Klassifiseringar för statistik över ekonomi och verksamhet Webbpublikation ISBN 952-213-089-3 Tryckt publikation ISBN 952-213-090-7 Suomen Kuntaliitto 2005
Klassificeringar för statistik över ekonomi och verksamhet 14.12.2005 1 Uppgiftsklassificeringen i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet (tabell 01 och 02) 2 Klassificering enligt utgifts- och inkomstslag för statistiken över ekonomin (tabell 01, 02, 05 och 21) 3 Särskilda uppgifter om kommunens och samkommunens ekonomi (tabell 07) 4 Uppgifter om kommunens och samkommunens affärsverk (tabell 11, 12, 15 och 16) 5 Bokslutskalkyler (tabell 21, 22, 26 och 36) 6 Uppgifter för statsandelssystemet om förskoleundervisning, grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasieutbildning (tabell 41) 7 Uppgifter om verksamhet och kapacitet (tabellerna 51, 54 och 55) 8 Uppgifter för statsandelssystemet för yrkesutbildningen, yrkeshögskolorna och den grundläggande konstundervisningen (särskild förfrågan av utbildningsstyrelsen) 9 Statliga verk och inrättningar Ersätter publikationen om klassificering från 2004 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND HELSINGFORS 2005
REDAKTÖR Anneli Heinonen ISBN 952-213-089-3 Finlands Kommunförbund Helsingfors 2005 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14 PB 200 00101 HELSINGFORS Tfn (09) 7711 Fax (09) 771 22 91 www.kommunforbundet.fi
Innehåll Sida Klassificeringar för statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet och vissa andra uppgifter som samlas in...5 Statistikföring...5 Schema för insamlingen av uppgifter...8 1. Uppgiftsklassificeringen i statistiken över kommuner och samkommuner...10 Innehållet i uppgiftsklasserna (tabell 01 och 02):...12 2. Klassificering enligt utgifts- och inkomstslag för statistiken över ekonomin 33 Utgiftsslag (tabell 01 Driftsekonomi)...33 Inkomstslag (tabell 01 Driftsekonomi)...34 Investeringsutgifter (tabell 02 Investeringar)...35 Investeringsinkomster (tabell 02 Investeringar)...35 Specifikation av utgiftsslagen i driftsutgifterna (tabell 05 Utgiftsoch inkomstspecifikationer)...36 Specifikation av investeringsutgifter (tabell 05 Utgifts- och inkomstspecifikationer)...37 Specifikation av inkomstslagen i driftsinkomsterna (tabell 05 Utgifts- och inkomstspecifikationer)...39 Beskrivning av utgifts- och inkomstslagen...40 Definitioner av investeringarna (tabell 02):...40 3 Särskilda uppgifter om kommunens och samkommunens ekonomi (tabell 07)...46 4 Uppgifter om kommunens och samkommunens affärsverk (tabell 11, 12, 15 och 16)...49 5 Bokslutskalkyler...50 Kommunens/samkommunens resultaträkning (tabell 21)...50 Kommunens/samkommunens finansieringskalkyl (tabell 22)...51 Kommunens/samkommunens balansräkning 31.12 (tabell 26)...52 Koncernbalansräkning 31.12 (tabell 36)...56 6 Uppgifter för statsandelssystemet om förskoleundervisning, grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasieutbildning (tabell 41)...57 7 Uppgifter om kommunernas och samkommunernas verksamhet och kapacitet (tabell 51och 54)...76 Definitioner för uppgifterna om verksamhet och kapacitet: (tabell 51 och 54)...84 8. Uppgifter för statsandelssystemet om yrkesutbildningen, yrkeshögskolorna och den grundläggande konstundervisningen...113 9. Statliga verk och inrättningar Statliga verk och inrättningar som hör till klasserna Staten och Övriga i den institutionella sektorindelningen...113
4 Frågor om klassificeringen besvaras av: Statistikcentralen Erikka Peltonen, tfn (09) 17 34 35 47, e-post: erikka.peltonen@statistikcentralen.fi (statistik över ekonomi och verksamhet) Salme Röksä, tfn (09) 17 34 33 03 e-post: salme.roksa@statistikcentralen.fi (statistik över ekonomi och verksamhet) Matti Laine, tfn (09) 1734 33 07 e-post: matti.laine@statistikcentralen.fi (statistik över ekonomi och verksamhet) Hilkka Kousa, tfn (09) 17 34 35 68 e-post: hilkka.kousa@statistikcentralen.fi (register över läroanstalter) Finlands Kommunförbund Anneli Heinonen, tfn (09) 771 21 68 e-post: anneli.heinonen@kommunforbundet.fi (statistik över ekonomi och verksamhet) Rolf Eriksson, tfn (09) 771 22 72 e-post: rolf.eriksson@kommunforbundet.fi (social- och hälsovård) Jouko Heikkilä, tfn (09) 771 20 81 e-post: jouko.heikkilä@kommunforbundet.fi (undervisning, statsandelar) Ritva Larjomaa, tfn (09) 771 26 20 e-post: ritva.larjomaa@kommunforbundet.fi (hälso- och sjukvård, verksamheten inom primärvården) Päivi Rajala, tfn (09) 771 20 34 e-post: paivi.rajala@kommunforbundet.fi (undervisning) Utbildningsstyrelsen STAKES Kalkyleringstjänster, rådgivning, tfn (09) 77 47 70 90 e-post: laskentapalvelut@oph.fi (undervisningsväsendet, statistik över kommunernas ekonomi, tabell 41) Esa Arajärvi, tfn (09) 3967 23 55 e-post: esa.arajarvi@stakes.fi (innehållet i kommunsammanfattningen över social- och hälsovården) Salla Säkkinen, tfn (09) 39 67 20 64 e-post: salla.sakkinen@stakes.fi (innehållet i kommunsammanfattningen över social- och hälsovården) Hannu Rintanen, tfn (09) 39 67 24 56 e-post: hannu.rintanen@stakes.fi (verksamheten inom hälso- och sjukvården)
5 Klassificeringar för statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet och vissa andra uppgifter som samlas in Statistikföring Denna publikation innehåller dels en beskrivning av den uppgiftsklassificering som används i statistiken över ekonomi och verksamhet, dels en beskrivning av klassificeringen av de uppgifter som samlas in i samband med den, med undantag av klassificeringen av utgifts- och inkomstslag. Innehållet i klassificeringen av utgifts- och inkomstslag definieras i Finlands Kommunförbunds publikation Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner (Rekommendation, tredje reviderade upplagan 2004) I den klassificering som presenteras här saknas också bland annat de mera ingående klassificeringar av verksamheten inom hälso- och sjukvården som Stakes samlat in samt social- och hälsovårdens klassificering av den s.k. klientstatistiken. Dessutom saknas vissa definitioner, främst definitioner av verksamheten, som gäller andra förvaltningsområden, till exempel miljö- och hälsoskyddet. [2004] Statistikcentralen och statsandelsmyndigheterna behöver uppgifter om verkliga utgifter och inkomster enligt uppgiftsklass och/eller målgrupp. Dessa uppgifter behövs dels för bestämning av finansieringen, dels för jämförelser mellan olika kommuner eller samkommuner. Vid fastställandet av innehållet i statistiken över ekonomi och verksamhet har i mån av möjlighet beaktats även centralförvaltningens och statsandelsmyndigheternas informationsbehov. Insamlingen av följande uppgifter sker i anslutning till statistiken över ekonomi och verksamhet: uppgifter om kostnaderna för statsandelarna för förskoleundervisning, grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasieutbildning samt verksamhetsuppgifter för socialvården. [2004] Enligt rekommendationen för budget och ekonomiplan skall varje kommun och samkommun göra upp sin budget utifrån sina egna behov av lednings- och uppföljningsuppgifter. I statistikföringen samlas uppgifter in om driftsekonomi- och investeringsdelarna enligt uppgiftsklass. I början av 1997 infördes ett nytt bokföringssystem i alla kommuner och samkommuner (på Åland vid ingången av 1999). Bokföringssystemet följer bokföringslagen i tillämpliga delar. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett allmänna anvisningar om tillämpningen av bokföringslagen, och bokföringen bör följa dessa anvisningar. [2004] Finlands Kommunförbund har gett en rekommendation till mall för kontoplan i kommuner och samkommuner. Syftet är att den rekommendera-
6 de kontoplanen i så stor utsträckning som möjligt skall bilda en enhetlig klassificeringsmall för den externa bokföringen i kommunerna och samkommunerna. I mallen för kontoplan beaktas både de grupperingar som behövs för resultat- och balansräkningsschemat och klassificeringen av utgifts- och inkomstslagen i statistiken över ekonomin. De mer specifika kontobenämningarna är endast riktgivande och kommunen eller samkommunen kan avvika från dem när informationsbehovet eller datasystemet ger anledning till det. Mallen för kontoplan innehåller inte sådana konton för kalkylerade poster som behövs i den interna redovisningen och vars uppgifter behövs i statistikföringen för utredning av kostnaderna inom driftsekonomin. En uppföljning av verksamhetsresultaten förutsätter också kostnadsberäkning på prestationsbasis och beräkning av nyckeltal. Ekonomiska uppgifter för statistiken över ekonomi och verksamhet fås ur bokföringen och delbokföringarna med hjälp av motsvarighetstabellering eller någon annan rapporteringsmetod. Vid statistikföringen används dels en klassificering enligt uppgift, dels en klassificering enligt utgifts- och inkomstslag. I ovan nämnda anvisningar definieras innehållet i dessa. Uppdelningen i utgifts- och inkomstslag i statistiken görs på basis av bokföringen med hjälp av bokföringskontona. Uppgiftsklassificeringen utgår från behovet av statistik och jämförelser mellan olika kommuner och samkommuner. Med hjälp av denna klassificering kan man trots olika organisationer och strukturellt olika budgetar få fram jämförbara uppgifter om kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster för olika verksamheter. [2005] Statistikcentralen samlar in uppgifter om kommunernas och samkommunernas driftsutgifter och driftsinkomster enligt uppgiftsklasser uppdelade i utgifts- och inkomstslag enligt huvudindelningen, dock så att punkterna Köp av kundtjänster, Försäljningsinkomster och Understöd och bidrag också skall specificeras närmare enligt en underindelning. Uppgifter om utgifter och inkomster i den mer specifika underindelningen samlas in i en separat tabell som delas in i affärsverksamhet och övrig verksamhet. Uppgifter om investeringsutgifter samlas in enligt uppgiftsklass för kommuner och samkommuner på basis av klassificeringen av varuslag. För investeringsinkomster insamlas dessutom finansieringsandelar för investeringsutgifter specificerade enligt underindelningen: av staten,av kommuner och samkommuner, av Europeiska unionen och av övriga. Statistiken över ekonomin omfattar dessutom en sammanställning där investeringarna indelas i inköp av investeringstillgångar, byggande i egen regi och byggherreverksamhet. Byggande i egen regi och byggherreverksamhet indelas ytterligare i byggande av byggnader, fasta konstruktioner och anordningar samt övriga investeringstillgångar. I tabellen, som fylls i separat för affärsverksamhet och för övrig verksamhet, specificeras byggande i egen regi också enligt utgiftsslagen Personalut-
gifter, Tjänster, Material, förnödenheter och varor samt Övriga utgifter. [2005] I statistiken över ekonomi och verksamhet insamlas också uppgifter om resultaträkningen, finansieringskalkylen, balansräkningen och koncernbalansräkningen för hela kommunen (inkl. affärsverk och fonder som utgör balansenheter). Dessutom insamlas separat för varje affärsverk (och fond som utgör en balansenhet) resultaträkning, finansieringskalkyl, balansräkning och en specifikation över förändringar i affärsverkets investeringstillgångar. [2005] Man samlar också in uppgifter om kommunens och samkommunens verksamhet (Verksamhet och kapacitet) och därutöver ett antal sådana uppgifter för myndigheterna som inte ingår i de definierade klassificeringarna (Särskilda uppgifter om kommunens och samkommunens ekonomi). Insamlingen av uppgifter om verksamheten inbegriper även de s.k. kommunsammandragen för Stakes. [2004] I samband med statistiken över ekonomi och verksamhet samlar statistikcentralen in uppgifter om de momsbelopp som ingår i anskaffningarna för kommunens/samkommunens skattefria verksamhet. Uppgifterna om driftsekonomin och investeringarna samlas in enligt uppgiftsklass. Stakes samlar in mer detaljerade verksamhetsuppgifter om hälso- och sjukvård av sjukhus och hälsocentraler. Sammanställningar av dessa uppgifter införs i statistiken över ekonomi och verksamhet. [2004] I samband med revideringen av utbildningslagstiftningen reviderades också finansieringssystemet för undervisnings- och kulturverksamhet från början av 1999. Uppgiftsklassificeringarna för statistik över ekonomi och verksamhet har när det gäller undervisnings- och kulturverksamhet ändrats på basis av den reviderade lagstiftningen i samarbete med Utbildningsstyrelsen och Statistikcentralen. [2004] De uppgifter som behövs för uppföljningen av statsandelssystemet i fråga om förskoleundervisningen har sedan 1.8.2000 samlats in i en separat tabell i samband med statistiken över ekonomin. Insamlingen av uppgifter motsvarar både med avseende på funktioner och innehåll i stort sett den insamling av uppgifter som görs för den grundläggande utbildningen (tabell 41). Vi har tidigare informerat om insamlingen av uppgifter om förskoleundervisningen i bl.a. Kommunförbundets informationsblad Kommunalekonomi (4/2000, 20.6.2000 och 5/2000, 12.9.2000). [2004] De uppgifter som behövs för uppföljningen av statsandelssystemet i fråga om morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning har fr.o.m. 1.8.2004 samlats in i samband med statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi (tabell 41). De innehållmässiga ändringarna presenteras i denna publikation. [2004, 2005] Finlands Kommunförbund har i mallen för kontoplan gett en anvisning om hur den statliga finansieringen för undervisnings- och kulturverk- 7
8 Schema för insamlingen av uppgifter samheten skall bokföras. I enlighet med anvisningen bokförs statsandelen i kommunernas bokföring enligt den s.k. nettoregistreringsmetoden som intäkt av statsandelar i resultaträkningen. En negativ statsandel bokförs som en minskning av statsandelarna. I en samkommun bokförs den statliga finansieringen enligt pris per enhet som en försäljningsintäkt av staten. Det här innebär i praktiken att det i allmänhet är enbart utgifterna för den undervisnings- och kulturverksamhet som kommunen själv upprätthåller som bokförs som utgifter, och statsandelen i enlighet med finansieringslagen bokförs som en allmän inkomst i resultaträkningen. Om kommunerna har ingått ett särskilt avtal om att erlägga betalningsandelar som överstiger statsfinansieringen för samkommunernas undervisningsverksamhet bokförs sådana avtalsenliga utgifter som utgift för uppgiften i fråga. Om kommunen t.ex. inte ordnar yrkesutbildning, men har avtalat med en samkommun för yrkesutbildning om att delta i de kostnader som överstiger den statliga finansieringen, bokförs endast dessa utgifter under uppgiften Yrkesutbildning i utgiftsslaget Köp av kundtjänster från samkommunerna. De ändringar som kommit till sedan föregående upplaga har i regel markerats med ett streck i vänstra marginalen vid det ändrade stycket och med markeringen [2005] i slutet av stycket. Statistikcentralen, Finlands Kommunförbund, Utbildningsstyrelsen och Stakes samlar in uppgifter av kommunerna och samkommunerna enligt följande: Inlämningstid Januari Insamlare/statistik: Statistikcentralen: Estimerat bokslut och budgetstatistik för kommuner och samkommuner Utbildningsstyrelsen: Basuppgifter om antalet studerande (grundläggande utbildning vid skolor i utlandet och i skolhem, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskolor, läroavtalsutbildning) Februari Mars April Statistikcentralen: Statistik över kommunernas verksamhet inom socialväsendet (tabell 54 och 55) Stakes: Verksamhetsuppgifter om hälso- och sjukvården [2004] Statistikcentralen: Statistik över kommunernas ekonomi och verksamhet, del I och II (inkl. tabell 41 Vissa uppgifter om ekonomin och verksamheten inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande ut-
9 bildning och gymnasieutbildning och tabell 51 Verksamhet (annan än socialväsendet) Statistik över samkommunernas ekonomi och verksamhet, del I och II (inkl. tabell 54 och 55) [2004] Utbildningsstyrelsen: Kostnads- och prestationsuppgifter för den grundläggande yrkesutbildningen, den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, specialyrkesläroanstalterna, yrkeshögskolorna, den grundläggande konstundervisningen, det fria bildningsarbetet (exkl. kommunala medborgarinstitut) samt den privata förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen och statens skolor. September Statistikcentralen: Register över läroanstalter (förskoleundervisning och grundskolor [delvis]: namn, adress, huvudman, typ av läroanstalt, elevantal, antal elever som flyttats till 9- eller 11-årig specialundervisning) Kommunblanketten: Morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning, förskoleundervisning i samband med dagvården. [2005] Utbildningsstyrelsen: Basuppgifter om elevantal och övriga prestationer [förskoleundervisning och grundläggande utbildning (delvis), gymnasieutbildning, yrkesutbildning, läroavtalsutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning, yrkeshögskolor, grundläggande konstundervisning, fritt bildningsarbete, museer, teatrar och orkestrar]. [2004, 2005]
10 1. Uppgiftsklassificeringen i statistiken över kommuner och samkommuner (tabell 01 och 02) Sammanställs med hjälp av jämförelsetabeller eller något annat rapporteringssystem. Driftsekonomidel (tabell 01) och investeringsdel (tabell 02): ALLMÄN FÖRVALTNING 110 Statistikkod SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsförvaltning 201 Dagvård för barn i daghem 204 Familjedagvård för barn 205 [2005] Övrig barndagvård 207 [2005] Förskoleundervisning (inom socialväsendet) 208 Anstalts- och familjevård inom barnskydd 212 [2005] Annan barn- och familjevård 217 [2005] Anstaltstjänster för åldringar 220 Anstaltstjänster för handikappade 225 [2005] Sysselsättningsverksamhet för handikappade 230 [2005] Hemtjänst 235 Annan service för åldringar och handikappade 240 Missbrukarvård 245 Investeringar: Primärvård 250 Öppenvård inom primärvården (exkl. tandvård) 253 [2005] Tandvård inom primärvården 254 Bäddavdelningsvård inom primärvården 256 [2005] Specialiserad sjukvård 260 Miljö- och hälsoskydd 270 Övrig social- och hälsovård 290 UNDERVISNINGS- OCH KULTURVERKSAMHET Undervisnings- och kulturförvaltning 301 Förskoleundervisning (inom undervisningsväsendet) 303 Grundläggande utbildning 305 Gymnasieutbildning 310 Yrkesutbildning 315 Yrkeshögskoleverksamhet 320 Fritt bildningsarbete vid medborgarinstitut 325 Annat fritt bildningsarbete 327 Grundläggande konstundervisning 335 Övrig undervisningsverksamhet 345 Biblioteksväsendet 350 [2005] Idrott och friluftsliv 355 Ungdomsväsendet 360 [2005] Musei- och utställningsverksamhet 370 [2005]
11 Teater-, dans- och cirkusverksamhet 375 [2005] Musikverksamhet 385 [2005] Övrig kulturverksamhet 390 [2005] ÖVRIGA TJÄNSTER Samhällsplanering 410 Byggnadstillsyn 420 Miljövård 440 Trafikleder 460 Parker och allmänna områden 470 Brand- och räddningsväsendet 480 Rättsväsen och säkerhet 515 Avbytarservice 520 Byggnader och lokaler 535 Intern service 545 Främjande av näringslivet 555 Vatten- och avloppsverk 610 Energiförsörjning 620 Avfallshantering 625 Kollektivtrafik 630 Hamnverksamhet 640 Jord- och skogsbrukslägenheter 660 Övrig verksamhet av affärsnatur 669 Övrig verksamhet 690 DRIFTSEKONOMI SAMMANLAGT 700
12 Beskrivning av uppgiftsklasserna Driftsekonomi och investeringar (tabell 01 och 02): Utgifterna och inkomsterna i driftsekonomi- och investeringsdelen fördelas på uppgiftsklasser. Övriga balansenheter ingår i tabellerna 01 och 02 och de får inte tas in (en ytterligare gång) i tabellerna 11 16 (som endast innehåller kommunala affärsverk och fonder som behandlas som balansenheter). Till uppgiftsklassen hör också de tjänster som köps av staten, kommuner, samkommuner eller andra serviceproducenter om de till sitt innehåll motsvarar tjänsterna i uppgiftsklassen [köp av förskoleundervisningstjänster av en annan verksamhetsenhet i kommunen, se även innehållet i uppgiftsklasserna Förskoleundervisning (inom undervisningsväsendet) och Förskoleundervisning (inom socialväsendet)]. Inom undervisningsväsendet bokförs köp av kundtjänster av andra huvudmän endast i undantagsfall. Undantag är till exempel köpt förskoleundervisning och/eller morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever och kostnader utöver statsfinansieringen som skall betalas enligt grundavtalet för utbildningssamkommunen. [2005] Understöd hänförs till den klass där motsvarande verksamhet i egen regi hör hemma, oberoende av till vilken enhet understöden hör i kommunens budget [2005]. I kommunens bokföring behandlas utgifterna för tjänster som köpts av samkommunerna i huvudsak som köp av kundtjänster eller i vissa fall som köp av övriga tjänster. Understöd och bidrag som kommunerna betalar till samkommunerna, och som inte utgör ersättning för försäljning av en prestation, bokförs som bidrag. [2004,2005] När kommunen deltar i samkommunens investeringsutgifter upptas detta i allmänhet i kommunen som en ökning av investeringsdelens samkommunsandelar och i samkommunen som en ökning av grundkapitalet eller övrigt eget kapital. Om kommunen ger understöd för samkommunens investeringsutgift är detta i kommunen annan utgift med lång verkningstid bland immateriella tillgångar och i samkommunen är det finansieringsandel för investering (bl.a. finansieringsandelar för stora kostnader inom barnskyddet), vilken avdras från investeringens anskaffningsutgift. [30.6.2004] Kommunernas betalningsandelar behandlas i samkommunens bokföring som inkomst av försäljning av tjänster. Även i samkommuner för undervisning behandlas eventuella hemkommunsersättningar, som baserar sig på grundavtalet och tagits ut för kostnader som överstiger den statliga finansieringen, som försäljningsinkomster. Understöd och bidrag som kommunen beviljar samkommunen och som inte är någon ersättning för försäljning av tjänster, bokförs som inkomst i klassen understöd och bidrag.
110 ALLMÄN FÖRVALTNING Till utgifterna och inkomsterna i en uppgiftsklass räknas även överföringsposter. I statistiken skall överföringar och köp och försäljning av tjänster inom en uppgiftsklass elimineras från uppgiftsklassens utgifter och inkomster. Således hör till exempel till uppgiftsklassen 260 Specialiserad sjukvård i statistiken både öppenvård, vård på bäddavdelning och stödtjänster inom den specialiserade sjukvården (inkl. fastighetsskötsel). Om t.ex. kostnaderna för fastighetsskötsel har hänförts som interna hyror, syns de interna hyrorna, om de inte elimineras, i statistiken som såväl utgifter som inkomster inom samma uppgiftsklass, och höjer då omotiverat utgifterna och inkomsterna. Om beställar-utförarmodellen används och serviceproducenten är kommunens eget affärsverk som följer modellen annan balansenhet eller ett annat affärsverk vars utgifter och inkomster ingår i driftsekonomidelen i budgeten, tas interna köp av tjänster (inköpsutgift för beställaren och försäljningsinkomst för producenten) inte med i statistiken. [2005] Om utgifterna för att bygga eller bygga om en byggnad som tjänar flera sektorer inte kan fördelas mellan de olika uppgifterna på något annat sätt, kan fördelningen göras i förhållande till våningsytan eller enligt någon annan lämplig fördelningsgrund. Vad som anses höra till kostnaderna för projektet bestäms i bokföringslagen och de allmänna anvisningar som kommunsektionen har gett. Inom undervisningsväsendet anges uppgifter om kostnaderna för s.k. små projekt inom förskoleundervisningen (även den som ordnas inom socialväsendet), den grundläggande utbildningen (ej projekt inom morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever), gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen, yrkeshögskoleverksamheten, biblioteksväsendet, grundläggande konstundervisning, fritt bildningsarbete vid medborgarinstitut och annat fritt bildningsarbete, för vilka inte beviljats särskild statsandel för anläggningsprojekt, i samband med de uppgifter som samlas in för statsandelssystemet. [2005] Klassen omfattar kommunens högsta beslutande och verkställande förvaltningsorgan samt deras rådgivnings-, planerings- och stabsfunktioner, verksamhetslokaler osv., val, allmän personal- och ekonomiförvaltning, förvaltningsuppgifter inom finansiering och finansförvaltning samt skatteuppbörd och revision. [2004] Byggnader och lokaler och Övrig intern service hör inte till den allmänna förvaltningen. Sådana investeringsutgifter som inte kan anses höra till någon annan uppgiftsklass (t.ex. markanskaffningar när användningen inte specificerats samt försäljning av tomter) hör till uppgiftsklassen 690 Övrig verksamhet. [2004] Samkommunernas förvaltning hör i regel till den uppgiftsklass som verksamheten gäller. Således hör förvaltningen för en samkommun för social- och hälsovård till uppgiftsklassen 201 Social- och hälsovårdsförvaltning och förvaltningen för samkommuner för undervisnings- och kul- 13
14 turverksamhet till 301 Undervisnings- och kulturförvaltning. Övriga samkommuners förvaltning tas in i samma uppgiftsklass om samkommunens övriga verksamhet. [2004] Landskapsförbundens egen förvaltning, allmänna förvaltning och intressebevakning hör till denna uppgiftsklass. Förvaltningen för Huvudstadsregionens samarbetsdelegation hör likaså hit. Uppgifter om utgifter för val ges separat i tabell 07 Särskilda uppgifter om kommunens/samkommunens ekonomi. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (uppgifterna 201 290) 201 Social- och hälsovårdsförvaltning Kostnaderna för allmänna förvaltnings-, planerings- m.fl. uppgifter för den nämnd/de nämnder eller andra organ och verk som sköter socialoch hälsovårdens uppgifter till den del de inte kan hänföras till andra uppgiftsklasser inom social- och hälsovården. Till denna uppgiftsklass hör också samkommunsförvaltningen för socialoch hälsovård. Kostnaderna för socialarbetare hänförs inte till förvaltningen, utan de skall fördelas på respektive uppgifter, t.ex. 217 Annan barn- och familjevård, 240 Annan service för åldringar och handikappade och 290 Övrig social- och hälsovård. Om socialarbetaren delvis deltar i uppgifter inom förvaltningen ingår endast förvaltningens andel i klassen. (Klassen avser inte den interna förvaltningen för social- och hälsovårdsanstalter. Anstalternas interna förvaltning hänförs till samma klass som den ordinarie verksamheten vid anstalten. På samma sätt är verksamheten vid exempelvis ett avdelningskansli inom hälso- och sjukvården intern förvaltning som hör till den ordinarie verksamheten). [2005] I kommunen hör betalningsandelarna för förvaltningen för samkommuner för social- och hälsovård inte hit, utan till uppgifterna 253 Öppenvård inom primävården (exkl. tandvård), 254 Tandvård inom primärvården, 256 Bäddavdelningsvård inom primärvården, 260 Specialiserad sjukvård och 225 Anstaltstjänster för handikappade eller liknande uppgiftsklass, även om förvaltningens andelar är specificerad. 204 Dagvård för barn i daghem Till denna punkt räknas daghemsverksamhet, tillfällig vård av barn på daghem, vård på ambulerande daghem och köp av motsvarande tjänster samt stöd för dessa (inte gruppfamiljedagvård, som hör till klass 205 Familjedagvård för barn). Hit hör också eftermiddagsvård och annan dagvård för förskolebarn samt sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever som ordnas på daghem (t.ex. specialundervisningselever) och som inte uppfyller de krav som lagen om grundläggande utbildning (628/1998, ändrad 1136/2003) ställer och där de deltagan-
de skoleleverna inte uppgetts i elevstatistiken som elever som deltar i sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen. [30.6.2004, 2005] Sådan förskoleundervisning enligt lagen (628/1998, ändrad 1288/1999) och förordningen om grundläggande utbildning (852/1998) som anordnas vid daghem fr.o.m. 1.8.2000 anges i punkt 208 Förskoleundervisning (inom socialväsendet) och eleverna statistikförs som elever i förskola inom socialväsendet. Annan förskoleundervisning i anslutning till daghemsvård än den som avses i lagen om grundläggande utbildning anges fortsättningsvis i denna uppgiftsklass. [2005] Sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever som ordnas vid daghem och som uppfyller kraven i lagen om grundläggande utbildning (628/1998, ändring 1136/2003) anges i punkt 305 Grundläggande utbildning. Den morgon- och eftermiddagsverksamhet som uppfyller kraven i lagen om grundläggande utbildning uppges också i tabell 41 Vissa uppgifter om ekonomin och verksamheten inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning, morgonoch eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. De elever som deltar i verksamheten och antalet ledda timmar uppges i elevstatistiken (Kommunblanketten 20.9). [2004, 2005] 205 Familjedagvård för barn [2005] Till denna punkt hör dagvård för barn i familjedagvårdarens eller barnets eget hem, gruppfamiljedagvård, köp av motsvarande tjänster samt stöd för dessa verksamheter. Hit hör också sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever som ordnas i samband med familje- eller gruppfamiljedagvården och som inte uppfyller kraven i lagen om grundläggande utbildning (628/1998, ändrad 1136/2003) och där de deltagande skoleleverna inte uppgetts i statistiken över elever som deltar i sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen. [2005] Sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever som ordnas inom familje- och gruppfamiljedagvård och som uppfyller kraven i lagen om grundläggande utbildning (628/1998, ändring 1136/2003) anges i punkt 305 Grundläggande utbildning. Den morgon- och eftermiddagsverksamhet som uppfyller kraven i lagen om grundläggande utbildning uppges också i tabell 41 Vissa uppgifter om ekonomin och verksamheten inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. De elever som deltar i verksamheten och antalet ledda timmar uppges i elevstatistiken (Kommunblanketten 20.9). [2005] 207 Övrig barndagvård [2005] Till denna punkt hör lekverksamhet och stöd för sådan verksamhet samt hemvårdsstöd och stöd för privat vård. Hit hör också sådan morgon- och 15
16 eftermiddagsverksamhet för skolelever som ordnas i samband med övrig dagvård för barn och som inte uppfyller kraven i lagen om grundläggande utbildning (628/1998, ändrad 1136/2003) och där de deltagande skoleleverna inte uppgetts i statistiken över elever som deltar i sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen. [2004, 2005] Uppgifter om beloppen av hemvårdsstödet och stödet för privat vård av barn plus kommuntilläggen ges dessutom separat i tabell 07 Särskilda uppgifter om kommunens/samkommunens ekonomi. Sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever som ordnas inom annan dagvård och som uppfyller kraven i lagen om grundläggande utbildning (628/1998, ändring 1136/2003) anges i punkt 305 Grundläggande utbildning. Den morgon- och eftermiddagsverksamhet som uppfyller kraven i lagen om grundläggande utbildning uppges också i tabell 41 Vissa uppgifter om ekonomin och verksamheten inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. De elever som deltar i verksamheten och antalet ledda timmar uppges i elevstatistiken (Kommunblanketten 20.9). [2004, 2005] 208 Förskoleundervisning (inom socialväsendet) Hit räknas sådan förskoleundervisning enligt lagen (628/1998 ändrad 1288/1999), och förordningen om grundläggande utbildning (852/1998) som enligt kommunens beslut anordnas av socialväsendet på ett daghem eller någon annan lämplig plats och vars elever i statistiken över elever statistikförs som förskoleelever inom socialväsendet. Till uppgiftsklassen hör också socialväsendet underställd förskoleundervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt (25 2 mom.), annan förskoleundervisning som ordnas såsom specialundervisning, förskoleundervisning på sjukhus samt förskoleundervisning för elever som fått uppskov med den grundläggande utbildningen (27 ). Om kostnaderna för förskoleundervisningen inte direkt kan särskiljas från kostnaderna för dagvården, delas kostnaderna upp i proportion till antalet timmar eller andra prestationer. Anskaffningskostnaderna för förskoleundervisning som ordnats i form av köpta tjänster räknas med i utgifterna för uppgiften och i kostnaderna i statsandelsgrunden, också när kommunens socialväsende köper tjänsterna av en annan sammanslutning (t.ex. ett privat daghem eller en församling). I detta fall får kommunen statsandel enligt priset per enhet. Om socialväsendet enligt avtal står för de kostnader som överskrider priset per enhet för utbildning som anordnas av en annan kommun, en samkommun eller en privat sammanslutning eller stiftelse som fått tillstånd att anordna utbildning, skall också dessa avtalsbaserade kostnader räknas med i kostnaderna för uppgiftsklass 208 som köp av kundtjänster. I tabell 41 antecknas de bland hemkommunens betalningsandelar som kostnader som inte hör till statsandelsgrunden. I detta fall får kommunen inte statsandel enligt priset per enhet.
17 Kostnaderna skall motsvara det antal elever som uppgetts i statistiken (20.9) som elever i förskoleundervisningen inom socialväsendet, även om socialväsendet köper undervisningen av en annan enhet i kommunen. Kostnaderna hänförs till uppgift 208 i statistiken över ekonomin som direkta överföringar av utgifter, inte som intern fakturering. De uppgifter om förskoleundervisningen som behövs för statsandelssystemet uppges i samband med statistiken över ekonomin i tabell 41 Vissa uppgifter om ekonomin och verksamheten inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasieutbildning, specificerade på det sätt som begärs (uppgiftsklasserna 208 och 303 sammanlagt). [2004] 212 Anstalts- och familjevård inom barnskydd [2005] Barnskyddsanstalter (barnhem, ungdomshem, skolhem), familjehem (yrkesmässig familjevård), övrig anstaltsvård för barn samt vård i fosterfamilj. Även köp av kundtjänster av dessa serviceproducenter. [2005] 217 Annan barn- och familjevård [2005] Uppfostrings- och familjerådgivning (även sådan som tillhandahålls av egen hälsocentral), stödpersoner för barn och unga, skötsel av ärenden som gäller vårdnad av barn och umgängesrätt, utredning av faderskap och tryggande av barns underhåll samt underhållsstöd, tillsyn över fosterbarn, adoptionsrådgivning, medling vid äktenskapsskillnad. Även social semesterverksamhet, mödrahem och skyddshem, boendeservice för unga, skolkuratorsverksamhet och sådan boendeservice som inte hör till någon annan klass samt annan service för barn och familjer inklusive handledning och rådgivning av yrkesutbildad personal inom socialvården och utredning av sociala problem (samt annan stödverksamhet), vilka inte kan hänföras till andra uppgiftsklasser inom social- och hälsovården. [2005] Utkomststödet och utjämningen av stora kostnader inom barnskyddet (både i kommunen och i specialomsorgsdistriktet) hör till uppgiftsklass 290 Övrig social- och hälsovård. [2004, 2005] [2005] 220 Anstaltstjänster för åldringar Ålderdomshem och sådana vårdhem och andra enheter som fungerar som anstalter, dvs. som omfattar vård dygnet runt eller under en del av dygnet och där man tar ut vårdavgift för institutionsvård. Även köp av motsvarande tjänster. [2005] Vårdhem med lätt eller intensifierad service, i vilka boendet baserar sig på hyresavtal, ingår i uppgiftsklass 240 Annan service för åldringar och
18 handikappade. Bäddavdelningsvård vid hälsocentralerna hör till uppgiftsklass 256 Bäddavdelningsvård inom primärvården. [2005] 225 Anstaltstjänster för handikappade [2005] Anstaltsvård för handikappade och köp av motsvarande tjänster (ej sysselsättningsverksamhet för handikappade eller boendeservice). [2005] 230 Sysselsättningsverksamhet för handikappade [2005] 235 Hemtjänst Verksamhetsutgifter för arbets- och verksamhetscentraler för handikappade (arbetsverksamhet i såväl arbetsavtalsförhållande som utan arbetsavtal/i vårdförhållande). Även köp av motsvarande tjänster. [2005] Hemvårdshjälp samt stödtjänster för hemtjänsten vilka ökar klienternas möjligheter att klara sig hemma, såsom färd- och ledsagartjänster, måltids-, bad- och städservice, klädvård, trygghetsservice, snöröjningshjälp, kvälls- och nattpatrullering. Dessa tjänster tillhandahålls antingen som eget arbete eller genom köp av kundtjänster (ej hemsjukvård, stöd för närståendevård eller tjänster och stödåtgärder enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp) [2005]. De totala utgifterna för servicesedlar och därav sådana som gäller hemtjänster uppges separat i tabell 07 Särskilda uppgifter om kommunens/samkommunens ekonomi. [2005] 240 Annan service för åldringar och handikappade Dagvård för åldringar och handikappade, dag-/servicecentraler, servicehus, grupphem (boenden) och övrig boendeservice för åldringar och handikappade, familjevård för åldringar och handikappade, handledning inom öppenvården, tjänster och ekonomiska stödåtgärder enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp, övriga tjänster och ekonomiska stödåtgärder som ges på grund av handikapp samt stöd för närståendevård. Även vårdhem och andra boende- eller serviceenheter inom lätt eller intensifierad service, i vilka boendet baserar sig på hyresavtal. Även köp av motsvarande tjänster. [2005] Med service och stödåtgärder enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) avses färdtjänst, ledsagarservice, tolktjänst, serviceboende, ändringsarbeten i bostaden, anskaffning av redskap och anordningar i bostaden, rehabiliteringshandledning, anpassningsträning, personlig assistent ( hjälpare ), anskaffning av redskap, apparater och anordningar som den handikappade behöver för att klara sina dagliga sysslor samt extra kostnader för kläder och specialkost [2005].
245 Missbrukarvård 250 Primärvård Ej vårdhem för åldringar som är att betrakta som anstalter och där klienterna betalar avgift för institutionsvård, inte heller verksamhet vid arbetsoch verksamhetscentraler för handikappade. [2005] De totala utgifterna för tjänster och ekonomiska stödåtgärder som beviljas på grund av handikapp (lagen om service och stöd på grund av handikapp 380/1987) och därav utgifter för färdtjänst samt utbetalda vårdarvoden för närståendevård uppges i tabell 07 Särskilda uppgifter om kommunens/samkommunens ekonomi. [2005] A-klinik- och ungdomsklinikverksamhet, boendeservice för missbrukare, skyddshärbärgen och tillnyktringsstationer, PMB-vårdanstalter och andra rehabiliteringsinrättningar för missbrukare samt akutvårdsstationer och annan missbrukarvård (inkl. drogkliniker, dagcenter för missbrukare m.m.) och nykterhetsarbete, även då missbrukarservicen tillhandahålls inom den egna primärvården. Även köp av motsvarande tjänster. [2005] Klassen används enbart för investeringar inom primärvården. 253 Öppenvård inom primärvården (exkl. tandvård) [2005] Öppenvården inom primärvården (exkl. tandvård), inklusive företagshälsovård, skolhälsovård och skolpsykologverksamhet, av primärvården upprätthållna mentalvårdsbyråer eller motsvarande verksamhet. [2005] Så kallade stödtjänster, dvs. fastighetsskötsel, diagnostisk avbildning och laboratorietjänster m.m., hänförs till primärvårdsklasserna för öppenvård (exkl. tandvård), tandvård respektive bäddavdelningsvård enligt orsaksprincipen som direkta utgifts- och inkomstöverföringar (enligt utgiftsoch inkomstslag). Alternativt kan alla utgifter och inkomster inom stödtjänsterna enligt utgifts- och inkomstslag inkluderas i uppgiftsklass 253 Öppenvård inom primärvården (exkl. tandvård) och tandvårdens och bäddavdelningsvårdens andelar av nettokostnaderna för stödtjänsterna hänförs till uppgiftsklasserna i fråga såsom intern försäljning eller överföringar. Utgifter och inkomster som motsvarar den externa försäljningen av stödtjänster hör till uppgiftsklass 253 Öppenvård inom primärvården (exkl. tandvård). [2005] Interna överföringar och köp och försäljning av tjänster inom uppgiftsklassen skall dras av från utgifterna och inkomsterna i uppgiftsklassen. [2005] Investeringar i anknytning till denna verksamhet uppges i den gemensamma uppgiftsklassen 250 Primärvård. [2005] Om hälsocentralen har enheter för specialiserad sjukvård hör denna verksamhet till uppgiftsklass 260 Specialiserad sjukvård. De halvöppna 19
20 psykiatriska vårdformerna uppges också i uppgiftsklassen för specialiserad sjukvård. [2005] Ej- uppfostrings- och familjerådgivning (hör till uppgiftsklass 217 Annan barn- och familjevård, inte heller missbrukarvård som definierats i klass 245 Missbrukarvård, även om de administrativt skulle höra till primärvården. [2005] Kostnader för laboratorieverksamhet och diagnostisk avbildning (verksamhetsutgifter + avskrivningar och nedskrivningar + överföringsposter) inom primärvården, utgifter för anskaffning av hjälpmedel och antalet överlåtna hjälpmedel under året samt försäljningsinkomster av företagshälsovård (inkl. interna försäljningsinkomster) uppges separat i tabell 07 Särskilda uppgifter om kommunens/samkommunens ekonomi. [2005] 254 Tandvård inom primärvården Förebyggande av tandsjukdomar och tandvård, tandreglering och annan specialvård, skol- och studenttandvård. Tandvårdens andel av s.k. stödtjänster (bl.a. fastighetsskötsel, diagnostisk avbildning och laboratorietjänster) hänförs till tandvård inom primärvården enligt orsaksprincipen antingen som direkta utgifts- och inkomstöverföringar (enligt utgifts- och inkomstslag) eller så att alla utgifter och inkomster inom stödtjänsterna enligt utgifts- och inkomstslag inkluderas i uppgiftsklass 253 Öppenvård inom primärvården (exkl. tandvård) och tandvårdens andelar av nettokostnaderna för stödtjänsterna hänförs till uppgiftsklassen för tandvård såsom intern försäljning eller överföring. [2005] Interna överföringar och köp och försäljning av tjänster inom uppgiftsklassen skall dras av från utgifterna och inkomsterna i uppgiftsklassen. [2005] I kommunerna också köp av tandvårdstjänster av samkommuner och övriga. Om inte kostnaderna för tandvård framgår separat av samkommunens räkning, utan öppenvårdstjänsterna och tandvårdstjänsterna faktureras som en totalsumma, kan fördelningen mellan öppenvårdstjänster och tandvård göras i förhållande till antalet besök. [2005] Investeringar i anknytning till tandvården hänförs till den gemensamma uppgiftsklassen 250 Primärvård. 256 Bäddavdelningsvård inom primärvården [2005] Bäddavdelningsvård inom primärvården. [2005] Bäddavdelningsvårdens andel av s.k. stödtjänster (bl.a. fastighetsskötsel, diagnostisk avbildning och laboratorietjänster) hänförs till bäddavdelningsvård inom primärvården enligt orsaksprincipen antingen som direkta utgifts- och inkomstöverföringar (enligt utgifts- och inkomstslag) eller
260 Specialiserad sjukvård så att alla utgifter och inkomster inom stödtjänsterna enligt utgifts- och inkomstslag inkluderas i uppgiftsklass 253 Öppenvård inom primärvården (exkl. tandvård) och bäddavdelningsvårdens andelar av nettokostnaderna för stödtjänsterna hänförs till uppgiftsklassen för bäddavdelningsvård såsom intern försäljning eller överföring. [2005] Interna överföringar och köp och försäljning av tjänster inom uppgiftsklassen skall dras av från utgifterna och inkomsterna i uppgiftsklassen. [2005] Om hälsocentralen har enheter för specialiserad sjukvård hör denna verksamhet till uppgiftsklass 260 Specialiserad sjukvård. De halvöppna psykiatriska vårdformerna uppges också i uppgiftsklassen för specialiserad sjukvård. [2005] Investeringar i anknytning till denna verksamhet tas upp i den gemensamma uppgiftsklassen 250 Primärvård [2005]. Med specialiserad sjukvård avses sådana hälsovårdstjänster inom medicinska och odontologiska specialområden som hänför sig till förebyggande av sjukdomar, undersökning, vård, den medicinska räddningsverksamheten samt medicinsk rehabilitering (1 2 mom. i lagen om specialiserad sjukvård). [2005] Öppenvård inom den specialiserade sjukvården inklusive öppenvård inom specialiserad sjukvård vid hälsocentralerna, dag- och nattsjukvård (närvaro högst 15 timmar/dygn) inom den specialiserade sjukvården, halvöppna psykiatriska vårdformer (boendeenheter, rehabiliteringshem, familjevård osv.). Bäddavdelningsvård inom den specialiserade sjukvården inklusive vård på bäddavdelning vid enheter för specialiserad sjukvård vid hälsocentral. I kommuner också köp av specialiserade sjukvårdstjänster [2005]. Stödtjänster för den specialiserade sjukvården, bl.a. service (inkl. fastighetsskötsel) samt kompletterande sjukvårdstjänster (laboratorietjänster, diagnostisk avbildning m.m.). Interna överföringar och köp och försäljning av tjänster inom uppgiftsklassen skall dras av från utgifterna och inkomsterna i uppgiftsklassen. (Om t.ex. laboratoriekostnaderna påförs öppenvården och bäddavdelningsvården som interna debiteringar syns dessa som utgifter såväl som inkomster i denna uppgiftsklass, och höjer då omotiverat slutsummorna för inkomster och utgifter.) Kostnader för laboratorieverksamhet och diagnostisk avbildning (verksamhetsutgifter + avskrivningar och nedskrivningar + överföringsposter) inom den specialiserade sjukvården uppges separat i 21
22 tabell 07 Särskilda uppgifter om kommunens/samkommunens ekonomi. [2005] 270 Miljö- och hälsoskydd Uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet ( miljöhälsovård ), såsom hälsoövervakning, livsmedelskontroll och veterinärvård. Om miljövårdsförvaltningen och övriga miljövårdsuppgifter, såsom luftvård och bullerbekämpning, sköts i samband med miljö- och hälsoskyddet avskiljs de till klass 440 Miljövård. Också köp av miljö- och hälsoskyddstjänster (utgiftsslag Köp av övriga tjänster, inte köp av kundtjänster), med undantag av betalningsandelar för miljövård, vilka hör till klass 440 Miljövård. [2005] Investeringar i samband med miljö- och hälsoskyddet: Om utgifterna för byggande eller sanering av hälsocentraler inte annars kan fördelas mellan investeringarna för primärvården och miljö- och hälsoskyddet kan uppdelningen göras i förhållande till våningsytan eller enligt någon annan lämplig fördelningsgrund. De totala driftskostnaderna för veterinärvården (verksamhetsutgifter, avskrivningar och överförda utgifter) uppges separat i tabell 07 Särskilda uppgifter om kommunens/samkommunens ekonomi. [2005] 290 Övrig social- och hälsovård Utkomststöd och utgifter för socialarbetare och övriga utgifter i anknytning till utkomststödet. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, socialombudsmannaverksamhet, rehabilitering för veteraner(den del som eventuellt blir en utgift för kommunen eller samkommunen), kommunens andel av finansieringen av kostnaderna för det passiva arbetsmarknadsstödet, kommunala studiebidrag, olika frivilliga bidrag för vård av sjukdomar och liknande understöd till enskilda och organisationer till den del de inte kan placeras i den åsyftade verksamhetsklassen. Dessutom mottagningsstationer och mottagningscentraler för flyktingar, utjämning av stora kostnader inom barnskyddet (både i kommuner och specialomsorgsdistrikt) samt annan social- och hälsovård som inte hör till ovan nämnda klasser, bl.a. boendeservice för personer med psykiska problem när denna inte kan anges inom den specialiserade sjukvården i uppgiftsklass 260. Underhållsstöd hör till uppgiftsklass 217 Annan barnoch familjevård och intressebevakning till uppgiftsklass 515 Rättsväsen och säkerhet. [2004, 2005] Återkrav av grundläggande utkomststöd (exkl. flyktingar och återflyttare) samt återkrav av kompletterande utkomststöd (exkl. flyktingar och återflyttare) uppges separat i tabell 07 Särskilda uppgifter om kommunens/samkommunens ekonomi. [2005] Med återkrav av utkomststöd avses sådant återkrävt utkomststöd som klienten fått i förskott mot emotsedda förmåner eller inkomster [2005].
23 UNDERVISNINGS- OCH KULTURVERKSAMHET (uppgifterna 301 390) 301 Undervisnings- och kulturförvaltning Allmänna förvaltnings- och planeringsuppgifter för den nämnd (de nämnder) eller andra organ och det verk/kansli som har hand om undervisnings- och kulturverksamheten, i den mån de inte kan hänföras till de övriga uppgiftsklasserna inom undervisnings- och kulturverksamheten (t.ex. utgifter för skoldirektörslöner m.m. hör i allmänhet till denna uppgiftsklass, men motsvarande personalutgifter inom kulturväsendet hör till uppgiftsklass 390 Övrig kulturverksamhet). Klassen avser inte inrättningarnas interna förvaltning, som hänförs till samma klass som inrättningarnas övriga verksamhet. [2005] Klassen inbegriper även samkommunsförvaltning för samkommuner för undervisning och kultur. 303 Förskoleundervisning (inom undervisningsväsendet) Hit räknas sådan förskoleundervisning enligt lagen (628/1998, ändrad 1288/1999) och förordningen om grundläggande utbildning (852/1998) som enligt kommunens beslut i praktiken anordnas av undervisningsväsendet i en skola eller på någon annan lämplig plats och vars elever i statistiken över elever statistikförs som förskoleelever inom undervisningsväsendet. Till uppgiftsklassen hör också undervisningsväsendet underställd förskoleundervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt (25 2 mom.), annan förskoleundervisning som ordnas såsom specialundervisning, förskoleundervisning på sjukhus samt förskoleundervisning för elever som fått uppskov med den grundläggande utbildningen (27 ). Om kostnaderna för förskoleundervisningen inte direkt kan särskiljas från kostnaderna för den grundläggande utbildningen delas kostnaderna upp i proportion till antalet elever eller antalet timmar. Anskaffningskostnader för förskoleundervisning som ordnats i form av köpta tjänster räknas med i utgifterna för uppgiften och i kostnaderna i statsandelsgrunden (tabell 41), också när kommunens undervisningsväsende köper tjänsterna av en annan sammanslutning (t.ex. ett privat daghem eller en församling). I detta fall får kommunen statsandel enligt priset per enhet. Om undervisningsväsendet enligt avtal står för de kostnader som överskrider priset per enhet för utbildning som anordnas av en annan kommun, en samkommun eller en privat sammanslutning eller stiftelse som fått tillstånd att anordna utbildning, skall också dessa avtalsbaserade kostnader räknas med i kostnaderna för uppgiftsklass 303 som köp av kundtjänster. I tabell 41 antecknas de bland hemkommunens betalningsandelar som kostnader som inte hör till statsandelsgrunden. I detta fall får kommunen inte statsandel enligt priset per enhet. [2005]