Kan vindkraften bidra till lokal/regional utveckling? Hans Westlund Professor i regional planering, KTH Professor i entreprenörskap, Internationella Handelshögskolan Jönköping
Vindkraft och lokal utveckling. Upplägg Regeringens Prop 2005/06:143 Energimyndighetens syn 2013 Vad säger forskningen? Exemplet Mörttjärnsberget Jämförelse med vattenkraftsutbyggnaden Möjliga policies för att nyttja vindkraften för lokal utveckling Andra faktorer än vindkraft som måste till Nyföretagandets betydelse
Regeringen: Vindkraft byggs ofta ut i glest befolkade områden på landsbygden och kan där vara ett betydelsefullt bidrag till den lokala ekonomin. Därigenom kan en utbyggnad medverka till nya arbetstillfällen och en mera diversifierad ekonomi vilket är i linje med regeringens inriktning av politiken för utveckling av landsbygden. (Prop. 2005/06:143, s. 13-14)
Vindbruk öppnar en ny möjlighet för förstärkt lokalt entreprenörskap och företagande. Om ägandet är förankrat lokalt kan ökade kontakter genom projektering, byggande och drift av en vindkraftsanläggning leda till andra lokala utvecklingsprojekt. (Prop. 2005/06:143, s. 14)
En viktig aspekt när det gäller vindbruk är de arbetstillfällen det kan tillföra på landsbygden Alla arbetstillfällen tillkommer inte på den lokala arbetsmarknaden men arbetsinsatser som är av mer långsiktig natur såsom drift och underhåll ger en lokal efterfrågan på arbetskraft I glesbygd kan inkomster från drift och underhåll av vindkraftsanläggningar vara ett värdefullt tillskott till den lokala ekonomin
För vindkraftsanläggningar vilkas ekonomiska avkastning inte går till den bygd där de är uppförda, finns det exempel på avtal mellan ägare till vindkraftsanläggningar och lokala organisationer om att en viss summa pengar per producerad energienhet skall tillfalla en lokal organisation för att användas till lokala utvecklingsinsatser. Avtalsformen, som fått benämningen bygdepeng, är ett helt frivilligt instrument.
Energimyndigheten: Strategi för Nätverket för vindbruk (2013) Lokal acceptans är en nyckelfaktor viktigt att lyfta fram och uppmärksamma de synergieffekter en etablering av vindkraft kan tillföra bygden nya arbetstillfällen, förbättrat vägnät, och andra positiva värden som till exempel bygdepeng och förbättrade dataförbindelser satsa på kompetensutveckling av arbetskraft och insatser för att stärka förutsättningarna för entreprenörskap kan lokalsamhället dra nytta av de möjligheter som följer av investeringarna i vindkraft. Uppmuntra samverkan mellan kommun och lokala företagarnätverk inför en ny vindkraftetablering Erbjuda stöd till översyn av tillgång på kompetent arbetskraft och möjliga utbildningar. Här kan ett prognosverktyg vara till hjälp för att påvisa hur många arbetstillfällen som genereras vid uppbyggnad, service, drift och underhåll av vindkraft Uppmuntra till en tidig dialog vid nyetablering av vindkraft mellan kommun, invånare och projektörer
Vad säger forskningen? Mycket forskning om vindkraftsteknik och effekter på djur och natur Lite forskning om allmänhetens attityder och kommunal planering. Mattias Gradéns avhandling det bästa exemplet Nästan ingen forskning om effekter på lokal/regional utveckling!
Ett undantag: Andrea Franzén, C-uppsats i kulturgeografi med Jämtlands län som fallstudieområde, Göteborgs universitet, HT 2009: Möjligheterna finns att vindkraften kan bidra till lokal utveckling, men kommuner, företag och ffa befolkningen måste vara med på satsningen och vara aktiva För tidigt att se faktiska förändringar Vore intressant att jämföra med vattenkraftsutbyggnaden
Exemplet Mörttjärnsberget i östra Jämtland
Lokala effekter 37 vindkraftverk, motsvarande 210 GWh/år Ca 100 anställda just nu då verken monteras Uttalad strävan att gynna lokala näringslivet: Albackens jakt- och fiskecamp, Torgnys Radio & TV, Vägunderhåll och snöröjning 8 lokalt anställda efter byggtiden, plus vägunderhåll Bygdepeng 0,2% av omsättningen Även andra entreprenörer i södra Norrland under byggtiden
Effekter av vattenkraftsutbyggnaden Ragunda kommun Nio vattenkraftverk i Indalsälven, byggda ca 1925-60 10% av Sveriges vattenkraft produceras i kommunen Nästa bild: befolkningsutveckling i Ragundas tre vattenkraftsförsamlingar och två ickevattenkraftsförsamlingar i angränsande kommuner
Befolkningsutveckling i kraftverks- och icke-kraftverksförsamlingar 6000 5000 4000 3000 Ragunda Fors Stugun 2000 Håsjö Hammerdal 1000 0 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990
Skillnader vattenkraften då och vindkraften nu Då arbetskraften bosatt på orten eller flyttade dit med familjerna, nu nästan helt offshore - verksamhet Då längre byggtider Då mer arbetsintensivt, lokalt byggmaterial, nu kapitalintensivt; byggmaterial från andra håll, etc. Bygdepengen. Då obligatorisk, nu frivillig! Slutsats: Betydligt mindre lokala effekter idag
Policy för att utnyttja vindkraften för lokal utveckling? Planeringen. Vindkraften delar byn/bygden. Sämre utgångspunkt för utvecklingsinitiativ. Bygdepenning. Frivillig! Uppfattas som kompensation och ej som avkastning (Gradén). Kan den nyttjas i strategier för lokal utveckling? Lokalt ägande. Har minskat i betydelse. Beskattas. Svaga incitament. Gynna lokalt ägande i strategier för lokal utveckling? Strategier för att främja lokalt entreprenörskap när arbetskraft och efterfrågan kommer till bygden finns det några bra exempel?
Vindkraften räcker inte för att ge lokal utveckling på landsbygden Faktorer som främjar nyföretagande, sysselsättning och befolkningsutveckling på kommunal nivå: Lokal efterfrågan, tillgång kapital, kommunala entreprenader, högutbildade, socialt kapital (småföretagartradition & allmänhetens attityder till företagande) På landsbygden: socialt kapital relativt sett viktigare, samt om kommunerna själva aktivt försöker förbättra sin organisation genom entreprenöriell governance (benchmarking, lärande, kompetensutveckling)
Nyföretagande och befolkningsutveckling klart positivt samband i kommunerna
Tabell 1. Andel företagare i landsbygd och tätorter, individer 20-64 år, 2006. Rural areas Urban areas Total rate 10.2 5.1 Rate excluding primary sector 7.2 4.8 Rate excluding primary and unknown sector 6.4 4.7 Distribution Agriculture, forestry and fishing 29.3 4.2 Manufacturing 9.7 8.9 Electricity, gas and water 0.2 0.1 Construction 14.8 13.2 Producer services 17.4 32.0 Consumer services 16.4 33.5 Mixed producer/consumer services 4.7 5.3 Unknown 7.4 2.9
Table 3. Andel nyföretagare i landsbygd och tätorter hos individer 20-64 år, 2006. Rural areas Urban areas Total rate 1.3 0.8 Rate excluding primary sector 1.0 0.8 Rate excluding primary and unknown sector 0.8 0.7 Distribution Agriculture, forestry and fishing 26.4 3.9 Manufacturing 8.0 6.6 Electricity, gas and water 0.2 0.1 Construction 13.7 10.7 Producer services 18.9 36.0 Consumer services 18.4 33.5 Mixed producer/consumer services 4.6 4.9 Unknown 9.9 4.3
Landsbygdsföretagandet är mer omfattande än företagandet i tätorter Om primärsektorn och okänd sektor utelämnas är dock skillnaderna små Landsbygden har stor överrepresentation i primärnäringarna både bland existerande företag och i nyföretagandet Landsbygdens nyföretagande sker i den tillbakagående primärsektorn medan tätorternas nyföretagande äger rum i de växande tjänstenäringarna Detta är ett problem!
Slutsatser Vindkraftsutbyggnadens effekter på lokal/regional utveckling är små delvis som resultat av politiska beslut Ska vindkraften bli en utvecklingskraft måste den vara en del av en kommunal/regional utvecklingsstrategi som innefattar entreprenörskap och socialt kapital