Einsatzgruppen Einsatzgruppen var mobila truppenheter som följde den tyska armén vid angreppen på Polen 1939 och Sovjetunionen 1941. Styrkornas uppgift var att ingripa mot säkerhetshotande verksamhet på ockuperat område. Einsatzgruppens egentliga huvuduppgift var att avrätta judar, zigenare och politiska kommissarier. Två av andra världskrigets mest omfattande massakrer förövades av Einsatzgruppen vid Babij Jar utanför Kiev, där 33 771 judar mördades under två dagar i september1941 och i Rumbula-skogen utanför Riga i Lettland, där drygt 25 000 judar mördades under två dagar i november och december 1941. Morden begicks genom arkebusering.
Reservpolisbataljon 101
Snickare Lärare årskurs 3-5 Pappa till 3 barn Inga yrkessoldater Mest tjänstemän från Hamburg Få hade militär erfarenhet De flesta hade familj och barn Assistent på Siemens i Haburg
VÄST ÖST
Aktion Erntefest Skördefesten Aktion Erntefest (tyska Aktion Skördefest ), även kallad Blodiga onsdagen, var kodnamnet för slutfasen av Operation Reinhard, Nazitysklands förintelse av Polens judiska befolkning. Aktion Erntefest inleddes i gryningen den 3 november 1943. SS och polisstyrkor omringade koncentrationslägret Majdanek. Under denna dag mördades cirka 18 000 judar där. Massmorden hade beordrats av Heinrich Himmler och de planerades och genomfördes under ledning av SS-officerarna Odilo Globocnik, Christian Wirth, Hermann Höfle, Friedrich Wilhelm Krüger och
På morgonen den 13 juli 1942 gick den tyska Reservpolisbataljon 101 in i den polska byn Jozefow. Vid nattens inbrott hade de skjutit 1.500 av byns 1.800 judiska invånare - kvinnor, barn, gamla. Under de följande 16 månaderna deltog de i avrättandet av 38.000 judar och sände ytterligare 45.000 till koncentrationslägret Treblinka. Reservpolisbataljon 101 bestod inte av tyska yrkessoldater utan av helt vanliga män som var för gamla för att kallas in till militärtjänst. De sorterade alltså inte under Wehrmacht och heller inte under Gestapo utan under ordningspolisen. Christopher R. Browning har studerat vilka motiv som drev männen att delta i massakerna. Hans slutsatser är skrämmande: de var inte tvingade att lyda order utan gjorde det av så banala skäl som karriärism och grupptryck. Boken ställer den fråga vi alla måste ta ställning till: Kan jag vara säker på att jag skulle agerat annorlunda i samma situation? Det svar Christopher R. Browning ger kommer att göra er sömnlösa.
Uppgift 1 Varför tror du så många ställde upp på dödandet frivilligt? Vad hände med de som inte ställe upp?
Det var inte så genomtänkt och organiserat från början som man tidigare trott. Pappa Trapp (Wilhelm Trapp) Frivillighet. Man visste inte hur man skulle göra. Mycket nybörjarfel För kort in i skogen Flera led, aldrig den som sköt som förde fram Barn ihop med föräldrar Avklädda
Uppgift 2 Case: De vanliga männen
ÅSKÅDARE OFFER FÖRÖVARE
VÄST ÖST Auschwitzparadoxen Auschwitzparadoxen
Boken ställer den fråga vi alla måste ta ställning till: Kan jag vara säker på att jag skulle agerat annorlunda i samma situation?
Uppgift 3 Varför tror du soldaterna var arga på judarna?
Mycket dokumentation kring Rpb 101 Rättegångar. När kom det nära? Mannen från Hamburg. Den lilla flickan som tog soldatens hand. Hur reagerade soldaterna? Dom var arga på judarna. Varför stack dom inte bara? Varför gick dom med på det här? Använde hela tiden prefixet jude-kärring, jude-gubbe, jude-unge o.s.v. Fryste ut de som avstod. Dom smet från sitt ansvar. Väldigt grovt.
Uppgift 4 Case: Vittnet i Mathausen
Om detta må ni berätta Läsning kring denna genomgång: Gör egna understrykningar & anteckningar 38-39 Umschlagplatz 48-50 Einsatzgruppen 71-77 Från kulor till gas 78-79 Auschwitzalbumet