SV SV SV
Bilaga I Guyana 1 EXPORTTULLAR Ädelstenar andra än slipade och polerade stenar (HS 71.01) Bauxit, bränd (HS 2606.00.10) Bauxit, övrig (HS 2606.00.90) Råsocker från sockerrör (som klassificerats enligt HSnummer 1701) Grönträ (Ocotea rodiaei), rundvirke och bilat (HS 4403.99.10) Grönträ (Ocotea rodiaei), sågat (HS 4407.29.20) 3,00 USD per metrisk karat 0,45 USD per ton USD 0,45 per ton 1,00 USD per ton USD 0,29 per m³ 5,0 USD per m³ Akvariefisk (HS 0301.10.90) 5 % Melass (HS 17.03) 1,00 USD per 100 liter 1 Se s. 620 i Guyanas tullsatser 2007 enligt Harmoniserade systemet. SV 1 SV
Surinam 44.03 Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor 4403.10.00 Målat, betsat eller behandlat med kreosot eller annat konserveringsmedel Rundvirke, inte barkat Barkat och fyrkluvet 4403.10.10 Av barrträ 5 % 4403.10.20 Av mahogny 5 % 4403.10.90 Av annat lövträ 5 % 4403.20.00 Annat, av barrträ 5 % Annat av tropiska träslag enligt anmärkning 1 till undernummer i detta kapitel: 4403.41.00 Mörkröd meranti, ljusröd meranti och meranti bakau: 20 % 10 % 4403.49.00 Annat: 4403.49.10 Mahogny 20 % 10 % 4403.49.90 Annat 20 % 10 % 4403.99.00 Annat: 4403.99.10 Av greenheart 20 % 10 % 4403.99.90 Annat 20 % 10 % 44.04 Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och störar av trä, tillspetsade men inte sågade i längdriktningen; träkäppar, grovt tillformade men inte svarvade, böjda eller på annat sätt bearbetade, lämpliga för tillverkning av promenadkäppar, paraplyer, verktygsskaft e.d.; träspån och liknande. 4404.10.00 Av barrträ: 4404.10.10 Kluvna störar, pålar, störar och käppar 5 % 4404.10.90 Annat 5 % 4404.20.00 Av lövträ: 4404.20.10 Kluvna störar, pålar, störar och käppar, av greenheart 5 % 4404.20.20 Kluvna störar, pålar, störar och käppar, av annat trä 5 % 4404.20.90 Annat 5 % 44.06 Järnvägs- och spårvägssliprar av trä. SV 2 SV
4406.10.00 Oimpregnerade 5 % 4406.90.00 Andra slag 5 % SV 3 SV
Bilaga II TULLAR PÅ PRODUKTER MED URSPRUNG I CARIFORUM-STATERNA 1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2, 4, 5, 6 och 7 ska Europeiska gemenskapens tullar tas bort helt på alla produkter i kapitel 1 97 i Harmoniserade systemet utom kapitel 93 med ursprung i en Cariforum-stat när detta avtal träder i kraft. För produkterna i kapitel 93 ska gemenskapen även i fortsättningen tillämpa MGN-tullsatserna. 2. Gemenskapens tullar på produkter med HS-nummer 1006 med ursprung i Cariforum-staterna ska avskaffas från och med den 1 januari 2010, med undantag för tullarna på produkter med undernummer 1006 10 10, som ska avskaffas från och med den dag avtalet träder i kraft. Fram tills dess att gemenskapens tullar på produkter med HS-nummer 1006 med ursprung i Cariforum-staterna avskaffas helt ska en tullkvot med nolltullsats om 187 000 ton öppnas för kalenderåret 2008 för alla produkter med HS-nummer 1006 utom undernummer 1006 10 10 och med ursprung i Cariforum-staterna. Tullkvoten för kalenderåret 2009 ska vara 250 000 ton. 3. Europeiska gemenskapen och de avtalsslutande Cariforum-staterna har kommit överens om att bestämmelserna i protokoll 3 i Cotonou-avtalet (nedan kallat sockerprotokollet) ska vara tillämpliga fram till den 30 september 2009 och att sockerprotokollet därefter inte längre ska vara i kraft mellan parterna. Beträffande artikel 4.1 i sockerprotokollet ska leveransperioden 2008 2009 vara 1 juli 2008 30 september 2009. Det garanterade priset för perioden 1 juli 30 september 2009 ska fastställas genom förhandling enligt artikel 5.4. 4. Gemenskapens tullar på produkter med HS-nummer 1701 med ursprung i en Cariforum-stat ska avskaffas från och med den 1 oktober 2009. Fram till dess att gemenskapens tullar avskaffas helt, och utöver tilldelningen av tullkvoter med nolltullsats enligt sockerprotokollet, ska en tullkvot med nolltullsats om 60 000 ton öppnas för regleringsåret 2 2008 2009 för produkter med undernummer 1701, vitsockerekvivalent, med ursprung i Cariforum-staterna, varav 30 000 ton ska reserveras för Dominikanska republiken. Ingen importlicens ska beviljas för produkter som ska importeras inom denna ytterligare tullkvot, såvida inte importören åtar sig att köpa produkterna till ett pris som minst motsvarar de garanterade priser som fastställts för socker som importeras till gemenskapen inom ramen för sockerprotokollet. 5. a) Gemenskapen kan under perioden 1 oktober 2009 30 september 2015 tillämpa MGN-tullsatsen på produkter med ursprung i Cariforum-staterna och med HS-nummer 1701, socker som importeras utöver följande kvantiteter uttryckta som vitsockerekvivalenter, som anses förorsaka störningar på sockermarknaden i gemenskapen: 2 I punkterna 4, 5, 6 och 7 avser regleringsår perioden mellan den 1 oktober och den 30 september. SV 4 SV
i) 3,5 miljoner ton under ett regleringsår av sådana produkter med ursprung i stater som är medlemmar i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna) och som undertecknat Cotonou-avtalet, och ii) 1,38 miljoner ton under regleringsåret 2009 2010 av sådana produkter med ursprung i AVS-stater som inte tillhör de minst utvecklade länderna enligt Förenta nationerna. Kvantiteten 1,38 miljoner ton ska öka till 1,45 miljoner ton under regleringsåret 2010 2011 och till 1,6 miljoner ton under de följande fyra regleringsåren. b) Importen av produkter med HS-nummer 1701 och med ursprung i en Cariforum-stat som inte tillhör de minst utvecklade länderna enligt Förenta nationerna ska inte omfattas av bestämmelserna i punkt 5 a. Denna import ska dock även i fortsättningen omfattas av bestämmelserna i artikel 25 i avtalet 3. c) MGN-tullsatsen ska upphöra att tillämpas i slutet av det regleringsår då den infördes. d) Alla åtgärder som vidtas beträffande denna punkt ska omedelbart anmälas till den gemensamma handels- och utvecklingskommittén för Cariforum och ska behandlas regelbundet i den kommittén. 6. Vid tillämpning av artikel 25 i avtalet kan från och med den 1 oktober 2015 störningar på marknaderna för produkter med HS-nummer 1701 anses uppkomma i situationer där priset på vitt socker på gemenskapsmarknaden under en sammanhängande tvåmånadersperiod faller under 80 % av priset på vitt socker på gemenskapsmarknaden under de föregående regleringsåret. 7. Under perioden 1 januari 2008 30 september 2015 ska produkter med HSnummer 1704 90 99, 1806 10 30, 1806 10 90, 2106 90 59 och 2106 90 98 omfattas av en särskild övervakningsmekanism för att förhindra att bestämmelserna i punkterna 4 och 5 kringgås. Om importen av sådana produkter med ursprung i Cariforum-staterna ökar kumulativt med mer än 20 % i volym under en sammanhängande 12-månadersperiod jämfört med genomsnittet av den årliga importen under de tre föregående 12-månadersperioderna, ska gemenskapen analysera handelsmönstret, det ekonomiska berättigandet och sockerhalten för denna import och kan, om den anser att denna import används för att kringgå bestämmelserna i punkterna 4 och 5, avbryta förmånsbehandlingen och införa den särskilda MGN-tullsats som tillämpas på import enligt Europeiska gemenskapens gemensamma tulltaxa för produkter med HS-nummer 1704 90 99, 1806 10 30, 1806 10 90, 2106 90 59 och 2106 90 98 med ursprung i Cariforum-staterna. Underpunkterna 5 b, c och d ska i tillämpliga delar gälla även åtgärder som vidtas enligt denna punkt. 3 I detta syfte och genom undantag från artikel 25 i avtalet kan individuella Cariforum-stater som undertecknat avtalet och som enligt Förenta nationerna tillhör de minst utvecklade länderna omfattas av skyddsåtgärder. SV 5 SV
8. Under perioden 1 oktober 2009 30 september 2012 ska inga preferentiella importlicenser beviljas för produkter med HS-nummer 1701, såvida inte importören åtar sig att köpa produkterna till ett pris som är minst 90 % av det referenspris som fastställts av gemenskapen för det berörda regleringsåret. 9. Punkt 1 ska inte tillämpas på produkter med HS-nummer 0803 0019 och med ursprung i Cariforum-staterna som övergått till fri omsättning i gemenskapens yttersta randområden. Punkterna 1,3 och 4 ska inte tillämpas på produkter med HS-nummer 1701 och med ursprung i Cariforum-staterna som övergått till fri omsättning i Frankrikes yttersta randområden. Dessa bestämmelser ska vara tillämpliga under en period av tio år. Denna period ska förlängas med ytterligare tio år såvida inte parterna sluter en annan överenskommelse. SV 6 SV
Bilaga III TULLAR PÅ PRODUKTER MED URSPRUNG I EUROPEISKA GEMENSKAPEN Alla produkter som klassificeras enligt HS 6-nummer i denna bilaga och med ursprung i gemenskapen ska från och med de datum som anges här vid import till Cariforumstaterna inte omfattas av högre tullar än de som anges i denna bilaga för motsvarande HS 6-nummer, om inte annat anges. Om en särskild tullsats är tillämplig vid import till en viss avtalsslutande Cariforum-stat, anges den tullsatsen under den allmänna. De avtalsslutande Cariforum-staterna har följande benämningar: ATG BHM BRB BEL DMA DOM GRD GUY HAI JAM KNA LCA VCT SUR TTO Antigua och Barbuda Bahamas Barbados Belize Dominica Dominikanska republiken Grenada Guyana Haiti Jamaica Saint Kitts och Nevis Saint Lucia Saint Vincent och Grenadinerna Surinam Trinidad och Tobago Om en produkt som klassificeras enligt HS 6-nummer i denna bilaga undantas från liberalisering anges detta med termen Undantag i denna bilaga. Om ett HS-nummer betecknas med termen Ex med koppling till en viss varubeskrivning, ska motsvarande tullsats endast tillämpas på produkter med den varubeskrivningen. Produkterna i kapitel 93 i Harmoniserade systemet ska inte omfattas av denna bilaga. SV 7 SV
De avtalsslutande Cariforum-staterna har kommit överens om att inte höja sina tullar över den nivå som tillämpades när detta avtal undertecknades för de produkter som omfattas av liberalisering enligt denna bilaga. SV 8 SV
Tillägg 1 till bilaga III Förteckning över liberalisering av tullsatser för Cariforum-staterna SV 9 SV
Tillägg 2 till bilaga III Tullkvot för mjölkpulver i Dominikanska republiken Beträffande varor klassificerade enligt HS-nummer 040210, 040221 och 040229 med ursprung i gemenskapen ska Dominikanska republiken tillåta import av de kvantiteter i metriska ton som anges i kolumn A mot betalning av den värdetull som anges i kolumn B för de perioder som anges i kolumn C. A B C 22 400 20 1 juli 2008 30 juni 2009 22 400 20 1 juli 2009 30 juni 2010 22 400 20 1 juli 2010 30 juni 2011 22 400 20 1 juli 2011 30 juni 2012 22 400 20 1 juli 2012 30 juni 2013 22 400 20 1 juli 2013 30 juni 2014 22 400 20 1 juli 2014 30 juni 2015 22 400 20 1 juli 2015 30 juni 2016 22 400 20 1 juli 2016 30 juni 2017 22 400 20 1 juli 2017 30 juni 2018 22 400 18 1 juli 2018 30 juni 2019 22 400 16 1 juli 2019 30 juni 2020 22 400 11 1 juli 2020 30 juni 2021 22 400 5 1 juli 2021 30 juni 2022 22 400 0 1 juli 2022 30 juni 2023 Obegränsad 0 Fr.o.m. 1 juli 2023 Gemenskapen kommer att förvalta denna tullkvot enligt en mekanism för exportlicenser som fastställs i gemenskapens bestämmelser. Gemenskapen ska eftersträva att en rimlig andel av kvotmängderna tilldelas eventuella nya operatörer. Gemenskapen ska informera Dominikanska republiken om eventuella svårigheter som finns eller kan uppstå när det gäller att tillhandahålla de kvantiteter som anges i kolumn A. Om gemenskapen inte kan tillhandahålla dessa kvantiteter ska Dominikanska republiken ha rätt att omfördela de oanvända kvantiteterna av tullkvoten till andra leverantörer om leveransproblemet inte har lösts inom två månader efter det att gemenskapen har informerat om denna svårighet. Bestämmelserna i detta tillägg gäller utan att det påverkar tillämpningen av de åtaganden som görs i WTO:s bindningslista över jordbruksprodukter för Dominikanska republiken (bindningslista XXIII, bilaga till Marrakech-protokollet) och ersätter bestämmelserna i avtalsmemorandumet mellan Europeiska gemenskapen och Dominikanska republiken om importskydd för mjölkpulver i Dominikanska republiken, offentliggjort i Europeiska gemenskapens officiella tidning, L 218/46 den 6 augusti 1998. SV 10 SV
Tullarna på varor klassificerade enligt HS-nummer 040210, 040221 och 040229 med ursprung i gemenskapen och som importeras till Dominikanska republiken utöver de kvantiteter som anges i kolumn A ska inte vara högre än de tullar som anges för sådana produkter i bilaga III. SV 11 SV
Bilaga IV LISTOR PÅ ÅTAGANDEN I FRÅGA OM INVESTERINGAR OCH HANDEL MED TJÄNSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN a. Förteckning över åtaganden enligt artikel 69 (kommersiell närvaro) b. Förteckning över åtaganden enligt artikel 78 (gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster) c. Förteckning över förbehåll enligt artikel 81 (nyckelpersonal och praktikanter med akademisk examen) d. Förteckning över förbehåll enligt artikel 83 (tjänsteleverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis och oberoende yrkesutövare) Cariforum och de avtalsslutande Cariforum-staterna e. Förteckning över åtaganden enligt artikel 69 (kommersiell närvaro) inom andra näringsgrenar än tjänstesektorer f. Förteckning över åtaganden enligt artiklarna 69, 78, 81 och 83 i tjänstesektorer Följande förkortningar används i bilaga IV: Gemenskapen AT Österrike BE Belgien BG Bulgarien CY Cypern CZ Tjeckien DE Tyskland DK Danmark EG Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater ES Spanien EE Estland FI Finland FR Frankrike EL Grekland HU Ungern IE Irland IT Italien SV 12 SV
LV Lettland LT Litauen LU Luxemburg MT Malta NL Nederländerna PL Polen PT Portugal RO Rumänien SK Slovakien SI Slovenien SE Sverige UK Förenade kungariket Cariforum CAF ATG BRB BEL DMA DOM GRD GUY JAM KNA LCA VCT SUR TTO Alla Cariforum-staterna* Antigua och Barbuda Barbados Belize Dominica Dominikanska republiken Grenada Guyana Jamaica Saint Kitts och Nevis Saint Lucia Saint Vincent och Grenadinerna Surinam Trinidad och Tobago * Utom Bahamas och Haiti. SV 13 SV
Bilaga IV.a FÖRTECKNING ÖVER ÅTAGANDEN OM KOMMERSIELL NÄRVARO (som avses i artikel 69) EUROPEISKA GEMENSKAPEN 1. I nedanstående förteckning över åtaganden anges de näringsgrenar som liberaliserats av gemenskapen enligt artikel 69 och, i form av förbehåll, de begränsningar i fråga om marknadstillträde och nationell behandling som gäller för företag och investerare från Cariforum-staterna inom dessa näringsgrenar. Förteckningen består av följande: a) En första kolumn som anger den sektor eller undersektor som avtalspartens åtagande gäller och räckvidden av de liberaliseringar som förbehållen avser. b) En andra kolumn där de tillämpliga förbehållen beskrivs. Om kolumnen enligt b endast innehåller medlemsstatsspecifika förbehåll, gör de medlemsstater som inte anges där åtaganden för sektorn utan förbehåll (avsaknaden av medlemsstatsspecifika förbehåll för en viss sektor påverkar inte eventuella tillämpliga sektorsövergripande förbehåll eller eventuella sektorsspecifika förbehåll som gäller hela EG). Åtaganden görs endast för de sektorer eller undersektorer som anges i förteckningen nedan. 2. Vid identifieringen av enskilda sektorer och undersektorer avses med a) ISIC rev. 3.1 Förenta nationernas internationella näringsgrensindelning (International Standard Industrial Classification of all Economic Activities) enligt Förenta nationernas statistikkontor (Statistical Office of the United Nations, Statistical Papers), Series M, N 4, ISIC REV 3.1, 2002, b) CPC den centrala produktindelningen (Central Products Classification) enligt Förenta nationernas statistikkontors statistiska skrifter (Statistical Office of the United Nations, Statistical Papers) Series M, N 77, CPC prov, 1991, c) CPC ver. 1.0 den centrala produktindelningen (Central Products Classification) enligt Förenta nationernas statistikkontors statistiska skrifter (Statistical Office of the United Nations, Statistical Papers) Series M, N 77, CPC ver 1.0, 1998. 3. I förteckningen ingår inte åtgärder rörande kvalifikationskrav, kvalificeringsförfaranden, tekniska standarder samt villkor och förfaranden för licensiering, om de inte utgör en begränsning av marknadstillträde eller nationell behandling enligt artiklarna 67 och 68 i avtalet. Dessa åtgärder (t.ex. krav på att ha licens, skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, krav på att ha erkända kvalifikationer i reglerade sektorer, krav på att klara särskilda examina, inbegripet språkexamina, icke-diskriminerande krav på att viss verksamhet inte SV 14 SV
får utövas i skyddade miljöområden eller områden av särskilt historiskt eller konstnärligt intresse) gäller, även om de inte förtecknas, ändå för investerare från den andra parten. 4. I enlighet med artikel 60.3 i avtalet innehåller förteckningen inte åtgärder rörande subventioner som parterna beviljat. 5. I enlighet med artikel 67 i avtalet anges det i förteckningen inte några ickediskriminerande krav när det gäller olika typer av juridiska företagsformer. 6. De rättigheter och skyldigheter som följer av denna förteckning över åtaganden ska inte ha någon direkt (self-executing) effekt och ger alltså inte enskilda fysiska eller juridiska personer några direkta rättigheter. SV 15 SV
Sektor eller undersektor ALLA SEKTORER Beskrivning av förbehåll Fastigheter AT, BG, CY, CZ, DK, EE, ES, EL, FI, HU, IE, IT, LT, LV, MT, PL, RO, SI, SK: Begränsningar av utländska investerares förvärv av mark och fastigheter 4 ALLA SEKTORER Samhällsnyttiga tjänster EG: Ekonomisk verksamhet som betraktas som samhällsnyttiga tjänster på nationell eller lokal nivå kan omfattas av offentliga monopol eller ensamrätt för privata operatörer 5. ALLA SEKTORER Typ av etablering EG: Behandling som beviljats dotterbolag (till bolag i tredjeland) som instiftats enligt en medlemsstats lag och har sitt säte, sin centrala förvaltning eller sin huvudsakliga verksamhet i gemenskapen utsträcks inte till att omfatta ett tredjelandsbolags filialer eller agenturer i en medlemsstat. BG: För etablering av filialer krävs tillstånd. EE: Minst hälften av styrelsemedlemmarna ska vara bosatta i gemenskapen. FI: En utländsk medborgare som bedriver näringsverksamhet i egenskap av partner i ett finländskt kommandit- eller handelsbolag måste ha ett näringstillstånd och måste vara permanent bosatt i gemenskapen. För alla sektorer utom telekommunikationstjänster gäller krav på medborgarskap och bosättning för minst hälften av ordinarie styrelsemedlemmar och suppleanter. Undantag kan dock beviljas vissa bolag. Om en utländsk organisation avser att bedriva näringsverksamhet eller handel genom att öppna en filial i Finland krävs näringstillstånd. Tillstånd att bilda aktiebolag krävs för utländska organisationer och privatpersoner som inte är medborgare i en EU-medlemsstat. För telekommunikationstjänster krävs varaktig bosättning för hälften av bolagsgrundarna och hälften av styrelsemedlemmarna. Om bolagsgrundaren är en juridisk person gäller bosättningskravet den juridiska personen. IT: För tillträde till verksamhet inom industri, handel eller hantverk krävs bosättningstillstånd och ett särskilt godkännande för att bedriva verksamheten. BG, PL: Ett representationskontor får endast ägna sig åt reklam och marknadsföring för det utländska moderbolag som kontoret representerar. PL: Med undantag för finansiella tjänster, obundet för filialer. Investerare från länder utanför EU kan bedriva ekonomisk verksamhet endast genom kommanditbolag, handelsbolag och aktiebolag (för juridiska tjänster endast handelsbolag och kommanditbolag). 4 5 När det gäller tjänstesektorer håller sig dessa begränsningar inom ramen för vad som anges i gällande GATS-åtaganden. Eftersom samhällsnyttiga tjänster ofta även förekommer på en nivå under den centrala, är det inte lämpligt att göra en detaljerad och uttömmande sektorspecifik lista. För överskådlighetens skull anges de sektorer där samhällsnyttiga tjänster har en central roll på ett översiktligt och icke uttömmande sätt i särskilda fotnoter i denna lista på åtaganden. SV 16 SV
Sektor eller undersektor Beskrivning av förbehåll RO: Den verkställande direktören eller styrelseordföranden samt hälften av styrelsemedlemmarna i affärsföretag ska vara rumänska medborgare om inget annat anges i bolagsavtalet eller i bolagets stadgar. Majoriteten av affärsföretagens revisorer samt deras ställföreträdare ska vara rumänska medborgare. SE: Ett utländskt bolag (som inte har bildat någon juridisk person i Sverige) ska bedriva sin affärsverksamhet genom en i Sverige etablerad filial med självständig förvaltning och separat bokföring. Byggprojekt som varar högst ett år är undantagna från kraven på etablering av en filial eller registrering av en företrädare som är bosatt i Sverige. Ett aktiebolag kan bildas av en eller flera grundare. En bolagsgrundare ska antingen vara bosatt i Sverige eller vara en svensk juridisk person. Ett handelsbolag kan endast vara grundare om varje bolagsman är bosatt i Sverige. Motsvarande villkor gäller för etablering av alla andra slags juridiska personer. Minst hälften av styrelsemedlemmarna ska vara bosatta i Sverige. Utländska eller svenska medborgare som inte är bosatta i Sverige och som önskar bedriva affärsverksamhet i Sverige ska utse och hos den lokala myndigheten registrera en i Sverige bosatt representant som ansvarig för denna verksamhet. Undantag från bosättningskravet kan göras om det kan styrkas att det inte är nödvändigt i ett visst fall. SI: Utländska företag får inrätta filialer under förutsättning att moderföretaget under minst ett år varit registrerat i ett domstolsregister i företagets ursprungsland. SK: En utländsk fysisk person vars namn ska registreras i handelsregistret som en person som är bemyndigad att handla på näringsidkarens vägnar måste lämna in ett bosättningstillstånd för Slovakien. ALLA SEKTORER Investeringar ES: För investeringar i Spanien av utländska statliga och offentliga organ (som vanligen har andra intressen utöver de ekonomiska), direkt eller genom företag eller andra juridiska personer som direkt eller indirekt kontrolleras av utländska regeringar, krävs förhandsgodkännande från regeringen. BG: I företag där det offentligas (stat eller kommuner) andel av det egna kapitalet överstiger 30 % krävs tillstånd för överföring av dessa andelar till tredje part. Viss ekonomisk verksamhet med anknytning till utnyttjande eller användning av statlig eller offentlig egendom omfattas av koncessioner som beviljas i enlighet med lagen om koncessioner. Utländska investerare får inte delta i privatiseringar. Utländska investerare och bulgariska juridiska personer med utländskt kontrollerande innehav behöver tillstånd för a) prospektering, utveckling eller utvinning av naturresurser från den territoriella kontinentalsockeln eller den exklusiva ekonomiska zonen och b) förvärv av ett kontrollerande innehav i företag som bedriver sådan verksamhet som avses i a), FR: För utländska köp av mer än 33,33 % av kapitalandelarna eller rösträtterna i ett befintligt franskt företag eller 20 % i börsnoterade franska företag gäller följande bestämmelse: - Fritt att göra investeringar som understiger 7,6 miljoner euro i franska företag med en omsättning på högst 76 miljoner euro, efter det att 15 dagar förflutit efter förhandsanmälan och kontroll av att de fastställda beloppen följs. - En månad efter förhandsanmälan anses köpet ha godkänts om inte ekonomiministern i undantagsfall utövat sin rätt att skjuta upp investeringen. SV 17 SV
Sektor eller undersektor Beskrivning av förbehåll Utländskt delägarskap i nyligen privatiserade företag kan begränsas till en viss andel av de aktier som bjuds ut till allmänheten och som fastställs av Frankrikes regering från fall till fall. För etablering inom en viss affärsverksamhet eller näring eller inom ett visst hantverk krävs ett särskilt godkännande om verkställande direktören inte har permanent bosättningsstillstånd. FI: Utländska ägares förvärv av aktier som ger mer än en tredjedel av rösträtterna i ett större finländskt bolag eller ett större företag (med mer än 1 000 anställda eller med en omsättning på över 168 miljoner euro eller med en balansomslutning på över 168 miljoner euro) måste godkännas av de finska myndigheterna. Godkännande kan endast vägras om ett viktigt nationellt intresse är i fara. Dessa begränsningar gäller inte telekommunikationstjänster. HU: Obundet för utländskt ägande i företag som nyligen privatiserats. IT: Nyligen privatiserade företag kan beviljas eller få behålla ensamrätt. Rösträtten i nyligen privatiserade företag kan i vissa fall vara begränsad. Under en period av fem år kan det för förvärv av stora aktieposter i företag verksamma inom försvar, transporttjänster, telekommunikation och energi krävas godkännande från behöriga myndigheter. ALLA SEKTORER Geografiska zoner FI: På Åland: Begränsningar av etableringsrätten för fysiska personer som inte har regionalt åländskt medborgarskap och för juridiska personer utan tillstånd från de åländska behöriga myndigheterna. 1. JORDBRUK, JAKT, SKOGSBRUK A. Jordbruk, jakt (ISIC rev. 3.1: 011, 012, 013, 014, 015) utom rådgivnings- och konsulttjänster 6 AT, HU, MT, RO: Obundet för jordbruk CY: Ägande av investerare från länder utanför EU tillåtet till högst 49 %. FR: Det krävs tillstånd för att investerare från länder utanför EU ska få bilda jordbruksföretag och förvärva vingårdar. IE: Det krävs tillstånd för att personer som är bosatta på Irland men medborgare i ett land utanför EU ska få bilda företag inom mjölframställning. B. Skogsbruk BG: Obundet för skogsbruk (ISIC rev. 3.1: 020) utom rådgivnings- och konsulttjänster 7 2. FISKE OCH VATTENBRUK 6 7 Rådgivnings- och konsulttjänster som avser jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske finns i avsnittet FÖRETAGSTJÄNSTER under punkt 6 F f och 6 F g. Rådgivnings- och konsulttjänster som avser jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske finns i avsnittet FÖRETAGSTJÄNSTER under punkt 6 F f och 6 F g. SV 18 SV
Sektor eller undersektor (ISIC rev.3.1: 0501, 0502) utom rådgivnings- och konsulttjänster 8 Beskrivning av förbehåll AT: Minst 25 % av fartygen måste vara registrerade i Österrike. BE, FI, IE, LV, NL, PT, SK: Utländska investerare som inte har bildat företag i och inte har sitt säte i Belgien, Finland, Irland, Lettland, Nederländerna, Portugal eller Slovakien får inte äga fartyg under belgisk, finsk, irländsk, lettisk, nederländsk, portugisisk respektive slovakisk flagg. CY, EL: Ägande av investerare från länder utanför EU tillåtet till högst 49 %. DK: Personer bosatta i länder utanför EU får inte äga en tredjedel eller mer av ett företag som ägnar sig åt kommersiellt fiske. Personer som är bosatta i länder utanför EU får endast äga fartyg under dansk flagg om det sker genom ett företag bildat i Danmark. FR: Personer som är medborgare i länder utanför EU får inte vara ägare i odlingar av fisk/skaldjur/alger i kustområden som är statlig egendom. Utländska investerare som inte har bildat företag i och inte har sitt säte i Frankrike får äga högst 50 % av ett fartyg under fransk flagg. DE: Tillstånd för havsfiske beviljas endast fartyg med rätt att segla under tysk flagg. Det handlar om fiskefartyg där en majoritet av andelarna ägs av EUmedborgare eller företag som bildats i enlighet med gemenskapens bestämmelser och som har sin huvudsakliga verksamhet i en medlemsstat. Användningen av fartygen måste ledas och övervakas av personer bosatta i Tyskland. För att erhålla tillstånd för fiske måste varje fiskefartyg registreras i den delstat vid kusten där det har sin hemmahamn. EE: Fartyg har rätt att segla under estnisk flagg om de är placerade i Estland och ägarmajoriteten utgörs av estniska medborgare i ett privat företag eller företag med inslag av offentligt ägande eller andra juridiska personer med säte i Estland och majoriteten av rösträtterna i styrelsen innehas av estniska medborgare. BG, HU, LT, MT, RO: Obundet IT: Utländska medborgare från tredjeländer får inte inneha en majoritetsandel i fartyg under italiensk flagg eller ett majoritetsintresse i rederier med säte i Italien.Fiske i italienska territorialvatten är förbehållet fartyg under italiensk flagg. SE: Utländska investerare som inte har bildat företag i och inte har sitt säte Sverige får äga högst 50 % av ett fartyg under svensk flagg. Det krävs tillstånd för att utländska investerare ska få förvärva 50 % eller mer av andelarna i företag som ägnar sig åt kommersiellt fiske i svenska vatten. SI: Fartyg har rätt att segla under slovensk flagg om det ägs till minst 50 % av medborgare i EU-medlemsstater eller juridiska personer med säte i en EUmedlemsstat. UK: Förbehåll för förvärv av fartyg under brittisk flagg, såvida inte investeringen till minst 75 % ägs av brittiska medborgare eller av företag som till minst 75 % ägs av brittiska medborgare, i samtliga fall bosatta och med säte i Förenade kungariket. Fartygen måste förvaltas, ledas och kontrolleras från Förenade 8 Rådgivnings- och konsulttjänster som avser jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske finns i avsnittet FÖRETAGSTJÄNSTER under punkt 6 F f och 6 F g. SV 19 SV
Sektor eller undersektor 3. UTVINNING AV MINERAL 9 kungariket. Beskrivning av förbehåll A. Brytning av kol och lignit, utvinning av torv (ISIC rev. 3.1: 10) EG: Investerare från länder som är energileverantörer kan förhindras från att förvärva ett kontrollerande innehav av verksamheten. Obundet för direkta filialer (bolagsbildning krävs). Obundet för utvinning av råpetroleum och naturgas. B. Utvinning av råpetroleum och naturgas 10 (ISIC rev. 3.1: 1110) C. Utvinning av metallmalmer (ISIC rev. 3.1: 13) D. Annan utvinning av mineral (ISIC rev. 3.1: 14) 4. TILLVERKNING 11 A. Livsmedels- och dryckesvaruframställning (ISIC rev. 3.1: 15) B. Tobaksvarutillverkning (ISIC rev. 3.1: 16) C. Textilvarutillverkning (ISIC rev. 3.1: 17) D. Tillverkning av kläder; pälsberedning (ISIC rev. 3.1: 18) E. Garvning och annan läderberedning; tillverkning av reseeffekter, handväskor, sadelmakeriarbeten och skodon 9 10 11 Den sektorsövergripande begränsningen för samhällsnyttiga tjänster gäller. Omfattar inte rådgivningstjänster rörande tillverkning, som ingår i FÖRETAGSTJÄNSTER under 6 F h. Omfattar inte rådgivningstjänster rörande tillverkning, som ingår i FÖRETAGSTJÄNSTER under 6 F h. SV 20 SV