Vinterskador forekommer på 70 % av alla golfbanor i Norden

Overvintring och tidig vårtillväxt på golfbanor Vinterskador forekommer på 70 % av alla golfbanor i Norden x Grenland GK Trygve S. Aamlid Foto: Bjørn Molteberg Foto: Petter Marum x x Holtsmark GK, våren 2009 Foto: Agnar Kvalbein Forsöksgreenen på Apelsvoll, våren 2009 Foto: Bjørn Molteberg Innehåll 1. Olika typer vinterskador och hur de påverkas av klimat-förendringane 2. Gräsets egenskaper - Härdning och avhärdning - Arter och sorter, specielt vitgröe 3. Skötsel for att undvika vinterskador - Genom sesongen - Fjerning av is och snö gjennom vintern 4. Tidlig vårtillväxt i olika arter - Reetablering av vinterskadde greener Olika typer vinterskador 1. Mekanisk skade på tillväxtpunktet 2. Direkt frostskade (låg temperatur) 3. Uppfrysning (i etableringsfasen) 4. Is- och vatten skade 5. Uttorkning 6. Overvintringssvampar 1

Mekanisk skade på frusna tillväxtpunkt (om høsten) Foto: Agnar Kvalbein Her skulle greenkeeperen ut og henta inn flaggan före vintern Direkt frostskada? Efter god härdning kan de fleste gräsarter overleva väldigt låga temperaturer. Direkte flyseskade er sellan (unntak: vitgröe) Wisconsin, USA Engelsk rajgräs White & Smithberg, 1980 De viktigste årsaker til vinterskador i Norden 2. Uttorking 1. Is- och vatten 3. Skador av övervintringssvampar är ofte inte dödliga 3. Overvintringssvampar Grønmo GK, Foto: Arne Tronsmo 2

Största skadan på de högsta punkten: Uttorkning? Viktigaste årsak til skador på nordiska golfbanor är IS OCH VATTEN! Foto: Agnar Kvalbein Vinterskader kommer ofte på lavpunkter der det samler seg vann Is- och vattenskador vil bli endå viktigare med et varmare, våtare, vildare klimat - Varmare: Årlig medeltemperatur øker med 2.5-3.5 ºC, mer i nord än i sör och mer i innlandet än langs kusten. Lengre växtsesong, kortare periode med snö Större krav om vinteröppna banor Sämre härding om hösten Våtare: Årsnederbörden ökar med inntil 20%, mest om hösten och vintern, liten eller ingen ökning om sommaren. Mer av nederbörden kommer som regn, mindre som snö. Vanligvis er skaden störst i de lågaste punkten der vatten samler sig Større krav til drenering Mer mossa Vildare: Antall dager med ekstrem- väder (mycket vind, hög nedbörsintensitet) ökar. Samtidig blir vädret mer ostabilt Mer is og vatten på banorna Gräset avhärdas Ljuset påverkas inte (lite) av klimat-förendringarne Ekstrem-väder öker Dagslengden er uförandrad Total innstråling kan gå med på grunn av Mer støv / forurening i atmosfären Om høsten vil innstrålingen minska också på grunn av mer overskyet väder Sämre härdning. 3

Krav til drenering ökar x Is-skador öker Foto: Olav Noteng Is- och vattenskador: a) O 2 -brist och / eller akkumulering av CO 2, alkoholer och/eller organiska syror: Gräset kväles. b) Kronan / tillväxtpunktet tar upp vatten: Gräset avherdes och blir kjänslig för ny frost. Alkoholer, hydrogensulfid, organiska syror och andre resultat av anaerob respirasjon Luktar det? Innehåll 1. Olika typer vinterskador och hur de påverkas av klimat-förendringane 2. Gräsets egenskaper - Härdning och avhärdning - Arter och sorter, specielt vitgröe 3. Skötsel for att undvika vinterskador - Genom sesongen - Fjerning av is och snö gjennom vintern 4. Tidlig vårtillväxt i olika arter - Reetablering av vinterskadde greener Härdning (vinterforberedelse) hos gräset (1) Fotosyntesen foregår i grønne plantedeler i ljuset: Klorofyll CO 2 + vatten socker + syre (O 2 ) Ljus Normalt brukes sockeret til tillväxt av gräset Når temperaturen avtar til ca 6 C om høsten, reduseras tillväxten, og sockeret lagres i stedet inn som reservnäring. Detta er första trinnet i härdningsprocessen Mycket lys om høsten vil öke reservlageret. For å mer reservenæring rekommenderar vi att öka klippehøjden om hösten. 4

Vi menar at ökt klippehöjd i september och oktober vil ökt innlagring av kolhydratreserver före vintern och dermed bättre overlevnad 3.0 mm 4.0 mm 4.5 mm 6 mm Rödsvingel Från STERF-projekt Vinterforberedelse, 2009-2011 57º 30º 20. juni 20.september Träd på banan ger längst skugga om hösten och är därför mycket skadlig för härdningen Härdning (vinterforberedelse) hos gräset (2) Når temperaturen faller ytterligare, under frysepunktet, vil plantecellerna dehydreres. Cell-membranen blir mer genomsläpplig och vattnet transporteras ut av cellen och / eller bindas til proteiner. Detta er andra trinnet i härdningsprocessen Härdigheten er vanligvis maksimal rundt juletider og avtar deretter utover vinteren. Mildværsperioder eller växling mellan frost och mildt väder reduserar herdigheten. Plantene avhärdes. Oppsummering: To avgjørende forhold om høsten: 1. Mycket reservnäring (socker i plantan) 2. Lite vatten i plantan (och i jorden rundt) Från STERFs brunven-project (bokstavene visar olika brunvensorter och krypven Penn A-4) U- härdat Härdat ved +2 C /ljus Härdat ved +2 C /ljus + -2 C Naturlig härdning ute Efter frysning til -6 C Uherdet Härdat ved +2 C /ljus Härdat ved +2 C /ljus + -2 C Naturlig härdning ute Efter frysning til -15 C Det er stora skillnader i overvintringsevnen til olika gräsarter och -sorter Olika sorter av krypven och rödven, Hallingdal golfbane, 9.mai 2004 Foto: Ole Martin Lilleby Leirin L-93 Nordlys Penncross Nor Heriot Penncross Nordlys Nor Leirin L-93 Heriot Heriot L-93 Nor Leirin Nordlys Penncross x Frigg (N) Klett (N) Frigg (N) Center Barcrown (NL) Klett (N) Center (NL) Fryd (N) Frigg (N) Barcrown (NL) Calliope (DK) Rödsvingelsortar Hallingdal golfbane, 9.mai 2004 5

Vanlig amerikansk rangering av gräsarter etter cold tolerance, Landvik, 13.mars 2004 sorter, Landvik, 13.mars 2004 Cato + Providence (USA) Nordlys (N) Sämst Bäst Kärrgröe Ängsgröe Rödven Rødsvingel Hårdsvingel / fårsvingel Engelsk rajgräs (Stier 2008) Denna amerikanske rangeringen gjelder ikke i Norden! Forutsatt ingen sprutning mot övervintringssvamp viser våra forskingsresultat at kärrgröe, krypven, vitgröe och har sämre övervintring än rödsvingel Engelsk rajgräs Apelsvoll våren 2008 (etter første vinter i STERF s sortsprovningsprojekt 2007-2010) Utenlandsk rødsvingel Utenlandsk rödven Brunven Rödsvingel Rödven och Brunven STERF s sortsprovning, Apelsvoll, våren 2006 Norsk Norsk rødsvingel rödven Stor stortsvariation innan hver gräsart! Förslag til nordisk rangering av gräsarter til golfbanor etter övervintringsevne Sämst Bäst Ängsgröe Brunven Rödven Tuvtåtel Rödsvingel, tätvuxen Rödsvingel med korta eller lange utløpere Hårdsvignel / fårsvingel Kärrgröe Flerårig rajgräs Kärrgröe STERFfinansiert demonstationsforsök, Samuelsdals GK, Falun, 2006-2008 Läs mer om detta i STERF s sortsguide! 6

Arter och sorter i forsøket Brunven Avalon Villa Penn A1 Penn G6 SRX 1119 L 93 Penncross Rödven Leirin Bardot Rødsvingel, tätvuxen Musica Calliope Rödsvingel, korte utlöpare Baroyal Cezanne Leonora Rangering av arter og sorter fra best til sämst, Samuelsdals GK, Falun Art och Sort Medel 1 Rödsvingel, k. utlöpare Leonora 8,6 2 Rödsvingel, k. utlöpare Cezanne 8,2 3 Rödsvingel, utan utlöpare Musica 7,8 4 Rödsvingel, utan utlöpare Calliope 7,5 5, L93 7,0 7 Rödsvingel, korte utlöpare Baroyal 6,3 8 Penncross 6,2 9 Brunven Villa 5,6 10 Brunven Avalon 5,6 11 Rödven Bardot 5,3 12 Penn G6 5,2 13 Penn A1 5,0 14 SR1119 5.0 15 Rödven Leirin 4.6 Én forebyggende sprutning mot overvintringssvamp Grunt rotsystem Lysegrønne blader med båtspiss Men hva med vitgröe det vanligaste gräset på golfbanor i Norden? Ved Penn State University leder David Huff et föredlingsprogram for perenn (flerårig) vitgröe, Poa annua reptans Ettårig Poa annua Flerårig Tät, typisk flerårig type Mindre tett mellanform Mellanform 7

Många av sortene til David Huff kan gi en fantastisk greenkvalitet (fast dom sätter inte frö!) ns overvintringsevne? Kanadensisk forskning ved Julie Dionne viser: Freezing tolerance: Ved maksimal härdning kan vitgröe tåle frost ned til 12 ºC. ( kan, som vi tidigare har sett, tåle 35 ºC eller lågare). Det er små skillnader mellom ulike vitgröe-sorter i evne til å tåle låg temperatur. Sorter från Kanada er inte mer frost-tolerante än sorter från USA. Ved vintertäckning kan vi unngå at temperaturen blir kritisk låg. På manga golfbanor i Kanada praktiseres detta på vitgröe-greenene. Men hur mycket is kan de lovande vitgröe-sorterna tåla? Under mitt studieopphold på Penn State University i 2005/06 blev føljande projekt gjennomförd i samarbete med dom amerikanske forskerna David Huff och Peter Landschoot: Prover av 13 av de mest lovande Penn State sortene av flerårig vitgröe ble tatt inn från en forsöksgreen i sluten av november, etter naturlig härdning. Tre sorter skillde sig ut med bättre snömögelresistens enn dom andra Sortene blev testad for resistens mot snömögel (Microdochium nivale). Sortene ble også utsatt for simulerad istäcke. I dette forsöket ble krypven Penn A-4 från en nabogreen brukt som kontroll. Anaerobe forhold under is ble simulerad ved å vakuumforsegla prover i tät plast Hva med evne til att tåla is? 8

Plasten blev öppnad och turf-proverna plantad i potter. Etter 23 dagers simulerad isdekke var det fortsatt liv i ca 80% av vitgröesortene. Proverna ble oppbevart i mörke i en inkubator ved 1ºC i olik tid Det var ingen samanhäng mellan evne til å tåle istäcke och snömögelresistens. Etter 25-30 dagers simulerad isdekke började vakuumet at försvinna! Poser med vitgröe började att akkumulera gas Vid öppning av plasten etter 26 dagar blev det tatt prover for gas-analys (C 4 -alkohol) (C 4 -syre) (butyrat) Klart mera av giftiga, nedbrutningsprodukter i vitgröe än i krypven LUKT! Etter 40 dagers simulerad isdekke var samtliga vitgröesorter döda, men det var fortsatt liv i Penn A-4. 9

% overlevnad Et nytt forsøk ble gennomförd med uttak av prover av vitgröe och Penn A-4 med tre dagers interval 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 Dager med simulerad isdekke Penn A-4 Konklusjon, isdekke Penn A-4 tålte 45-50 dagar under tett isdekke. Flerårig, amerikansk vitgröe tålte bara 25-30 dagar. Forsökene ved Penn State University representerer worst case med helt tät isdekke (ice encasement, not only ice cover) Forbruket av syre (O 2 ) under isen skyldes ikke bare gräset, men också mikroorganismene Under feltforhold er isen ofte ikke helt tät. Våre kanadensiske kolleger Darell Tompkins och Jim Ross har vist vitgröe kan overleva 45-60 og krypven 90-120 dager under isdekke. De rekommendarar likevel att fjerna is på vitgröegreener så fort den är bildat: Sitat: It would appear that immediate removal of ice would be most appropriate for annual bluegrass and that removal after 45 days is too late. Ju større innhold av organisk material i topplaget, ju større risk for anaerobe forhold. Ved risk för isdekke / anaerobe forhold må vi vara extra nogrann med filt-kontroll! Anaerobe forhold kan också uppstå vid bruk av täta dukar Vi behöver et luftfylld skikt mellan duken och gräset! (Från STERF-projekt Vintertäckning ) Foto: Boel Pettersson Innehåll 1. Olika typer vinterskador och hur de påverkas av klimat-förendringane 2. Gräsets egenskaper - Härdning och avhärdning - Arter och sorter, specielt vitgröe 3. Skötsel for att undvika vinterskador - Genom sesongen - Fjerning av is och snö genom vintern 4. Tidlig vårtillväxt i olika arter - Reetablering av vinterskadde greener 10

Skötsel genom sesongen för bättre overvintring Stödså med rett art och sort God drenering, både traditionell jordbruksdrenering (täckdikning på fairways!) och overflatedrenering. Balanserad gödning gjennom hele sesongen. Fortsätt med små, balanserade givor (t.ex. 0.005 kg/100m 2 / annankvar vecka) helt til tjälen legger sig. Flytende gödning gir mer mossa! Kontroll med det organiska materialet. Luftning och moderat dressning genom hela sesongen, och mer på hösten. Nok ljus til gräset, specielt i härdningsfasen om høsten Hvis tillåten: Växtregulering med Primo MAXX annanvar vecka och alla ven-arter: Forebyggande sprutning mot svampar et par veckor för växtavslutning: Stratego, Amistar Duo, Acanto Prima, Delaro. Täta duker, med luftlag under: Skall inte leggas ut för gräset er ferdig med sin andra härdingsfas, dvs. når det er tört og i ferd med att bildas tjäle i jorden. Håll overflatevattnet borte från greenerna! Foto: Steinar Selle, Grenland GK Skötsel under vinteren: Skal vi fjerne snö och is från greenerna? Foto: Steinar Selle, Grenland GK Fjärning av snö Fjerning av snö ger lågare temperatur och större temperaturväxlingar i green-ytan. Men det tåler ädelgräsen. Selv vitgröe tåler barfrost til -12 ºC. Mycket og långvarig snö på ufrossen mark ger store fare for snömögel och hydrering av växtpunktet. Då skal snöen bort. Många norska baner hadde sist vinter mindre skador på greener der snöen var fjerna än på fairways der all snöen låg kvar. Fjerning av snö gir mindre fare for tjock is och vatten på greenene. Snöen må fjernes så langt att vattnet inte renner inn på greenen når snöen smelter. Konklusjon: Hvis det er utsikt til växlande vinter med milde perioder bör snöen fjernes! Fjärning av is Forsøk utfört av Dave Minner et al. i Iowa og George Hamilton på Penn State viser at isskaden i vitgröen kommer allerede de to förste veckorna! Växtpunktet på vitgröen bør inte komme i kontakt med frysande vatten! I andre arter er det mer en fråga om hur länge isen ligger kvar. Til skillnad från vitgröe, och för att unngå uttorkning, kan det det vara nok att hacka upp isen, utan att fjärna den. 11

Innehåll 1. Olika typer vinterskador och hur de påverkas av klimat-förendringane 2. Gräsets egenskaper - Härdning och avhärdning - Arter och sorter, specielt vitgröe 3. Skötsel for att undvika vinterskador - Genom sesongen - Fjerning av is och snö genom vintern 4. Tidlig vårtillväxt i olika arter Tidig vårtillväxt: Landvik, 17.mars 2009, 5 dagar etter snösmelting Brunven Rödven Rödsvingel, korta utlöpare Rödsvingel, tätvuxen - Reetablering av vinterskadde greener 31.mars (två veckor senare) 6. april 2009 Rödsvingel, tätvuxen Brunven Rödven Rödsvingel, korta utlöpare Brunven Rödven Rödsvingel, korta utlöpare Rödsvingel, tätvuxen 13.april: Säsongen har börjad! Brunven Rödven Rödsvingel, korta utlöpare Rödsvingel, tätvuxen Resåing etter vinterskade Den döde greenen innehåller anaerobe groningshemmande forbindelser. Sørg for gjentatt utluftning! Reduser konkurransen fra levende plantemateriale. I starten er rotkonkurranse, spesielt om vann, viktigst. Sørg for at fröet får kontakt med jordens mineralmateriale. Fjern dødt plantemateriale. Dressning. Spar ikke på frö, gjerne förgrodd Vårtäckningsduk. Hyppig bevattning, även om temperaturen er låg. Foto: Olav Noteng 12

FRA STERF-PROSJEKTET REETABLERING AV GREEN ETTER VINTERSKADER, 2009 Metode 1: Rödsvingel / rödven / vitgröe green - 100% vinterskadd (efter sprutning med Roundup!) høsten 2008. Lite filt. Resådd 17.april 2009 med tre ulike metoder: 1. Såing med direktesåmaskin rett i død green. Dressing. 2. Vertikalskjæring til 2 mm djup, 3 cm mellan sporene. Drop-seeder + blåsing av frøet ned i sporene. 3. Avhøvling av topplaget (ca 2 cm). Deretter direktesåing og kjøring med knastetrommel Direktesåing i död green. Dressning. Etter såing ble hälften av alla tre storrutor duklagt! Metode 2: Vertikalskjæring + bredsåing + dressing Metode 3: Avhøvling av 2 cm topplag før direktesåing Resultat: Utvikling av plantedekke Hälften av alla tre rutor duklagd efter såning 3 2 1 13

Dekningsprosent 8.juni Prosentfordeling av gräsarter 8.juni Rödsvingel Rödven SUM Topplag fjernet før såing Vertikalskåret + dresset Grense Direktesådd + dresset Metode 1: direktesåing 16 32 52 100 Metode 2: Vertikalskjæring 37 21 42 100 Metode 3: Fjerning topplag 46 53 1 100 Ved fjerning av duken tre veckor efter såning sås positiv effekt. Men vid avslutning av forsöket hadde rutor utan duk bäst dekning KONKLUSJON FRÅN PROJEKTET: For varig verknad / bytte til ädelgras bör topplaget fjärnas! Tack for oppmerksomheten og välkommen på besøk! Duklegging ger raskare groning, men verknaden er midlertidig. 14