PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 58
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET 3 4 INFORMATION 4 5 FÖRSKOLA OCH SKOLA 5 6 KULTUR OCH FRITID 6 7 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG 7 8 SOCIALTJÄNSTEN, INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 8
1(8) 1 BAKGRUND 1.1 Statens minoritetspolitik De nationella minoriteternas rättighet att kunna använda sitt språk är en väsentlig del av det internationella skyddet av de mänskliga rättigheterna. Riksdagen fattade i december 1999 ett beslut om nationell minoritetspolitik. I och med beslutet erkändes samerna, sverigefinländarna, tornedalningarna, romerna och judarna som nationella minoriteter och samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch fick status som minoritetspråk. I lagen ges ett grundskydd till samtliga nationella minoriteter där förvaltningsmyndigheter ska ge dem möjlighet till inflytande i frågor som berör dem samt så långt det är möjligt, samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Av nationella minortietsspråken har samiska, finska och meänkieli en historiskt geografisk bas, vilket ger användare av dessa språk speciella rättigheter till service på sitt språk (så kallade förvaltningsområden). Haparanda kommun är en av de kommuner som är förvaltningsområde för finska och meänkieli där enskilda har rättigheter till service med sitt språk. En ny lag, Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) trädde i kraft den 1 januari 2010. En stor förändring med den nya lagstiftningen var bland annat att förvaltningsområdet för finskan utvidgades till ett antal nya kommuner, främst i Mälardalens region. För finska, samiska och meänkieli förstärktes också rättigheter för den enskilde. 1.2 Nationella minoriteter och Haparanda kommun Haparanda har sedan en tid tillbaka arbetat systematiskt med att utveckla sin politik kring nationella minoriteter. Kommunfullmäktige antog ett Minoritetspolitiskt program i december 2004 som reviderades första gången 2010. Programmets syfte har varit att lyfta fram områden där utveckling behövs i Haparanda kommun, så att de i lagarna skyddade rättigheterna samt kommunens egna målsättningar förverkligas och stärker de nationella minoriteternas ställning. Programmet handlar uteslutande om nationella minoriteter och där det refereras till minoriteter så är det alltså nationella minoriteter som åsyftas. Programmets förverkligande har de senaste åren följts upp aktivt av samrådsgruppen för minoritetspråk. Chefer och politiker har deltagit i gruppen för att föra dialog. Även en öppen remissomgång har genomförts inför denna revidering av programmet. Arbetet med programmet har kretsat mycket kring de skyldigheter som kommunen har som förvaltningsområde för finska och meänkieli. För det här erhåller Haparanda stad statsbidrag vars användande regleras i förordningen (SFS 2009:1299, 8). I den skrivs att statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommunen och landstinget med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska. Även Språklagen (2009:600) som trädde ikraft den 1 juli 2009 förpliktigar. Enligt den ska det allmänna ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja minoritetsspråk och att den som tillhör en nationell minoritet ska ges möjligheter att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Kommunfullmäktige skall revidera programmet varje mandatperiod och göra de tillägg och/eller ändringar som behövs. Programmet finns också i finsk version. Om det finns
2(8) skillnader/tvetydigheter i de olika versionerna, så är det den svenskspråkiga versionen som gäller. 2 OM SPRÅKETS BETYDELSE Språket är självklart viktigt för oss alla. Vår identitet är bunden till språket. Det är via språket som vi uttrycker våra känslor och är i kontakt med varandra, upplever och förstår vår omgivning och existens. Språket är också bärare av vårt kulturarv och en nyckel som öppnar dörrarna att förstå det. En förutsättning för att människan kan växa och utvecklas är att man behärskar språket. Likaså är det en förutsättning för att kunna delta i samhällsdebatten och att påverka. Av Haparandas befolkning är cirka en tredjedel finska medborgare. Exakt statistik om personer som kan finska/meänkieli finns inte. Av statistik kan man dock utläsa att en majoritet av befolkningen har en finsk bakgrund eller band till Finland. Av befolkningen har cirka hälften en utländsk bakgrund (född utomlands eller född i Sverige med bägge föräldrarna födda utomlands). I praktiken har nästan alla som tillhör denna grupp en finländsk bakgrund och om man antar att dessa kan antingen finska eller meänkieli så kan en stor del av befolkningen minoritetsspråken. Dessutom finns många personer, som har en statistiskt definierat svensk bakgrund, men som kan meänkieli och/eller finska. Med anledning av att befolkningen utgörs av en så stark minoritetsrepresentation skapar det speciella omständigheter att utveckla minoriteternas ställning. Många i Haparanda kan uppleva att minoriteten är i majoritet, åtminstone i vardagliga situationer. Som en skarp kontrast har dock finskan och meänkieli länge lyst med sin frånvaro i det officiella. Av olika anledningar kan det fortfarande vara så att språkfrågan polariserar känslor för och emot. Även om lagen finns och ger rättigheter åt minoriteterna, så är lagarna dock bara lagar. För att riktiga framsteg i utvecklingen skall ske har attityderna en viktig roll. Tillmötesgående och accepterande attityd förutsätter en ömsesidig respekt och förståelse mellan olika grupper till exempel om olika utgångspunkter och behov. Därmed är det viktigt att samrådet/dialogen fungerar och att medvetenheten om frågorna ökar. Det stycket som fanns redan i 2004 års program kan även fortsättningsvis vara ett generellt rättesnöre: Flerspråkigheten och den mångkulturella omgivningen är positiv och för de i Haparanda kommun boende mer förenande än skiljande, till exempel för identiteten i förhållande till andra områden. Detta är något man bör vara stolt över. Vår kommun kan vara ett exempel över hur språkpolitiken sköts på ett bra sätt och kommunens representanter bör i olika sammanhang fungera som ambassadörer också vad gäller (minoritets-)språkärenden.
3(8) 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET Kommunen ska se till att lagen förverkligas och att de som vill använda sig av finska eller meänkieli får muntlig service och att de enskilda som som har ett ärende och som så begär får beslutet och beslutsmotiveringen översätt skriftligt översatt Kommunen ska även i fortsättningen garantera att samråd fortsätter inom ramen för den etablerade samrådsgruppen. Tjänstemän och representanter för nämnderna åläggs att komma till samråden när gruppen så vill Samrådet ska innefatta statsbidragets användning i sin helhet Samrådet ska utvecklas till att omfatta alla nationella minoriteter som har en representantiv samrådspart att föra minoritetens talan. Samrådet kan ordnas inom ramen för det existerande samrådet för finska/sverigefinländare och meänkieli/tornedalingar, dock med beaktande av finskans och meänkielis särställning som förvaltningsområde och beträffande statsbidragets användning Kommunen ska ta i beaktande minoritetsspråkiga och deras behov när man planerar och förverkligar service; se minoritetsspråken som en merit när tjänster tillsätts, om man kan anta att personen kommer att arbeta med minoritetsspråkig befolkning Att uppmärksamma landstinget, länsstyrelsen, polisen och andra förvaltningsmyndigheter, inklusive centralförvaltningen/-myndigheter på det språkliga särdraget och därav beroende konsekvenser/problem som finns inom kommunens område Kommunen ska ekonomiskt stödja minoritetsspråksorganisationerna i att delta i seminarier och konferenser Kommunen ska samverka med andra kommuner och andra myndigheter; delge egna erfarenheter/exempel och ta lärdom från andra
4(8) 4 INFORMATION Kommunen ska utarbeta en strategi om hur den ämnar tillfredsställa minoritetsspråkigas informationsbehov Kommunen ska alltid betänka om ifrågavarande information behöver översättas till minoritetsspråken Hemsidorna ska innehålla information om minoriteterna och minoritetsspråken samt att kommunen skall ha som målsättning att översätta merparten av hemsidorna Kommunen ska vid behov fortsätta att översätta dokument Kommunen ska värna om minoritetsspråkiga ortnamn och synliggöra minoritetsspråkens närvaro genom att öka skyltning och annan utmärkning med minoritetsspråken Kommunen ska informera i telefonsvararen med minoritetsspråken Kommunen ska informera och utbilda tjänstemän och förtroendevalda om nationella minoriteter och minoritetsspråkslagstiftningen
5(8) 5 FÖRSKOLA OCH SKOLA I förskolan, i de obligatoriska skolformerna och i de frivilliga skolformerna anordnas undervisning i och på elevens modersmål i enlighet med dokumentet Vägen till tvåspråkighet för de finskspråkiga eleverna Övriga elever ska erbjudas möjlighet att studera ett minoritetsspråk inom ramen för elevens val Kommunen ska årligen för föräldrarna anordna en informationsträff, där man berättar om Haparanda kommuns skolsystem, möjligheterna till undervisning med modersmål, ge bakgrundsinformation om sverigefinsk och tornedalsk kultur, minoritetsspråkslagen o.s.v. samt i regelbundna kontakter med föräldrarna meddela och informera om senaste fakta och forskningsresultat, ge information till minoritetsspråkiga föräldrar om fördelen för tvåspråkiga barn att delta i undervisning i och på modersmålet antingen i den tvåspråkiga verksamheten eller i svensk klass med undervisning i svenska som andraspråk och i modersmålsundervisning Kommunen ska anordna fortbildning för lärare i finska språket och meänkieli samt sverigefinsk och tornedalsk kultur Kommunen ska i förskolan och skolan anordna temaveckor om flerspråkighet, sverigefinsk och tornedalsk kultur Kommunen ska satsa på revitaliseringsåtgärder för meänkieli
6(8) 6 KULTUR OCH FRITID Minoriteterna ska garanteras möjlighet till kvalitativt bra kulturutbud och möjlighet till skapande på eget språk Kommunen ska när man delar ut medel till föreningar och evenemang beakta minoriteternas behov Kommunen ska utreda möjligheterna att söka specialstöd från Statens kulturråd Kommunen ska aktivt främja tvåspråkiga kulturaktiviteter Kommunen ska bättre synliggöra kulturutbudet på minoritetsspråk inom området Haparanda-Torneå-Kemi
7(8) 7 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG Service på minoritetsspråk ska garanteras i alla äldre- och handikappomsorgens kontor/institutioner I alla förvaltningskontor ska den centrala informationen och anvisningar vara översatta till minoritetsspråken Kommunen ska aktivt undersöka om äldre minoritetsspråkiga vill ha service på eget språk och erbjuda detta för de som vill detta Kommunen ska anordna dagcenter till äldre och handikappade där det finns verksamhet på deras eget språk Kommunen ska tillsammans med föreningarna anordna informationsmöten på minoritetsspråken om kommunens kommande planer, minst en gång per år Kommunen ska i olika i sakfrågor som berör minoritetsspråkiga äldre och handikappade, beakta om föreningarna skall fungera som remissinstanser i frågan
8(8) 8 SOCIALTJÄNSTEN INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Kommunen ska informera om service på minoritetsspråken Kommunen ska ha förmåga att ge service till kunden på dennes eget språk Kommunen ska befrämja personalens fortbildning och utbytesverksamhet med (gräns- ) kommunerna Kommunen ska se minoritetsspråken som en merit vid anställning av personal till socialtjänsten