda högskoleexamina var lägst i Mörskom (6,7 %). På Östra Nylands utredningsområde erbjuds högskoleutbildning av Haaga Helias och Laureas yrkeshögskoleenheter vilka verkar i Borgå campus. Haaga Helias enhet i Borgå erbjuder Utbildningsprogram i företagsekonomi, Utbildningsprogram för turism, Degree Programme in International Business, Degree Programme in Tourism samt Utbildningsprogram i företagsekonomi för vuxna. Laureas enhet i Borgå erbjuder utbildningsprogram för hälsovårdare och sjukskötare. Dessutom erbjuds ett omfattande utbud av vuxen- och kompletteringsutbildning. I de andra kommunerna på utredningsområdet finns det inte yrkeshögskoleutbildning eller universitetsutbildning i egna enheter. 3.5. Landskapsprogrammet och utvecklingsteman Nylands förbund och Östra Nylands förbund beredde tillsammans ett landskapsprogram för åren 2011 2014 för det utvidgade landskapsförbundet. De strategiska linjedragningarna och målsättningarna i programmet grundar sig på Nylands och östra Nylands långsiktiga landskapsplaner. Utvecklingsvisionen i Östra Nylands landskapsplan 2040 är: Östra Nyland är ett energiskt och tidsenligt kustområde med unik kultur och miljö, där invånarna har möjlighet till ett bra liv De strategiska målen i Östra Nylands landskapsplan 2040 är: 1. De egna styrkefaktorerna utnyttjas i det expanderande metropolområdet

2. Samarbetet och nätverken utvecklas och utnyttjas regionalt, nationellt och internationellt, centrala riktningar är huvudstadsregionen och Södra Finland, Östersjöområdet, speciellt Estland och S:t Petersburg, Norden 3. Kompetensen stärks, energiinnovationer 4. Nya saker och handlingssätt utvecklas, serviceinnovationer och sociala innovationer 5. Östra Nyland utvecklas till en ekoregion, lågkolintensivare trafik och boende samt miljöskydd 6. HELI-banan och regionstrukturen som stöder banans utvecklingszon utvecklas målmedvetet. På basis av de strategiska målen på lång sikt och nulägesanalysen av verksamhetsmiljön valdes fyra handlingslinjer (HL) i programberedningen för Nylands landskapsprogram: HL 1: Samarbetet och områdenas roller i det nya metropollandskapet HL 2: Metropollandskapets konkurrensfördel och näringsliv HL 3: Invånarnas välfärd och förutsättningar för service HL 4: Region- och samhällsstrukturen samt miljön. Handlingslinjen Samarbetet och områdenas roller i det nya metropollandskapet har målet ställt vid ett resultatrikt samarbete som baserar sig på styrkorna i det expanderande metropollandskapets olika delar. Medlemskommunerna samarbetar inom många lagstadgade och frivilliga sammansättningar. Samarbetsstrukturerna varierar i olika funktioner. Vissa utvecklingsfrågor är skäl att granska och förverkliga också i ett större område utanför landskapet, samt i det internationella samarbetet. Handlingslinjen Metropollandskapets konkurrensfördel och näringsliv att förbättra förutsättningarna för en framgångsrik företagsverksamhet genom att utnyttja styrkorna i det expanderande metropollandskapets olika delar, främja ett resultatrikt samarbete områdena emellan och skapa förutsättningar för nya tillväxtbranscher. Identifieringen av näringslivets strukturer, utvecklingsbehoven och konkurrenskraftsfaktorerna samt regional intressebevakning är viktiga i detta arbete. Handlingslinjen Invånarnas välfärd och förutsättningar för service har som sitt centrala mål att skapa förutsättningar för invånarnas välfärd, för att främja hälsan samt för en fungerande vardag och ett fungerande servicenätverk. Handlingslinjen Region- och samhällsstrukturen samt miljön har målet ställt vid en enhetligare samhällsstruktur, smidiga och med tanke på miljön hållbara trafikförbindelser samt energiinbesparing, förnyande av energiproduktionen och skydd av miljön. 19 3.6. Markanvändning, boende och trafik ur dragnings- och konkurrenskraftens synpunkt Genom en lyckad markanvändning, boendepolitik och trafiklösningar kan man ur dragnings- och konkurrenskraftsynpunkt påverka bland annat splittringen av samhällsstrukturen, boendemiljöernas trivsamhet och hur lockande de är samt i vilka riktningar folk rör sig för att sköta sina ärenden. Markanvändning, boende och trafik behandlas skilt i arbetsgruppernas mellanrapporter och i slutrapporten, men eftersom dessa faktorer är av central betydelse för områdets konkurrens- och dragningskraft, nämns de också kort i detta avsnitt av utredningen. Ur konkurrens- och dragningskraftssynpunkt kan man göra följande observationer om markanvändning, boende och trafik på utredningsområdet. - Planeringsgraden är i genomsnitt väldigt blygssam i utredningsområdets kommuner och befolkningstillväxten lägger tryck på planeringen särskilt i vissa av utredningsområdets kommuner. Ur konkurrens- och dragningskraftssynpunkt är det väsentligt var de planerade områdena är belägna. Har man vid planeringen beaktat områdets attraktionskraft med avseende på placeringen av näringsverksamhet och servicens tillgänglighet?

- Tomtutbudet är tillräckligt och mångsidigt på utredningsområdet. Det tillräckliga och mångsidiga tomtutbudet främjar områdets attraktionskraft och befolkningstillväxt. - Nyproduktionen av hyresbostäder är blygsam på området och antalet hyreslägenheter per capita varierar stort mellan kommunerna. En otillräcklig produktion av hyresbostäder kan i ett längre tidsperspektiv höja på boendekostnaderna i området vilket påverkar områdets konkurrenskraft. - Områdets olika delar är svåra att nå såväl internt och från utsidan, vilket ger sig känna som en strakt utvecklad privatbilism och dåligt utvecklad kollektivtrafik. 3.7. Sammandrag och slutsatser om områdets konkurrens- och dragningskraft Konkurrens- och dragningskraften ligger enligt många mätare på en god nivå inom utredningsområdet Östra Nyland. Utredningsområdets sysselsättningsgrad är högre och befolkningstillväxten snabbare än i landet i genomsnitt. Inflyttningen är stor både från hemlandet och från utlandet vartill födelseöverskottet är stort. Områdets medianålder är låg, men befolkningen åldras snabbt. Den positiva befolkningsutvecklingen är en central faktor som tryggar finansieringen av servicen då servicebehoven ökar. Trots den positiva befolkningsutvecklingen och den höga sysselsättningsgraden så noterar man vid en betraktelse av övriga faktorer som påverkar konkurrens- och dragningskraft, att utredningsområdets kommuner har utvecklats åt olika håll. Bland annat har antalet arbetsplatser under perioden 2000 2011 ökat i Askola, Borgå och Sibbo men minskat i Lappträsk, Lovisa och Mörskom. I endast tre kommuner (Borgå, Lappträsk och Lovisa) är arbetsplatssufficiensen över 80 %, i de andra kommunerna finns arbetsplatserna utanför den egna hemkommunen. Dessutom var Borgåregionen den mest konkurrenskraftiga regionen i Finland enligt det index som mäter regioners konkurrenskraft i Finland, medan Lovisa fanns på plats 53. Ur markanvändningssynpunkt utgör de nuvarande kommunerna i Östra Nyland inte en enhetlig helhet. Detta ger sig till känna bland annat som dåligt utvecklad kollektivtrafik både mellan kommunerna och till de naturliga arbetsplatsområdena. Regionens konkurrenskraft försämras också av brist på hyresbostäder och kunnig arbetskraft. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt, kommer skillnaderna mellan kommunerna inom utredningsområdet att öka och konkurrenskraften och attraktiviteten att minska i förhållande till andra motsvarande områden. Inom utredningsområdet finns det dock många faktorer som ger möjligheter till utveckling av dragnings- och konkurrenskraft. Dessa faktorer består bland annat av närheten till huvudstadsregionen, mångsidiga företag och läroinrättningar som erbjuder högskoleutbildning, vars bättre integrering i näringslivet främjar skapandet av nya arbetsplatser i området och bevarandet av högskolornas verksamhetspunkter i Östra Nyland också i fortsättningen. Det skulle löna sig för kommunerna att göra gemensamma satsningar på regionens konkurrenskraft i stället för att konkurrera med varandra om invånare och företagare. För närvarande finns det flera organisationer inom utredningsområdet som ansvarar för produktionen av näringstjänster och kommunerna har olika förhållanden inom dem. Detta inverkar oundvikligen på det kommunvisa intresset för näringsutveckling och lockande av företag. Med tanke på dragningsoch konkurrenskraft skulle en sammanslagning av sex kommuner möjliggöra ännu effektivare och enhetligare strategiskt utvecklingsarbete genom en organisation. Det skulle göra verksamheten mera strömlinjeformad och enklare och det skulle samla utvecklingsresursen under en ledning och skulle förenhetliga de regionala målsättningarna för livskraft och näringar. Eftersom statsandelarnas betydelse för kommunernas ekonomi kommer att minska i framtiden, kommer egna skatteintäkter att vara avgörande för tryggandet av kommunens verksamhet. Sålunda kommer betydelsen av kommunens konkurrens- och dragningskraft att öka ytterligare. Kraven på att skatteprocenten skall hållas oförändrad ökar, även om befolkningstillväxten skapar ett tryck på att öka servicen. Det mest effektiva och långverkande sättet att hejda kostnadsökningen är att ändra på strukturer och verksamhetssätt. Bedömning av områdets fördelar och möjligheter samt nackdelar och hot 20

21 Styrkor/Möjligheter Befolkningsutvecklingen växande och andelen sysselsatta större än i övriga delar av landet (S) Bra läge i närheten av huvudstadsregionen och goda landsvägsförbindelser (S) Samlande av näringstjänsterna under samma organisation och gemensam utveckling utgående från en gemensam strategi (M) En större kommun skulle vara en starkare intressebevakare, aktör och kompanjon för näringslivet. Skulle möjliggöra större enskilda satsningar på utveckling (M) Svagheter/Hot Skillnaderna mellan områdets kommuner är stor med avseende på befolknings- och företagstillväxt. Dessutom möts inte kunnandet och arbetskraftsbehovet på kommunnivå (S) Persontrafik på räls saknas och kollektivtrafiken inom utredningsområdet och till de naturliga arbetsplatsområdena är svag i området (S) Utvecklingen av områdets olika områden polariseras och lokalkännedomen minskar vartill kommunerna lösgör sig från gemensamma strukturer och linjedragningar (H) Gemensamma mål och önskemål saknas varför den interna konkurrensen fortgår i den nya kommunen (H) Östra Nyland har möjligheter som man kan utnyttja också med nuvarande kommungränser. Utnyttjandet av möjligheterna i nuläget förutsätter dock ett djupare samarbete och en gemensam struktur. Modellen med en kommun skulle automatiskt skapa en enhetlig struktur. Både samarbete mellan kommunerna och alternativet med en kommun förutsätter dock att man förbinder sig vid beslutsfattande med sikte på områdets helhetsfördel. 4. EKONOMI 4.1 Granskning av ekonomins nuläge 4.1.1 Nettoskuld Kommunernas skuldsättning kan betraktas med ett antal olika mätare, så som skuld euro/invånare, relative skuldsättningsgrad osv. Denna betraktelse sker utgående från nettoskuld. Nettoskulden beskriver skuldsättningen bättre än skuld i euro/invånare. Nettoskulden beskriver (bas)kommunens skuldsättning då likvida medel dras av från lånestocken. Sålunda ökar nettoskulden inte av att man lyfter lån i förtid för att stärka kassan. Mätaren bestraffar inte de kommuner som har stora skulder, men vilka har placerat sina medel under en tid med hög ränta i stället för att betala bort lån med nästan nollränta. Nettoskulden betraktas genom dess förändring i absoluta mått, men det är bra att ställa nettoskulden i relation till exempel till invånarantal eller återbetalningsförmåga. Skulden i förhållande till återbetalningsförmågan kan beskrivas genom att omvandla skulden till skatteprocentenheter: samtidigt räknar man ut hur många procent man borde höja skattprocenten för ett år för att betala bort nettoskulden. Skillnaden mellan euro/invånare och återbetalningsförmåga framgår tydligt av tabellparet nedan: i en betraktelse euro/invånare ser Lovisa och Sibbo ut att vara skuldsatta, men då man betraktar återbetalningsförmågan, ser man att nettoskulden har hållits på samma nivå, till och med minskat (Lovisa). Så hör tydliga skillnader mellan mätningarna kan på detta område bero på att det flyttar många barnfamiljer med höga inkomster till kommunerna. Tabell 3. Nettoskuld euro/invånare (vänster) och nettoskulden i relation till skatteprocenten (höger)

Nettoskuld /inv 2004 2013 Förändring Placering i gruppen Nettoskuld skatte-% Placering i Placering i landet 2004 2013 Förändring gruppen Askola är den mest skuldsatta kommunen och Lovisa den minst skuldsatta då man använder återbetalningsförmåga som mätare. Mörskoms nettoskuld finns också bland de hundra mist skuldsatta kommunerna i landet. Askolas och Lappträsks skuldsättning har varit betydligt snabbare än andra kommuners. Skuldsättningsutvecklingen har varit bäst i Borgå och Sibbo, vilka till och med har minskat sin nettoskuld. Den nya kommunen skulle vara skuldsatt litet över genomsnittet om man använder euro/invånare som mätare och klart under landets genomsnitt om man använder skatteprocent som mätare. Av de enskilda kommunerna är samtliga, med undantag för Askola, mindre skuldsatta än kommunerna i genomsnitt i landet då man använder skatteprocenten som mätare. Nettoskuldsättningens absoluta tillväxt har dock varit snabb (40 miljoner euro på tio år). Räntorna har inte belastat kommunernas resultat då lånen har lyfts under en period med låga räntor. Den historiskt sett låga räntan som betalas främst för kommunbrev, kommer sannolikt att stiga i något skede. Under 2013 var medelräntan högst i Lappträsk (3,05 %) och lägst i Mörskom (1,59 %). Lånen är lyfta i korta skuldebrev och även i fråga om längre krediter har räntorna skyddats väl. Det finns risk för att räntenivån börjar stiga, vilket är mycket sannolikt då Kommunfinans också börjar behandlas som riktiga banker, vilket innebär soliditetskrav på samma sätt som för banker. Redan detta kommer att ge utslag i räntenivåerna. 22 Placering i landet Askola 275 2 348 2 073 5 209 Askola 2,4 14,9 12,5 6 180 Lappträsk -99 1 649 1 748 3 129 Lappträsk -1,1 12,2 13,3 5 146 Lovisa 499 684 184 2 50 Lovisa 4,3 4,3 0,0 1 47 Mörskom -242 584 825 1 45 Mörskom -2,7 4,6 7,3 2 51 Borgå 1 635 1 811 176 4 150 Borgå 11,9 9,6-2,3 3 113 Sibbo 2 021 2 356 335 6 213 Sibbo 13,6 11,4-2,2 4 132 Ny kommun 1 350 1 732 382 137 Ny kommun 10,2 9,5-0,7 108 4.1.2 Balans Egendom i balansen Egendomen i kommunernas balansräkningar kan till exempel granskas genom en betraktelse av anläggningstillgångarna och dess utveckling. Det är viktigt att notera, att en ökning av kommunernas nettoskuld ofta ger sig till känna som en ökning av anläggningstillgångarna. Från tabell 4 kan vi läsa att har nettoskuldsättningen ökat mera än anläggningstillgångarna endast i Askola. Anläggningstillgångarna har ökat i alla betraktelsekommuner under perioden 2004-2013. Anläggningstillgångarna är absolut taget störst i Borgå och Sibbo. Den nya kommunens anläggningstillgångar skulle 2013 ha varit litet mindre än landets genomsnitt (6 065 euro/inv, i hela landet 6183 euro/inv) och ökningen av anläggningstillgångar skulle ha varit långsammare per capita än i hela landet. I en schematisk betraktelse var Sibbos anläggningstillgångar störst (8 952 euro/inv) och de skulle också ha växt snabbast. Anläggningstillgångarna var minst i Mörskom, litet mindre än 4 500 euro/inv. Anläggningstillgångarnas värde kan i viss mån ha för höga värden till följd av för små avskrivningar, men å andra sidan omfattar anläggningstillgångarna egendomsposter som har värderats lågt. Tabell 4. Nettoskuldens utveckling och ändring av anläggningstillgångar 2004 2013

23 Nettoskuld 1000 Anläggningstillgångar 1000 Kommunernas anläggningstillgångar består också i den egna balansen av relativt mycket bostadsaktiebolag och lägenheter. I en del kommuner skrivs dessa egendomsposter in i koncernbalansen. Kommunerna har också stora naturtillgångar som kan realiseras, till exempel Borgå och Lovisa har mycket stora skogsarealer (2 400 ha och 3 400 ha). Sibbo äger inemot 900 ha skog. Borgå äger också ca 600 ha. Kunnilla on myös suuria realisoitavissa olevia luonnonvaroja, esimerkiksi Loviisassa ja Porvoossa on hyvin suuria metsäpinta-aloja (3400 ha ja 2400 ha). Myös Sipoon metsäomistus oli lähes 900 ha. Balansposterna är i praktiken råmark som används för planering eller bytesmark. Balansens risker 2004 2013 Förändring 2004 2013 Förändring Förändr. anl.tillg. - förändr. nettoskuld Askola 1 245 11 720 10 475 Askola 14 183 22 273 8 090-2 385 lappträsk -294 4 650 4 944 Lappträsk 9 220 15 500 6 280 1 336 Lovisa 7 823 10 594 2 771 Lovisa 61 019 78 253 17 234 14 463 Mörskom -492 1 160 1 652 Mörskom 6 959 11 170 4 211 2 559 Borgå 76 517 89 500 12 983 Borgå 208 957 271 378 62 421 49 438 Sibbo 37 277 44 555 7 278 Sibbo 94 583 169 323 74 740 67 462 Ny kommun 122 076 162 179 40 103 Ny kommun 394 921 567 897 172 976 132 873 Balansens risker finns i regel i poster som beviljas samfund utanför koncernen. Placeringar i samkommuner och andra samfund bokas bland kommunens placeringar, men där bokas också renodlade placeringar. De äkta placeringsobjekten som inte är koncernplaceringar innebär en verklig möjlighet till vinster men också förluster som leder till nedskrivning. I denna utredning behandlas riskplaceringar positivt, slom en möjlighet till vinster. En riskplacering leder också då den misslyckas endast till en förslust av placeringen och risken är sålunda begränsad, även om den kan vara stor. Lappträsks och Mörskoms placeringar utanför koncernen var större än i andra kommuner och motsvarade över 6 skatteprocentenheter 2013. Askolas riskplaceringar motsvarar fem procentenheter skatt. Borgå, Lovisa och Sibbo har små placeringar utanför koncernen. Kommunernas utlåning är över lag mycket små, vilket är ett tecken på att kommunerna fungerar i enlighet med sin egentliga uppgift. Utlåningen är störst i Lovisa (114 /as), men också det motsvarar endast cirka hälften av den nationella medelnivån. Utlåningen riktar sig utanför kommunkoncernen, men enligt ekonomicheferna är riskerna rätt små för dessa placeringar eller att risken är ungefär lika stor då man jämför kommunerna med varandra. Kommunernas borgensförbindelser var 2013 klart störst i Lappträsk (ett belopp som motsvarar över 16,5 skatteprocentenheter) och Borgå (motsvarande inemot 9 skatteprocenteneheter). Borgensförbindelserna var minst i Askola (motsvarande 3,2 skatteprocentenheter). Borgensförbindelserna utanför koncernen var störst i Mörskom (motsvarande 4,5 skatteprocentenheter). Borgensförbindelserna hade i regel säkerhet (till exempel en fastighet som säkerhet). De andra kommunerna hade små eller inga borgensförbindelser.

24 Kumulativt överskott /inv 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0-200 -400 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Askola Lapinjärvi Loviisa Myrskylä Porvoo Sipoo Uusi kunta Bild 12. Kommunernas kumulativa över-/underskott, 1 000 euro, 2004 2013 Av kommunerna i granskningen hade Askola kumulativt underskott. Underskottet har uppstått under åren 2011 och 2012. De andra kommunerna har inget kumulativt underskott, så risken för status som kriskommun är inte ett akut hot. Tabell 5 Balansens över-/underskott omvandlat till skatteprocentenheter Kumulativt överskott skatte-% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Ändr. Då överskottet i balansen ställs i relation till avkastningen av en skatteprocent, har överskottet varit störst i Lappträsk. Mörskoms överskott har växt mest under betraktelseperioden. Under perioden har överskottet ökat för alla andra kommuner än Askola. Efter Askola har utvecklingen varit sämst i Borgå och Sibbo. Eftersom kommunerna har kunnat tillämpa rätt så kreativa lösningar i fråga om över- och underskottet, så det ges inte en lika stor vikt som till exempel finansministeriet ger. Kommunernas avskrivningar verkar över hela linjen vara på en låg nivå i en nationell jämförelse (förhållande mellan avskrivningar och nettoinvesteringar). Ökningen i skuldsättning visar på samma sak överskottet ökar, men det gör skulderna också. 4.1.3 Koncernbalans Plats inom grupp Askola 4,6 3,4 4,2 4,8 3,2 3,2 3,3 0,0-0,7-0,6-5,2 6 Lappträsk 4,1 4,6 4,5 4,4 4,3 4,5 3,1 3,3 6,0 7,3 3,2 1 Lovisa -0,3-1,4 2,1 1,9 2,5 1,0 0,6 1,7 2,3 3,9 4,2 4 Mörskom 0,4 0,5 0,6-2,1-2,0 2,2 5,8 8,7 7,9 6,6 6,2 2 Borgå 4,6 5,3 6,6 7,6 6,8 6,4 6,7 6,9 6,3 5,6 1,0 3 Sibbo 0,5 2,5 2,7 2,8 2,5 3,4 4,1 3,4 3,5 2,4 1,9 5 Ny kommun 2,8 3,5 4,8 5,3 4,8 4,6 5,0 5,0 4,8 4,4 1,6 Särskilda poster i koncernbalansen Koncernens nettoskuld kan inte bedömas på samma sätt som kommunernas nettoskuld. Därför bör man skilt bedöma koncernens främmande kapital och finansieringstillgångar samt koncernens anläggningstillgångar. Då man drar av baskommunens lån från koncernens lån, så är koncernlånen störst i Lappträsk (motsvarar 20,9 skatteprocentenheter). Borgås koncernskuld överskrider också 15 skatteprocentenheter (16,7). Koncernlånen var minst i Sibbo och Mörskom (motsvarar cirka 2 skatteprocentenheter). Koncernens egna lån har ökat mest i Lovisa medan koncernens egna lån har

minskat motsvarande 4 skatteprocentenheter i Mörskom. Det sammanlagda beloppet av koncernens egna lån är lite lägre än landet i genomsnitt. Koncernbalansens slutsumma (motsvarar anläggningstillgångar med en tillräcklig noggrannhet) är absolut taget störst i Borgå, näst störst i Sibbo. I eurobelopp är koncernbalans omslutning minst i Mörskom. 25 Bild 12. Enbart koncernens skulder omvandlade till skatteprocentenheter 2003 2012 Statistikcentralen insamlar endast koncernbalansen på kommunnivå. Därför måste koncerngranskningen begränsas till balansuppgifter. Koncernbalansernas balansposter adderades för att den sammanslagna kommunens koncerntillgångar och skulder skall gå att jämföra med verkliga kommuner.

Tabell 6 Sammanlagda koncernbalansposter för bokslutsåret 2012 jämfört med de sex största städerna Ny komm Tfors Esbo Vanda Åbo Uleåborg Hfors Alla kom Koncernbalansens omslutning 1000 931 850 2 748 701 4 506 863 3 334 182 2 588 791 2 405 770 15 395 894 Koncernbalans /inv 10 010 12 642 17 548 16 240 14 364 16 425 25 491 9 361 Eget kapital 1000 328 176 1 397 511 2 324 283 829 099 894 223 1 362 157 8 867 701 Eget kapital /inv 3 525 6 428 9 050 4 038 4 962 9 300 14 682 3 718 Främmande kapital 1000 567 916 1 257 111 2 001 393 2 335 400 1 528 162 900 854 5 265 496 Skulder /inv 4 308 4 037 5 953 8 984 6 571 3 879 6 915 3 785 Stadens egna skulder /inv 2 325 1 675 748 4 642 2 351 1 938 2 001 2 134 Finansieringstillgångar 1000 128 750 289 135 1 032 071 480 790 320 764 377 930 1 399 900 Finansieringstillgångar /inv 1 383 1 330 4 019 2 342 1 780 2 580 2 318 1 535 Komm:s finansieringstillg. /inv 932 856 3 100 901 1 206 1 954 1 727 969 Tabellen ovan är ett sammandrag av väsentliga poster i åtta kommuners koncernbalanser och dessa jämförs med koncernbalansen i några av de största städerna. Den nya kommunens koncernskuld skulle vara ganska måttlig i jämförelse med de andra, men dess finansieringstillgångar skulle inte vara på samma nivå som i andra kommuner. Den nya kommunens egna kapital skulle också vara klart minst. 4.1.4 Sammandrag av balansen 26 Tabell 7 Balansens mätare i form av nyckeltal BALANS Baskommun (2013) Koncern (annat än kommunen, 2012) Komm:s ntoskuld Anl tillg. Tabellen ovan sammanställer mätarna omvandlade till kommunvisa nyckeltal. Uppgifterna baserar sig för kommunernas del på Statistikcentralens uppgifter för 2013. Koncernuppgifterna är från 2012. Nyckeltalen har kodats med färger så, att det nyckeltal som har det sämsta värdet på utredningsområdet betecknas med den rödaste färgen, den bästa med den grönaste. Då kommunerna ges 1 6 poäng för varje post baserat på kommunens placering, så är kommunens och koncernens balans starkast i Mörskom och Lappträsk. Då kommunernas placeringar viktas med balansposternas betydelse, så håller Mörskom sin position, medan Sibbo klättrar upp i Lappträsks ställe. En stark balans är en bra buffert i ekonomiskt svåra tider. I kommuner med stor nettoskuld, små anläggningstillgångar eller vars balans innehåller stora risker finns inte en sådan buffert. En stark balans tar inte bort obalansen mellan inkomster och utgifter, men den ger tid att reagera. 4.2 Resultaträkning Utlånefordring utanf Placering ar koncern Borgen utanf koncern Över-/ undersk. Skuld Finansieringstillgångar % Ändring % % % % % Ändring % Ändring % Ändring % S:ma koncernbal. Askola 14,89 12,48 28 0,00 5,06 0,00-0,57-5,17 6,63 5,18 1,53-1,16 15,2 Lappträsk 12,24 13,31 41 0,66 6,83 0,86 7,28 3,21 20,88 2,15 3,62-0,29 27,3 Lovisa 4,30-0,02 32 0,72 2,99 1,59 3,87 4,18 8,42 8,25 2,33 3,45 13,2 Mörskom 4,64 7,34 45 0,00 6,59 4,46 6,60 6,21 2,23-3,90 2,59-0,84 15,0 Borgå 9,58-2,31 29 0,20 2,70 1,52 5,63 1,05 16,66 2,51 3,18-0,55 29,6 Sibbo 11,39-2,16 43 0,00 4,41 3,04 2,36 1,86 2,13 1,08 1,65 0,51 14,7 Ny kommun 9,47-0,73 33,15 0,23 3,39 1,83 4,39 1,57 11,59 3,08 2,64 0,27 22,92 Obalans mellan inkomster och utgifter Den största orsaken till obalansen i kommunernas ekonomi finns i att verksamhetsbidraget (skillnaden mellan verksamhetsintäkter och -kostnader i kommunens egentliga verksamhet) förvagas snabbare än den egna beskattningsbara inkomsten ökar ändringen av statsandelar har till 2012 rätt så väl kompenserat verksamhetsbidragets försämring. Tabellen nedan är uträknad på basen av ändringar i kommunernas resultaträkningar och finansieringskalkyl från 1999 till 2003 - med realvärdeförändringar. Av tabellen kan man bland

annat läsa ut hur ändringen av invånarantal korrelerar med till exempel verksamhetsbidraget. Av tabellen kan man tull exempel se att minskningen i invånarantal måste vara större än 4 % per år för att verksamhetsbidraget inte skall försämras och att en befolkningstillväxt på till exempel fyra procent har lett till att verksamhetsbidraget försämras med över 6,5 procent per år. Sålunda kan tillväxtkommunerna inte endast förlita sig på att anpassa verksamhetsbidraget, utan de måste klara av att ändra strukturerna för sin verksamhet för att klara av att ta emot de nya invånarna och samtidigt måste kommunerna klara av att utveckla sina intäkter. Det är också skäl att följa upp hur den beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till ändringen av verksamhetsbidrag. Statsandelarna har ökat under de gångna åren, vilket har gjort det möjligt att öka på serviceutbudet och förbättra kvaliteten. Nedskärningarna av statsandelar är alltså ett slag mot en inkomstautomat. Tabell 8 Ändring av invånarantal och vissa inkomst- / utgiftsposter 1999 2013 Ändr av invantal %/år -5,0 % -4,0 % -3,0 % -2,0 % -1,5 % -1,0 % -0,5 % 0,0 % 0,5 % 1,0 % 1,5 % 2,0 % 3,0 % 4,0 % 5,0 % Verksamhetsbidrag -1,0 % -0,2 % 0,7 % 1,5 % 1,9 % 2,3 % 2,7 % 3,2 % 3,6 % 4,0 % 4,4 % 4,8 % 5,7 % 6,5 % 7,3 % Beskattn.bar ink. -3,9 % -2,8 % -1,7 % -0,6 % 0,0 % 0,5 % 1,1 % 1,6 % 2,2 % 2,7 % 3,3 % 3,8 % 5,0 % 6,1 % 7,2 % Skatteprocent 0,155 0,154 0,154 0,153 0,153 0,153 0,152 0,152 0,152 0,151 0,151 0,151 0,150 0,149 0,149 Samfundsskatt -9,7 % -8,9 % -8,1 % -7,3 % -6,9 % -6,5 % -6,1 % -5,7 % -5,3 % -4,9 % -4,5 % -4,1 % -3,3 % -2,5 % -1,7 % Fastighetsskatt 0,8 % 1,8 % 2,8 % 3,8 % 4,3 % 4,8 % 5,3 % 5,8 % 6,3 % 6,8 % 7,3 % 7,8 % 8,8 % 9,8 % 10,8 % Statsandelar 3,2 % 3,5 % 3,7 % 4,0 % 4,2 % 4,3 % 4,5 % 4,6 % 4,7 % 4,9 % 5,0 % 5,2 % 5,4 % 5,7 % 6,0 % Avskrivningar -4,1 % -2,8 % -1,5 % -0,2 % 0,4 % 1,0 % 1,7 % 2,3 % 3,0 % 3,6 % 4,3 % 4,9 % 6,2 % 7,5 % 8,8 % Bruttoinvesteringar 4 854 5 319 5 783 6 248 6 480 6 712 6 944 7 177 7 409 7 641 7 873 8 106 8 570 9 035 9 499 Den beskattningsbara inkomsten har i betraktelsekommunerna växt långsammare än verksamhetsbidraget försvagas undantaget Lappträsk och Borgå, vars beskattningsbara inkomst under slutet av betraktelseperioden har växt snabbare än verksamhetsbidraget. Verksamhetsbidragen har dock försämrats reellt med 3,2 % per år, räknat från genomsnittet de beskattningsbara inkomsterna har ökat cirka 2,2 % per år. I tillväxtkommuner kan en sådan försämring av verksamhetsbidraget tolereras och kommunerna har inte ökat sitt serviceutbud snabbare eller mera än andra tillväxtkommuner. Problemet består av att också denna tillväxt är för stor i förhållande till inkomstbildningen och denna tillväxt bör man kunna möta genom anpassning och kommunsammanslagning. Tabell 9 Den reella förändringen av verksamhetsbidrag, beskattningsbar inkomst och statsandelar ett längre (1999 2013) och kortare (2009 2013) perspektiv Verksamhets bidrag, ändr. Lång Kort Besk.bar ink. Lång Kort Statsandelar Lång Kort Askola 3,8 % 2,6 % Askola 3,0 % 1,1 % Askola 3,7 % -1,1 % Lappträsk 2,0 % -1,6 % Lappträsk 1,6 % -0,4 % Lappträsk 3,4 % -4,3 % Lovisa 2,5 % 0,3 % Lovisa 1,4 % 0,2 % Lovisa 5,3 % 2,0 % Mörskom 4,0 % 3,6 % Mörskom 2,1 % -1,1 % Mörskom 6,3 % 5,1 % Borgå 3,2 % 0,2 % Borgå 2,2 % 0,9 % Borgå 5,8 % 3,4 % Sibbo 3,9 % 3,3 % Sibbo 2,8 % -1,3 % Sibbo 5,2 % 1,7 % Ny kommun 3,2 % 0,9 % Ny kommun 2,2 % 0,2 % Ny kommun 5,3 % 2,0 % 27 Vb vs besk.ink Lång Kort Vb vs Sa Lång Kort Askola - - Askola - - Lappträsk - + Lappträsk + - Lovisa - - Lovisa + + Mörskom - - Mörskom + + Borgå - + Borgå + + Sibbo - - Sibbo + - Ny kommun - - Ny kommun + +

Även om den beskattningsbara inkomstens utveckling till och med är negativ i vissa kommuner, så är inkomst-utgift-problemet inte en följd av situationen i dag: kommunernas verksamhetsbidrag har i den nära gångna tiden ökat för fort även om både skatteintäkter och statsandelar i ett historiskt perspektiv ökade snabbt under hela början av det nya årtusendet: det kom pengar från fönster och dörrar, men den offentliga sektorn fick ännu mera uppgifter att sköta. 28 4.3 Kostnaderna för kommunernas servicestruktur Kommunernas verksamhetsbidrag euro/invånare är i en nationell jämförelse i regel bland de förmånligaste verksamhetskostnaderna var måttliga i förhållande till (de egna) verksamhetsintäkterna. Endast i Lovisa överskred nettokostnaderna för alla tjänster landets medeltal 2012 då man använder euro/invånare som mätare. En östnyländsk kommun finns bland landets trettio förmånligaste kommuner. Fyra kommuner finns bland de hundra förmånligaste. Lappträsk finns på plats 114 och Lovisa på plats 191. Askolas servicestruktur är på plats 24, Sibbo på plats 87. Borgå på plats 92 och Mörskom på plats 97 då man mäter förmånlighet. I Sibbo torde nettokostnaden öka på grund av tvåspråkigheten. Jämförelsen av servicestrukturens realkostnader nedan beaktar till exempel inte eventuella skillnader mellan servicestrukturer, servicebehov och kundstruktur eller skillnader i kvalitet, varför jämförelsen av kostnadsstruktur måste betraktas på ett riktgivande plan. Tabell 10 Nettokostnader för kommunernas servicestruktur euro/inv. 2006 2012 Alla sammanlagt, nettoutgifter, euro/inv. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 06 12 06 12 Kombinerat 3890 4150 4689 4689 4648 4979 5219 1330 34,2 % Askola 3486 3653 4197 4141 4272 4721 4668 1182 33,9 % Lappträsk 4295 4685 4956 5159 5342 5491 5269 974 22,7 % Lovisa 4151 4327 4836 5154 5026 5361 5661 1510 36,4 % Mörskom 3532 3960 4128 4233 4415 4636 5180 1648 46,6 % Borgå 3911 4204 4652 4658 4597 4873 5168 1258 32,2 % Sibbo 3694 3933 4809 4493 4772 4966 5130 1436 38,9 % Jämförelse 3969 4164 4508 4746 4842 5029 5278 1309 33,0 % Fasta Finland 4069 4255 4610 4800 4954 5246 5556 1487 36,5 % Då servicesstrukturen betraktas enligt Statistikcentralens klassificering, märker man att 2012 - Endast i Askola, Borgå och Lovisa var den allmänna förvaltningens nettoutgifter mindre än landets genomsnitt. I Mörskom var den allmänna förvaltningskostnaden den dubbla i /inv jämfört med landets medeltal. - Endast i Borgå och Lovisa var tekniken dyrare än i landet i genomsnitt. - Endast i Mörskom var bildningsväsendets kostnader i /inv lägre än landets genomsnitt. I Lappträsk har bildningsväsendets nettokostnader minskat 2006 2012 I och med att servicebehovet har minskat. - Socialväsendets nettoutgifter euro/inv är större än landets genomsnitt i Lappträsk, Lovisa och Mörskom. - Hälsovårdens nettoutgifter euro/inv är lägre än landets genomsnitt i alla kommuner. - Hälsovården och socialväsendet sammanlagt, grundtrygghetssektorn, anordnades förmånligare i betraktelseområdets kommuner än i landet i genomsnitt. - Bashälsovårdens nettokostnader euro/inv var lägre än landets genomsnitt i alla kommuner. - Specialsjukvårdens nettokostnader euro/inv var lägre än landets genomsnitt i alla kommuner med undantag för Lovisa.

Tabell 11 Nettokostnaderna för servicestrukturen euro/inv i olika kommuner 2012 och kommunens placering på basen av servicestrukturens nettokostnader per capita 2012 Alla Placering 2012 Grundtr Placering 2012 Undervisn Placering 2012 Teknik Placering 2012 Förvaltn Placering Lillkyro 4 121 1 Oulunsalo 2 714 1 Marttila 781 1 Lillkyro -960 1 Joutsa -65 1 Rusko 4 214 2 Taipalsaari 2 718 2 Tövsala 800 2 Muurame -198 2 Ruovesi -2 2 Kontiolahti 4 451 3 Kontiolahti 2 723 3 Karlö 828 3 Punkaharju -149 3 Lovisa 1 3 Kiiminki 4 474 4 Rusko 2 734 4 Varkaus 838 4 Kiiminki 15 4 Tyrnävä 7 4 Kempele 4 480 5 Borgnäs 2 764 5 Imatra 856 5 Kerimäki 19 5 Hausjärvi 23 5 Muurame 4 488 6 Kiiminki 2 769 6 Kemi 864 6 Karkkila 22 6 Lojo 25 6 Borgnäs 4 503 7 Kempele 2 806 7 Kemi 864 6 Kuopio 30 7 Akaa 31 7 Pirkkala 4 512 8 Muurame 2 830 8 Heinola 876 8 Lieto 31 8 Lapinlahti 35 8 Lieto 4 515 9 Larsmo 2 840 9 Pieksämäki 885 9 Sjundeå 33 9 Nurmijärvi 40 9 Hattula 4 522 10 Hattula 2 858 10 Harjavalta 895 10 Vehmaa 34 10 Kalajoki 41 10 Askola 4 668 24 Askola 2 965 18 Mörskom 1 109 134 Sibbo 148 39 Borgå 82 28 Sibbo 5 130 87 Sibbo 3 085 37 Lovisa 1 130 155 Lappträsk 201 58 Askola 111 68 Borgå 5 168 92 Borgå 3 220 59 Askola 1 193 201 Askola 261 87 Sibbo 190 186 Mörskom 5 180 97 Mörskom 3 284 69 Lappträsk 1 212 213 Mörskom 310 133 Lappträsk 206 207 Lappträsk 5 269 114 Lappträsk 3 432 105 Borgå 1 260 240 Borgå 377 194 Mörskom 337 296 Lovisa 5 661 191 Lovisa 3 634 157 Sibbo 1 416 282 Lovisa 590 280 Det finns betydande skillnader mellan kommunerna då man betraktar ändringen av realkostnader för servicestrukturen euro/inv under perioden 2006 2012. Ökningen har varit minst i Lappträsk, cirka 7 %. Ökningen har varit störst i Mörskom, där ökningen har varit inemot 28 %. Ökningen i Sibbo har också varit större än 20 %, vilket till en del förklaras av att invånarantalet minskade på grund av delområdesfusionen med Helsingfors, medan kostnaderna i huvudsak blev kvar hos Sibbo. 29 4.4 Kommunens skatter och dess beståndsdelar Kommunens inkomstskatt Kommunalskattenivån varierar betydligt. Skatteprocenten i Borgå och Sibbo låg 2013 under genomsnittet i landet. De andra kommunerna uppfyller med undantag för Lovisa kriteriet för kriskommun uttryckt i skatteprocent. I dessa kommuner har skatteprocenten också ökat snabbt, under betraktelseperioden snabbast i Askola och Lappträsk. Avkastningen av kommunernas skatteprocenter är dessutom beroende av två faktorer: den beskattningsbara inkomstens storlek per capita och skatteprocentens effekt, vilken brukar uttryckas i effektiv skatteprocent. Det är stor spridning bland betraktelsekommunernas beskattningsbara inkomst. Den beskattningsbara inkomsten per capita var störst i Borgå och Sibbo, vilkas beskattningsbara inkomst i euro per invånare 2012 fanns bland de 15 största i landet. I denna kommungrupp var den beskattningsbara inkomsten minst i Mörskom, där den var mindre än i landet i genomsnitt. Skatteprocenten var effektivast i Sibbo, Borgå och Lovisa; svagast var den i Mörskom och Lappträsk, vars effektiva skatt var lägre än landets genomsnitt. Fastighetsskatt Fastighetsskattens betydelse för kommunernas skatteintäkter har hela tiden ökat. Det går inte att komma undan fastighetsskatten. Eftersom det finns ett flertal fastighetsskatteposter, räknar vi i denna utredning kommunernas avstånd till landets högsta fastighetsskatteprocenter och den vägen inkomsterna: ju större skillnad, desto större ökningspotential finns det. Denna höjningsmån räknades om till inkomstskatteprocent. I Mörskom skulle en maximal fastighetsbeskattning generera ett belopp som motsvarar nästan en inkomstskatteprocentenhet. Samfundsskatt och tomtförsäljning Stora samfundsskattebelopp beskriver förutom en bred skattebas också stark företagsamhet och styrka i kommunens egen beskattning. Tomtförsäljningens betydelse för inkomsterna är stor särskilt i tillväxtkommunerna och en nödvändig del av finansieringen. I Lovisa motsvarade samfundsskatten till och med avkastningen av 3,9 inkomstskatteprocentenheter 2012 och i Borgå och Mörskom motsvarade samfundsskatten mera än avkastningen av en procentenhet. Samfundsskattenss avkastning var minst i Sibbo.

Tomtförsäljningen hade stor betydelse i Sibbo, där den 2013 motsvarade avkastningen av två skattprocentenheter. Även om alla kommuners tomtförsäljning var betydande för finansieringen, så var tomtförsäljningens betydelse liten i Lappträsk och Lovisa där den motsvarade avkastningen av ungefär en halv skatteprocentenhet. Statsandelar Statsandelarna utgör i regel en stor del av kommunernas inkomster. Andelen är ofta stor och staten fattar ensam beslut om statsandelarna och därför kan en stor andel statsandelar i förhållande till skatteintäkterna ses som en stor finansiell risk: både som inkomststrukturrisk och motpartsrisk. Lappträsk, Mörskom och Lovisa får de största statsandelarna; risken är minst i Sibbo och Borgå. I Lappträsk motsvarar statsandelarna avkastningen av 18,1 skatteprocentenheter, i Sibbo fyra. Bland betraktelsekommunerna betalar Lovisa, Borgå och Sibbo skatteutjämning, medan de andra kommunerna får skatteutjämning. Finansiering Bland investeringarna betraktas endast bruttoinvesteringsbeloppet per capita samt nettoinvesteringarnas förhållande till avskrivningarna. En tillväxtkommun måste investera, annars kan man anta att nyinvesteringarna till vissa delar är ogjorda och att underhållsinvesteringarna i anläggningstillgångarna försummade. Om nettoinvesteringarna är stora i förhållande till avskrivningarna, så kan man anta att kommunens man har tillämpat för små avskrivningar i kommunens resultaträkning och att resultatet i verkligheten är sämre. Av en tidigare presenterad tabell framgår det att också kommuner där befolkningen minskar måste investera, men att tillväxtkommunerna i genomsnitt måste investera betydligt mera. Bland betraktelsekommunerna har Sibbo investerat mest per capita, Lappträsk minst. Investeringarna kan dock vara gjorda på annat sätt än i baskommunens balans. Tabell 12 Resultatbaserade nyckeltal omräknade till nyckeltal Tillväxt Vbidr / Statsan Verksamhetsbidrag Effektiv Fastigh- Samfunds- Statsan- Tomt- Självstän- Besk.- Skatteprocent skatt skatt skatt delar försäljn dighet bar ink. Investeringar Åldrande personal / Brutto- Mera skatt köpta tjänster NINV per avskrivn inves- tering 2012-2040 2012-2025 Vbidr / Beskink eur/inv ändr. % Ökning rel. % % % % rel eur/inv Rel eur/inv Ändr. Askola 1,04 1,01-4 637-1 546 20,25 2,00 70 % 0,22 0,98 8,58 1,05 1,09 15 775 1,94 565 7 0,43 Lappträsk 1,03 0,99-5 334-1 473 20,50 1,50 66,2 % 0,50 0,86 18,10 0,53 0,74 13 473 2,37 398 3 0,33 Lovisa 0,98 1,00-5 478-1 896 19,75 0,86 71 % 0,64 3,94 10,65 0,49 1,11 15 903 1,34 403 4 0,31 Mörskom 0,99 1,05-5 225-2 152 20,00 1,00 64 % 0,81 1,28 17,78 1,07 0,26 12 584 1,98 422 4 0,31 Borgå 0,97 0,99-4 707-1 494 19,25 0,50 76 % 0,49 1,79 5,57 0,87 1,41 18 895 1,28 576 4 0,35 Sibbo 1,02 1,05-4 967-1 733 19,25 0,50 77,7 % 0,63 0,79 4,26 2,13 1,09 20 684 1,49 828 4 0,29 Ny kommun 0,99 1,01-4 913-1 620 19,41 0,65 75 % 0,53 1,81 6,60 1,10 1,19 18 298 1,36 586 4 0,32 30 Ekon. effekt Då man betraktar resultatbaserade nyckeltal och finansieringens nyckeltal, så är Sibbo och Borgå de starkaste kommunerna, Lappträsk och Askola de svagaste. I tabell 14 har balansen och de resultatbaserade nyckeltalen viktats och adderats. Utgående från denna betraktelse verkar ekonomin vara starkast i Sibbo och Borgå, svagast i Askola, Lappträsk och Lovisa. Ingen kommuns ekonomi är ändå i sådant skick att det skulle innebära en risk i fråga om kommunsammanslagningar: också den svagaste kommunens ekonomi är minst / nästan på genomsnittlig nivå i en nationell jämförelse.

Tabell 13 Kommunvis sammandrag ur balansens, resultatets och finansieringens synpunkt Resultat o Alla Viktad Balans Placering övr Placering sammanl Placering Askola 4,86 6 3,76 3 8,62 6 Lappträsk 3,63 5 4,93 6 8,56 5 Lovisa 3,41 3 3,87 4 7,28 4 Mörskom 2,38 1 4,15 5 6,53 3 Borgå 3,58 4 2,22 2 5,80 2 Sibbo 3,09 2 1,89 1 4,98 1 Kommunernas ekonomi i nationell jämförelse Från tabellen nedan kan man läsa ut hur betraktelsens östnyländska kommuner placerar sig bland alla kommuner i Finland enligt vissa ekonomiska mätare. En dålig placering bland utredningsområdets kommuner innebär inte automatiskt att ekonomin skulle vara dålig. Tabell 14 Ekonomisk betraktelse av de absoluta beloppen av vissa nyckeltal och den nationella placeringen utgående från dem 2013. Placering /alla kommuner Askola Lappträsk Lovisa Mörskom Borgå Sibbo Nettoskuld 179 145 47 51 112 131 Skatteprocent 175 187 93 129 48 48 Beskattningsbar inkomst 74 155 69 200 15 6 Beroende av statsandelar 48 140 72 135 16 11 Anläggningstillgångar 274 183 233 172 184 19 Över-/underskott 237 78 147 90 108 177 Koncernskuld 152 218 63 4 256 125 Nyckeltalets värde Askola Lappträsk Lovisa Mörskom Borgå Sibbo Nettoskuld % 14,9 12,2 4,3 4,6 9,6 11,4 Skatteprocent 20,25 20,50 19,75 20,00 19,25 19,25 Besk.bar inkomst, eur/inv 15 775 13 473 15 903 12 584 18 895 20 684 Statsandels-% 8,6 18,1 10,6 17,8 5,6 4,3 Anl.tillgångar eur/inv 4 463 5 496 5 051 5 622 5 491 8 952 Över-/underskott % -0,6 7,3 3,9 6,6 5,6 2,4 Koncernskuld eur/inv 3 558 4 507 2 311 519 5 564 3 105 4.5 Kommunernas ekonomi i framtiden kommunvis tryck 31 Tryckberäkningen grundar sig på en trend som korrigeras med de faktorer som man vet att kommer att ändras. Tryckberäkningen är ingen prognos av framtiden, utan den är en beskrivning av framtiden om man låter utvecklingen fortsätta som tidigare. Tryckberäkningens verksamhetsbidrag och beskattningsbara inkomst är i den här utredningen uppskattad från trenden 2009 2013, eftersom kommunernas verksamhetsomgivning har utvecklats till det nuvarande under nämnda period. Kommunerna har också anpassat sin verksamhet under de senaste åren. I skatteintäkter beaktas Kommunförbundets skatteprognos för åren 2014 2016. Statsandelarna har fastställts att motsvara det nya systemet och deras förändring underställs behovsprövning. Räntorna uppskattas enligt kommunernas medelränta 2014. Avskrivningarna grundar sig på kommunernas egen uppskattning till och med 2017 och därefter blir avskrivningarna beroende av ändringen av anläggningstillgångarna. Avskrivningsprocenten fastställs som förhållandet mellan avskrivningarna och anläggningstillgångarna 2017. Investeringsnivån följer till en början kommunernas egna uppskattningar och senare används en nivå som grundar sig på historiska uppgifter per capita. Denna nivå är sannolikt för låg.

Kommunerna kan balansera sin ekonomi genom att minska kostnaderna eller öka inkomsterna. I denna utredning har behovet av minskade utgifter behandlats som balanseringsbehovet för verksamhetsbidraget. Behovet av inkomstökning behandlas genom skattebalans, där inkomstskatteprocenten höjs högst en procentenhet per år. Till en början fryses skatteprocenten vid nivån 2014. Därefter kan man räkna ut hur stor nettoskuld som förutsätts för att finansiera driften och nettoinvesteringarna, vartill man kan bedöma hur stort anpassningsbehov kommunen har, om anpassningen tas endast från verksamhetsbidraget och för det tredje kan man bedöma hur mycket man borde höja inkomstskatten för att balansera ekonomin. Balanseringsbehov Balanseringsbehovet beror på tre stora helheter den hastighet med vilken befolkningen växer och åldras och serviceutbudets kvalitet och omfattning ändras, den långsammare ökningen av skatteintäkter samt nedskärningar av statsandelarna. Tabell 15 Den kommunvisa minskningen av statsandelar, omräknad till skatteprocentenheter 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 e/as 2020 Askola -0,7-0,9-1,3-1,5-1,6-1,6-1,6-1,6-1,6-257 Lappträsk -0,9-1,0-1,5-1,8-1,8-1,9-1,9-1,9-1,9-257 Lovisa -0,7-0,9-1,3-1,5-1,6-1,6-1,6-1,6-1,6-257 Mörskom -0,9-1,1-1,6-1,9-2,0-2,0-2,0-2,0-2,0-257 Borgå -0,6-0,7-1,1-1,3-1,3-1,3-1,3-1,3-1,3-257 Sibbo -0,6-0,7-1,0-1,2-1,2-1,2-1,2-1,2-1,2-257 Ur föregående tabell kan man läsa ut den kommunvisa minskningen av statsandelar. Även om minskningen är lika stor per capita, så leder skillnaderna i kommunernas beskattningsbara inkomst till att en del kommuners inkomstbas lider mer än andras. Nedskärningarna av statsandelar minskar kommunernas inkomster med belopp som motsvarar till och med 2,0 procentenheter då man jämför 2017 med nivån 2011. Bland betraktelsens kommuner är effekten störst i Mörskom, minst i Sibbo. Tabell 16 Kommunvis minskning av beskattningsbar inkomst, uttryckt i skatteprocentenheter Beskattningsunderskottt Ökning i Ökning i genomsnitt genomsnitt 2008 2013 Skatteprocent 1997 2008 2008 2013 Skillnad sml. enheter Per år Askola 7,17 % 3,68 % -3,49 % -3 091 624-3,9-0,8 Lappträsk 3,81 % 2,25 % -1,56 % -651 463-1,7-0,3 Lovisa 5,07 % 1,56 % -3,51 % -9 153 348-3,7-0,7 Mörskom 4,27 % 1,94 % -2,33 % -617 232-2,5-0,5 Borgå 7,09 % 2,68 % -4,41 % -43 549 326-4,7-0,9 Sibbo 10,30 % 1,50 % -8,80 % -39 050 165-10,0-2,0 Ur föregående tabell kan man läsa ut skillnaden i förändring av beskattningsbar inkomst under den snabba tillväxten under åren 1997 2008 och den långsamma tillväxten 2008 2013. I kolumnerna till vänster finns den årliga ökningen av beskattningsbar inkomst och i skillnadskolumnen anges skillnaden mellan snabb och långsam tillväxt. Minskningen har motsvarat cirka 0,5 skatteprocentenheter per år. Det är skäl att notera att minskningen har varit störst i slutet av perioden. Siffrorna för Sibbo är inte fullständigt tillförlitliga, men nog riktgivande. Den beskattningsbara inkomsten har alltså minskat mycket, men detta har inte gett tillräckligt stora utslag i kommunernas servicestruktur. Kommunerna har dock i viss mån lyckats balansera sin ekonomi genom att stävja verksamhetsbidragsökningen. I alla kommuner med undantag för Mörskom har man under perioden 2009 2013 lyckats stävja ökningen av verksamhetsbidrag till en lägre nivå än den långa tidsperiodens genomsnitt (1997 2013). 32

33 Tabell 17 Den ökning av verksamhetsbidrag som blir utfallet om inte kommunerna hittar metoder för att anpassa verksamhetsbidraget. Verksamhetsbidragets förändring utan PROGN PROGN PROGN anpassning BS 2012 BS 2013 BU 2014 EPLAN 2015 EPLAN 2016 EPLAN 2017 2018 2019 2020 Askola 0,56 % 5,41 % 2,31 % 3,79 % 3,79 % 3,79 % 3,79 % 3,79 % 3,79 % Lappträsk -5,21 % 4,44 % 8,57 % 1,20 % 1,20 % 1,20 % 1,20 % 1,20 % 1,20 % Lovisa 7,29 % 1,53 % -3,26 % 3,14 % 3,14 % 3,14 % 3,14 % 3,14 % 3,14 % Mörskom 9,64 % 4,06 % 3,16 % 5,24 % 5,24 % 5,24 % 5,24 % 5,24 % 5,24 % Borgå 6,83 % 2,74 % 6,60 % 2,11 % 2,11 % 2,11 % 2,11 % 2,11 % 2,11 % Sibbo 4,40 % 4,75 % 3,62 % 3,01 % 3,01 % 3,01 % 3,01 % 3,01 % 3,01 % Om man antar att trycket på ökningen av verksamhetsbidrag under åren 2014 2016 skulle utsättas för ett likadant tryck som under den gångna perioden (2008 2013) och att kommunerna skulle bestämma sig för att balansera sin ekonomi så, att de med bevarande av skatteprocenten för 2014 till och med 2020 skulle balansera sin ekonomi till en nivå, där underskottet årligen skulle täckas, så skulle kommunernas sammanlagda balanseringsbehov vara inemot 40 miljoner euro. Detta skulle motsvara avkastningen av cirka 2,3 skatteprocentenheter, eftersom kommunerna med en skatteprocentenhet samlar in ungefär 17 miljoner euro. Statsandelsminskningens andel av detta skulle alltså vara cirka 1,7 skatteprocentenheter och den avtagande ökningen av beskattningsbar inkomst skulle ha till och med större betydelse. Tabell 18 Balanseringsbehov, om ökningen av verksamhetsbidrag inte kan anpassas Anpassningsbehov meuro EPLAN 2015 EPLAN 2016 Sammanlagt eur/inv skatte-% Askola -1,5-1,0-2,5-501 -3,18 Lappträsk -0,9-0,6-1,5-532 -3,95 Lovisa -7,0-6,0-13,0-839 -5,28 Mörskom -1,5-1,2-2,7-1 359-10,80 Borgå -8,0-4,0-12,0-243 -1,28 Sibbo -4,0-4,0-8,0-423 -2,04 Sammantaget -22,9-16,8-39,7-424 -2,32 Dessa siffror kan adderas mekaniskt och föras till den nya kommunens resultaträkning och finansieringsbehovskalkyl, vilka framgår av tabellen nedan. Om kommunerna skulle anpassa sina ekonomier under de sista åren av självständighet, skulle kommunerna erhålla 8 miljoner euro sammanslagningsunderstöd och anpassningen på grund av sammanslagningen neutral och den nya kommunens skulle klara sig med en skatteprocent om 19,42 så, att den nya kommunens nettoskuld skulle minska. I fråga om minskningen av nettoskuld bör man dock beakta, att nettoinvesteringarna efter 2017 grundar sig på en kalkylerad uppskattning per capita, varför uppskattningen kan vara för lågt tilltagen.

Tabell 19 Väsentliga poster i den nya kommunens ekonomi, om kommunerna under åren 2014 2016 skulle anpassa sin ekonomi med 40 miljoner euro och skatteprocenten skulle bevaras vid 2014-års medeltal. (Prognos för utfallet av budgeten) Sammanställning 34 BS 2012 BS 2013 BU 2014 EPLAN 2015 EPLAN 2016 EPLAN 2017 PROGN 2018 PROGN 2019 PROGN 2020 Invånarantal 93 095 93 631 94 351 94 926 95 521 96 133 96 761 97 396 98 040 Beskattningsbar inkomst 1 592 438 1 713 259 1 715 372 1 749 426 1 805 076 1 859 158 1 901 155 1 944 136 1 988 124 Ändrings-% 7,59 % 0,12 % 1,99 % 3,18 % 3,00 % 2,26 % 2,26 % 2,26 % Skatteprocent 19,40 19,41 19,42 19,42 19,42 19,42 19,42 19,42 19,42 Verksamhetsbidrag -446 042-460 025-478 172-473 342-468 808-480 914-495 827-511 148-526 887 Ändring 3,13 % 3,94 % -1,01 % -0,96 % 2,58 % 3,10 % 3,09 % 3,08 % Anpassning 0-22 900-16 800 Den nya kommunens anpassning Kostnadsanpassning 0 0 0 0 Merinkomster 0 0 0 0 Skatteinkomster 364 655 391 868 391 754 401 403 410 625 424 583 435 508 446 793 458 455 Statsandelaar 112 819 112 992 107 950 100 790 99 404 103 513 109 713 111 860 111 625 varav sammanslagningsunderstöd 3 200 2 400 2 400 0 Finansieringsintäkter /-kosnader 549 2 711 1 624 910 868 893 1 089 1 287 1 423 Årsbidrag 31 981 47 546 23 157 29 760 42 089 48 075 50 483 48 792 44 616 Avskrivningar 38 050 46 086 38 679 39 186 36 572 36 195 36 381 36 572 36 768 Överskott/underskott -2 526 937-14 425-7 823 5 516 11 880 14 102 12 220 7 848 Kumulativt under/överskott 75 743 75 295 60 870 53 047 58 563 70 444 84 546 96 766 104 614 Kumulativt över/undersk/capita 814 804 645 559 613 733 874 994 1 067 Nettoinvesteringar 425 33 856 36 105 35 314 41 569 39 116 39 371 39 630 39 892 Skulder 1000 euro 216 464 209 632 232 784 242 910 249 252 240 215 229 026 219 786 214 983 Nettoskulder 1000 euro 180 230 158 292 177 390 187 594 194 014 185 055 173 943 164 781 160 057 Nettoskuld eur/inv 1 936 1 691 1 880 1 976 2 031 1 925 1 798 1 692 1 633 Nettoskuld i skatteprocent 11,32 9,24 10,34 10,72 10,75 9,95 9,15 8,48 8,05 Tabell 20 Kumulativt över/underskott /capita, med kostnadsanpassning Kumulativt över/underskott /inv BS 2012 SBS 2013 BU 2014 EPLAN 2015 EPLAN 2016 EPLAN 2017 Balanseringsbehovet omvandlat till ökning av verksamhetsbidrag skulle innebära att kommunerna kan begränsa verksamhetsbidragets ökning till en viss nivå. Tabell 21 Gräns för ökning av verksamhetsbidrag 2014 2020 Verks.bidr. begränsning 2014 2020 Askola 2,18 % Lappträsk -0,01 % Lovisa 1,97 % Mörskom 0,85 % Borgå 1,57 % Sibbo 0,00 % PROGN 2018 PROGN 2019 PROGN 2020 Askola -106-90 -79-14 151 335 522 644 691 Lapppträsk 772 980 699 561 602 620 651 693 748 Lovisa 342 615 734 791 1 144 1 453 1 659 1 776 1 800 Mörskom 1 007 830 656 920 1 546 2 044 2 391 2 583 2 602 Borgå 1 107 1 064 838 646 574 570 643 741 867 Sibbo 669 488 261 267 327 414 515 581 611 Sammanställning 814 804 645 559 613 733 874 994 1 067

Med en ökning av verksamhetsbidrag som visas i tabell 22 uppnår man i stort sett samma resultat som en anpassning om40 miljoner euro. Begränsningen av verksamhetsbidragets ökning har uträknats så, att verksamhetsbidraget för 2020 har fastställts till samma belopp som man uppnår genom balansering enligt tabell 19. Kommunernas bokslutsprognos för 2014 har ställts i relation till det kalkylerade verksamhetsbidraget för 2020, varefter man kan fastställa en årlig tillväxt. Man kan läsa ut att utrymmet för ökning av verksamhetsbidrag är mycket begränsat, i en del kommuner till och med negativt. Balansering genom beskattning Man kan också uppnå balans genom beskattning. Då får verksamhetsbidraget öka så som det skulle öka utan anpassningsåtgärder. Det årliga underskottet skulle kompenseras genom att höja skatteprocenten med högst en procentenhet per år. Kommunernas skattetryck framgår av tabellen nedan. Tabell 22 Skattebalans som skulle eliminera kommunernas årliga underskott. (Prognos för utfallet av budgeten) PROGN PROGN PROGN Skattepprocent BS 2012 BS 2013 BS 2014 EPLAN 2015 EPLAN 2016 EPLAN 2017 2018 2019 2020 Askola 20,00 20,25 20,25 21,25 22,25 22,50 22,50 22,75 23,25 Lappträsk 20,50 20,50 20,50 21,50 22,50 23,50 24,50 24,50 24,50 Lovisa 19,75 19,75 19,75 20,75 21,75 22,75 23,75 24,75 25,50 Möeeskom 20,00 20,00 21,00 22,00 23,00 24,00 25,00 26,00 27,00 Borgå 19,25 19,25 19,25 20,25 20,75 20,75 20,75 20,75 20,75 Sibbo 19,25 19,25 19,25 20,25 21,25 21,25 21,25 21,25 21,25 Sammmanställning 19,40 19,41 19,42 20,42 21,14 21,14 21,14 21,64 21,64 Tabell 23 Kumulativs under/överskott /inv, efter skattteanpassning (Prognos för utfallet av budgeten) Kumulativt under/överskott /inv BS 2012 BS 2013 BS 2014 EPLAN 2015 EPLAN 2016 EPLAN 2017 PROGN 2018 PROGN 2019 PROGN 2020 Askola -106-90 -79-154 -165-123 -82-71 -51 Lappträsk 772 980 699 371 137 12 44 94 162 Lovisa 342 615 734 491 298 196 131 126 141 Mörskom 1 007 830 656 288-246 -855-1 565-2 377-3 303 Borgå 1 107 1 064 838 678 658 710 843 1 003 1 194 Sibbo 669 488 261 273 355 463 581 658 695 Sammanställning 814 804 645 501 457 476 510 617 675 Skatteprocenterna ovan skulle leda till en resultaträkning och uppskattning av finansieringsbehovet som framgår av tabellen nedan. Den nya kommunens skatteprocent skulle alltså öka från begynnelsenivån 2017, vilken skulle vara 21,14 för att till och med slutet av fullmäktigeperioden stiga till drygt 21,60 procentenheter. Detta skulle inte leda till ett riktigt lika bra resultat som en sträng anpassning, vilket framgår av nettoskulden nettoskulden minskar inte med skattebalansering. En anpassning av servicestrukturen är alltid effektivare än enbart ökning av inkomsterna. En oanpassad servicestruktur växer absolut taget mera än en anpassad även om procenterna skulle vara de samma. Vid skatteanpassningen växer endast skatteprocenten, inte skattebasen. 35

36 Tabell 24 Väsentliga poster i den nya kommunens ekonomi om kommunerna anpassar sin ekonomi med skatteprocenten. Sammanställning BS 2012 BS 2013 BU 2014 EPLAN 2015 EPLAN 2016 EPLAN 2017 PROGN 2018 PROGN 2019 PROGN 2020 Invånarantal 93 095 93 631 94 351 94 926 95 521 96 133 96 761 97 396 98 040 Beskattningsbar inkomst 1 592 438 1 713 259 1 715 372 1 749 426 1 805 076 1 859 158 1 901 155 1 944 136 1 988 124 Ändrings-% 7,59 % 0,12 % 1,99 % 3,18 % 3,00 % 2,26 % 2,26 % 2,26 % Skatteprocent 19,40 19,41 19,42 20,42 21,14 21,14 21,14 21,64 21,64 Verksamhetsbidrag -446 042-460 025-478 172-496 242-509 164-522 446-538 575-555 148-572 181 Ändring 3,13 % 3,94 % 3,78 % 2,60 % 2,61 % 3,09 % 3,08 % 3,07 % Anpassning 0 0 0 Den nya kommunens anpassning Kostnadsanpassning 0 0 0 0 Merinkomster 0 0 0 0 Skatteinkomster 364 655 391 868 391 754 418 897 441 818 456 710 468 361 490 110 502 751 Statsandelaar 112 819 112 992 107 950 100 790 99 404 103 513 109 713 111 860 111 625 varav sammanslagningsunderstöd 3 200 2 400 2 400 0 Finansieringsintäkter /-kosnader 549 2 711 1 624 842 628 465 463 545 651 Årsbidrag 31 981 47 546 23 157 24 286 32 686 38 241 39 963 47 366 42 847 Avskrivningar 38 050 46 086 38 679 39 186 36 572 36 195 36 381 36 572 36 768 Överskott/underskott -2 526 937-14 425-13 296-3 886 2 046 3 581 10 794 6 079 Kumulativt under/överskott 75 743 75 295 60 870 47 574 43 687 45 734 49 315 60 109 66 188 Kumulativt över/undersk/capita 814 804 645 501 457 476 510 617 675 Nettoinvesteringar 425 33 856 36 105 35 314 41 569 39 116 39 371 39 630 39 892 Skulder 1000 euro 216 464 209 632 232 784 248 383 264 129 264 926 264 257 256 442 253 410 Nettoskulder 1000 euro 180 230 158 292 177 390 193 067 208 891 209 765 209 174 201 438 198 483 Nettoskuld eur/inv 1 936 1 691 1 880 2 034 2 187 2 182 2 162 2 068 2 025 Nettoskuld i skatteprocent 11,32 9,24 10,34 11,04 11,57 11,28 11,00 10,36 9,98 Anpassning genom att öka skuldsättningen skulle leda till en situation, där nästan alla kommuners skuld skulle växa till en ohållbar nivå. Tabell 25 Kommunernas nettoskuld i skatteprocent, anpassning genom skuldsättning PROGN PROGN PROGN Nettoskuld skatte-% BS 2012 BS 2013 BS 2014 EPLAN 2015 EPLAN 2016 EPLAN 2017 2018 2019 2020 Askola 16,1 14,9 15,5 18,2 20,6 23,2 25,7 28,5 31,6 Lappträsk 12,8 11,6 17,8 21,8 34,0 37,4 40,9 44,4 47,8 Lovisa 3,9 3,6 5,5 9,7 15,0 18,6 22,6 27,4 32,8 Mörskom -6,6 4,6 9,7 17,5 24,7 31,9 40,9 51,6 63,9 Borgå 12,4 9,4 9,6 10,3 11,7 12,9 13,9 14,8 15,6 Sibbo 13,6 11,4 13,4 15,1 16,4 17,6 18,9 20,5 22,2 Sammanställning 11,3 9,2 10,3 12,0 14,3 15,8 17,3 18,9 20,7 4.6 Slutsatser och betraktelse av kommunstrukturrevidering modell med en kommun 4.6.1 Situationen 2017 och 2025 om kommunerna fortsätter som separata kommuner (realistisk tillväxt) Området karakteriseras av befolkningstillväxt, låg medianålder och i nationell jämförelse snabbt åldrande (medianåldern ökar från 43 till 47 år på tjugo år). Eftersom antalet personer över 75 år ökar mycket efter början av 2020-talet, kan man dra den slutsatsen att pensioneringstakten just nu är snabb: den försvagar redan nu ökningen av beskattningsbar inkomst i kommunerna. Åldrandet motsvarar ett 0,20 0,42 procentenheter årligt tryck på skatteprocenten, beroende på kommun. Under den period då åldrandet är snabbast, motsvarar trycket på skatteprocenten 0,39 0,77 procentenheter per år.

37 Kommunernas servicestruktur har i genomsnitt varit förmånlig i en nationell jämförelse. Alla kommuners nettoutgifter per invånare finns bland de 200 förmånligaste, Askolas till och med bland de 30 förmånligaste. Trots det verkar den regionala servicestrukturen inte vara optimal och det finns en del att göra om området betraktas som en helhet. En stor del av kommunerna i betraktelsen har haft en stark ekonomi ännu 2013. De flesta var starka till och med i en nationell jämförelse. Detta trots att den svaga ekonomiska utveckling som fortgått sedan 2009 har drabbat några kommuner exceptionellt hårt. Borgås och Sibbos balans och resultatpotential och anpassningsförmåga i fråga om inkomster var starkast ännu 2013. Inga väsentliga risker framkom i kommunernas balansräkningar vid ekonomichefernas granskning. Kommunerna har ganska väl hållit sig inom sitt egentliga verksamhetsområde, varför det inte finns betydande säkerhets-, placerings- eller utlånerisker; de befintliga är dessutom skyddade på ett vettigt sätt. Lånestocken skyddas också allmänt av kortfristiga kommuncertifikat. Tabellen nedan visar en sammanställning av den nya kommunens koncernbalans i förhållande till andra stora kommuner. Koncernbalansens slutsumma är minst i euro/invånare, men koncernskulden är också tredje minst. Det samma gäller koncernens finansieringstillgångar som är mindre endast i Tammerfors. Den nya kommunen skulle ha jämförelsevis låga skulder men också tillgångarna skulle vara mindre. Tabell 26 Den nya kommunens koncernbalans i förhållande till andra stora kommuner Ny kommun Tammerfors Esbo Vanda Åbo Uleåborg Helsingfors Hela landet Koncernbalans, slutsumma 1000 931 850 2 748 701 4 506 863 3 334 182 2 588 791 2 405 770 15 395 894 Koncernbalans /inv 10 010 12 642 17 548 16 240 14 364 16 425 25 491 9 361 Eget kapital 1000 328 176 1 397 511 2 324 283 829 099 894 223 1 362 157 8 867 701 Eget kapital /inv 3 525 6 428 9 050 4 038 4 962 9 300 14 682 3 718 Främmande kapital 1000 567 916 1 257 111 2 001 393 2 335 400 1 528 162 900 854 5 265 496 Lånestock /inv 4 308 4 037 5 953 8 984 6 571 3 879 6 915 3 785 Stadens eget lånekapital /inv 2 325 1 675 748 4 642 2 351 1 938 2 001 2 134 Finansieringstillgångar 1000 128 750 289 135 1 032 071 480 790 320 764 377 930 1 399 900 Finansieringstillgångar /inv 1 383 1 330 4 019 2 342 1 780 2 580 2 318 1 535 Finansieringstillgångar /inv kommun 932 856 3 100 901 1 206 1 954 1 727 969 Om kommunerna fortsätter som självständiga kommuner, så måste kommunerna anpassa sin verksamhet för att trygga tillväxten och för att trygga servicen särskilt för den åldrande befolkningen. Det ekonomiska trångmålet beror på att inkomsterna ökar långsamt i förhållande till hur snabbt utgifterna ökar. De största enskilda inkomstminskningarna beror på nedskärningar i statsandelarna (statsandelsminskningarna på 257 euro/invånare motsvarar 1,2 2,0 procent i kommunalskatt under åren 2011-2017, beroende på kommun) samt på minskande beskattningsbar inkomst och svag tillväxt (inkomstminskningen varierar under 2008 2012 i intervallet 0,3-2,0 procentenheter per år). Statsandelsreformen påverkar också områdets kommuner: alla kommuner i området förlorar statsandelar till följd av reformen - Lappträsk, Lovisa och Mörskom är minskningen betydande. Utgiftsökningen måste bli långsammare i kommunerna. Kommunerna måste också hela tiden trygga en nödvändig infrastruktur. Byggande kan inte finansieras med höjningar av skattesatsen, utan kommunerna måste ta ny (netto)skuld och/eller sälja av sin likvida egendom. Investeringar enligt den sk. livscykelmodellen kan vara motiverade i betraktelsens kommuner. Kommunernas ekonomiska utveckling har prognosticerats med hjälp av tryckberäkning, där man har använt anpassad trendanalys som metod. Beräkningen visar, att det kommunvisa anpassningsbehovet varierar i intervallet 240 euro/invånare 1 350 euro/invånare om anpassningen utförs under åren 2015 2016 och om anpassningen leder till positiva kommunvisa resultat i slutet av årtionedet. Detta innebär, att balanseringen har utförts så, att kommunen skulle uppvisa ett överskott ännu 2020. Detta motsvarar en höjning av skatteprocenten med 1,3 10,8 procentenheter. Om kommunerna anpassar sin verksamhet i enlighet med anpassningsbehovet, så blir det inte mycket verksamhet kvar att anpassa ifrån, åtminstone inte ensam, i all synnerhet som kommunernas servicestrukturer redan för närvarande är ganska tunna. I praktiken finns endast anpassning genom skattesatsen kvar.

38 Tabell 27 Kommunernas anpassningsbehov (eur/inv, skatteprocenten) I tabellen ovan beskrivs det kommunspecifika anpassningsbehovet om skattesatserna fryses vid 2014- års nivå. Askola, Lovisa och Sibbo är de enda kommunerna i området som har en av fullmäktige fastställd, periodiserad anpassningsplan. Programmets effekter har inte beaktats i tabellen ovan, utan alla kommuner är i samma ställning. Alla kommuner borde dock så snart som möjligt utarbeta ett program minst på den nivå som Askola och Lovisa har gjort, vilket skulle fastställas av fullmäktige och vilket kommunerna skulle förbinda sig vid. Detta skulle också vara ett första steg mot en ny kommuns anpassade början och den cementering av personalstrukturen som skulle följa av en eventuell sammanslagning skulle inte försvåra starten för den nya kommunen. Särskilt nedmonteringen av förmansnivåer skulle bli beroende av pensioneringar o.dyl. efter att fusionen har verkställts. I tabellen nedan och följande figur presenteras kommunernas skatteprocent om kommunerna skulle anpassa sin verksamhet enbart genom skattehöjningar. Tabell 28 Kommunernas skatteprocent, om kommunerna anpassar sin verksamhet enbart med skatteprocenten. Skatteprocent BS 2012 BS 2013 BU 2014 EPLAN 2015 EPLAN 2016 EPLAN 2017 EST 2018 EST 2019 EST 2020 Askola 20,00 20,25 20,25 21,25 22,25 22,50 22,50 22,75 23,25 Lappträsk 20,50 20,50 20,50 21,50 22,50 23,50 24,50 24,50 24,50 Lovisa 19,75 19,75 19,75 20,75 21,75 22,75 23,75 24,75 25,50 Mörskom 20,00 20,00 21,00 22,00 23,00 24,00 25,00 26,00 27,00 Borgå 19,25 19,25 19,25 20,25 20,75 20,75 20,75 20,75 20,75 Sibbo 19,25 19,25 19,25 20,25 21,25 21,25 21,25 21,25 21,25 Sammanlagt 19,40 19,41 19,42 20,42 21,14 21,14 21,14 21,64 21,64 Om kommunerna bevarar sin självständighet till slutet av innevarande årtionde, så ökar deras skattesatser utan anpassningsåtgärder till 20,75 27 procent och en del av kommunerna är mycket skuldsatta. 4.6.2 Ekonomisk utveckling per kommun De kommunvisa tryckberäkningarna utfördes enligt en sådan princip, att kommunen skulle uppvisa ett överskott 2020. Askola Anpassningsbehov meuro EKPL 2015 EKPL 2016 Sammanlagt eur/inv skatte-% Askola -1,5-1,0-2,5-501 -3,18 Lappträsk -0,9-0,6-1,5-532 -3,95 Lovisa -7,0-6,0-13,0-839 -5,28 Mörskom -1,5-1,2-2,7-1 359-10,80 Borgå -8,0-4,0-12,0-243 -1,28 Sibbo -4,0-4,0-8,0-423 -2,04 Sammanlagt -22,9-16,8-39,7-424 -2,32 Askolas balansräkning är den svagaste då man använder de mätare som presenteras i slutrapporten. Nettoupplåningen är störst bland utredningsområdets kommuner och det finns ackumulerat underskott i balansen. Anläggningstillgångarna är också minst. Å andra sidan ser balansens risker ut att vara moderata. Kommunens inkomst- och utgiftsutveckling har varit i obalans. Verksamhetsbidragets tillväxt har avstannat under åren 2008 2013 i förhållande till långtidstrenden, men tillväxten har fortfarande varit större än ökningen av statsandelar och beskattningsbar inkomst. Askolas inkomstskatteprocent (20,25) är tredje störst bland betraktelsekommunerna 2014. Tryckberäkningen har gjorts enligt den principen att kommunens resultaträkning skulle visa överskott ännu 2020. Balanseringsbehovet på 2,5 milj. euro eller 3,00 procentenheter skatt beror på den fortgående obalansen mellan inkomster och utgifter. Obalansen ökar ytterligare till följd av förändringar i statsandelssystemet. I det nya statsandelssystemet uppskattas Askolas statsandelar

öka betydligt långsammare än för närvarande. Askolas ekonomi ansträngs ytterligare av åldrandet som ökar kraftigt på 2020-talet. Den årliga ökningen av utgifter i genomsnitt som beror på åldrandet ökar från 2010-talets 0,24 skatteprocent till 0,64 skatteprocent per år på 2020-talet. Under hela betraktelseperioden är åldrandets effekter störst i Askola. Askola har ställt upp ett periodiserat anpassningsprogram som har fastställts av fullmäktige. Lappträsk Lappträsk balansräkning hör till de bästa då man använder de mätare som presenteras i slutrapporten, men då balansposterna viktas enligt deras betydelse, så faller Lappträsks placering till slutändan. Kommunens nettoupplåning är näststörst bland betraktelsekommunerna och koncernskulden störst. Utvecklingen av inkomster och utgifter har varit obalanserad i kommunen. Verksamhetsbidragets ökning har minskat betydligt under åren 2008 2013 och den kalkylerade beskattningsbara inkomsten har ökat snabbare än verksamhetsbidraget under nämnda period. Statsandelarna har dock minskat betydligt till följd av regeringens beslut. Lappträsks inkomstskatteprocent (20,50) är näst störst bland betraktelsekommunerna 2014. Enligt tryckberäkningen uppgår Lappträsks balanseringsbehov till 1,5 milj. euro eller 4,00 procentenheter. Detta beror på fortsatt obalans mellan inkomster och utgifter. En av de viktigaste faktorerna finns i det nya statsandelssystemet, vars ökning uppskattas bli avsevärt mindre än tillsvidare. Verksamhetsbidragets ökning uppskattas vara på samma nivå som genomsnittet av de förverkligade verksamhetsbidragen under åren 2008 2013, vilken är lägre än ökningen av beskattningsbar inkomst. Lappträsks ekonomi ansträngs också av åldrandet som tar fart på 2020- talet. Den årliga ökningen av utgifter i genomsnitt som beror på åldrandet ökar från 2010-talets 0,20 skatteprocent till 0,47 skatteprocent per år på 2020-talet. Lovisa Lovisas balansräkning hör till mellanskiktet då man använder de mätare som presenteras i slutrapporten. Nettoskulden (skulder - likvida medel - utlåning) är minst bland utredningsområdets kommuner. Utvecklingen av inkomster och utgifter har varit obalanserad i kommunen. Staden har under perioden 2008 2013 lyckats minska verksamhetsbidragets ökning, men den kalkylerade beskattningsbara inkomsten har trots det ökat långsammare än verksamhetsbidraget. Statsandelarna har däremot ökat snabbare än verksamhetsbidraget under nämnda period. Lovisas inkomstskatteprocent (19,75) är tredje lägst bland betraktelsekommunerna 2014. Lovisas balanseringsbehov på 13,0 milj. euro eller 5,75 skatteprocent är en följd av en fortsatt obalans mellan inkomster och utgifter. Verksamhetsbidraget uppskattas fortfarande öka snabbare än den beskattningsbara inkomsten. Också för Lovisas del uppskattas statsandelarnas ökning minska till följd av nedskärningar och det nya statsandelssystemet. Lovisas ekonomi ansträngs av åldrandet som tar fart på 2020-talet. Den årliga ökningen av utgifter i genomsnitt som beror på åldrandet ökar från 2010-talets 0,20 skatteprocent till 0,49 skatteprocent per år på 2020-talet. Lovisa har ställt upp ett periodiserat anpassningsprogram som har fastställts av fullmäktige. 39 Mörskom Mörskoms balansräkning hör till de bästa då man använder de mätare som presenteras i slutrapporten. Nettoupplåningen är näst minst och anläggningstillgångarna (skatte-%) störst. Koncernen har också små ansvar. Utvecklingen av inkomster och utgifter har dock varit obalanserad i kommunen. Man har inte lyckats bryta verksamhetsbidragets ökning under perioden 2008 2013, men ökningen av kalkylerad beskattningsbar inkomst har minskat betydligt under samma period. Mörskoms inkomstskatteprocent (21,00) är högst bland betraktelsekommunerna 2014.

Mörskoms balanseringsbehov på 2,7 milj. euro är en följd av fortsatt obalans mellan inkomster och utgifter. Med en betraktelse av beskattningsbalansen kommer Mörskom inte att uppnå balans genom skattehöjningar med givna kriterier (max höjning 1 procentenhet per år). För att uppnå balans enbart genom skattehöjningar, borde Mörskom höja sin skattesats med 10 procentenheter för att det skall bildas ett överskott till och med 2020. I tryckberäkningen uppskattas verksamhetsbidraget fortsättningsvis växa betydligt snabbare än den beskattningsbara inkomsten. Mörskom är mycket beroende av statsandelar och statsandelsökningen uppskattas minska till följd av regeringens nedskärningar och det nya statsandelssystemet. Mörskoms ekonomi ansträngs ytterligare av åldrandet som kraftigt tar fart under 2020-talet. Den årliga ökningen av utgifter i genomsnitt som beror på åldrandet ökar från 2010-talets 0,26 skatteprocent till 0,54 skatteprocent per år på 2020-talet. Borgå Borgås balansräkning hör till mellanskiktet då man använder de mätare som presenteras i slutrapporten. Förändringen av nettoupplåning är bäst i gruppen och koncernbalansen störst. Anläggningstillgångarna är näst minst och koncernskulden näst störst. Utvecklingen av inkomster och utgifter har varit mycket gynnsam i Borgå. Verksamhetsbidragets ökning har under åren 2008 2013 varit mindre än ökningen av den beskattningsbara inkomsten har minskat. Borgås inkomstskatteprocent (19,25) är lägst bland betraktelsekommunerna 2014. Tryckberäkningen har gjorts enligt den principen att kommunens resultaträkning skulle visa överskott ännu 2020. Borgås balanseringsbehov på 12,0 milj. euro eller 1,5 skatteprocent är till största delen en följd av minskande statsandelar på grund av nedskärningar och det nya statsandelssystemet. Ökningen av beskattningsbar inkomst uppskattas bli större än ökningen av verksamhetsbidrag, vilket till en del täcker förlusten. Borgås ekonomi ansträngs ytterligare av åldrandet som kraftigt tar fart under 2020-talet och den årliga effekten uppskattas vara näst störst bland betraktelsens kommuner. Den årliga ökningen av utgifter i genomsnitt som beror på åldrandet ökar från 2010-talets 0,27 skatteprocent till 0,48 skatteprocent per år på 2020-talet. Sibbo Sibbos balansräkning hör till mellanskiktet då man använder de mätare som presenteras i slutrapporten. Koncernskulden är minst i gruppen. Verksamhetsbidragets ökning har under perioden 2008 2013 brutits jämfört med en längre trend. Ökningen av beskattningsbar inkomst och statsandelar har dock minskat ännu mera. Verksamhetsbidragets ökning överskred under åren 2008 2013 tydligt ökningshastigheten för både beskattningsbar inkomst och statsandelar. Sibbos inkomstskatteprocent (19,25) är lägst bland betraktelsekommunerna 2014. Sibbos balanseringsbehov på 8,0 milj. euro eller 2,0 skatteprocent är en följd av en fortsatt obalans mellan inkomster och utgifter. Verksamhetsbidraget uppskattas fortsätta att öka snabbare än den beskattningsbara inkomsten. Statsandelarnas ökning uppskattas också minska till följd av nedskärningar och det nya statsandelssystemet. Sibbos ekonomi ansträngs ytterligare av åldrandet som kraftigt tar fart under 2020-talet, vars ekonomiska effekter uppskattas bli betydande även om de är minst bland betraktelsens kommuner. Den årliga ökningen av utgifter i genomsnitt som beror på åldrandet ökar från 2010-talets 0,24 skatteprocent till 0,35 skatteprocent per år på 2020-talet. Sibbo har uppställt ett balanseringsprogram för ekonomin. 4.6.3 Situationen 2017 och 2025 om kommunerna går ihop 40 Om kommunerna går samman 2017, så har de förhoppningsvis anpassat sin verksamhet redan före sammanslagningen på det sätt som nedtecknas i samgångsavtalet. Anpassningsarbetet är dock på hälft och servicestrukturen till vissa delar inte förnyad, eftersom samgångsavtalet innehåller en överenskommelse om att servicestrukturens förnyas slutgiltigt efter att samgången har verkställts. Statsandelarna minskar sannolikt inte till följd av sammanslagningen. Den statsandelsreform som vi känner till inverkar inte heller i väsentlig grad på kommunernas ekonomi. Kommunerna skulle

41 erhålla åtta miljoner euro i samgångsstöd, vilket skulle utbetalas under tre år i följd. Bidragets betydelse för helheten är liten och förbrukas sannolikt av fusionsarrangemangen. Efter samgången börjar man anpassa servicestrukturen och särskilt anställda inom det lägre, mellersta och högre ledningsskiktet. Verksamheten kan effektiveras särskilt genom att koncentrera förvaltningen. Det innebär att man kan realisera förvaltningsbyggnader antingen som byggnader eller som tomter. Man skulle antagligen bli tvungen att till vissa delar bygga nya produktionsbyggnader, vilket skulle leda till att staden till en början skuldsätter sig. Enligt Granlunds uppskattning är investeringarnas återbetalningstid så kort att skuldsättningen skulle vara kortvarig. De städer som vid samgångstidpunkten är ekonomiskt starkast kunde bära och trygga de ekonomiskt svagare kommunernas service med en vettig skatteprocent. För dessa kommuner skulle samgången vara en mycket positiv sak, de skulle trygga tjänsterna till en betydligt lägre skattprocent än i självständighetsalternativet. Kommunerna som har de lägsta inkomstskatterna skulle till en början tvingas betala lite högre inkomstskatt än i självständighetsalternativet, men efter en vettig anpassning och utveckling av funktionerna skulle procenten bli lägre än i självständighetsalternativet. 5. PERSONAL 5.1 Personalförvaltning och anordnande av arbetsplatshälsovård Askola kommun har ingen skild personalavdelning. Förvaltningschefen fungerar vid sidan av sina andra uppdrag som löneombud, pensionsombud och arbetsskyddsombud. Personalförvaltningen använder CGI:s program Status. Arbetsplatsvårdens lagstadgade tjänster anskaffas av Borgå Läkarcentral. I Lappträsk har personalsekreteraren och en byråsekreterare (deltid) hand om löneförvaltningen, vilket också omfattar utbetalning av stöd till anhörigvårdare och arvoden till förtroendevalda. Personalförvaltningen använder dataprogrammet Pegasos Heha. Grundtrygghetsdirektören fungerar som arbetsskyddschef vid sidan av sin tjänst. Samarbetsdelegationen svarar för samarbetet med personalen inklusive arbetsskyddsfrågor. Arbetsplatshälsovården köps av Mediverkko Oy. I Lovisa fungerar personalenheten under centralförvaltningen (inte en del av ekonomiförvaltningen). I personalenheten arbetar sex lönesekreterare och en personalchef samt en arbetshälsokoordinator som också fungerar som arbetsskyddschef. Personalenheten ansvarar för löneförvaltning, frågor i anlutning till arbetsförhållanden, arbetsskydd och arbetsplatshälsovård. Dessutom svarar personalenheten för utbetalningen av stöd till anhörigvårdare, personliga assistenter, stödpersoner och familjevårdare samt kommuntillägg. Mottagarna av olika betalningar är cirka 750 till antalet, inklusive förtroendevalda. Personalförvaltningen använder datasystemet Populus. Arbetsplatshälsovården köps av Mediverkko Oy. Mörskoms personalförvaltning är ordnad så, att kommundirektören fungerar som löneombud. Kommundirektören har alltså ett genomgripande ansvar för personalförvaltningen. Löneräkningen köps av Taitoa Oy. Löneräkningen använder programmet Status. Under 2014 tas programmet Populus i bruk inom löneräkningen och personalförvaltningen. Samarbetet med personalen har anordnats så att ett samarbetsorgan Ysvarr för allt samarbete inklusive arbetsskydd. I samarbetsorganet är arbtesskyddsombud och fackföreningarna representerade. Personalrekryteringen sköts inom förvaltningsgrenarna. Arbetsplatshälsovården köps av kommunägda Työterveys Wellamo Oy. Borgås personalförvaltning är uppdelad på strategisk personalledning som underlyder koncernledningen och enheten för personaltjänster inom förvaltningscentralen, vilken handhar löneräkning, rekryteringstjänster samt rådgivning om arbetsförhållanden och pensionsärenden. Personalledningen svarar för gemensamma principer och handledning för personalledning, utvecklandet av personalens kunnande, främjande av arbetshälsa och arbetsskydd samt anordnande av samarbete, förhandlingsverksamhet och koordinering av arbetsgivarpolitiken. Personalledningens personal består av personalchef och en planerare och en byråsekreterare. Dessutom finns en arbetsskyddschef med huvudsyssla samt arbetsskyddsombuden (3 heltidsanställda och 2 deltidsanställda) och huvudförtroendemännen placerade i personalledningen.

42 Personaltjänsterna har hand om löneräkning, anställningsrådgivning för förmän, övrig rådgivning till förmän samt löneombudsverksamhet, pensionsrådgivning och rekrytering. Personaltjänsterna består förutom anställningschefen av nio lönesekreterare, en planerare, en rekryterare, en rekryteringssekreterare och en byråsekreterare. Löneräkningssystemet är CGI:s Prima och personalförvaltningens elektroniska system är CGI:s webtallennus. Dessutom används rapporteringstillämpningen ehrm Info. Reseräkningarna förvaltas genom Logiums M2 reseräkningssystem. Arbetsplatshälsovården köps av staden eget affärsverk Kungsvägens arbetshälsa. I Sibbo har personaltjänsterna till uppgift att centralt ta hand om utbetalning av löner och att fungera som stöd för förmän och personal i olika ärenden med anknytning till personalförvaltning. Förutom kommunpersonalens löner betalar personaltjänsterna ut anhörig- och familjevårdarnas, stödpersonernas och de personliga assistenternas löner. CGI:s Pegasos och dess elektroniska arkivsystem webtallennus används som lönesystem. Dessutom används webags för rapportering och HRM för semesterplanering. Personaltjänsterna svarar för verkställandet av kommunens personalstrategi, kommunens lönepolitik, samverkan, skolning av förmän och skolningar för hela personalen, rekreation, personalförmåner, arbetshälsa, arbetsplatshälsovård, personalsystem, personalrapportering och statistik. Rekryteringssekreteraren ansvarar för rekryteringen av kortvariga vikariat, övrig personal rekryteras i enheterna på förmännens försorg. Arbetsskyddet lyder förvaltningsmässigt också under personaltjänsterna. Arbetsskyddet omfattar för tillfället 1 arbetsskyddschef och 1,4 arbetsskyddsombud, varav en är heltidsanställd. Arbetsplatshälsovården köps av Borgå stads affärsverk Kungsvägens arbetshälsa. 5.2 Personalvolym och -struktur Utredningen försöker utgående från de nyckeltal som presenteras i detta stycke skapa en allmän bild av personalvolymen och den nuvarande personalkostnaden i relation till invånarantal och verksamhetskostnader. Det är numera mycket utmanande att reda ut den exakta personalmängden som används för tjänsterna. Detta beror på att services produceras på olika sätt och på att sätten förändras. Dessutom försvåras en jämförelse av kommunernas personalstruktur av att kommunernas befolkningsstrukturer är olika, vilket påverkar kommuninvånarnas servicebehov och därmed personalresurser. Tabell 29 Kommunernas invånarantal och antal anställda (i huvudsyssla) 31.12.2012 Invånare Anställda Anst./1000 inv. Inv./anst. Askola 4988 298 59,7 16,7 Lappträsk 2829 194 68,6 14,6 Lovisa 15519 1207 77,8 12,9 Mörskom 1992 50 25,1 39,8 Borgå 49028 3696 75,4 13,3 Sibbo 18739 1209 64,5 15,5 Sammanlagt 93095 6654 71,5 14,0 *Siffrorna omfattar kommunernas och affärsverkens personal. I Lovisa ingår sohäsamarbetsområdets personal. Från tabellen ovan kan man läsa ut att det finns minst anställda per tusen invånare i Mörskom, mest i Lovisa. Så som det ovan konstaterades, så är det utmanande att jämföra personalvolymer mellan kommuner och en direkt jämförelse av siffrorna ger i regel inte en reell bild av hur stor personalresurs kommunerna använder för sin verksamhet och tjänster. Det är vettigare att betrakta kommunernas personalresurs genom att jämföra kostnader med beaktande av kommunens egna personalkostnader och köpta tjänster (tabell 30.)

43 Tabell 30 Personalkostnader, löner och köpta tjänster NYCKELTAL OM PERSONALEN 31.12.2012 Askola Lappträsk Lovisa Mörskom Borgå Sibbo Sammanlagt Personalkostnader (löner inklusive 12,5 8,5 45,5 2,1 134.7 48,5 251,8 bikostnader) M Personalkostnader 1000 / invånare 2,51 3,0 2,93 1,06 2,75 2,59 - Köpta tjänster 1000 /invånare 2,05 3,77 2,89 4,12 1,3 3,19 - Personalkostnader och köpta tjänster 1000 /invånare 4,56 6,77 5,82 5,18 4,05 5,78 - Vid en jämförelse av kommunernas personalkostnader och kostnader för köpta tjänster per capita, så ser man att Lappträsk har utredningsområdets högsta sammanlagda kostander för personal och köpta tjänster (6770 /invånare). Utredningsområdets minsta sammanlagda kostnader för personal och köpta tjänster har Borgå (4050 /invånare). Tabell 31 Arbetsrelaterad lön i genomsnitt för vissa personalgrupper Sjukskötare MEDELTAL FÖR ARBETSRELATERAD LÖN INOM VISSA PERSONALGRUPPER * inklusive dagvårdare och barnskötare Närvårdaregårdslär. Barnträd- Skolgångs Städare Kosthålls- Byråsekreterare biträde arbetare Byggnadsövervakare Planerare Askola 2453 2062 2247 1826 1825 1835 2027 2909 - Lappträsk 2382 2047 2327 1880 1814 1944 2057 - - Lovisa 2362 2035 2260 1863 1732 1754 2064 3005 3300 Mörskom - 2010 2429 1894-1902 1961 - - Borgå 2448 2091 2271 2007 1824 1879 2078 3294 3546 Sibbo 2421 2120 2355 2018 1881 1888 2200 3069 3573 Så som det framgår av tabell 31, så har ingen kommun en högre lönenivå än någon annan. Det kommunala avlöningssystemet grundar sig på hur krävande uppgifterna är. Uppgifternas kravnivå är avgörande för lönenivån, inte titeln. Därför kan den arbetsrelaterade lönen variera trots att titeln är den samma. Personalgruppen har gjort en grov uppskattning av löneharmoniseringen kostnader utgående från skillnaderna i arbetsrelaterad lön utgående från skillnaderna mellan kommunerna (tabell32). De personalgrupper som ingår i jämförelsen omfattar 30 50 % av personalen. Om man antar att behovet av lönejusteringar är av samma storleksordning i övriga personalgrupper som i jämförelsens personalgrupper, skulle löneharmoniseringens kostnader uppgå till cirka 7,2 miljoner euro. Det motsvarar cirka 2,5 % av kommunernas nuvarande sammanlagda lönekostnader.

44 Tabell 32 Uppskattning av löneharmoniseringens kostnader, om lönerna harmoniseras enligt den högsta lönen i utredningsområdets kommuner DE ARBETSRELATERADE LÖNERNAS HARMONISERINGSBEHOV PER MÅNAD OCH ÅR, HARMONISERING ENLIGT DEN HÖGSTA LÖNEN Betraktelsen omfattar sjukskötare, närvårdare (inkl. barnskötare och dagvårdare), barnträdgårdslärare, skolgångsbiträden, städare, kosthållsarbetare, byråsekreterare, byggnadsövervakare, planerare Lönereferensgruppens andel av hela personalen Lönereferensgruppens behov av harmonisering av arbetsrelaterad lön per månad Uppskattad kostnad för löneharmonisering per år (inkl. semesterpenning, erfarenhetstillägg och bikostnader) Askola 45 % 11174 417000 Lasppträsk 34,50 % 5640 274 000 Lovisa 35,70 % 51387 2 235 000 Mörskom 50 % 2916 98 000 Borgå 39,60 % 71008 3 765 000 Sibbo 38,50 % 10513 457 000 Sammanlagt 7 246 000 Tabell 33 KEVA:s kommunvis prognos för åren 2014 2022 (inkl. dem som uppnår ålderspensionsålder och uppskattning av dem som övergår på arbetsoförmögenhetspension) 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Sammanlagt Askola 9 7 9 5 12 5 7 14 9 77 Lappträsk 6 8 8 4 7 11 4 5 4 57 Lovisa 46 44 37 38 47 40 33 40 38 363 Mörskom 0 2 2 0 2 4 1 1 0 12 Borgå 121 115 113 105 116 103 110 108 93 984 Sibbo 32 31 40 29 33 34 44 33 32 308 Sammanlagt 214 207 209 181 217 197 199 201 176 1801 Siffrorna i pensioneringsprognosen innehåller endast den personal som är anställd direkt av kommunorganisationen och de kommunala affärsverken (situationen 31.12.2010, Keva). Enligt prognosen kommer cirka 811 personer i utredningsområdets kommuners tjänst avgå med pension under åren 2014-2017 (12 % av alla anställda i huvudsyssla). Till och med 2022 kommer cirka 1801 personer enligt prognosen att avgå med pension (28 % av alla anställda i huvudsyssla). Det är utmanande att utnyttja pensionsavgången, eftersom pensioneringen inte alltid sker från de uppgifter från vilka man kunde minska personal. 5.3 Slutsatser och betraktelse av ändringar av kommunindelningen - Modell med en kommun Ur personalförvaltningssynpunkt finns det inget hinder för att bilda en ny kommun Östra Nyland. Pensionsavgången är cirka 200 personer per år (tabell 33). Om 10 % av pensionsavgången kan utnyttjas utan att anställa ersättande personal, så uppgår inbesparingen till cirka 9 miljoner euro under en fullmäktigeperiod. I en större kommun kan pensionsavgången användas effektivare som anpassningsåtgärd. Utnyttjande av pensionsavgången förutsätter dock att överlappningar inom förvaltningen avlägsnas och att verksamhetssätten förändras också i övrigt. Servicenätet är avgörande också ur personalens synpunkt. Å andra sidan är strukturerna inom social- och hälsovårdstjänsterna av stor betydelse för personalstrukturen. En del av kommunerna har utlokaliserat anskaffningen av en del tjänster. Det är möjligt att dessa tjänster eller en del av dem skulle produceras av den nya kommunen och att produktionen av tjänsterna i egen regi skulle förutsätta nyrekryteringar. Ökningen i personalkostnaderna borde i det fallet synas som en minskning av köpta tjänster.

Ur personalens synpunkt är en större organisation också en möjlighet. Arbetstagaren/tjänsteinnehavaren kunde fördjupa sitt kunnande och koncentrera sig på en mindre helhet, samtidigt som det i högre grad skulle finnas kolleger med liknande arbetsuppgifter. En sammanslagning av de östnyländska kommunerna skulle också stärka möjligheterna inom flera mindre sektorer att ordna service på både finska och svenska. Dessutom skulle karriärmöjligheterna och möjligheterna till arbetsrotation förbättras. Vid en kommunsammanslagning kan man dock inte garantera att arbetsplatsen blir oförändrad eller på samma ställe som tidigare. Koncernstyrningen och styrningen överlag blir effektivare, då koncernledningen/allmänna ledningen har mera resurser att allokera till personalledning och utvecklande av kunnandet. Å andra sidan kan kravet på enhetliga rutiner och jämlik behandling inom hela den nya stadens organisation leda till att det känns som byråkratin skulle öka eller att valmöjligheterna blir färre. Löneharmoniseringens kostnader (ca 7 M ) har i denna utredning räknats ut utgående från den högsta lönenivån och de är därför sannolikt högre än den som förverkligas. Man kan dock påverka löneharmoniseringsbehovet med hjälp av den nya kommunens organisationsstruktur, preciserade uppgiftsbeskrivningar och anordnandet av förvaltningen. Undervisningspersonalen och den tekniska personalen har lämnats utanför betraktelsen av löneharmoniseringen. Lärarnas sk. tabellöner är fastställda i tjänste- och arbetskollektivavtal och skillnaderna uppstår närmast vid utvärdering av arbetets svårighetsgrad, undervisningsskyldighet och eventuella övertidstimmar. Jämförelsen av den tekniska personalens löner försvåras av olika arbetsbeskrivningar och titlar samt av skillnader i de kollektivavtal som tillämpas (TS eller TIM- AKA). Den eventuella nya kommunens organisation skulle påverka arbetsuppgifterna för många chefer och direktörer, varvid deras lön också borde omdefinieras. I regel har man ansett att uppgifterna inom förvaltningen blir mera krävande i och med att det ekonomiska ansvaret, det geografiska ansvarsområdet, antalet underlydande och verksamhetens betydelse för kommuninvånarna blir större. Man kan alltså anta att chefer och direktörer i den nya kommunen skulle få minst lika hög lön som den utredningskommun som betalar den högsta lönen nu betalar. 45 Styrkor/möjligheter Minskar den lönekonkurrens mellan kommunerna som hotar då arbetskraftsbehovet ökar (S) Fördjupat kunnande för personalen, utvecklande av specialkunnande, bättre karriärsmöjligheter (S) Gör verksamheten mindre sårbar och underlättar vikarieringar samt förbättrar personalens möjlighet till kollegialt stöd (S) Möjliggör utnyttjande av personalavgång under kommande år (M) Bättre möjligheter till flexibilitet i servicen och personalens arbetsvillkor (M) Svagheter/Hot Harmoniseringen av lönerna ökar på kostnaderna särskilt under de fem första åren (S) En del av personalen får andra arbetsuppgifter. En del av personalen får en annan verksamhetspunkt (S) Misslyckande i att sammanjämka verksamhetskulturen i olika organisationer och i ledning av förändring (H) De kommande lösningarna inom förvaltning och service möjliggör inte utnyttjande av pensionsavgången (H) Personalens arbetsuppgifter cementeras (H)

46 6. TJÄNSTER 6.1 Tekniska tjänster och MBT 6.1.1 Beskrivning av nuläget Planläggning och markanvändning I Östra Nyland varierar förhållandet mellan köpta planeringstjänster och egen produktion: de större kommunerna sköter en större del av planeringen som egen verksamhet än de mindre kommunerna. Askola använder i huvudsak köptjänster för sin planläggning. Lappträsk sköter sin planläggning i helhet som köptjänster och planering utförs inte årligen. Det finns inte heller statistikuppgifter om planeringen och dokumenteringen är bristfällig. Lovisa sköter i huvudsak planeringen som eget arbete och en ny person har nyligen rekryterats förändamålet. Litet under 40 procent av planläggningsarbetet köps in utifrån. Mörskom sköter en liten del av sin planering själv och resten sköts som köptjänster. Borgå sköter själv sin planläggning med undantag för vissa experttjänster. Sibbos planläggning anordnas i huvudsak som eget arbete. Generalplanen är en allmänt hållen plan för markanvändningen i kommunen. Dess uppgift är att styra vissa samhällsfunktioner till vissa områden och att anpassa dem till varandra, t.ex. boende, tjänster och arbetsplatser samt rekreationsområden. Endast Sibbo har en generalplan som omfattar hela kommunen och närmast kommer Borgå, där 96 procent av kommunens areal är generalplanerad. Mörskom har generalplan på endast tre procent av kommunens areal, även om en utvidgad delgeneralplan är under arbete. Det finns inga statistikuppgifter att tillgå om Lappträsks planläggningssituation. Detaljplanen fastställer till exempel byggnadernas placering, storlek och användningsändamål. I Östra Nyland är andelen detaljplanerad mark mycket liten i intervallet 1,5 7 procent. Detta vittnar om att det finns mycket gles bebyggelse i kommunerna. Den största andelen detaljplanerad mark finns i Lovisa, den minsta i Mörskom. Sibbo har detaljplanerat mesta av kommunerna under de senaste åren: cirka 153 000 våningskvadratmeter per år, varav största delen har varit arbetsplatser. Borgå har planerat näst mest: 120 000 våningskvadratmeter per år. Sammanlagt har planläggningen haft en omfattning av cirka 370 000 våningskvadratmeter per år. Cirka två tredjedelar av planläggningen har bestått av arbetsplatser och en tredjedel av boende (se tabell 34). Detaljplan per år, v-m2 Tabell 34 Planläggning I Östra Nyland Boende v-m2 Boende % Arbetsplatser v-m2 Arbetsplatser % Askola 13600 6000 44 % 7400 54 % Lappträsk Lovisa 46400 8600 19 % 37700 81 % Mörskom 4990 3890 78 % 1100 22 % Borgå 120000 55900 47 % 58900 49 % Sibbo 153500 30100 20 % 123400 80 % Sammanlagt 338490 104490 31 % 228500 68 % Kommunerna planerar i huvudsak mark som kommunerna själva äger. Anndelen avtalsplaner är för tillfället störst i Lovisa (60 %). Byggnadstillsyn Byggnadstillsynen har i Östra Nylands mindre kommuner anordnats som samarbete mellan kommunerna. Lappträsk köper sina byggnadstillsynstjänster av Lovisa. Askola och Mörskom har anordnat sin byggnadstillsyn i ett samarbete mellan fyra kommuner tillsammans med Pukkila och

Borgnäs. Den gemensamma byggnadstillsynsenheten finns i Askola. Borgå, Sibbo och Lovisa har egna byggnadstillsynssenheter. Alla kommuner har en gällande byggnadsordning - Askola, Mörskom, Borgnäs och Pukkila har en gemensam. Staten har haft som mål att samla kommunernas byggnadstillsyn till större, överkommunala enheter: regionaliseringen av byggnadstillsynen finns nedtecknad i regeringsprogrammet från 201 och det strukturpolitiska program som godkändes 2013. I tabell 35 presenteras antalet byggnadslov, åtgärdstillstånd, undantagstillstånd och planeringsbehovsprövningar samt tillstånd för miljöåtgärd i utredningsområdets kommuner. Ur denna synpunkt har Sibbo den största utmaningen att bilda en enhetlig samhällsstruktur i framtiden. Tabell 35 Byggnadstillsynens tillstånd i Östra Nyland. 47 Byggnadslov Åtgärdstillstånd Undantagstillstånd och planeringsbehovsprövning Tillstånd för miljöåtgärder Askola 83 38 5 2 Lappträsk 63 17 2 0 Lovisa 220 110 12 10 Mörskom 38 12 4 2 Borgå 566 134 86 7 Sibbo 329 69 109 9 Sammanlagt 1 299 380 218 30 Uppgifterna i tabellen är medeltal för fem år. Fastighets- och bostadsväsende Kommunerna har över 500 verksamhetsutrymmen i sin besittning. Nyckeltal för verksamhetsutrymmena presenteras i tabell 36. Verksamhetsutrymmena är enligt kommunerna i drägligt skick, men förhållandet mellan nuvarande bruksvärde och återanskaffningsvärde vittnar om att verksamhetsutrymmena i Lovisa och Mörskom belastas av en relativt stor reparationsskuld. Uppgifterna om reparationsskuld är dock från 2012, varefter Mörskom har satsat på grundförbättring. Askola och Lappträsk har inte uppskattat nuvarande bruksvärden på ett heltäckande sätt, så det har inte varit möjligt att räkna ut nyckeltal. Enligt kommunerna är satsningarna på grundförbättringar måttliga, i Sibbo tillräckliga. Grundförbättrings- och nyinvesteringarna varierar från 186 000 euro i Mörskom till 14 miljoner euro i Sibbo. Sibbo har under de senaste åren investerat i en ny hälsocentral och nyinvesteringarna får en fortsättning i och med byggandet av det nya skolcentret. Utrymmen st Tabell 36 Nyckeltal för verksamhetsutrymmen i Östra Nyland. Utrymmen Underhåll Underhåll Brm2/st brm2 EUR EUR/m2 Investeringar / år Askola 50 25 000 500 920 000 37 1 610 000 Lappträsk 1 260 000 NBV/ÅAV Lovisa 100 94 000 940 3 000 000 32 3 500 000 42 % Mörskom 17 11 350 668 443 000 39 186 000 43 % Borgå 190 243 000 1 279 11 746 000 48 8 000 000 76 % Sibbo 158 117 000 741 6 000 000 51 14 000 000 74 % Sml. 515 490 350 4 128 23 369 000 48 27 296 000 Underhållets kostnader från 2012. Investeringarna är 5 års medeltal. NBV = Nuvarande bruksvärde. ÅAV = Återanskaffningsvärde. Verksamhetssätten varierar i fråga om underhåll av verksamhetsutrymmen. Askola köper underhållstjänsterna utifrån. Borgå köper största delen, men det egna underhållet utgör ändå cirka 30 procent. Lovisa, Mörskom och Sibbo sköter till största delen underhållet själva, men köper ändå 30 40 procent av underhållet. Lappträsk sköter nästan allt underhåll som eget arbete. Till exempel VVS- och elarbeten köps utifrån.

Det finns sammanlagt cirka 3 700 hyresbostäder i Östra Nyland (se tabell 37). Över 60 procent av bostäderna finns i Borgå och då man tar med de följande i storlek, Sibbo och Lovisa, så ökar den sammanlagda andelen av regionens hyreslägenheter till cirka 90 procent. I förhållande till invånarantalet finns det mest hyreslägenheter i Lappträsk, näst mest i Mörskom och tredje mest i Borgå. Bostäderna är i genomsnitt i måttligt skick. I två kommuner är skicket mellan måttligt och gott. Det finns också en del bostäder som är i mycket dåligt skick. I huvudsak äger kommunerna sina hyreslägenheter själva eller genom bolag som kommunerna äger till 100 procent. Sibbo och Mörskom har däremot sålt över hälften av sina bostäder till Kunta-asunnot Oy. Sibbo kommun äger själv närmast personalbostäder, vilka för närvarande är i bättre skick än Kunta-asunnot Oy:s bostäder. Det byggs lite nya hyresbostäder i Östra Nyland, endast cirka 48 objekt per år. Endast Borgå och Askola har under de gångna fem åren byggt ARA-objekt. Sibbo har förbundit sig vid att bygga hyresbostäder motsvarande 20 procent av alla bostäder som byggs. Lovisa har också i sin budget förberett sig för att bygga nya hyresbostäder. Lovisa, Borgå och Sibbo har ett bostadsprogram, men i Sibbo är bostadsfrågorna fördelade på olika avdelningar och ingen av dem har en heltäckande bostadspolitik. De andra kommunerna har inget bostadprogram. Tabell 37 Hyresbostäder i Östra Nyland. 48 Hyresbostäder st Hyresbostäder /100 invånare ARA-objekt st/år Askola 128 2,56 3 Lappträsk 229 8,09 0 Lovisa 537 3,46 0 Mörskom 112 5,62 0 Borgå 2 252 4,59 45 Sibbo 424 2,26 0 Sammanlagt 3 682 4,43 48 Fem års genomsnitt Vattenförsörjning, avfallshantering, miljösektorn, värme och energi En betydande andel av kommunerna i Östra Nyland producerar hushållsvatten och renar avloppsvatten själva. Borgå sköter dessa uppgifter i sin helhet som eget arbete, vilket också märks i personalantalet. Endast Sibbo köper allt sitt hushållsvatten utifrån. Variationen är stor bland vattenleverantörerna: Sibbo anlitar samkommunen Tuusulan Seudun Vesi som vattenleverantör, Lovisa och Mörskom anlitar samkommunen Lovisanejdens vatten och Askola köper sitt vatten av Borgå vatten. Under utredningen har det framkommit, att många kommuninvånare på glesbygden har vattenförsörjningslösningar som är oberoende av kommunens nät. Planeringen av vattenförsörjningsnätverket köps i huvudsak utifrån. Andelen eget arbete är störst i Borgå, där man utför 30 procent av planeringen själv. Borgå köper anläggnings- och processplanering samt allmän planering utifrån. Variationen är större i fråga om byggentreprenad: Askola, Lappträsk, Mörskom och Sibbo låter bygga helt eller i huvudsak själva. Lovisa köper hälften av byggherretjänsterna utifrån. Borgå köper nästan alla byggherretjänster utifrån. Själva byggandet köps i huvudsak utifrån med undantag för Borgå, som bygger lite under hälften själv. maskiner, transporter och stenbrott köps utifrån. I fråga om underhållet av vattenförsörjningen fördelas kommunerna i två läger. Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Sibbo tar själv hand om 70 80 procent av underhållet. Kommunerna köper till exempel behandling av slam och vattenanalyser utifrån. Askola köper allt underhåll utifrån. Borgås åldrande vattennät förutsätter ökade saneringsinvesteringar. Dessutom förutsätter tryggandet av vattenanskaffningen under exceptionella situationer stora investeringar.

49

50 Tabell 38. Vattenförsörjningen i Östra Nyland. Producerat Behandlat Vattenledning hushållsvatten avloppsvatten km m3 m3 Askola 160 000 100 000 Lappträsk 94 308 350 200 600 Lovisa 250 1 000 000 2 000 000 Mörskom 61 107 616 73 000 Borgå 972 3 600 000 5 100 000 Sibbo 582 1 210 000 1 720 000 Sammanlagt 1959 6 385 966 9 193 600 Uppgifterna från 2012. Fyra kommuner är delaktiga i Östra Nylands Avfallsservice Ab och de har en gemensam avfallsnämnd. Lappträsk är delägare i Kymenlaakson Jäte Oy och Mörskom i Päijät-Hämeen Jätehuolto Oy. Produktionen av el och fjärrvärme är i huvudsak anordnad genom regionala energibolag. Kymmenedalens El Ab och Borgå Energi är elproducenter. Miljövården anordnas i de mindre kommunerna i samarbete med andra kommuner. Lappträsk köper miljövårdstjänsterna av Lovisa. Askola och Mörskom har anordnat miljötjänsterna i samarbete mellan fyra kommuner med Pukkila och Borgnäs. Den gemensamma miljövårdsenheten finns i Askola. Askola, Borgå och Lovisa har egna miljövårdsenheter. Miljöns tillstånd är i huvudsak bra i kommunerna. Vattnens skick är tillfredsställande på en skala med tre nivåer och ställvis till och med sämre. Av kustkommunerna är Borgå med i Österjöutmaningen, men har inte ännu gjort ett åtgärdsprogram. De östnyländska kommunerna behandlar i genomsnitt 0,4 4 tillstånd per år. Marktäktstillstånden är 0 4 per år. Dessutom finns det annan tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet på området. Miljöövervakningen tar också mycket tid i anspråk. Trafik Östra Nylands trafik grundar sig långt på användning av privata bilar. Kollektivtrafikens andel varierar mellan 8 och 17 procent av trafikprestationen. Kollektivtrafiken andel är störst i Sibbo och därefter Lovisa och Borgå. I Borgå är andelen trafikprestationer till fots eller cykel störst. Största delen av kommunerna utlokaliserat sin kollektivtrafik helt och hållet. Endast Mörskom, Borgå och Lovisa anordnar kollektivtrafik till exempel i anslutning till skoltransporter och servicelinjer med taxi. Inte heller dessa kommuner har egna fordon för kollektivtrafik. Sibbo anordnar sin kollektivtrafik genom samkommunen Helsingforsregionens trafik och man känner inte ännu till hur användningen av kollektivtrafik har utvecklats sedan Sibbo gick med i samkommunen. Problemet i Östra Nyland är att kollektivtrafiken är svagt utvecklad med undantag för några få huvudleder. Detta beror å sin sida på att kommunstrukturen är splittrad, vilket inte möjliggör grundandet av lönsamma linjer. Det är också utmanande att utveckla regionens interna kollektivtrafik då arbetsplatstrafiken till stora delar riktar sig till huvudstadsregionen. Bristen på spårbunden trafik försvårar också utvecklingen av kommunerna. Sibbo har ställt som mål att inleda spårtrafik till Nickby till och med 2020 genom att utnyttja det befintliga godstrafikspåret. Tomter Det finns för närvarande över 450 lediga tomter i Östra Nyland (se tabell 39). Flest lediga egnahemshustomter finns det i Lovisa, minst i Askola. Inkomsterna från tomtförsäljning har under de senaste fem åren uppgått till cirka 17 miljoner euro per år, vartill Sibbo har gjort en enskild tomtaffär med Helsingfors till ett värde av 30 miljoner euro. Tomtreserven och inkomsterna från tomtförsäljning varierar kraftigt mellan kommunerna. Sibbo har den största arealen lediga

företagstomter. Lovisa har också mycket lediga företagstomter. Borgå har mest lediga radhustomter. Tomtförsäljningen är utmananade på grund av den dåliga nationella ekonomiska situationen och den begynnande regressionen i fastighetsbranschen. Företagstomterna är särskilt utmanande, men försäljningen av egnahemshustomter är svag också i huvudstadsregionens kranskommuner, eftersom lånekraven på den privata lånemarknaden har skärpts. Tabell 39 Tomtreserv och tomternas försäljningsinkomster i Östra Nyland. 51 Egnahemshustomtreserv, st (för närvarande) Tomtförsäljningsinkomster, euro (5 år medeltal) Askola 15 280 000 Lappträsk 22 25 000 Lovisa 160 110 000 Mörskom 47 30 000 Borgå 70 5 370 000 Sibbo 73 10 870 000 * Sammanlagt 387 16 685 000 * Sibbo: Det finns inte kommunalteknik på alla egnahemshustomter. Tomtförsäljningsinkomsterna inklusive en exceptionell affär värd 30 Me. I övrigt är tomtförsäljningsinkomsterna 4,3 Me / år. Gator och grönområden Gatunätverket varierar beroende på kommunens storlek från drygt tio kilometer till 250 km i Borgå. Lovisa har dock dubbelt så långt gatunätverk som Sibbo, även om invånarantalet är litet mindre. Gatunätverket i Östra Nyland är sammanlagt cirka 470 kilometer, vilket är mindre än hälften av längden på gatunätverket i mellersta Nylands kommuner. Lättrafikledernas längd varierar från några kilometer till 120 kilometer i Borgå. Underhålls- och investeringsutgifterna i gatunätverket varierar beroende på gatunätverkets längd och gatornas skick, men i Sibbo och Askola är underhållsutgifterna relativt höga i förhållande till nätverkets längd. Gatuinfrastrukturen är i genomsnitt i någorlunda skick och i hälften av kommunerna är satsningarna på grundreparationer måttliga, i hälften små. De sammanlagda investeringarna i iståndsättning och nyinvesteringar har sammanlagt uppgått till cirka 8,4 miljoner euro per år. Med undantag för Borgå, så köper kommunerna största delen eller all gatuplanering utifrån. I Borgå sköts 80 procent av planeringen som eget arbete. Kommunerna utför byggherreverksamheten helt eller nästan helt som egen verksamhet, men själva byggandet köps utifrån, med undantag för Borgå (70 % som eget arbete) och Lovisa (20 % som eget arbete). I fråga om underhållet finns det variation i verksamhetsmodellerna. Köptjänsterna utgör 25 100 av uppgifterna. Köpta tjänster används till exempel i fråga om vinterunderhåll. Nyckeltal för gatorna presenteras i tabell 40. Tabell 40 Nyckeltal för gator i Östra Nyland. Lättrafikleder Gator km Underhållskostnader km Investeringar / år Askola 18,0 230 000 110 000 Lappträsk 24,0 2,5 100 000 0 Lovisa 100,0 50,0 500 000 500 000 Mörskom 13,2 0,6 83 000 103 000 Borgå 250,0 120,0 4 200 000 5 500 000 Sibbo 51,0 24,0 1 750 000 1 900 000 Sammanlagt 456,2 197,1 6 863 000 8 113 000 Underhållskostnaderna 2012. Investeringarna 5 års medeltal.

52 Parkområdenas storlek varierar i Östra Nylands kommuner mellan 1 och 80 hektar. Idrottsplatsernas antal varierar mellan några till över hundra. Idrotts- och rekreationsområdenas skick är i huvudsak tillfredsställande. Satsningarna på grundförbättring är tillfredsställande eller svaga i en del kommuner. Nästan alla kommuner använder i huvudsak köpta tjänster för grönområdesplanering. Ett undantag utgörs av Borgå, som i huvudsak planerar själv. Byggherreverksamheten sköts av kommunerna själva, med undantag av Askola, som köper hälften av byggherreverksamheten. Inom byggandet varierar användningen av köpta tjänster mellan 20 och 100 procent av arbetena. Användningen av köptjänster står inte i direkt proportion till kommunens storlek: det större Sibbo köper sitt grönbyggande helt och hållet, medan Askola med 5 000 invånare bygger hälften själv. I fråga om underhållspraxis finns det också variationer: användningen av köptjänster varierar mellan 10 och 100 procent. Lappträsk, Mörskom och Borgå sköter i huvudsak underhållet själva, Askola köper i huvudsak utifrån och Sibbo köper lite drygt hälften av underhållet. Nyckeltal för grönområden och idrottsplatser presenteras i tabell 41. Tabell 41 Nyckeltal för grönområden och idrottsplatser i Östra Nyland. Parker ha Underhåll grönomr. EUR Underhåll idrott EUR Investeringar grönomr. EUR Investeringar idrott EUR Askola 14,0 10 000 80 000 0 10 000 Lappträsk 7,0 20 000 50 000 Lovisa 28,0 400 000 400 000 100 000 100 000 Mörskom 2,0 150 000 110 000 150 000 0 Borgå 80,0 1 700 000 1 350 000 400 000 200 000 Sibbo 42,0 330 000 1 209 000 150 000 150 000 Sammanlagt 173,0 2 610 000 3 199 000 800 000 460 000 Underhållsupppgifterna från 2012. Investeringarna 5 års medeltal. Sammandrag av nuläget De östnyländska kommunerna har olika utgångspunkter. Tillgången till resurser för olika uppgifter varierar kraftigt eftersom kommunerna är av olika storlekar. I de små kommunerna är verksamheten flexibel och lokalkännedomen god, men personalen kan inte specialisera sig på vissa tjänster. Å andra sidan förverkligas det tvärsektoriella samarbetet av sig självt. Kommunernas olika läge i förhållande till huvudstadsregionen ställer också kommunerna inför olika möjligheter och utmaningar. De små kommunernas oro för resursernas tillräcklighet är stor. I en kommunvis betraktelse varierar planläggningssituationen och endast Sibbo har en generalplan som omfattar hela kommunen. Inom planeringen varierar förhållandet mellan eget arbete och utlokalisering. Det finns inga statistikuppgifter att tillgå om Lappträsks planläggning. I Borgå, Sibbo och Lovisa finns en egen byggnadstillsynsenhet, de mindre kommunerna har anordnat servicen i samarbete med andra kommuner. Verksamhetsutrymmena är enligt kommunerna i huvudsak i måttligt skick. Kommunernas reparationsskuld kan dock inte utvärderas som en helhet, eftersom Askola och Lappträsk inte har uppskattat verksamhetsutrymmenas nuvarande bruksvärde på ett heltäckande sätt. Reparationsskulden verkar vara betydligt större i Lovisa och Mörskom än i de andra kommunerna. Underhåll och reparationer av verksamhetsutrymmen ordnas på varierande sätt, allt från egen verksamhet till utlokalisering. De största kommunerna har bostadsprogram, men i Sibbo är bostadsfrågorna ändå splittrade på flera enheter. De mindre kommunerna har inga bostadprogram. Ägandet varierar, eftersom en del kommuner äger sina hyresbostäder direkt och andra indirekt via bolag. Hyresbostäderna är i genomsnitt i tillfredsställande skick, men det finns också bostäder som är mycket dåligt skick på området. Det byggs lite nya hyresbostäder, men det finns en tydlig målsättning att öka byggandet.

53 Vattentjänsternas verksamhetsmodeller är mycket brokiga och kommunerna sköter sin vattenförsörjning på lite olika sätt. Många kommuner producerar och renar vatten som egen verksamhet. Planeringen av nät är i huvudsak utlokaliserad, liksom byggandet. I fråga om byggherreverksamheten varierar förhållandet mellan egen verksamhet och utlokalisering. Underhållet av nätet är i huvudsak utlokaliserat. Avfallsservicen är för största delen av regionens avfall ordnad genom Östra Nylands Avfallsservice Ab. Lappträsk och Mörskom har ordnat sin avfallshantering genom andra avfallsservicebolag. Produktionen av el och fjärrvärme anordnas i huvudsak genom regionala energibolag. Kymmenedalens El Ab och Borgå Energi är de mest allmänt anlitade elproducenterna. Miljöskyddet ordnas i de mindre kommunerna i olika konstellationer i samarbete mellan kommunerna. Borgå, Sibbo och Lovisa har egna miljövårdsenheter. Miljöns tillstånd är i huvudsak bra. Vattendragens tillstånd är däremot måttligt och ställvis till och med sämre. Trafiken i Östra Nyland stöder sig i huvudsak på privatbilism. Kollektivtrafiken är med undantag för några huvudleder i allmänhet svagt utvecklad bl.a. på grund av att bosättningen är splittrad. Tomtförsäljningsinkomsterna har på hela området under de senaste fem åren uppgått till cirka 17 miljoner euro per år, vartill Sibbo har gjort en enskild tomtaffär med Helsingfors till ett värde av 30 miljoner euro. Tomtreserven och inkomsterna från tomtförsäljning varierar stort mellan kommunerna. Inom tomtförsäljningen finns utmaningen i den svaga ekonomin på nationell nivå och den begynnande regressionen på fastighetsbranschen. Gatuinfrastrukturen är i genomsnitt i någorlunda skick och i hälften av kommunerna är satsningarna på grundreparationer måttliga, i hälften små. De sammanlagda investeringarna i iståndsättning och nyinvesteringar har sammanlagt uppgått till cirka 8,4 miljoner euro per år. Med undantag för Borgå, så köper kommunerna största delen eller all gatuplanering utifrån. I Borgå sköts dessa uppgifter i huvudsak som eget arbete. Kommunerna utför byggherreverksamheten helt eller nästan helt som egen verksamhet. I fråga om underhållet finns det variation i verksamhetsmodellerna. Utmaningarna inom de tekniska tjänsterna finns i de små kommunernas sårbara, minimala resurser, vilka inte möjliggör alltför långt gående specialisering. Ett av problemen finns också i att den tysta kunskapen försvinner. Det är utmanande att rekrytera tillräckligt kunnig personal. På hela området finns det utmaningar i form av växande reparationsskuld och optimalt servicenätverk. Kommunernas situation är mycket olika med avseende på befolkningsutveckling, vilket påverkar trycket att anpassa servicenätet till förändrade servicebehov. Utmaningarna i Sibbo är olika än i de andra kommunerna på grund av den kraftiga tillväxten. Andra utmaningar som kommunerna lyft fram är förtätande av stadsstrukturen i Borgå och förhindrande av splittring, vilket förutsätter lyckad masfplanering och kontinuerlig anskaffning av råmark. Med hjälp av dessa kan man trygga att tillväxten på ett kontrollerat sätt styrs till närheten av service. Stadens strategi är att minska boendets utsläpp av växthusgaser, vilket förutsätter bl.a. energieffektivt byggande, gynnande av fjärrvärme och tryggande av enhetliga skogsområden. I Lappträsk finns det ett särskilt behov av att utveckla och modernisera planläggningen. 6.1.2 Slutsatser och betraktelse av ändring av kommunindelningen modell med en kommun Grunden för en sammanslagning av kommunerna i Östra Nyland finns i relativt goda resurser samt likartade verksamhetsformer och servicestrukturer. En del av kommunerna har redan för närvarande samarbetet kring bland annat planläggning, miljöskydd, byggnadsövervakning och avfallshantering. En sammanslagning av kommunerna skulle öppna möjligheter särskilt inom systematisk markanvändning, vilket skulle möjliggöra en förtätad samhällsstruktur och utvecklande av kollektivtrafik. Det tekniska väsendet skulle organiseras kundorienterat i enlighet med principerna i kommunstrategin. Planer för markanvändning, näringspolitik och utveckling av servicen skulle

ställas upp för hela området jämte de investeringsbehov och förslag som följer av dem. Serviceproduktionen skulle utvecklas genom öka utbudet av elektroniska tjänster. Den operativa verksamheten kunde effektiveras bland annat genom att dela upp gatu-och grönområden enligt funktionsindelning och genom att organisera vattenförsörjningen som en helhet. Då anskaffningshelheterna är så stora att de intresserar nationella aktörer, kan man uppnå en reell marknadskonkurrens i fråga om underhåll och skötsel av gatorna. Östra Nyland skulle uppnå betydande inbesparingar av effektivare anskaffningsverksamhet och hårdare konkurrens än tidigare. Ur kommuninvånarnas synpunkt skulle servicen bli mera tillgänglig i och med den elektroniska servicen, men samtidigt skulle den personliga servicen minska. Personalen skulle koncentreras till servicecentraler och man skulle kunna organisera arbetena mera funktionsindelat än tidigare. Personalen skulle få ett bättre kollegialt stöd och det skulle bli möjligt att specialisera sig. Samtidigt skulle användningen av elektroniska tjänster öka, vilket skulle leda till större krav på kunnande än för närvarande. Den nya kommunen kunde förvalta sin ekonomi bättre tack vare bättre risktäckningsförmåga och i bästa fall även mera utvecklade processer. Man borde i ett så tidigt skede som möjligt nå en överenskommelse om profileringen av byar och centrum i utveckling, eftersom det annars finns en risk för att samhällsstrukturens splittras. Det skulle vara av central betydelse att fastställa mål och åtgärder för att bemästra det eftersläpande underhållet under kommande år och årtionden. 54 Styrkor/möjligheter Tekniska väsendets organisation byggs i bästa fall upp kundorienterat (processerna) (M) Området kan planmässigt utvecklas som en helhet (markanvändning, näringar, bostadspolitik, miljöskydd, servicenät, kollektivtrafik) (M) En ökning av elektroniska tjänster förbättrar kundbetjäningens kvalitet och tillgänglighet (M) Kombinering av funktioner och å andra sidan möjligheten till specialisering effektiverar verksamheten och förbättrar servicens kvalitet särskilt ur små kommuners synpunkt (S) Den ekonomiska bärförmågan förbättras och riskerna blir mindre (S) Det är möjligt att ställa upp mål och verksamhetsmodeller för att bemästra det eftersläpande underhållet (M) Svagheter/hot Bristfällig ledning utgör ett hinder för kundorienterad organisering (H) Utvecklingen av byar upphör och byarna dör ut (H) Personalens kunnande är inte tillräckligt för att utnyttja elektroniska tjänster (H) Servicenivån försämras om effektiveringen inte lyckas (H) Det kan vara svårt att förenhetliga verksamhetssätten (bl.a. platsdata- och mätsystem, avfallshantering, miljöskydd, kollektivtrafik) (H) 6.2 Social- och hälsovårdstjänster 6.2.1 Beskrivning av nuläget Nulägesbeskrivningen utgår från social-och hälsovårdsgruppens mellanrapport, nationell statistik samt en analys om nuläget i social-och hälsovården som beställdes av Nordic Healthcare Group. Sätt att anordna service Borgå, Lovisa, Sibbo och Askola anordnar sina social- och hälsovårdstjänster inom den egna organisationen. Lappträsks tjänster produceras med undantag för seniortjänster av Lovisa stads och Lappträsk kommuns samarbetsområde. Mörskoms tjänster produceras av Päijänne-Tavastlands social- och hälsovårdssamkommun. Servicen produceras både som egen verksamhet och köpta

tjänster. Borgå har anordnat sina social-och hälsovårdstjänster utgående från processer (hälso-, senior-, handikapp- samt social- och familjetjänster), medan Lovisa och Sibbo använder sig av livscykelmodellen. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt anordnar den specialiserade vården för kommunerna med undantag för Mörskom. Mörskom hör till Päijänne-Tavastlands sjukvårdsdistrikt, men de svenskspråkiga kommuninvånarna kan använda sig av HNS:s tjänster. Lovisa köper också specialsjukvård av Kymmenedalens sjukvårdsdisstrikt Carea. Borgå skjukhus finns på området. Sjukhuset har specialsjukvårdsdejourering samt bashälsovårdens dejourering under kvällar och veckoslut för Borgå, Sibbo, Lovisa, Lappträsk, Borgnäs och Askola. Alla kommuner köper handikappvårdens tjänster av Eteva kuntayhtymä för finskspråkiga och Kårkulla samkommun för svenskspråkiga kunder. 55 Användningen av social- och hälsovårdstjänster Bild 13 Social- och hälsovårdens nuläge Den åldrande befolkningen ökar servicebehovet i framtiden och för närvarande är andelen äldre störst i Lovisa, Lappträsk och Mörskom. Andelen seniorer i anstaltvård överskred 2012 THL:s kvalitetsrekommendationer, men därefter har anstaltvården omändrats till effektiverat serviceboende. Kommunerna utvecklar också sitt förebyggande arbete för att minska på behovet av dygnetruntvård. Befolkningen på området har större inkomster än i andra delar av landet och kommunernas utgifter för utkomststöd var 2012 lägre än i landet i övrigt. Andelen barnfamiljer är större än i landet i genomsnitt. Andelen är störst i Borgå, Sibbo och Askola. Det finns också mindre barnfamiljer som bor trångt och vilka lyfter utkomststöd än i andra delar av landet. Det finns också mindre barnskyddskunder än i övriga delar av landet, både inom den öppna vården och placerade. Antalet kunder inom den öppna och anstaltvården inom mental- och rusmedelsvård är mindre än i landet i genomsnitt. Det finns också mindre kunder inom handikappvården än i landet i övrigt.