AGENDA Introduktion Varför söka nytt tillstånd? MKB Tidplan

Relevanta dokument
Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.


MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

God bebyggd miljö - miljömål.se

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Temagruppernas ansvarsområde

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Trollhättan & miljön

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Miljöcertifiering av byggnader

Bilaga 5 Miljöbedömning

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun


Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Vindmöllor på land och på djupt vatten

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

Grundläggande Miljökunskap

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Sveriges miljömål.

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Outnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader. Åsa Wahlström

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Karlstads Energi AB

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Från kvittblivning till garanterad. Christer Lundgren, Renova AB. Energisession i Trollhättan. 8 februari återvinning

Påverkan på omgivningen

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Trollhättan & miljön

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Icke-teknisk sammanfattning

Energiomställning utifrån klimathotet

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Sveriges miljömål.

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

Måltidspedagogik i vardagen

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Sweden Green Building Council

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med kronor för

Slutrapport för Restaurering av Hillesjön

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Miljömål och indikatorer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Transkript:

Lillesjöverket Sveriges vackraste kraftvärmeverk AGENDA Introduktion Varför söka nytt tillstånd? MKB Tidplan Foto Andreas Carlsson Samråd 2011-06-29 1

Uddevalla Energi AB Helägt av Uddevalla kommun genom Uddevalla Utvecklings AB. Ursprung 8 juni 1857 gasverksrörelse för belysningsändamål. Elproduktion och -distribution, produktion och distribution av värme och kyla, avfallsbehandling, renhållning samt stadsnät. Entreprenadverksamhet i intressebolaget EnergiFokus AB. Samråd 2011-06-29 2

Affärsidé Uddevalla Energi producerar, säljer och distribuerar el, värme, kyla och biogas, behandlar avfall, bedriver renhållning samt tillhandahåller energioch bredbandstjänster till hushåll och företag huvudsakligen inom Uddevalla kommun. Verksamheten kännetecknas av höga miljökrav och konkurrenskraftiga priser. Samråd 2011-06-29 3

Verksamhet 2010 Verksamhet Kunder 2010 2009 El Antal kunder 25 200 25 200 Överförd el, GWh 410 389 Producerad el, GWh 63 63 Fjärrvärme Antal kunder 1775 1740 Levererad värme Uddevalla, GWh 319 259 Levererad värme Munkedal, GWh 8,6 7 Levererad värme Ljungskile, GWh 3,9 1 Mottager avfall för förbränning, ton 104 000 98 000 Renhållning Antal kunder 17 000 17 000 4

Organisation 5

45 år med 45 år fjärrvärme av fjärrvärme i Uddevalla Samråd 2011-06-29 6

Ständig förändring 400 Årsförbrukning av Energi för värme OLJA BIOOLJA KOL AVFALL TORV FLIS BECK/ BIOM Kondens F EL Kondens A 350 300 250 200 150 100 50 0 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Samråd 2011-06-29 7

Lillesjöbeslutet 2006 Hovhultsverket (60 MW värme) 25 år gammalt. Ingen avfallsförbränningsanläggning mellan Karlstad och Göteborg. Minst 160 000 ton avfall faller inom Bohuslän från Uddevalla och norrut, Dalsland och västra Västergötland. Elproduktion samhällsnyttig och lönsam. Värmeunderlaget kan utnyttjas för elproduktion. Samråd 2011-06-29 8

905 Mkr Investeringen Systemhandlingarna november 2005 bedömde investeringen till 775 Mkr. Processdelarna följt bedömningarna, bygget dyrare. Samråd 2011-06-29 9

Renade rökgaser 98 000 ton avfall 200 GWh värme 60 GWh el 15 % slagg och aska Samråd 2011-06-29 10

Beskrivning av processen vid Lillesjöverket Samråd 2011-06-29 11

Restprodukter Bottenaska (slagg) Ca 15 500 ton per år som efter metallseparering används för sluttäckning Havskuren. Flygaska och fiberslam (farligt avfall) Ca 3 000 ton per år. Behandlas och används som landutfyllnad på Langøya i Oslofjorden. Spillvatten och kondensat Ca 25 000 m 3 årligen som efter rening går till Byfjorden. Samråd 2011-06-29 12

Samråd 2011-06-29 13

Samråd 2011-06-29 14

Ny miljöansökan Drifttagning höst 2008 Prel. Övertagande juni 2009 Garantitiden löper Två driftsäsonger med hög tillgänglighet och låga emissioner till luft och vatten. Bränslesituation Gällande tillstånd 98 000 ton avfall. Överskridande 2010. Samråd 2011-06-29 15

Varför söka nytt tillstånd 2011? Befintligt tillstånd Avfallsmängder max 98 000 ton Beräknat energiinnehåll i inkommande avfall 12,6 MJ/kg Anläggningen ska bedrivas energieffektivt Verkligt utfall Avfallsmängder ca 105 000 ton 2010 Energiinnehåll ca 20% lägre än beräknat 12,6 MJ/kg. Samma energimängd tillfört till pannan. Ökad mängd vatten (fukt) i bränslet. Bränslevariationer över året Tillgängligheten på anläggningen Beskrivning av energieffektivitet Samråd 2011-06-29 16

Kton 12,0 Tillförd mängd avfall beroende av energiinehåll 10,0 8,0 6,0 12,6 MJ/kg, 84000 ton/år Nuvarande energiinehåll, 103000 ton/år 4,0 2,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Samråd 2011-06-29 17

Samråd 2011-06-29 18

Samråd 2011-06-29 19

Nytt lastunderlag sommartid Ansökt mängd 130000 ton är baserad på möjligheten att utnyttja anläggningens fulla kapacitet under hela driftsäsongen. Vi utreder följande alternativ: Fjärrkyla Torkning av spannmål Torkning av flis Pelletstillverkning Trestadssamarbete Samråd 2011-06-29 20

Lillesjöverkets möjliga produktionskapacitet Sammanfattning Resultat 2010 Möjlig produktion Tillförd bränslemängd GWh 285 339 Värmeproduktion (GWh) 203 267 Bortkyld Värme (GWh) 19 0 Elproduktion (GWh) 57 68 Samråd 2011-06-29 21

Förändring av avfallskategorier Avfallskategorier i befintligt tillstånd Förändring i ny ansökan Samråd 2011-06-29 22

Profu Innehåll i MKB för ökad förbränning vid Lillesjö Ansökt verksamhet Befintlig verksamhet Samrådsprocessen Anläggningens omgivningar, inklusive naturområden, föroreningsbelastning i luft och vatten, mm. Verksamhetens miljöpåverkan; utsläpp till luft och vatten samt buller Transporterna och deras miljöpåverkan Företagets arbete med säkerhetsfrågor, kemikaliehantering, avfallshantering samt energifrågor. Verksamhetens del i miljöpåverkan i området i nuvarande och framtida situation

Profu Scenarier och alternativ Ingen byggnation behövs Scenarier som beskrivs i MKB Nuläget på platsen och i Uddevalla kommun Nollalternativ Produktion enligt gällande tillstånd = nuläget Ansökt alternativ Alternativ lokalisering Befintlig verksamhet och befintlig infrastruktur utgör grunden för den planerade utökningen av kapaciteten. Inget alternativ till lokalisering. Processen är den befintliga.

Profu De 16 nationella miljömålen Mål som inte är relevanta i relation till Lillesjöverket Mål som direkt berör fjärrvärmeföretag Mål som indirekt är av betydelse Storslagen fjällmiljö Frisk luft Levande sjöar och vattendrag Säker strålmiljö Bara naturlig försurning Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet Skyddande ozonskikt Giftfri miljö Myllrande våtmarker Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv Miljömålen är grunden för all planering mot det hållbara samhället Även regionala miljömål utarbetade för V Götaland

Profu Miljökvalitetsnormer FÖR UTOMHUSLUFT -finns för ett antal ämnen i utomhusluft: SO 2, NO 2 PM 10, Bly, Bensen, CO - börnormer för O 3 PAH (BaP) och Metaller PM 2,5 FÖR VATTEN Var ej med 2007, anger nuvarande status och mål för 2015

Profu Omgivningsförhållanden Skyddsobjekt Närbelägen bebyggelse Natur- och kulturområden (Natura 2000) Biologisk mångfald Föroreningsbelastning Luftkvalitet Föroreningsnedfall Recipientförhållanden Effekter Hälsostudier Försurning övergödning

Profu Utsläpp till luft Lillesjöverket har under de två årens drift visat på låga utsläpp till luft I MKB för avfallsförbränningsanläggningen jämförs beräknade haltbidrag med Uppmätta halter av luftföroreningar Anläggningens miljöpåverkan: 2007 gjordes bedömningen att det var en liten påverkan från anläggning på omgivande miljö Nu beskrivs påverkan inklusive det extra haltbidrag som härrör från ökningen till 130 000 ton avfall

Profu Utsläppen till vatten Sanitärt vatten till kommunens reningsverk Dagvatten avleds via brunnar till utjämningsbassäng och därefter recipient = Bäveån Processavloppsvatten leds till Bäveån nära Byfjorden Samma utsläppspunkt som kommunala reningsverket Två års drift har visat på låga utsläpp I samband med förra ansökan gjordes fiskeundersökning

Provfiske i Byälven Översiktligt fiske för att skapa en bild av fisksamhället Visade på normal fauna i en flodmynning på västkusten Dessutom strandkrabbor, sjöstjärnor, ormstjärnor, sjöborrar, öronmaneter

Profu Övriga miljöaspekter som kommer att belysas i MKB Transporternas miljöpåverkan Buller situation Övrig miljöpåverkan Olägenheter ; Lukt och damning I nutida situation och ansökt alternativ

Profu Kemikalier Övriga aspekter Restprodukter och avfall Energiresurser Säkerhet och risker Hur sker hantering? Hur förändras dessa av den ökade mängden avfall?

Profu Tidplan Samråd men allmänhet närboende och intressenter juni Ansökan med MKB sept-okt Miljödomstolsförhandling ca ett halvår efter inlämnandet Beslut/Dom ca två månader efter förhandlingarna