Forskningsprojektet om ändamålsenlig habilitering och tolktjänst och det framtida behovet av dem för barn som fått kokleaimplantat (ci) HUMAK & KELA 2011-2012 P Å DEN HÄR BLANKETTEN KAN SV ARA a) Målsman till ett barn/en ung med ci ensam eller tillsammans med annan målsman b) Målsmän till ett barn/en ung med ci tillsammans med barnet/den unga med ci Om det i familjen finns flera barn/unga med ci så fylls en egen blankett i för var och en av dem.
DELTAGANDE I FÖRFRÅGAN Deltagandet i förfrågan är frivilligt. Man kan också svara utan namn. De svar som ges behandlas alltid så att det inte är möjligt att identifiera den som förfrågan gäller. I slutet av formuläret frågar vi ännu om ni vill delta i en frivillig intervjuforskning. För det frågar vi efter era kontaktuppgifter. Kontaktuppgifterna skiljs från de övriga delarna av förfrågan omedelbart innan uppgifterna börjar behandlas. SYFTET MED FÖRFRÅGAN Med hjälp av det här frågeformuläret klarläggs på vilket eller vilka språk barnet/den unga med kokleaimplantat fungerar i olika omgivningar och livssituationer. huruvida han behöver stöd för kommunikationen i t.ex. skolan eller arbetslivet. hurudan habilitering för närvarande erbjuds barn och unga som fått kokleaimplantat och en hurudan habilitering vore ändamålsenlig ur deras synpunkt. ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDET AV BLANKETTEN Kryssa i varje fråga för det (de) alternativ som bäst motsvarar din åsikt. I en del av frågorna kan det finnas flera än ett svar. I en del av frågorna skrivs svaret i det utrymme som reserverats för det. Exempel 1. Här skrivs svaret i det utrymme som reserverats för det. Vi l k e t å r ä r d u f ö d d? 2001 Exempel 2. Här kryssas svaret på varje rad. Vi l k a o l i k a k o m m u n i k a t i o n s s ät t a n V ä n d e r b a r n e t /d e n u n g a m e d c i p å f r i t i d e n u t a n f ö r h e m m e t t.e x. i h o b b y n? Bedöm alla alternativ. Tecken som stöd (enstaka tecken vid behov som ett partiellt stöd för talet) Cued speech Alltid Ofta Sällan Aldrig
1. Anteckna här den kod som finns uppe i hörnet på följebrevet: Med koden säkerställer ni att en ny begäran om enkät inte skickas till den här adressen. Det är bara avsändaren av brevet (FPA) som känner till koden. Forskarna får inte se FPA:s adressuppgifter och forskningsresultaten kan inte kopplas till dem. FÖRST FRÅGAR VI OM BAKGRUNDSFAKTA 2. Vilket av följande beskriver dig? Ett eller flera alternativ är möjliga Jag är mamma till ett barn/en ung med ci Jag är pappa till ett barn/en ung med ci Jag är annan målsman till ett barn/en ung med ci Jag är 10-17 år och har själv ett ci 3. Vilket år föddes ci-barnet/den ci-unga? 4. Vilket år konstaterades barnets/den ungas hörselskada? 5. Vilket år fick barnet/den unga kokleaimplantat? Om flere implantatoperationer gjorts ge tiden för den 1:a operationen 6. Har barnet/den unga fått kokleaimplantat också på det andra örat? Ja. Vilket år 7. Har en ny operation gjorts på barnet/den unga?. (Gå till fråga 9.) Ja för att de inre delarna i implantatet gick sönder. Ja, av annan anledning. Vilken?
8. Om barnet/den unga opererats på nytt, vilket år (vilka år) gjordes den nya operationen (de nya operationerna)? VÅRA FÖLJANDE FRÅGOR GÄLLER DE SPRÅK OCH KOMMUNIKATIONSSÄTT SOM FÖR NÄRVARANDE ANVÄNDS I ER FAMILJ 9. Vilket eller vilka modersmål har ci-barnets/den ci-ungas målsmän? Du kan välja flera alternativ om målsmännen har olika språk finska svenska engelska ryska estniska somali finskt teckenspråk finlandssvenskt teckenspråk Annat tecknat språk. Vilket? Annat talat språk. Vilket? I den här forskningen definieras termerna modersmål och första språk enligt följande: Modersmål = det eller de språk som man lärt först och som man identifierar sig med. Första språk = det eller de språk man behärskar flytande, använder aktivt och som man upplever att man klarar sig bäst på. 10. Vilket eller vilka språk är ci-barnets/den ci-ungas modersmål eller första språk? Du kan välja flera alternativ om han har två- eller flerspråkig bakgrund, eller använder flera språk parallellt som sina modersmål eller första språk. finska somali svenska finskt teckenspråk engelska finlandssvenskt teckenspråk ryska Annat tecknat språk. Vilket? estniska Annat talat språk. Vilket? 11. Vilket eller vilka språk är det/de huvudsakliga skrivna språk som barnet med ci använder? Beskriv också situationen i det fall att det inte är möjligt att använda något skrivet språk.
12. Vilka olika kommunikationssätt använder er familj när ni pratar med barnet/den unga med ci? Bedöm alla alternativ. Alternativen har lottats i slumpmässig ordning. Cued speech Finskt (eller annat) teckenspråk, som har en grammatik som avviker från den i talat språk Talat språk Bildkommunikation Handalfabetet Tecken som stöd (enstaka tecken vid behov som ett partiellt stöd för talet) Taktilt tecknande (tecknande hand i hand) Tecknat tal (tecknen följer det talade språkets ordföljd) Gester, pekningar, mimik Annat alternativ. Vad? Alltid Ofta Sällan Aldrig 13. Vilka olika kommunikationssätt använder ci-barnet/den ci-unga med de andra familjemedlemmarna? Bedöm alla alternativ. Alternativen har lottats i slumpmässig ordning. Cued speech Handalfabetet Bildkommunikation Tecknat tal (tecknen följer det talade språkets ordföljd) Tecken som stöd (enstaka tecken vid behov som ett partiellt stöd för talet) Taktilt tecknande (tecknande hand i hand) Gester, pekningar, mimik Finskt (eller annat) teckenspråk, som har en grammatik som avviker från den i talat språk Talat språk Annat alternativ. Vad? Alltid Ofta Sällan Aldrig 14. Här kan du beskriva vad som påverkar valet av olika kommunikationssätt:
15. Vilka olika kommunikationssätt använder barnet/den unga med ci på fritiden utanför hemmet t.ex. i hobbyn? Bedöm alla alternativ. Alternativen har lottats i slumpmässig ordning. Tecken som stöd (enstaka tecken vid behov som ett partiellt stöd för talet) Cued speech Handalfabetet Talat språk Bildkommunikation Taktilt tecknande (tecknande hand i hand) Tecknat tal (tecknen följer det talade språkets ordföljd) Gester, pekningar, mimik Finskt (eller annat) teckenspråk, som har en grammatik som avviker från den i talat språk Annat alternativ. Vad? Alltid Ofta Sällan Aldrig 16. Har ci-barnet/den ci-unga under det senaste året använt utomstående kommunikationsstöd (t.ex. tolk) i situationer i familjen eller på fritiden? Ja, t.ex. i följande situationer: Kan inte säga. 17. Har barnet/den unga med ci rekommenderats tolktjänst? Ja. Vem har rekommenderat? Kan inte säga. 18. Har barnet/den unga beviljats rätt till tolktjänst? Ja Kan inte säga 19. Om barnet/den unga beviljats rätt till tolktjänst vilken tjänst gäller beslutet? Tolktjänst för hörselskadade Tolktjänst för hörselsynskadade Tolktjänst för talstörda Kan inte säga 20. Om barnet/den unga har beslut om tolktjänst bedöm hur många timmar i månaden han använder tolk i genomsnitt:
ÄNNU ETT PAR FRÅGOR OM KOMMUNIKATIONSSITUATIONEN OCH HABI LITERINGEN FÖRE OCH EFTER IMPLANTATOPERATIONEN Före implant a t opera tionen 21. Vilket var barnets/den ungas med ci huvudsakliga kommunikationssätt just före (den första) implantatoperationen? Det kan finnas flera svar. Alternativen har lottats i slumpmässig ordning. Bildkommunikation Taktilt tecknande (tecknande hand i hand) Tecknat tal (tecknen följer det talade språkets ordföljd) Handalfabetet Finskt (eller annat) teckenspråk, som har en grammatik som avviker från den i talat språk Gester, pekningar, mimik Talat språk Cued speech Tecken som stöd (enstaka tecken vid behov som ett partiellt stöd för talet) Annat alternativ. Vad? Alltid Ofta Sällan Aldrig 22. Vilka kommunikationssätt använde er familj med barnet/den unga med ci just före (den första) implantatoperationen? Det kan finnas flera svar. Alternativen har lottats i slumpmässig ordning. Finskt (eller annat) teckenspråk, som har en grammatik som avviker från den i talat språk Cued speech Taktilt tecknande (tecknande hand i hand) Gester, pekningar, mimik Talat språk Handalfabetet Tecknat tal (tecknen följer det talade språkets ordföljd) Bildkommunikation Tecken som stöd (enstaka tecken vid behov som ett partiellt stöd för talet) Annat alternativ. Vad? Alltid Ofta Sällan Aldrig 23. Har er familj före implantatoperationen fått (eller själv skaffat) undervisning/handledning i följande metoder som stöder kommunikationen eller i teckenspråk? Det kan finnas flera svar. Alternativen har lottats i slumpmässig ordning. Tecken som stöd (enstaka tecken vid behov som ett partiellt stöd för talet) Tecknat tal (tecknen följer det talade språkets ordföljd) Finskt (eller annat) teckenspråk, som har en grammatik som avviker från den i talat språk Cued speech Bildkommunikation Taktilt tecknande (tecknande hand i hand) Handalfabetet Annat alternativ. Vad? Ja säga Kan inte
24. Om du svarade jakande på ovanstående fråga, hur mycket fick eller skaffade sig er familj före implantatoperationen undervisning/handledning i metoder som stöder kommunikationen eller i teckenspråk? Svaret kan vara en uppskattning av antalet timmar, antalet kurser, namnen på kursavsnitten eller namnen på läroböcker eller elektriskt material (t.ex. vid självstudier). 25. Om du svarade jakande på ovanstående fråga (nr 23), på vilket sätt fick eller skaffade sig er familj före implantatoperationen undervisning/handledning i metoder som stöder kommunikationen eller i teckenspråk? 26. Har barnet/den unga beviljats någon av nedanstående habiliteringsformer före implantatoperationen? Bedöm alla alternativ Fysioterapi Verksamhetsterapi Talterapi Neuropsykologisk habilitering Psykoterapi Yrkeshabilitering Habilitering på institution Anpassningsträningskurs Annat, vad? Ja säga Kan inte 27. Om barnet/den unga beviljats anpassningsträningskurs(er) före implantatoperationen, var och av vem ordnades kursen (kurserna)? 28. Om barnet/den unga beviljats habilitering på institution före implantatoperationen, var ordnades habiliteringen och vilket var målet?
ef ter implant a t opera tionen 29. Vilka kommunikationssätt använde barnet/den unga med ci med familjen två år efter (den första) implantatoperationen? Bedöm alla alternativ. Alternativen har lottats i slumpmässig ordning. Taktilt tecknande (tecknande hand i hand) Cued speech Bildkommunikation Finskt (eller annat) teckenspråk, som har en grammatik som avviker från den i talat språk Gester, pekningar, mimik Tecken som stöd (enstaka tecken vid behov som ett partiellt stöd för talet) Talat språk Handalfabetet Tecknat tal (tecknen följer det talade språkets ordföljd) Annat alternativ. Vad? Alltid Ofta Sällan Aldrig 30. Vilka kommunikationssätt använde er familj med barnet/den unga med ci två år efter (den första) implantatoperationen? Bedöm alla alternativ. Alternativen har lottats i slumpmässig ordning. Handalfabetet Finskt (eller annat) teckenspråk, som har en grammatik som avviker från den i talat språk Cued speech Taktilt tecknande (tecknande hand i hand) Bildkommunikation Gester, pekningar, mimik Tecknat tal (tecknen följer det talade språkets ordföljd) Tecken som stöd (enstaka tecken vid behov som ett partiellt stöd för talet) Talat språk Annat alternativ. Vad? Alltid Ofta Sällan Aldrig 31. Har er familj efter implantatoperationen fått (eller själv skaffat) undervisning/handledning i följande metoder som stöder kommunikationen eller i teckenspråk efter implantatoperationen? Det kan finnas flera svar. Alternativen har lottats i slumpmässig ordning. Tecken som stöd (enstaka tecken vid behov som ett partiellt stöd för talet) Tecknat tal (tecknen följer det talade språkets ordföljd) Finskt (eller annat) teckenspråk, som har en grammatik som avviker från den i talat språk Cued speech Bildkommunikation Taktilt tecknande (tecknande hand i hand) Handalfabetet Annat alternativ. Vad? Ja säga Kan inte
32. Om du svarade jakande på ovanstående fråga, hur mycket fick eller skaffade sig er familj efter implantatoperationen undervisning/handledning i metoder som stöder kommunikationen eller i teckenspråk? Svaret kan vara en uppskattning av antalet timmar, antalet kurser, namnen på kursavsnitten eller namnen på läroböcker eller elektriskt material (t.ex. vid självstudier). 33. Om du svarade jakande på ovanstående fråga (nr 31), på vilket sätt fick eller skaffade sig er familj efter implantatoperationen undervisning/handledning i metoder som stöder kommunikationen eller i teckenspråk? 34. Har barnet/den unga beviljats någon av de nedanstående habiliteringsformerna efter implantatoperationen? Bedöm alla alternativ Fysioterapi Verksamhetsterapi Talterapi Neuropsykologisk habilitering Psykoterapi Yrkeshabilitering Habilitering på institution Anpassningsträningskurs Annat, vad? Ja säga Kan inte 35. Om barnet/den unga eller er familj beviljats en anpassningsträningskurs/-kurser efter implantatoperationen, var och av vem ordnades kursen (kurserna)? 36. Om barnet/den unga beviljats habilitering på institution efter implantatoperationen, var ordnades habiliteringen och vilket var målet?
VÅRA FÖLJANDE FRÅGOR GÄLLER STUDIER OCH ARBETSLIVET 37. Vilket av nedanstående alternativ beskriver bäst barnets/den ungas med ci situation för närvarande? Svara enligt januari 2012. Välj det lämpligaste alternativet. Går i skola/studerar Har ett jobb (övergå till fråga 40.) Ingetdera av ovanstående. Han... (Beskriv situationen.) Kan inte säga. 38. Om barnet/den unga med ci går i skola eller studerar, vilket stadium är det fråga om? - Svara enligt januari 2012. Välj det lämpligaste alternativet. Grundskolans lågstadium Grundskolans högstadium Gymnasium Yrkesskola Universitet/högskola Yrkeshögskola Folkhögskola Annan läroinrättning. Vilken? Kan inte säga. 39. Om barnet/den unga med ci går i skola eller studerar, en hurudan läroinrättning är det fråga om? - Svara enligt januari 2012. Välj det lämpligaste alternativet. Skola eller klass i den allmänna undervisningen Specialskola för hörselskadade Specialklass för hörselskadade Annat än specialskola eller -klass för hörselskadade Annan, vad? Kan inte säga. 40. Har barnet/den unga med ci i sin nuvarande läroinrättning eller på sitt jobb tillgång till en assistent/handledare/tolk som stöder kommunikationen eller den övriga verksamheten? Svara enligt januari 2012. Välj det lämpligaste alternativet. Ja: handledare (t.ex. teckenspråkshandledare). (Övergå till fråga 42.) Ja: assistent (t.ex. personlig assistent, klassassistent) Kan inte säga. Ja: tolk (t.ex. teckenspråkstolk, skrivtolk, taltolk) Ja: annat alternativ. Vad?
41. Om du besvarade ovanstående fråga jakande, beskriv vad som ingår i arbetsuppgifterna för den handledare/tolk som hjälper barnet/den unga med ci? Han/hon... Svara enligt januari 2012. Bedöm alla alternativ. Alternativen har lottats i slumpmässig ordning. skriver ned minnesanteckningar är en tolk som använder finskt (eller annat) teckenspråk är en tolk som använder tecken som stöd (producerar enskilda tecken som stöd för talet) är en taltolk (som upprepar och förtydligar det som sägs) är en tolk som använder cued speech undervisar/ger handledning i tecken/teckenspråk är en skrivtolk (skriver på en skärm det som sägs) är en tolk som tolkar till tecknat tal (tecknar tecknen i det talade språkets ordföljd) gör något annat än det som beskrivits ovan. Vad? Ja säga Kan inte 42. Vilka hjälpmedel som stöder kommunikationen eller strukturer som stöder hörseln har barnet/den unga med ci för närvarande tillgång till i läroinrättningen eller på jobbet? Svara enligt januari 2012. Bedöm olika alternativ. Alternativen har lottats i slumpmässig ordning. RT/FM-apparat (ett ljudöverföringssystem som stärker talet för den som använder hörapparat) (Huvudband) mikrofon+sändare (som stärker elevens eller lärarens tal för alla som är i samma utrymme) dokumentkamera ett rum där akustiken förbättrats Annat, vad/vilka? Ja säga Kan inte 43. Vilken service som stöder kommunikationen vore nödvändig för att barnet/den unga med ci skall klara studierna/arbetsuppgifterna i den nuvarande läroinrättningen/på det nuvarande jobbet? Svara enligt januari 2012. Bedöm olika alternativ. Alternativen har lottats i slumpmässig ordning. Ja säga Kan inte En som undervisar i tecken/teckenspråk En taltolk (som upprepar och förtydligar det som sägs) En skrivtolk (skriver på en skärm det som sägs) En tolk som tolkar till tecknat tal (tecknar tecknen i det talade språkets ordföljd) En tolk som använder finskt teckenspråk (teckenspråket har en egen grammatik som skiljer sig från den för talade språk) En tolk som använder cued speech En tolk som använder finlandssvenskt teckenspråk (teckenspråket har en egen grammatik som skiljer sig från den för talade språk) En som skriver ned minnesanteckningar En tolk som använder stödtecken (som tecknar enskilda tecken som partiellt stöd för talet) En assistent/handledare som... (Beskriv:) Annat förslag. Vad?
44. Vilken service som stöder hörseln vore nödvändiga för att barnet/den unga med ci skall klara studierna/arbetsuppgifterna i den nuvarande läroinrättningen/på det nuvarande jobbet? Svara enligt januari 2012. Bedöm olika alternativ. Alternativen har lottats i slumpmässig ordning. Förbättrad akustik i rummet RT/FM-apparat (ett ljudöverföringssystem som stärker talet för den som använder hörapparat) (Huvudband) mikrofon+sändare (som stärker elevens eller lärarens tal för alla som är i samma utrymme) Dokumentkamera En kartläggning av hörselförhållandena Annat, vad/vilka? Ja säga Kan inte VI FRÅGAR ÄNNU OM ERA TANKAR OM BARNETS/DEN UNGAS MED CI FRAMTID 45. Var bedömer du att barnet/den unga med ci är om fem år, våren 2017? Anteckna 1-2 alternativ. Alternativen har lottats i slumpmässig ordning. I en yrkesskola, i den allmänna undervisningen På ett universitet/en högskola I arbetslivet I gymnasiet i den allmänna undervisningen På grundskolans högstadium i den allmänna undervisningen I en yrkesskola för specialgrupper I gymnasiet i en specialklass för hörselskadade I en folkhögskola I en yrkeshögskola På grundskolans högstadium i en specialklass för hörselskadade I en annan läroinrättning. Vilken? Annat alternativ, vilket? Kan inte säga 46. Vilka av följande serviceformer som stöder kommunikationen bedömer du att barnet/den unga med ci behöver om fem år i sina studier, sitt arbete eller sina hobbyn? Bedöm alla alternativ. Alternativen har lottats i slumpmässig ordning. En tolk som använder finskt teckenspråk (teckenspråket har en egen grammatik som skiljer sig från den för talade språk) En skrivtolk (skriver på en skärm det som sägs) En som skriver ned minnesanteckningar En taltolk (som upprepar och förtydligar det som sägs) En tolk som tolkar till tecknat tal (tecknar tecknen i det talade språkets ordföljd) En tolk som använder cued speech En tolk som använder stödtecken (som tecknar enskilda tecken som partiellt stöd för talet) En tolk som använder finlandssvenskt teckenspråk (teckenspråket har en egen grammatik som skiljer sig från den för talade språk) En assistent/handledare som... (Beskriv:) Annat förslag. Vad? Ja säga Kan inte
47. Om barnet/den unga med ci om fem år behöver tolktjänst eller annan service som stöder kommunikationen beskriv med exempel i vilka sammanhang servicen behövs: 48. Vilka av nedanstående habiliteringsformer bedömer du att barnet/den unga behöver om fem år? Bedöm alla alternativ. Ja säga Kan inte Fysioterapi Verksamhetsterapi Talterapi Neuropsykologisk habilitering Psykoterapi Yrkeshabilitering Habilitering på institution Anpassningsträningskurs Annat, vad? VI FRÅGAR ÄNNU ANDRA BAKGRUNDSFAKTA 49. Barnets/den ungas med ci kön: Kvinna Man 50. På vilket universitetssjukhus är barnet/den unga med ci för närvarande patient? Helsingfors Universitets Centralsjukhus Åbo universitetscentralsjukhus Uleåborgs universitetssjukhus Tammerfors universitetssjukhus Kuopio universitetssjukhus 51. Vet man orsaken till barnets/den ungas hörselskada?. Ja. Orsaken till hörselskadan är: Kan inte säga
52. Har barnet/den unga med ci övriga svårigheter utom hörselskadan? Vilka? Svaren kan vara flera. Har inte övriga svårigheter Synskada Syndrom, vilket? Utvecklingsstörning Framåtskridande sjukdom, vilken? Svårigheter som kan ansluta sig till autism Speciella svårigheter i den språkliga utvecklingen Lässvårigheter Misstanke om ytterligare svårigheter men inte officiell diagnos. Hurudana svårigheter? Beskriv: Andra svårigheter, vilka? Vet inte/kan inte säga 53. Hörselskadans eventuella progrediering före implantatoperationen. Välj det lämpligaste alternativet. Inte progredierande hörselskada Hörselskadan har progredierat i den tidiga barndomen och lett till implantatoperation före 5-årsåldern Hörselskadan har progredierat och lett till implantatoperation i 5-9 årsåldern Hörselskadan har progredierat och lett till implantatoperation i 10-15årsåldern Hörselskadan har progredierat och lett till implantatoperation i en ålder över 15 år Vet inte. 54. Vilket av nedanstående alternativ beskriver bäst hur barnet/den unga för närvarande använder kokleaimplantatet och/eller hörapparat Välj det lämpligaste alternativet. Kokleaimplantat på ena örat, inte hörapparat på det andra örat Kokleaimplantat på ena örat och hörapparat på det andra örat Kokleaimplantat på bägge öronen Annat alternativ, vad? Kan inte säga 55. När barnet/den unga började använda hörapparat(er), var hörapparaten (hörapparaterna) bara på ena örat på bägge öronen Kan inte säga. 56. Om barnet/den unga med ci dessutom har hörapparat, i vilken ålder provades hörapparaten/hörapparaterna in? år månader Kan inte säga.
57. På vilket sätt använde barnet/den unga med ci hörapparaten/hörapparaterna före implantatoperationen? Välj det lämpligaste alternativet Prövade hörapparaten i några månader Använde hörapparat regelbundet bara på ena örat Använde hörapparat regelbundet på bägge öronen Kan inte säga. 58. Hur ofta använder barnet/den unga implantatet? Välj det lämpligaste alternativet Regelbundet (över 8 t./dag) Några timmar om dagen (t.ex. i skolan) Slumpmässigt (sällan) Använder inte implantat Kan inte säga 59. Här kan du beskriva i hurudana situationer barnet/den unga med ci inte använder implantatet: 60. Har du tankar om hur habiliteringen, stödandet av kommunikationen eller studierna kunde utvecklas för barnets/den ungas del? Du kan här också skriva andra tankar som den här enkäten har väckt.
DELTAGANDET I FORTSÄTTNINGSDELEN AV VÅR FORSKNING 61. Ställer ni upp på en personlig intervju som görs efter den här enkäten och vars syfte är att klarlägga barns/ungas med ci (eventuella) behov som ansluter sig till stödandet av kommunikationen och habiliteringen? Strävan är att i intervjun fråga barnen/de unga själva om deras behov. Intervjun tar ca 45-60 minuter. Intervjuaren representerar yrkeshögskolan Humak. Ja. Jag skriver mina kontaktuppgifter nedan.. Vi ställer inte upp på en intervju. 62. Om ni är villig att ställa upp på en intervju så ge här det minderåriga ci-barnets/den minderåriga ci-ungas MÅLSMANS KONTAKTUPPGIFTER Förnamn Tillnamn Mobiltelefon / E-post Adress Postnummer Postanstalt 63. Hur vill ni bli kontaktade för överenskommelse om intervjun? Per e-post Per telefon Per brev Ni kom väl ihåg att i början på blanketten anteckna koden som finns uppe i hörnet på följebrevet? Ett varmt tack för att ni tog er tid att svara! Alla svar sparas och behandlas med respekt för integritetsskyddet och rapporteras sakenligt så att de som svarat på intet sätt kan identifieras.