Hushållsgöromål (1919)

Relevanta dokument
HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

hem- och konsumentkunskap

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap

Dagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17

Ekonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Till$Skolverket$angående$översyn$av$kunskapskrav$och$kursplaner$2015,$för$ ämnet$hema$och$konsumentkunskap$

MATEN ETT MÅL FÖR LIVET! Ann-Margrethe Svenson & Agneta Nystedt

Terminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan

Skattningsschema för Hem- och konsumentkunskap för lärare åk 1-3, 4-6 och fp 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet.

Hö stterminsplanering a k 8

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Undervisning för konsumtionssamhället? Syster. Feminist. Hushållslärare. Mamma. Vandrare. Sommarstugeägare.

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Religionskunskap. Ämnets syfte

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Hem- och konsument- Elevhäfte. kunskap

Hållbarhet i förskolan Maria Hedefalk

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Koppling till läroplanen

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

LÄSÅRSPLANERING I HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP Lpo 94

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Förslag den 25 september Biologi

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Beskrivning av kurs ht 2015

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Vad vi gör idag? Avslut lunch åk 4 Start av kostproblem

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Beskrivning av kurs ht

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret:

Att arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

Lokal Pedagogisk planering

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Hem- och konsumentkunskap år 9

Transkript:

Tankeredskap för utveckling av undervisningen i hem- och Val för hållbar utveckling i Hem- och historiska perspektiv och framåtblickar Karin Hjälmeskog Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet Se bakåt: Historiskt perspektiv Blicka framåt: Tre undervisningsstrategier Systematisk reflektion Från huslig ekonomi till hem- och 1897 års Folkskolestadga: Huslig ekonomi ett frivilligt ämne för flickor 1907 första statsbidraget 1918 husligt arbete i forstsättningsskolan 1955 ämnet obligatoriskt för flickor i folkskolan 1962 Hk obligatoriskt för flickor och pojkar i grundskolan Hushållsgöromål (1919) Undervisningen i hushållsgöromål har till uppgift att bibringa lärjungarna grundläggande insikt och färdighet i de inom ett hem vanligen förekomande hushållsgöromålen, vänja dem vid ordning, renlighet och sparsamhet och såmedelst utveckla deras praktiska begåvning samt hos dem väcka aktning och håg för husligt arbete Hemkunskap (1962) alla undervisning i hemkunskap ska vara konsumetnfostran. Öka deras förutsättningar att verka som kunniga, självständiga, samarbetsvilliga och ansvarskännande familjemedlemmar läras att med aktsamhet hantera redskap och maskiner och övriga inventarier samt att med beräkning och sparsamhet använda material Hemkunskap (1980) Eleverna skall få förutsättningar att rationellt och i samverkan ekonomiskt planera boende och skötsel av hem, mathållning, kläder, hygien och hushållsekonomi Eleverna skall inse betydelsen av hushållning med personliga och gemensamma resurser

Hemkunskap (1994) Undervisningen skall sträva efter att eleven Utvecklar respekt för hushållning med resurser och får förståelse för hur enskilda konsumenters och det enskilda hushållets beteende påverkar miljön både lokalt och globalt Hem- och (2000) ger kunskap för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa kunskaper har för människa, samhälle och natur Syftet är att ge erfarenheter och förståelse av de dagliga handlingarnas och vanornas betydelse för ekonomi, miljö, hälsa och välbefinnande Hem- och () Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbete i hemmet ger viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvena val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö HK Genom undervisningen i ämnet hem- och ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. Undervisning om hushållning under hundra år 1. Gränserna för hushållningen har utvidgats, från det egna hushållet till det globala Innan du har ätit färdigt din frukost på morgonen har du varit beroende av mer än halva världen (Martin Luther King i Björklund et.al., 2009) 1. Ändrad ansvars- och arbetsfördelning, från kvinnor till både kvinnor och män 2. Hushållandets förutsättningar har ändrats, från knappa resurser till en till synes oändlig tillgång Vad betyder dessa utvecklingslinjer för undervisningen i HK av idag? Vad betyder det för undervisningen i HK att det idag handlar om att hushålla gemensamma globala resurser? Vad betyder det konkret för undervisningen i HK att både flickor och pojkar deltar? Vad betyder det för undervisningen i HK att hushållning idag ska ske i ett sammanhang där vi snarast upplever ett överflöd?

Didaktiska strategier Tre selektiva traditioner/strategier inom svensk miljöundervisning Faktaorienterad undervisningsstrategi Normativ undervisningsstrategi Pluralistisk undervisningsstrategi 1. Faktaorienterad undervisning Målet är kunskap, att eleverna lär sig fakta Vetenskapen tillhandahåller dessa fakta Lärarens uppgift att förmedla vetenskapliga fakta, begrepp och modeller Värden och värderingar uppfattas som privata och därmed irrelevanta Efter avslutat undervisning ska eleven ta ställning om rätt och fel, bra och dåligt 2. Normativ undervisningsstrategi Målet är att bidra till att eleverna utvecklar värderingar och förändrar sin livsstil så att de stödjer utvecklingen mot ett bättre samhälle, lokalt och globalt Undervisningsinnehållet är både fakta och värden/värderingar (som stämmer överens med de vetenskapliga fakta som tas upp) en allians mellan vetenskaplig kunskap och värderingar där kunskapen blir normerande för hur vi bör handla (Kronlid & Öhman, 2010) 3. Pluralistisk undervisningsstrategi Målet är att eleverna lär sig att aktivt och kritiskt värdera och ta ställning till alternativa perspektiv Utgångspunkten är att det inte finns några enkla, rätta svar Vetenskaplig kunskap ses som påverkad av värderingar Hur kan vi förstå HK-undervisning av idag utifrån dessa skilda strategier? Hur gör vi val? Hur är en faktaorienterad HK-undervisning Hur är en normativ HK-undervisning Hur är en pluralistisk HK-undervisning Vad får de skilda strategierna för konsekvenser för elevernas lärande i HK?

Val i undervisningen i HK Undervisningen i ämnet hem- och ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet. Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför. / / värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. Göra och resonera Hantera och lösa praktiska situationer i hemmet Kunskap i handling As an occupation it is active or motor; it finds expression through the physical organs the eyes, hands etc. But it also involves continual observation of materials, and continual planning and reflection, in order that the practical or executive side may be successfully carried on (Dewey, 1915) Utdrag ur Kunskapskrav, Hem- och () Åk 6 Åk 9 E Eleven kan föra enkla resonemang om Eleven kan föra enkla och till viss del Dessutom för eleven enkla resonemang om skillnader mellan reklam och C Eleven kan föra utvecklade resonemang om Eleven kan föra utvecklade och relativt väl Dessutom för eleven utvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och Eleven kan föra utvecklade resonemang om Eleven kan föra välutvecklade och väl A Dessutom för eleven utvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och www.skolverket.se Systematiserad reflektion När? Reflection-in-action Reflection-on-action (Schön 1983) Hur? Kunskap-i-handling You have three opportunities each day for ethical reflection breakfast, lunch and dinner (Kronlid & Östman, 2008) www.did.uu.se/hkrummet www.educationforsustainabledevelopment.org

Att arbeta med dilemman Identifiera vad ett dilemma är för något Bearbeta dilemma genom att jämföra med andra situationer, se likheter och skillnader Formulera och omformulera ett dilemma Experimentera med olika lösningar på dilemmat och dess konsekvenser Undersök konsekvenser av olika lösningar och värdera förslagen för att avgöra det önskvärda Se t.ex. Kronlid (2010) Dilemma Politiska och vetenskapliga kontroverser, konflikter mellan olika intressen, grupper etc. Värderingskonflikter, ansvar för och omsorg om sig själv, sina närmaste, människor i andra delar av världen, kommande generationer, djuren, naturen Experimentera, undersöka konsekvenser Tiden - dilemma för HK Lyft fram olika synpunkter (bland eleverna), låt eleverna argumentera för sina /olika ståndpunkter Samla och kritiskt granska information/fakta Ta fram möjliga lösningar, tillaga, smaka, jämför Undersöka konsekvenser av olika lösningar, föra resonemang, göra bedömningar (bättre/sämre) Dilemma, men också en utmaning Tack!