Examensstadga för Aalto-universitetets tekniska högskola Godkänd av Tekniska högskolans styrelse den 13 december 2004 (uppdaterad t.o.m. 14.12.

TEKNISKA HÖGSKOLAN Förvaltningsavdelningen INNOFFICIELL ÖVERSÄTTNING Examensstadgan för Aalto-universitetets tekniska högskola har upphävts fr.o.m. 1.8.2011 då examensstadgorna för Högskolan för elektroteknik, Högskolan för ingenjörsvetenskaper, Högskolan för kemiteknik och Högskolan för teknikvetenskaper trädde i kraft. Examensstadga för Aalto-universitetets tekniska högskola Godkänd av Tekniska högskolans styrelse den 13 december 2004 (uppdaterad t.o.m. 14.12.2009) 1 KAPITLET Allmänna bestämmelser 1 Uppgifter Aalto-universitetets tekniska högskola, nedan högskolan, meddelar på forskning grundad högsta undervisning i teknik och arkitektur. Vid högskolan ges grund-, forskar- och vuxenutbildning. Vid högskolan kan avläggas examina enligt 2 samt bedrivas fristående studier och avläggas studiehelheter som inte hör till examina. 2 Examina Vid högskolan kan som lägre grundexamen (lägre högskoleexamen) avläggas teknologie kandidatexamen och som högre grundexamina (högre högskoleexamina) diplomingenjörs-, arkitekt- och landskapsarkitektexamen och som forskarexamina teknologie licentiatexamen, teknologie doktorsexamen och filosofie doktorsexamen enligt universitetslagen av den 24 juli 2009 (558/2009) jämte ändringar, enligt statsrådets förordning av den 19 augusti 2004 om universitetsexamina (794/2004), nedan examensförordningen, och enligt denna examensstadga. I denna examensstadga avses med lägre högskoleexamen endast lägre högskoleexamen vid universitet och med högre högskoleexamen endast högre högskoleexamen vid universitet. 3 Ordnande av utbildning som leder till examen

2 Den utbildning som leder till grundexamina planeras och anordnas i form av examensprogram med inriktning på någon yrkessektor som förutsätter tekniskvetenskaplig sakkunskap. Ett examensprogram är en målinriktad studiehelhet, som planeras och anordnas genom samarbete mellan olika enheter vid universitetet och som inriktas på någon yrkessektor som förutsätter teknisk-vetenskaplig sakkunskap, och på utvecklandet av denna sektor. [Styrelsen fastställer för varje examensprogram en fakultet som ansvarar för administrationen av programmet.] Fakulteten fastställer för varje examensprogram ett utbildningsråd som ansvarar för programmets innehåll och utveckling. Fakulteten fastställer för varje examensprogram en professor som ansvarar för det. (10.12.2007) Det anges skilt vilka examina de olika examensprogrammen leder till. Den utbildning som leder till forskarexamina planeras och anordnas för olika forskningsområden. Fakulteten fastställer inom varje forskningsområde för forskarutbildningen en professor som ansvarar för det. (10.12.2007) Den utbildning som leder till examen kan genomföras i samarbete med en eller flera högskolor inom Aalto-universitetet eller med ett eller flera andra universitet. 4 Poängsättning av studierna Studierna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng (sp). 5 Studiehelheter inom grundexamina De matematisk-naturvetenskapliga och övriga grundstudier som ingår i lägre grundexamen och som förutsätts i examensprogrammet samt eventuella konststudier i anslutning till dem omfattar 75 85 studiepoäng. En väsentlig del av ämnesstudierna och de fördjupade studierna inom grundexamina består av studiehelheter omfattande 20 studiepoäng (moduler): inom programmen för lägre grundexamen grund- och fortsättningsmoduler och i programmen för högre grundexamen dessutom fördjupade moduler och i vissa fall även specialmoduler. I grundexamen kan inte ingå någon sådan fortsättningsmodul eller fördjupad modul där den föregående grundeller fortsättningsmodulen inte har fullgjorts. I lägre grundexamen ingår dessutom en modul för gemensamma studier enligt examensprogrammet och i högre grundexamen studier i vetenskapsmetodik. Fritt valbara studier och lärdomsprov ingår i både lägre och högre grundexamina. För lägre och högre grundexamina fullgör de studerande huvudoch biämnesstudier enligt vad som bestäms nedan.

3 [Styrelsen godkänner huvudämnena för examina och fastställer vilken fakultet som ansvarar för huvudämnet.] (10.12.2007) 6 Kurser Den undervisning som högskolan ordnar genomförs i form av kurser. Kurserna enligt examensprogrammen är obligatoriska, alternativt valbara eller fritt valbara. De moduler som nämns i 5 består av kurser. En kurs skall omfatta minst 1 studiepoäng. Kurserna skall planeras så att det studiepoäng som uttrycker omfattningen kan anges i heltal.

4 7 Studerande Vid högskolan finns examensstuderande och fristående studerande. Examensstuderandena avlägger lägre grundexamen eller högre grundexamen eller bedriver forskarstudier i enlighet med för vilken examen eller vilka examina högskolan har antagit dem som studerande. Examensstuderande skall varje år anmäla sig som närvarande eller frånvarande på det sätt som Aalto-universitetet bestämmer. En studerande som inte anmäler sig mister sin studierätt. Den som mist sin studierätt kan ansöka om förnyad studierätt. En examensstuderande kan vid högskolan ha endast en gällande studierätt åt gången antingen för lägre och högre grundexamen som leder till samma högre grundexamen eller för enbart högre grundexamen. En examensstuderande kan vid högskolan ha endast en gällande forskarstudierätt åt gången. En examensstuderande kan endast avlägga en forskarexamen på samma nivå vid högskolan. (15.12.2008) En examensstuderandes studierätt upphör när han eller hon har avlagt den examen som legat till grund för studierätten. En examensstuderande kan avstå från sin rätt att avlägga examen genom att lämna in en skriftlig anmälan till högskolan. Rätten att avlägga examen antecknas ha upphört på anmälningsdagen. En fristående studerande får under en bestämd tid bedriva de studier vid högskolan för vilka han eller hon har antagits som fristående studerande. 8 Studiehandledning Varje grundexamensstuderande skall ha en tutorlärare som handleder studierna och som utses av den fakultet som ansvarar för administrationen av examensprogrammet. Tutorläraren skall ha avlagt högre högskoleexamen. Fakulteterna ordnar dessutom annan studiehandledning. (10.12.2007) Varje grundexamensstuderande skall ha en individuell studieplan som fastställts av universitetet. Av planen framgår studiernas innehåll och den ordning i vilken de fullgörs. Studeranden har rätt att bedriva sina studier i enlighet med planen. Närmare bestämmelser om den individuella studieplanen finns i 7 kap. 9 Språkkunskaper En studerande skall i de studier som ingår i lägre eller högre grundexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat 1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt 6 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda

5 (424/2003) krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter, och som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt 2) sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning. En studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska eller som har fått sin skolutbildning utomlands skall i de studier som ingår i lägre eller högre grundexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat endast de språkkunskaper som förutsätts i 1 mom. 2 punkten. Om en studerande som har antagits för att avlägga en lägre och högre grundexamen har befriats från kravet på språkkunskaper enligt 1 mom. 1 punkten i dess helhet på basis av 2 mom. eller endast i fråga om det språk i vilket studeranden skall visa prov på kunskaper i det andra inhemska språket, skall han eller hon i samband med avläggandet av lägre grundexamen dessutom avlägga språkstudier på minst 2 studiepoäng i ett fritt valbart språk. Dessa studier kan inte avläggas i studerandens eget skolbildningsspråk. (15.12.2008) 2 KAPITLET Lägre grundexamen 10 Mål för lägre grundexamen Den utbildning som leder till lägre grundexamen skall ge den studerande 1) grunderna i de studier som hör till examensprogrammet och förutsättningar att följa utvecklingen på området, 2) förmåga till vetenskapligt tänkande och de kunskaper och färdigheter som krävs för ett vetenskapligt arbetssätt eller för konstnärligt arbete, 3) förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för kontinuerligt lärande, 4) förmåga att förstå och specificera teknikens inverkan och i vilken grad den kan utnyttjas, 5) förmåga till samarbete och målmedvetet grupparbete, 6) förmåga att tillämpa inhämtade kunskaper i arbetslivet, 7) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper. (11.12.2006) Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet samt på praxis inom området. 11 Omfattningen av lägre grundexamen De studier som krävs för lägre grundexamen omfattar 180 studiepoäng. Utbildningen skall ordnas så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.

12 Lägre grundexamens uppbyggnad 6 I de studier som leder till lägre grundexamen ingår 1) en modul för de matematisk-naturvetenskapliga och andra grundstudier som förutsätts i examensprogrammet samt eventuella konststudier i anslutning till dem (75-85 sp), 2) en modul för gemensamma studier enligt examensprogrammet (15-25 sp), 3) tre moduler av vilka minst en skall vara en fortsättningsmodul som hör till det egna examensprogrammet (20 + 20 + 20 sp), 4) fritt valbara studier (minst 10 sp), samt 5) ett kandidatseminarium med tillhörande kandidatarbete (totalt 10 sp). (9.3.2009) Den totala omfattningen av studierna i modulerna, som presenteras i 1 mom. 1 och 2 punkt, är 100 sp. (9.3.2009) Ämnesstudier och vetenskapliga grundstudier ingår i modulerna. Huvudämnet i lägre grundexamen består av den grundmodul som ingår i examensprogrammet och av dess fortsättningsmodul. Biämnet består av en annan grundmodul eller en annan fortsättningsmodul som grundar sig på grundmodulen i huvudämnet. Med avvikelse från I mom. 3 punkt ingår tre grundmoduler i examensprogrammen för arkitektur och landskapsarkitektur i lägre grundexamen, varvid det inte bildas ett huvud- och biämne i examen som avses i 4 mom. (2.5.2005) (9.3.2009) 13 Avläggande av lägre grundexamen För examen skall den studerande fullgöra de studier som avses i 12. Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och kandidatarbetet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 9. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i finska eller svenska. Fakulteten bestämmer särskilt vilket språk som skall användas i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 9 1 mom. (10.12.2007) 14 Kandidatseminarium Kandidatseminariet och det kandidatarbete som ingår i det utgör en studiehelhet som behandlar vetenskapligt tänkande, informationssökning, strukturering och behandling av information samt språkliga och kommunikativa färdigheter. Beträffande studerande inom arkitektur och landskapsarkitektur omfattar studiehelheten dessutom konstnärliga uttrycksmedel.

7 Det utbildningsråd som ansvarar för examensprogrammet inom lägre grundexamen skall utse en ansvarslärare för kandidatseminariet. (10.12.2007) I samband med kandidatseminariet avläggs ett skriftligt mognadsprov. Utöver den undervisning i anslutning till examensprogrammet som fakulteten anordnar omfattar kandidatseminariet undervisning som tillhandahålls av universitetets språkcentrum och bibliotek och som kan anordnas samtidigt för flera kandidatseminarier. (10.12.2007) Ledande dekanus för högskolan meddelar närmare föreskrifter om kandidatseminarierna och om ansökan till dem. (11.12.2006) 15 Kandidatarbete Kandidatarbetet utförs inom ett ämnesområde som ansluter sig till området för examensprogrammet. Den handledare som utsetts av den ansvariga läraren för kandidatseminariet och den studerande kommer sinsemellan överens om ämnet i början av kandidatseminariet. Handledaren skall följa hur kandidatarbetet framskrider och stödja den studerande under arbetets gång. Den ansvariga läraren för kandidatseminariet beslutar om godkännande av arbetet och ger ett vitsord för detta. Kandidatarbetet presenteras för kandidatseminariet. Kandidatarbetet avfattas på finska eller svenska. Med samtycke av den ansvariga läraren för kandidatseminariet får en studerande som avses i 9 2 mom. avfatta arbetet även på något annat språk. Kandidatarbetet är ett offentligt lärdomsprov, som skall finnas framlagt på fakulteten. (10.12.2007) 16 Påvisande av språkkunskaper De utmärkta muntliga och skriftliga språkkunskaper som krävs med stöd av 9 1 mom. 1 punkten och som är nödvändiga med tanke på det egna området visas genom att det skriftliga mognadsprovet i anslutning till kandidatarbetet avläggs på det inhemska språk på vilket den studerande har fått sin skolutbildning. Sådana i föregående moment nämnda nöjaktiga muntliga och skriftliga språkkunskaper som krävs på basis av 9 1 mom. 1 punkten i examensstadgan och som är nödvändiga med tanke på det egna fackområdet kan ådagaläggas genom att avlägga prov i det andra inhemska språket vid universitetet, en bestämd kurs i det andra inhemska språket eller motsvarande prov i det andra inhemska språket vid någon annan högskola. Ledande dekanus vid högskolan kan godkänna även andra sätt att visa de språkkunskaper som krävs. (15.12.2008) 17

Påvisande av kunskaper i främmande språk 8 En studerande skall ådagalägga sådana skriftliga och muntliga kunskaper i ett främmande språk som ingår i en undervisningsplan och som fyller kraven i 9 1 mom. 2 punkten i examensstadgan. (2.5.2005) (15.12.2008) De språkkunskaper som enligt föregående moment krävs av den studerande visas genom avläggande av den kurs eller de kurser i det främmande språket som universitetets språkcentrum anvisar för ändamålet. I studierna betonas särskilt behärskning av utbildningsområdets språk. Om det vid högskolan finns ett särskilt prov för påvisande av språkkunskaper i ett visst främmande språk, kan de språkkunskaper som krävs visas helt eller delvis genom att provet avläggs. Ledande dekanus för högskolan kan godkänna även andra sätt att visa de språkkunskaper som krävs. (2.5.2005) 18 Praktik I lägre grundexamen kan i enlighet med examensprogrammet ingå praktik som utvecklar sakkunskapen. Obligatorisk praktik ingår i grundstudierna och frivillig praktik ingår i de fritt valbara studierna. En skriftlig utredning om praktiken skall alltid lämnas in till fakulteten, som godkänner praktiken och studiepoängen för den. (10.12.2007) Praktiken skall ledas av en person som är insatt i de arbetsuppgifter som praktiken gäller. Ledande dekanus för högskolan godkänner närmare föreskrifter för praktiken. 19 Betyg över lägre grundexamen Dekanus vid fakulteten utfärdar ett examensbetyg för den som avlagt teknologie kandidatexamen på det sätt som avses i 13. (10.12.2007) 20 Avläggande av examen med utmärkta insikter Om den studerande genom sina studieprestationer gett bevis på synnerligen goda insikter och i sitt kandidatarbete mognad och omdömesförmåga, kan i betyget för teknologie kandidatexamen nämnas att examen avlagts med utmärkta insikter.

9 Det utbildningsråd som ansvarar för examensprogrammet inom lägre grundexamen beslutar om huruvida omnämnandet med utmärkta insikter skall ges. (10.12.2007) Omnämnandet kan ges om den med antalet studiepoäng vägda heltalsdelen av medeltalet för de kurser som hör till examen är 4,0 eller större och vitsordet för kandidatarbetet är med beröm godkänd. Om endast skalan godkänd - underkänd har använts vid bedömningen av en kurs, beaktas inte denna kurs när medeltalet uträknas. (12.2.2007) Om en del av de studier som ingår i den studerandes examen har fullgjorts utanför högskolan, skall omnämnandet med utmärkta insikter vanligen inte ges, om inte minst hälften av examen, bortsett från kandidatarbetet, har avlagts vid högskolan. 3 KAPITLET Högre grundexamen 21 Mål för högre grundexamen Utbildningen skall ge den studerande 1) goda kunskaper i det huvudämne som hör till examensprogrammet, 2) förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder eller färdigheter för självständigt och krävande konstnärligt arbete samt färdigheter för kontinuerligt och flexibelt lärande, 3) förmåga att förstå problem inom sitt område med tanke på användarna, de tekniska systemen, samhällssystemen och miljön, 4) förutsättningar att vara verksam i arbetslivet som sakkunnig inom sitt område och på ett sätt som utvecklar området, 5) goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper (11.12.2006), samt 6) färdigheter för vetenskaplig eller konstnärlig forskarutbildning. Utbildningen baserar sig på vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet samt praxis inom området. 22 Omfattningen av högre grundexamen De studier som krävs för högre grundexamen omfattar 120 studiepoäng. Utbildningen skall ordnas så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två läsår.

23 Högre grundexamens uppbyggnad 10 I de studier som leder till högre grundexamen ingår 1) studier i vetenskapsmetodik (10 sp), 2) tre moduler av vilka minst en skall vara en fördjupad modul i huvudämnet enligt det egna examensprogrammet och varav högst en kan vara en grundmodul (20 + 20 + 20 sp), 3) fritt valbara studier (minst 20 sp), samt 4) ett diplomarbete (30 sp). (2.5.2005) Ämnesstudier och fördjupade studier ingår i modulerna. Uppbyggnaden av ett examensprogram som genomförts i samarbete med högskolorna inom Aalto-universitetet eller andra universitet kan av grundad anledning avvika från den som anges i mom. 1. (11.12.2006) 24 Huvud- och biämne Studierna i huvudämnet för högre grundexamen baserar sig på ämnesstudier som till sitt innehåll är ändamålsenligt inriktade. Den studerandes huvudämne består av tre moduler som hör till examensprogrammet: den grundmodul som fullgjorts i samband med lägre eller högre grundexamen och dess fortsättningsmodul samt en fördjupad modul av den nämnda fortsättningsmodulen. Även om den studerande fullgör flera fördjupade moduler som baserar sig på samma fortsättningsmodul ingår endast ett huvudämne i examen. Den studerandes studier bildar ett biämne, om han eller hon fullgör en av följande tvåmoduls-kombinationer som inte hör till huvudämnet: en grundmodul och dess fortsättningsmodul eller en fortsättningsmodul och dess fördjupade modul. Fakulteten kan av grundad anledning som biämne godkänna andra tvåmodulskombinationer som består av grund-, fortsättnings-, fördjupade eller specialmoduler. Åtminstone den ena av de två modulerna skall vara antingen en fortsättnings-modul eller en fördjupad modul. Den studerande kan välja biämne även från andra examens-program, en annan högskola vid Aalto-universitetet eller ett annat inhemskt eller utländskt universitet, förutsatt att det godkänns i den studerandes individuella studieplan. (10.12.2007) Med avvikelse från den ovannämnda 2 mom. kan den studerandes huvudämne bildas av en grundmodul, en fördjupande modul och en specialmodul eller en fördjupande modul som är anvisad av fakulteten, ifall fortsättningsmodulen mellan grundmodulen och den fördjupande modulen bekräftas i den studerandes individuella studieplan tillhöra det i 3 mom. syftade biämnet. (2.5.2005) (10.12.2007) Det utbildningsråd som ansvarar för examensprogrammet inom högre grundexamen bestämmer vid behov hur tidigare studier för studerande som antagits till högskolan för att direkt avlägga högre grundexamen motsvarar de moduler som bildar huvud- och biämne. (10.12.2007) Samma moduler får inte ingå i den studerandes huvud- och biämne.

25 Avläggande av högre grundexamen 11 För examen skall den studerande fullgöra de studier som avses i 23. Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 9. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i finska eller svenska. En studerande behöver inte visa kunskaper i finska eller svenska i ett mognadsprov för högre grundexamen, om denna avläggs på samma språk, och om han eller hon har visat språkkunskaperna i ett mognadsprov för teknologie kandidatexamen eller någon annan lägre högskoleexamen. Fakulteten bestämmer särskilt vilket språk som skall användas i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 9 1 mom. (10.12.2007) 26 Diplomarbete Diplomarbetet utförs inom ett ämnesområde som ansluter sig till huvudämnet. Den lärare till vars område ämnesområdet hör och den studerande kommer sinsemellan överens om ämnet. Av grundad anledning kan det utbildningsråd som ansvarar för examensprogrammet inom högre grundexamen också ge tillstånd att utföra diplomarbetet inom ett ämnesområde som hör till biämnet. Ämnet och språket fastställs av det utbildningsråd som ansvarar för examensprogrammet inom högre grundexamen, som också utnämner en examinator och en eller två handledare för diplomarbetet. Det utbildningsråd som ansvarar för examensprogrammet inom högre grundexamen kan vid behov bestämma att examinatorn för diplomarbetet också skall fungera som handledare. För diplomarbeten inom arkitektur eller landskapsarkitektur utnämner det utbildningsråd som ansvarar för examensprogrammet inom högre grundexamen även en granskare som gjort sig förtrogen med ämnesområdet i diplomarbetet och som inte agerat som examinator eller handledare för ifrågavarande diplomarbete. Det utbildningsråd som ansvarar för examensprogrammet inom högre grundexamen beslutar om godkännande av arbetet och ger ett vitsord för detta efter att ha gjort sig förtrogen med examinatorns eller den ovan nämnda granskarens skriftliga utlåtande. (10.12.2007) (8.6.2009) Examinatorn för diplomarbetet skall vara professor vid högskolan och handledaren skall ha minst högre högskoleexamen. Det utbildningsråd som ansvarar för examensprogrammet inom hög-re grundexamen kan av grundad anledning som examinator för diplomarbetet utnämna även en docent vars anställningsförhållande utgör huvudsyssla vid högskolan. Granskaren för diplomarbetet, som avses i 1 mom., skall ha minst högre högskoleexamen eller vara

12 utnämnd till professor vid något universitet. (11.12.2006) (10.12.2007) (8.6.2009) Den studerande skall visa mognad vid behandlingen av ämnet. I diplomarbetet ingår ett seminarieföredrag eller motsvarande presentation. Anhållan om ämne för diplomarbetet kan göras efter det att teknologie kandidatexamen och minst 45 studiepoäng av högre högskoleexamen har avlagts. Examinatorn kommer tillsammans med den studerande överens om den erforderliga tiden för diplomarbetet. Den föreskrivna tiden är högst ett år. Om diplomarbetet inte har inlämnats till granskning inom den utsatta tiden, förfaller ämnet och den studerande skall hos det utbildningsråd som ansvarar för examensprogrammet inom högre grundexamen anhålla om ett nytt ämne för diplomarbetet. Medan diplomarbetet utförs skall examinatorn ge den studerande möjlighet att lämna en redogörelse för hur arbetet framskrider. Examinatorn kommenterar redogörelsen. Examinatorn kan på motsvarande sätt begära att den studerande avger en utredning över hur arbetet framskrider. En skriftlig anhållan om bedömning och godkännande av diplomarbetet skall inlämnas till det utbildningsråd som ansvarar för examensprogrammet inom högre grundexamen. Examinatorn skall framlägga sitt skriftliga utlåtande med motiveringar och förslag till bedömning i regel inom en månad från det att arbetet har inlämnats. Granskaren för diplomarbetet, som avses i 1 mom., skall framlägga sitt skriftliga utlåtande med motiveringar och förslag till bedömning inom två veckor från det att arbetet har inlämnats och presenterats i fakulteten. Granskaren för diplomarbetet, som avses i 1 momentet, skall framlägga sitt skriftliga utlåtande med motiveringar inom två veckor från det att arbetet har inlämnats och presenterats vid fakulteten samt ge sitt förslag till vitsord före bedömningen av arbetet görs. (10.12.2007) (8.6.2009) Diplomarbetet är ett offentligt lärdomsprov, som skall finnas framlagt på fakulteten. Diplomarbetet skall inlämnas i minst två exemplar. (10.12.2007) Ledande dekanus för högskolan godkänner närmare föreskrifter för diplomarbetet. 27 Påvisande av språkkunskaper De utmärkta muntliga och skriftliga språkkunskaper som krävs med stöd av 9 1 mom. 1 punkten och som är nödvändiga med tanke på det egna området visas genom att det skriftliga mognadsprovet i anslutning till diplomarbetet avläggs på det inhemska språk på vilket den studerande har fått sin skolutbildning. Om den studerande redan har visat sina språkkunskaper i ett mognadsprov för teknologie kandidatexamen eller någon annan lägre högskoleexamen, behöver han eller hon i enlighet med 25 4 mom. inte längre visa sina kunskaper i mognadsprovet för högre grundexamen.

13 De nöjaktiga muntliga och skriftliga språkkunskaper som krävs enligt den i föregående moment nämnda 9 1 mom. 1 punkten i examensstadgan och som är nödvändiga med tanke på det egna området visas på det sätt som föreskrivs i 16 2 mom. Om den studerande redan har visat sina språkkunskaper i samband med avläggande av teknologie kandidatexamen eller någon annan lägre högskoleexamen, behöver han eller hon inte längre visa språkkunskaperna i samband med avläggande av högre grundexamen. 28 Påvisande av kunskaper i främmande språk En studerande skall ådagalägga sådana skriftliga och muntliga kunskaper i ett främmande språk som ingår i en undervisningsplan och som fyller kraven i 9 1 mom. 2 punkten i examensstadgan. (2.5.2005) (15.12.2008) De språkkunskaper som krävs av den studerande enligt föregående moment visas på det sätt som föreskrivs i 17 2 mom. Om den studerande redan har visat sina språkkunskaper i samband med avläggande av teknologie kandidatexamen eller någon annan lägre högskoleexamen, behöver han eller hon inte längre visa språkkunskaperna i samband med avläggande av högre grundexamen. 29 Praktik I högre grundexamen kan i enlighet med examensprogrammet ingå praktik som fördjupar sakkunskapen. Obligatorisk praktik ingår i någon av de moduler som nämns i 23 1 mom. 2 punkten och frivillig praktik ingår i de fritt valbara studierna. En skriftlig utredning om praktiken skall alltid lämnas in tillfakulteten, som godkänner praktiken och studiepoängen för den. (10.12.2007) Praktiken skall ledas av en person som är insatt i de arbetsuppgifter som praktiken gäller. Ledande dekanus för högskolan godkänner närmare föreskrifter för praktiken. 30 Betyg över högre grundexamen Ledande dekanus för högskolan utfärdar ett examensbetyg för den som avlagt diplomingenjörs-, arkitekt- eller landskapsarkitektexamen på det sätt som avses i 25. (10.12.2007) 31 Avläggande av examen med utmärkelse

14 Om den studerande genom sina studieprestationer gett bevis på synnerligen goda insikter och i sitt diplomarbete särskild mognad och omdömesförmåga, kan i examensbetyget för diplomingenjör, arkitekt eller landskapsarkitekt omnämnas att examen har avlagts med utmärkelse. Det utbildningsråd som ansvarar för examensprogrammet inom högre grundexamen beslutar om huruvida omnämnandet med utmärkelse skall ges. (10.12.2007) Omnämnandet kan ges om den med antalet studiepoäng vägda heltalsdelen av medeltalet för de kurser, förutom diplomarbetet, som hör till examen är 4,0 eller större och dessutom vitsordet för diplomarbetet är 4,0 eller högre. Om endast skalan godkänd - underkänd har använts vid bedömningen av en kurs, beaktas inte denna kurs när medeltalet uträknas. Om en del av de studier som ingår i den studerandes examen har fullgjorts utanför högskolan, skall omnämnandet med utmärkelse vanligen inte ges, om inte minst hälften av examen, bortsett från diplomarbetet, har avlagts vid högskolan. 4 KAPITLET Teknologie licentiat-, teknologie doktors- och filosofie doktorsexamen 32 Anordnande av forskarutbildning Vetenskaplig forskarutbildning planeras och anordnas i form av helheter för olika forsknings-områden. Målsättningen är att utveckla ett vetenskapligt tänkande och nya kunskaper inom något teknisk-vetenskapligt ämnesområde. [Styrelsen godkänner forskningsområdena för forskar-utbildningen på förslag av fakulteten.] Utbildningshelheterna kan vid behov genomföras som ett samarbete mellan olika fakulteter och högskolor vid Aaltouniversitet samt andra universitet. (6.2.2006) (10.12.2007) Som forskarexamina vid högskolan avläggs i regel teknologie licentiatexamina och teknologie doktorsexamina. Rätt att avlägga filosofie doktorsexamen kan dock beviljas av särskilda skäl. 33 Behörighet för forskarutbildning Behörig för vetenskaplig forskarutbildning är den som har avlagt lämplig högre högskoleexamen, lämplig högre yrkeshögskoleexamen, en utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier eller som annars konstateras besitta tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna. Fakulteten organiserar antagningen av studerande till utbildningshelheterna. (10.12.2007)

15 Fakulteten kan ställa krav på förkunskaper och på att avlägga andra kompletterande studier samt förutsätta vissa minimikrav på vitsorden i den examen som ger behörighet på så sätt som det särskilt bestäms. (10.12.2007) 34 Mål för forskarutbildningen Målet för forskarutbildningen är att den studerande 1) grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och dess samhälleliga betydelse och uppnår förmåga att inom detta forskningsområde självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder och skapa ny vetenskaplig kunskap, 2) gör sig väl förtrogen med utvecklingen, grundproblemen och forskningsmetoderna inom det egna området, samt 3) förvärvar en sådan kännedom om allmän vetenskapsteori och om andra vetenskapsområden anslutna till det egna forskningsområdet som gör det möjligt att följa utvecklingen inom dem. Beträffande arkitektur och landskapsarkitektur kan målet för forskarutbildningen dessutom vara att den studerande har förmåga att grundligt förstå vilken ställning det konstnärliga sättet att uttrycka sig har i problemställningen för forskningsämnet. 35 Studier inom forskarutbildning Studierna inom forskarutbildningen genomförs i form av moduler. Den som antagits till forskarutbildning skall 1) fullgöra studier som handlar om förberedelse inför vetenskapligt arbete, tillämpning av forskningsresultat och förmedling av forskningsresultat (5 15 sp), 2) i större omfattning och djupare än inom grundutbildningen göra sig förtrogen med något forskningsområde (30 40 sp), samt 3) göra sig förtrogen med åtminstone ett ämnesområde som stöder avhandlingsarbetet (10 20 sp). Ovannämnda studier omfattar sammanlagt 60 studiepoäng. (22.10.2007) För avläggande av de examina som nämns i 37 och 40 kan fakulteten bestämma att den som antagits till forskarutbildning skall fullgöra även andra studier. (10.12.2007)

16 36 Studiernas innehåll och lärdomsprov Fakulteten fastställer den studerandes forskningsområde. (10.12.2007) Fakulteten fastställer innehållet i modulerna enligt 35 1 och 2 punkten på framställning av den professor som ansvarar för forskningsområdet, och innehållet i modulen enligt 3 punkten på framställning av den professor som fakulteten särskilt utnämnt att ansvara för modulen. (10.12.2007) Fakulteten godkänner ämnet för avhandlingsarbetet, utser en examinator och två eller flera handledare för arbetet och beslutar om arbetets språk samt om granskning och godkännande av arbetet. (10.12.2007) Examinatorn för avhandlingsarbetet skall vara professor vid högskolan och handledaren skall ha avlagt forskarexamen. Examinatorn kan vid behov också fungera som handledare. Som delprestationer för forskarexamen kan även godkännas sådana kurser på forskarstudienivå som den studerande fullgjort före grundexamen och som inte ingår i grundexamen, likaså kurser på forskarstudienivå vid högskolorna inom Aalto-universitetet eller andra universitet. 37 Avläggande av teknologie licentiat examen För avläggande av teknologie licentiat examen skall den studerande 1) fullgöra de studier som avses i 35, samt 2) avfatta en licentiatavhandling. 38 Licentiatavhandling I licentiatavhandlingen skall den studerande visa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga att självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder. Som licentiatavhandling kan godkännas en sammanhängande studie (monografi) eller vetenskapliga publikationer eller manuskript som har godkänts för publicering och som behandlar samma problemkomplex och vars antal anses tillräckligt och ett sammandrag av dessa, eller något annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. En publikation som sammanställts av separata publikationer eller manuskript skall som helhet bedömd ha ett sådant vetenskapligt värde som krävs av en licentiatavhandling. Som licentiatavhandling kan även godkännas en litteraturstudie som utvisar god förtrogenhet med och kritiska insikter i något ämne som anknyter till forskningsområdet.

17 Det sammandrag som avses i 2 mom. räknas formellt som licentiatavhandling. Sammandraget skall innefatta en redogörelse för det behandlade forskningsämnet, de viktigaste forskningsresultat som författaren har uppnått samt en förteckning över ovan nämnda separata publikationer och skall vid behov komplettera dessa publikationer för att det krav som nämns i föregående moment skall uppfyllas. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas. Licentiatavhandlingen presenteras och granskas vid fakulteten. (10.12.2007) Granskningen av en licentiatavhandling får inte utan särskilda skäl ta längre tid än två månader efter det att den har lämnats in till fakulteten. (10.12.2007) Licentiatavhandlingen är ett offentligt lärdomsprov, som skall finnas framlagt på fakulteten. Licentiatavhandlingen skall inlämnas i minst två exemplar. (10.12.2007) 39 Betyg över licentiatexamen Ledande dekanus för högskolan utfärdar ett examensbetyg för den som avlagt licentiatexamen. (10.12.2007) 40 Avläggande av doktorsexamen För avläggande av doktorsexamen skall den studerande 1) avlägga teknologie licentiatexamen eller fullgöra de studier som avses i 35, 2) uppvisa självständigt och kritiskt tänkande på sitt forskningsområde, samt 3) avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den. Doktorsavhandlingen skall innehålla ny vetenskaplig kunskap. 41 Doktorsavhandling Som doktorsavhandling kan godkännas en sammanhängande studie (monografi) eller vetenskapliga publikationer eller manuskript som har godkänts för publicering och som behandlar samma problemkomplex och vars antal anses tillräckligt och ett sammandrag av dessa, eller något annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. En publikation som sammanställts av separata publikationer eller manuskript skall som helhet bedömd ha ett sådant vetenskapligt värde som krävs av en doktorsavhandling. Det sammandrag som nämns i 1 mom. räknas formellt som doktorsavhandling. Sammandraget skall innefatta en redogörelse för det behandlade forskningsämnet, de viktigaste forskningsresultat som författaren har uppnått samt en förteckning över ovan nämnda separata

18 publikationer och skall vid behov komplettera dessa publikationer för att det krav som nämns i föregående moment skall uppfyllas. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas. Om författarens andel inte framgår av publikationerna, skall andelen klarläggas i sammandraget. Doktorsavhandlingen är ett offentligt lärdomsprov, som skall finnas framlagt på fakulteten. (10.12.2007) 42 Beviljande av publiceringstillstånd Den som avlägger doktorsexamen skall för att erhålla publiceringstillstånd lämna in manuskriptet till doktorsavhandlingen med tillhörande ansökan om publiceringstillstånd till fakulteten. (10.12.2007) Efter att ha fått manuskriptet och ansökan beslutar fakulteten vilka sakkunniga som från fakultetens synpunkt är nödvändiga samt sänder manuskriptet till doktorsavhandlingen och ansökan om publiceringstillstånd för åtgärder och utlåtande till doktorsavhandlingsnämnden, som övervakar doktorsavhandlingarnas allmänna nivå vid högskolan. (10.12.2007) Doktorsavhandlingsnämnden inhämtar och handlägger expertutlåtanden. Fakultetsrådet beslutar om beviljandet av publiceringstillstånd efter att ha fått expertutlåtanden och doktorsavhandlingsnämndens utlåtande. Om doktorsavhandlingsnämnden ger ett förordande utlåtande, kan även fakultetens dekanus fatta ett positivt beslut i fråga om ansökan om publiceringstillstånd. (10.12.2007) Handläggningen av en ansökan om publiceringstillstånd får inte utan grundad anledning ta längre tid än fyra månader efter det att manuskriptet och ansökan har lämnats in till fakulteten. (10.12.2007) 43 Disputationsakt Doktorsavhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputationsakt. Fakulteten bestämmer tidpunkten för och det språk som skall användas vid disputationsakten. (10.12.2007) Det arbete eller de arbeten som utgör doktorsavhandlingen skall finnas tillgängliga för granskning vid högskolan minst tio dagar före disputationsakten. Fakulteten utser kustos för disputationsakten samt en eller två opponenter att granska doktorsavhandlingen. (10.12.2007) Om opponenten av särskilda skäl har fungerat som förhandsgranskare av doktorsavhandlingen, utnämns utöver denna opponent en andra opponent. Disputationsakten inleds med ett kort anförande av författaren, varefter opponenten skall framföra sina anmärkningar. Därefter skall även andra personer ges tillfälle att anföra muntliga eller

19 skriftliga anmärkningar med anledning av avhandlingen eller försvaret av den. Om skäl föreligger, beaktas dessa vid bedömningen av doktorsavhandlingen. Doktorsavhandlingsnämnden meddelar närmare föreskrifter om disputationsakten. 44 Godkännande av doktorsavhandling Efter den offentliga granskningen skall den opponent som förordnats av fakulteten eller, om de är två, båda gemensamt eller var för sig, inom två veckor ge fakulteten ett skriftligt utlåtande om avhandlingen och försvaret av den. De skriftliga anmärkningarna med anledning av doktorsavhandlingen och försvaret av den skall även de lämnas in till fakulteten inom två veckor efter disputationsakten. (10.12.2007) Ett yrkande om underkännande av avhandlingen skall framställas skriftligen med motivering. Berättigade att framställa yrkanden är en opponent och en medlem av avdelningsrådet som är behörig att delta i beslut som gäller studieprestationen i fråga. För godkännande och bedömning av doktorsavhandlingen skall fakulteten tillställas opponenternas skriftliga utlåtanden och övriga skriftliga anmärkningar. Författaren skall ges tillfälle att skriftligen bemöta utlåtandena och anmärkningarna inom en av fakulteten fastställd tidsfrist. Efter detta beslutar fakulteten om godkännande av avhandlingen och om vitsordet för den. (10.12.2007) 45 Antalet exemplar av doktorsavhandlingen Efter det att doktorsavhandlingen eller det sammandrag som nämns i 41 1 mom. har publicerats, skall det av högskolan fastställda antalet exemplar av denna överlämnas till universitetet. Om endast tryckt format av avhandlingen används skall minst 60 exemplar av doktorsavhandlingen överlämnas till högskolan. Om avhandlingen även publiceras i elektronisk form på nätet, skall förutom en elektronisk version minst 30 exemplar av doktorsavhandlingen överlämnas till högskolan. 46 Betyg över doktorsexamen och insignier Ledande dekanus för högskolan utfärdar ett examensbetyg för den som avlagt doktorsexamen. (10.12.2007) Det bestäms särskilt om anordnande av promotion, beviljande av insignier till den som avlagt doktorsexamen och utdelning av hedersdoktorat. 5 KAPITLET

Vuxenutbildning 20 47 Komplettering av tidigare universitetsstudier Den som avlagt högre högskoleexamen vid ett finländskt universitet har rätt att komplettera sina studier vid högskolan genom att genomgå kurser som ingår i undervisningsplanerna. Den fakultet som ordnar utbildning beslutar om beviljande av studierätt. Fakulteten kan av grundad anledning bevilja studierätt även för sökande som inte har en sådan examen som avses i 1 mom. (10.12.2007) [Rektorn beslutar om avgifterna i anslutning till kompletterande studier så som särskilt bestäms om detta.] [48 Öppen universitetsundervisning Universitetet ordnar öppen universitetsundervisning. Öppna universitetets ledningsgrupp godkänner undervisningsprogrammet för det öppna universitetet. Det är tillåtet att söka in till den öppna universitetsundervisningen oavsett grundutbildning. Det bestäms särskilt om grunderna för antagningen till undervisning som meddelas i form av öppen universitetsundervisning och om antagningen. Rektorn beslutar om avgifterna i anslutning till den öppna universitetsundervisningen så som särskilt bestäms om detta.] [49 Kompletterande utbildning I enlighet med vuxenutbildningskommitténs anvisningar ordnar universitetet planenlig påbyggnadsutbildning enligt modellen för vuxenutbildning och annan kompletterande utbildning som inte ingår i undervisningsplanerna och som i huvudsak planerats för dem som avlagt högre högskoleexamen De enheter som meddelar vuxenutbildning sörjer för anordnandet av kompletterande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om grunderna för antagningen till respektive utbildning liksom om eventuella kursavgifter.] 6 KAPITLET Antagningen av studerande 50 Antagning som gäller lägre grundexamen

21 Vid antagningen av studerande till examensprogrammen för lägre grundexamen iakttas vad som särskilt bestäms om detta. De studerande registreras som studerande vid den fakultet som ansvarar för administrationen av examensprogrammet. (10.12.2007) De studerande har rätt att fortsätta studera för att avlägga högre grundexamen enligt vad som särskilt bestäms om detta. 51 Antagning som gäller högre grundexamen Vid antagningen av studerande till examensprogrammen för högre grundexamen iakttas vad som särskilt bestäms om detta. De studerande registreras som studerande vid den fakultet som ansvarar för administrationen av examensprogrammet. (10.12.2007) Det kan förutsättas att den som antagits till ett examensprogram för högre grundexamen på ba-sis av lämplig lägre högskoleexamen från en annan högskola vid Aalto-universitetet eller från ett annat universitet eller på basis av lämplig yrkeshögskoleexamen från en yrkeshögskola skall fullgöra påbyggnadsstudier innan han eller hon godkänns som egentlig examensstuderande. (11.12.2006) 52 Val av huvud- och biämne Den fakultet som ansvarar för ett ämne beslutar vid behov om det maximala antalet studerande som antas till de moduler som bildar huvud- och biämnen och om grunderna för antagningen. De moduler som bildar den studerandes huvud- och biämne fastställs i den individuella studieplanen. (10.12.2007) 53 Antagning av forskarstuderande Det bestäms särskilt om grunderna för antagningen av forskarstuderande. 7 KAPITLET Anordnande av undervisning och bedömning av studieprestationer 54 Examensprogrammets undervisningsplan Examensprogrammets undervisningsplan är en helhetspresentation av programmets mål och de åtgärder genom vilka programmet fullföljs. Examensprogrammets undervisningsplan skall omfatta åtminstone 1) examensprogrammets vetenskapliga och yrkesmässiga mål, 2) professorn som ansvarar för examensprogrammet,

3) modulerna inom examensprogrammet och de professorer som ansvarar för dem; 4) huvud- och biämnena inom examensprogrammet och en utredning över hur de bildas av moduler, samt 5) för varje kurs: namn, omfattning i studiepoäng, kompetensmålsättningar, det sakkomplex som behandlas, undervisnings- och arbetsformer, tidsmässig förläggning av kursen, undervisningsspråk, den enhet eller de enheter som ansvarar för anordnandet av kursen och den lärare som ansvarar för kursen. (10.12.2007) I examensprogrammets undervisningsplan föreskrivs huruvida kursen ingår i moduler samt huruvida den kurs som ingår i en modul är obligatorisk eller alternativt valbar. Fakulteterna ger ut separata studieguider för varje examensprogram, i vilka undervisningsplanerna beskrivs närmare. (10.12.2007) 55 Undervisning Den undervisning som ges vid högskolan inplaceras i undervisningsperioder. Ett läsår består av fyra undervisningsperioder. Vid högskolan ges undervisning i form av föreläsningar, övningar, seminarier och exkursioner och på övriga ändamålsenliga sätt. Högskolan utvecklar kontinuerligt sina undervisnings- och utvärderingsmetoder. Den studerande skall anmäla sig till en kurs innan kursen börjar på det sätt som fakulteten bestämmer närmare. Med anledning av undervisningsarrangemangen kan förhandsanmälan ordnas under terminen närmast innan kursen skall hållas. (10.12.2007) En kurs ordnas endast om ett tillräckligt antal studerande anmäler sig. En kurs föreläses om minst tre studerande anmäler sig till den, då kursen hålls av en ordinarie lärare vid universitetet och minst fem studerande, då den hålls av en timlärare. Om en kurs inte föreläses, kan de övningar som hör till anordnas och kursen kan avläggas enligt kursfordringarna. 56 Individuell studieplan En studerande som avlägger grundexamen har rätt att studera enligt en individuell studieplan som fastställts av den fakultet som ansvarar för examensprogrammet. (10.12.2007) Av den individuella studieplanen skall framgå vilka moduler som ingår i den studerandes studier. Den studerandes rätt att fullgöra moduler uppkommer när studieplanen fastställs. Studieplanen skall fastställas särskilt för varje examen. Av grundad anledning kan det för en studerande som är antagen till studier för både lägre och högre grundexamen också fastställas en studieplan för högre grundexamen, innan han eller hon har avlagt lägre grundexamen. (16.6.2008) 22

23 Till fakulteten kan riktas en skriftlig ansökan om ändring av den fastställda studieplanen. Efter att ha gått igenom ansökan fastställer fakulteten de behövliga ändringarna av studieplanen. (10.12.2007) I fråga om den individuella studieplanen för forskarstuderande iakttas denna paragraf i tillämpliga delar. 57 Tillgodoräknande av studier En studerande får vid avläggande av examen räkna sig till godo motsvarande studier som han eller hon har fullgjort vid en annan högskola inom Aalto-universitetet eller vid ett annat inhemskt eller utländskt universitet eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. Fakulteten beslutar om detta på basis av en skriftlig ansökan. (10.12.2007) 58 Anordnande av prov Om det i fordringarna för kursen ingår ett skriftligt eller muntligt prov, skall möjlighet att avlägga provet ordnas åtminstone två gånger per år. Dessutom kan läraren ordna tentamenstillfällen även vid andra tidpunkter. Om ett stort antal studerande deltar i en kurs, rekommenderas att prov anordnas fyra gånger per år. Ledande dekanus för högskolan kan fastställa tentamensperioder för proven. Avläggandet av prov i omfattande kurser kan ordnas i två eller flera delar. Prov för en kurs anordnas enligt de tentamensfordringar som gäller vid den aktuella tiden. Här avses de examensfordringar som meddelas i början av kursen. Anmälan till en kurs eller till en del av den ger den studerande rätt att inom ett års tid efter att kursen eller en del av den har tagit slut fullgöra kursen enligt de tentamensfordringar som gällde vid tidpunkten för anmälan. Om tentamensfordringarna inte gäller vid tidpunkten för provet, skall den studerande komma överens om provet med läraren. För en kurs som utesluts ur undervisningsplanen anordnas prov åtminstone under det följande läsåret. Den studerande skall anmäla sig till ett prov en vecka innan provtillfället ordnas, om inte läraren godkänner en senare anmälan. Anmälan betraktas som deltagande i provet, om inte anmälan har annullerats innan provet börjar. En studerande som tre gånger har underkänts i ett prov skall rådgöra med läraren om hur kursen skall fullgöras. 59 Bedömning

24 En studieprestation bedöms av den lärare som ansvarar för kursen. Om läraren är jävig eller har tillfälligt förfall, skall institutionens prefekt utse en annan person att bedöma studieprestationen. (10.12.2007) Läraren skall sörja för att uppgifter om de godkända studieprestationerna och i mån av möjlighet bedömningskriterierna i huvuddrag offentliggörs på en anslagstavla inom en månad efter det att provet har hållits. Institutionens prefekt kan av särskilda skäl bevilja förlängning av denna tid. (10.12.2007) Av grundad anledning får läraren inom en månad lämna uppgifterna enligt föregående moment även på något annat sätt. Fakulteten skall sörja för att uppgifterna om bedömningen av en studieprestation utan dröjsmål införs i studieregistret. Om en kurs består av självständiga delprestationer skall de studerande senast i början av kursen informeras om delprestationernas vikt för hela vitsordet. Vitsordet införs i studieregistret när hela kursen har genomgåtts. Som datum för studieprestationen anges datumet för den sista delprestationen. (10.12.2007) En studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på hans eller hennes studieprestation. Den studerande skall ges tillfälle att ta del av en skriftlig eller på annat sätt bevarad studieprestation när den har bedömts. 60 Vitsord I grund- och forskarexamina används för visade godkända insikter vitsorden berömlig (5), syn-nerligen god (4), god (3), synnerligen nöjaktig (2) och nöjaktig (1). Dessa vitsord används även för godkänt diplomarbete. För godkänt kandidatarbete används vitsorden godkänd och med beröm godkänd. Vitsordet för hela modulen som nämns i 12 1 mom. 5 punkten bestäms enligt kandi-datarbetets vitsord. Av grundad anledning kan dessutom vitsordet godkänd användas för visade godkända insikter i fråga om kurser för vilka detta har nämnts i undervisningsplanen. (12.2.2007) (10.12.2007) I forskarexamina används för godkänd licentiatavhandling och doktorsavhandling samt för de moduler som avses i 35 2 mom. vitsorden med beröm godkänd och godkänd. För de moduler som avses i föregående moment ges vitsordet med beröm godkänd, om det med studiepoängen för kurserna inom modulen vägda medeltalet är minst 4,0. Om inte mer än hälften av studiepoängen för modulen ingår i beräkningen av medeltalet, beslutar professorn om vitsordet. 61 Rättelse av bedömning av studieprestationer En studerande som är missnöjd med bedömningen av en annan studieprestation än den som nämns i 61 a kan muntligen eller skriftligen begära rättelse hos den lärare som har utfört bedömningen. (10.12.2007) Ett rättelseyrkande skall framställas inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft tillfälle att ta del av