Forntida stenpackningar

Arkeologisk rapport 2011:19 Forntida stenpackningar Askim 12 Fastighet Askim 3:59 Boplats Förundersökning och slutundersökning 2000 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten

ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs Stadsmuseum 2011 Norra Hamngatan 12 411 14 GÖTEBORG www.stadsmuseum.goteborg.se REDAKTION Else-Britt Filipsson Ulf Ragnesten OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211 KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

FORNLÄMNING ASKIM 12 Förundersökning och slutundersökning Vid förundersökning och slutundersökning på aktuell fastighet påträffades dels rester av gravkonstruktioner dels ett kulturlager. Gravkonstruktionerna utgjordes av yttre delar av tidigare undersökta gravar. Konstruktionerna kan närmast liknas vid fragmentariska brätten till de undersökta stensättningarna. Stensättningarna hör sannolikt hemma i den äldre järnåldern. Det underliggande kulturlagret kan troligen dateras till bronsåldern men denna datering är osäker. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: 220-11173-2000 (fu och su) GSM dnr 793/00 5337 Uppdragsgivare: per Kjellberg Läge: Fastighet Askim 3:59, Askim socken, Göteborgs kommun (fig. 1-2) Ekonomisk karta: 6B 9d Koordinater i rikets nät: X 6396,2 / Y 1269,3 Grävningsorsak: Husbyggnation Grävningsinstitution: göteborgs stadsmuseum Tidpunkt för undersökning i fält: 2000-04-13--04-14 (fu), 2000-04-19--04-27 (su) Undersökt yta: 53 m 2 (fu), 200 m 2 (su) Antal arkeologtimmar i fält: 32 (fu), 62 (su) Antal maskintimmar: 13 (fu), 12 (su) Platsledare: Ulf Ragnesten GSMA nr: 000006 (fu), 000007 (su) TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Fornlämningen var inför förundersökning och slutundersökning registrerad som två stensättningar i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister (Askim 12:1-2). As 12:1 utgjorde en rund stensättning 10 m i diameter. As 12:2 var en rund stensättning 5 m i diameter. Läget för fornlämning Askim 12 utgjordes av kanten på en åssträckning som löpte i riktning NV-SO. Åsen hade en relativt brant sluttning åt SV. Åt öster slut- 1

Göteborgs Stadsmuseum Fig. 1. Fornlämningens läge i södra Göteborg. Blå kartan, skala 1:100 000. 2

Fig. 2. Fastigheten Askim 3:59 markerad samt de båda stensättningarna As 012 och 012:2. Skala 1:2000. 3

Göteborgs Stadsmuseum tade marken knappast alls utan var i stort sett plan. De båda stensättningarna låg nära kanten av åsen med vid utsikt ut över havet i fjärran. Marken för fornlämningarna As 12:1 och 12:2 utgjordes av grus och sand. På en stor del av fastigheten växte stora tallar, vilket också förde med sig att marken var rik på rötter som försvårade undersökningen. På västra delen av fastigheten stod ett mindre hus. Från detta gick en liten markväg mot norr ut till Askims Ängsväg. Markvägen utgjorde infartsväg till fastigheten. TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR År 1966 utfördes en arkeologisk undersökning på den aktuella fastigheten (Cullberg 1967). Anläggning A som då undersöktes utgjorde ett jordblandat röse som låg ovanpå ett kulturlager. Röset var 12 m långt och 8 m brett. I röset påträffades ingen säker gravgömma men en koncentration med keramik samt spridda brända ben. Kulturlagret ansågs inte ha något samband med tiden för rösebyggnationen. I kulturlagret fanns en härd, som undersöktes. Även en skålgropshäll med fyra skålgropar framkom på platsen. Även anläggning B var en grav. Den utgjorde en stensättning som var 5 m i diameter, välbyggd med kantkedja. I stensättningen påträffades en gravgömma i form av en koncentration av brända ben och två järnfragment (nål). Keramikskärvor förekom spritt i anläggningen. Kulturlagret som konstaterades under anläggning A kunde inte med säkerhet konstateras under anläggning B. Fynden från undersökningen 1966 utgjordes av keramikskärvor, järnfragment, bränd lera samt ett mindre antal slagna flintor. Bland flintredskapen fanns spetsen av en skära, en pilspetstånge samt fragment av knacksten. Dessutom påträffades ett skifferhänge. Anledningen till att de här aktuella undersökningarna gjordes år 2000 var att det var oklart var de båda gravarna från undersökningen 1966 legat. Det finns en detaljerad ritning från grävningen 1966 men den är inte möjlig att placera på rätt plats i geografin. Därtill var det oklart om det fanns ytterligare okända gravar på den aktuella fastigheten. UNDERSÖKNINGSMETOD Förundersökningen gjordes med maskingrävda schakt. Sex stycken schakt grävdes på fastigheten i syfte att fastställa okända fynd, anläggningar och kulturlager (fig. 3). Vid slutundersökningen avbanades ett område huvudsakligen på den norra delen av fastigheten, i anslutning till området som undersöktes 1966 (fig. 4). På övriga 4

5 Fig. 3. Schaktplan från förundersökningen. Streckat område visar anläggningar som undersöktes 1966. Svart område markerar kulturlager påträffat 2000.

Göteborgs Stadsmuseum Fig. 4. Nypåträffade stenpackningar hittade och dokumenterade vid slutundersökningen. 6

delen av fastigheten var avbaning omöjlig då marken var mycket stenig och ojämn och många tallar lämnade stora stubbar med omfattande rotsystem. NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Inga naturvetenskapliga analyser har gjorts vid förundersökning och slutundersökning. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Vid förundersökningen grävdes sex schakt med maskin. Schakt 1 gick igenom de 1966 undersökta områdena/anläggningarna A och B samt ytterligare en stenpackning i direkt anslutning till anläggning A. Här iakttogs även ett kulturlager i schaktets centrala och södra del (fig. 3 och 4). I lagret fanns keramikskärvor, flintavslag och enstaka brända ben. I schakt 2 iakttogs en stenpackning i direkt anslutning till den 1966 undersökta anläggningen B. I schaktet påträffades även ett kulturlager (fig. 3 och 4). Stora trädstubbar gjorde det omöjligt att tolka detta område ytterligare. Kulturlagret fortsatte åt sydost utan att någon avgränsning kunde ses. Vid slutundersökningen avbanades den tunna matjorden och de nypåträffade stenpackningarna framtogs (fig. 4). Var och en av de nypåträffade stenpackningarna delades in i två olika anläggningar eftersom packningarna tycktes vara avdelade. Således betecknades de nypåträffade stenpackningarna anläggning 3, 4, 5 och 6 (fig. 5). Anläggning 4 och 6 låg således i direkt anslutning till anläggning A som undersöktes 1966 och anläggning 3 och 5 låg i direkt anslutning till anläggning B som undersöktes 1966. Anläggning 3 Denna anläggning utgjordes av en tät stenpackning (fig. 6 och 7). Stenarna var 0,2-0,4 m stora och rundade. Anläggningen hade en oklar begränsning i väster och nordväst. Den tycktes i stort sett vara oval med en läng av ca 4 m. Tre stora stubbar växte i ovalen. Anläggningen gränsade direkt till anläggning B, som undersöktes 1966, och kan ha utgjort en del av densamma. Stenarna i anläggning 3 borttogs. Därefter grävdes ca 0,2 m djupt med skärslev inom anläggningens begränsning. Det var uppenbart att fynden som framkom tillhörde det underliggande kulturlagret och inte den stenpackade anläggningen. Det fanns inget tydligt samband mellan stenpackningen och kulturlagret. Kulturlagret fortsatte utanför anläggningen. Det undersöktes och borttogs helt inom anläggningens begränsning. Vid förundersökningen påträffades enstaka brända ben, keramikskärvor samt avslag och bearbetad flinta i anläggning 3 (se fyndtabell). 7

Göteborgs Stadsmuseum Fig. 5. Anläggningar/stenpackningar framrensade, undersökta och dokumenterade vid slutundersökningen. 8

Fig. 6. Anläggning 3 framrensad. Foto mot väster. Fig. 7. Ritning av anläggning 3. 9

Göteborgs Stadsmuseum Anläggning 4 Anläggningen utgjordes av en tät stenpackning (fig. 8). Stenarna var 0,2-0,4 m stora med mindre stenar (0,1-0,15 m) packade inunder. Även några stenar var större än normalstorleken. Även denna anläggning i likhet med föregående hade en oval form. Anläggning 4 gick ihop med anläggning 6. Vid slutundersökningen påträffades keramikskärvor och flintavslag i anläggning 4 (se fyndtabell och fig. 9). Anläggning 5 Denna anläggning utgjordes av en gles stenpackning som framkom på fastighetens centrala del, där marken började slutta nedåt mot väster. Stenarna var 0,2-0,4 m stora. Anläggningen hade en smal förbindelse med anläggning 3 genom en del lagda stenar (fig. 10 och 11). Anläggningen innehöll enstaka flintfynd (se fyndtabell). Anläggning 6 Anläggningen utgjordes av en närmast rund stenpackning. I den östra delen var packningen som tätast. Stenarna var 0,2-0,4 m stora. Åt nordväst (i riktning mot garaget) var stenpackningen inte lika tät utan mer oregelbunden. Stenarna var också något större här, va 0,3-0,4 m stora. Denna nordvästra del av anläggning 3 kan delvis ha varit undersökt redan 1966. Anläggningen innehöll ingen grav. Fynden som framkom tillhörde huvudsakligen det underliggande kulturlagret. Kulturlagret Kulturlagret fanns på två delar av fastigheten, dels på dess centrala del dels i sydost (jfr. fig. 3). På den centrala delen var det ca 0,2 m tjockt. Det undersöktes inom den del som utgjorde anläggning 3. På den södra delen var lagret svårt att få någon klarhet om eftersom marken var så blandad med stora stenar och rötter från stora tallar. Vid en av stubbarna påträffades ett trasigt kärl med hank. Det fanns dock inga brända ben i dess närhet som skulle kunna ha ingått i en begravning. 10

Fig. 8. Närmast i bild anläggning 4 som direkt gränsar till den längre bort belägna anläggning 6. Foto mot norr. GARAGE Fig. 9. Fyndnummer belägna inom anläggning 4 (jfr. fyndtabellen för slutundersökningen). 11

Göteborgs Stadsmuseum Fig. 10. Anläggning 5, som utgjordes av en gles stenpackning. Foto mot sydväst. Fig. 11. Närmast i bild anläggning 3 och längst till vänster anläggning 5. Foto mot väster. 12

FYNDBESKRIVNING Fyndmaterialen utgjordes huvudsakligen av keramik och flinta med en dominans av det sistnämnda. TOLKNING OCH DATERING Stenpackningarna som påträffades på fastigheten Askim 3:59 låg i direkt anslutning till de tidigare undersökta gravarna anläggning A och B, som undersöktes 1966. Stenpackningarna var för det mesta vällagda och stenstorleken noggrant utvald. Det påträffades däremot inga fynd som kunde knytas till stenpackningarna utom möjligen i anläggning 4 där koncentrationer av keramik och flinta hittades. Den troligaste tolkningen är att de påträffade stenpackningarna utgjort yttre delar av de tidigare undersökta gravarna anläggning A respektive B. De kan närmast betecknas som delar av brätten till dessa gravar. Således bör anläggning 4 och 6 ha ingått i brättet till anläggning A och anläggning 3 och 5 i brättet till anläggning B. En sådan tolkning kan förklara de närmast "gravlika" men ändå plana stenpackningarna samt det perifera men ändå direkt anslutande läget till de år 1966 undersökta gravarna. Även fyndfattigdomen i de vällagda packningarna kan då få sin förklaring. De har helt enkelt endast utgjort estetiska element i gravbyggnaderna. Kulturlagret på fornlämningen kan eventuellt förklaras som en boplatslämning. Den bör inte nödvändigtvis ha samband med gravarna på området. Det hittades inga stolphål eller andra byggnadsdetaljer från eventuella hus på boplatsen. Å andra sidan var marken så stenbunden och störd av stora träd med dess rötter att detta inte fullständight gick att avgöra. Det har knappast varit fråga om en omfattande boplats, då kulturlagret endast fanns på vissa delar av den berörda tomten. Gravarna med dess brätten tillhör sannolikt den äldre järnåldern då en järnnål påträffades 1966 i en av gravarna. Möjligen kan gravarna liknas vid dem som samma år undersöktes på fornlämning 23 i Askims socken (Cullberg 1966). Det gravfältet daterades till den tidigaste järnåldern. Flintan och keramiken i kulturlagret säger inte så mycket om när lagret avsattes. Det skulle kunna vara under slutet av bronsåldern med avseende på hankkärlet som hittades på tomtens sydöstra hörn. Ett fragment med slipad yta (GSMA 000007:18) tyder på att föremålet hör hemma i den yngre stenåldern, men avslaget ifråga kan sekundärt ha tillkommit under bronsåldern även det. Under alla händelser är kulturlagret självklart äldre än gravarna på tomten. 13

Göteborgs Stadsmuseum ANTIKVARISK BEDÖMNING Genom de undersökningar som gjorts på fastigheten Askim 3:59 kan kan fornlämning Askim 12 sägas vara färdigundersökt och borttagen där. Däremot är det inte osannolikt att fornlämningen sträckt sig vidare åt sydost, vilket utbredningen av kulturlagret tyder på. KÄLLOR OCH LITTERATUR Cullberg, Kjerstin. 1966. Göteborg Askim 43 Otterbäck. Gravfält. Göteborgs stadsmuseum. Arkeologisk arkivrapport 1966:03. Cullberg, Kjerstin. 1967. Göteborg Askim 12 Askim 3:59. 2 stensättningar. Göteborgs stadsmuseum Arkeologisk arkivrapport 1966:2. 14

Fyndtabell för förundersökningen GSMA 000006: Grävningsenhet Fyndnr Sakord st gr Material Beskrivning 01 Allm på tomten Avslag 3 129 Flinta 02 Schakt 1 keramikskärvor 6 29 Lera en bit med mynning, ev 03 Schakt 1 Övrigt redskap 1 5 Flinta 04 Schakt 1 Stycke med tillhuggning 1 129 Flinta 05 Schakt 1 Avslag 17 258 Flinta 06 Schakt 1, ruta 1 Keramikskärvor 3 12 Lera Mynnings bit 07 Schakt 1, ruta 1 Spån med retusch 1 4 Flinta 08 Schakt 1, ruta 1 Avslag 12 60 Flinta 09 Schakt 2 Keramikskärvor 3 4 Lera 10 Schakt 2 brända ben 2 3 Ben 11 Schakt 2 Övrig kärna 1 240 Flinta 12 Schakt 2 Avslag 11 147 Flinta 13 Schakt 4 Keramikskärvor 3 16 Flinta 14 Schakt 4 Avslag 3 14 Flinta 15 Schakt 4, ruta 2 keramikskärvor 2 3 Flinta 16 Schakt 4, ruta 2 Spån 1 6 Flinta 17 Schakt 4, ruta 2 Avslag 19 40 Flinta 18 Schakt 6 Avslag 3 16 Flinta 19 Under anl. 6 Avslag med retusch 1 4 Flinta 20 Under anl. 6 Fossil 1 22 Flinta Fossiliserad sjöborre 21 Under anl. 6 Avslag 11 132 Flinta 22 Anl 3 1 Ben 2 1 Ben 23 Anl 3 1 Keramikskärvor 7 31 Lera 24 Anl 3 1 Avslag 16 147 Flinta 25 Anl 3, no om anl Spån 1 7 Flinta 26 Anl 3, no om anl Avslag 4 29 Flinta 27 Anl 3 2 Keramikskärva 1 3 Flinta 28 Anl 3 2 Avslag 18 340 Flinta 29 Anl 3 3 Keramikskärvor 4 17 Lera Mynningsbit 30 Anl 3 3 Avslag 21 235 Flinta 31 Anl 3 4 Keramikskärvor 4 7 Flinta Mynningsbit 32 Anl 3 4 Avslag med retusch 1 171 Flinta 33 Anl 3 4 Övrigt redskap 1 54 Flinta 34 Anl 3 4 Avslag 13 99 Flinta 35 Anl 3 4 Ben 2 1 Ben 36 Anl 3 5 Spån 1 2 Flinta 37 Anl 3 6 Avslag 2 16 Flinta 38 Keramikskärvor 17 74 Lera Hank

Fyndtabell för slutundersökningen GSMA 000007: Grävningsenhet Fyndnr Sakord st gr Material 01 Anl 3, framrensning Avslag 3 13 Flinta 02 Anl 4 F1 Keramikskärvor 2 12 Lera 03 Anl 4 F1 Avslag 5 42 Flinta 04 Anl 4 F2 Avslag 3 52 Flinta 05 Anl 4 F3 Keramikskärvor 4 20 Lera 06 Anl 4 F3 Avslag 1 14 Flinta 07 Anl 4 F4 Keramikskärva 1 4 Lera 08 Anl 4 F4 Avslag 7 16 Flinta 09 Anl 4 F5 Avslag 1 19 Flinta 10 Anl 4 F6 Avslag 1 3 Flinta 11 Anl 4 F7 Avslag 1 13 Flinta 12 Anl 4 F8 Avslag 1 18 Flinta 13 Anl 4, framrensning Avslag med tillslagningskant 1 37 Flinta 14 Anl 4, framrensning Avslag 9 212 Flinta 15 Anl 5, rensning och bortagning Övrig kärna 1 313 Flinta 16 Anl 5, rensning och bortagning Avslag 6 271 Flinta 17 Anl 6, rensning av stenpackning Avslag med retusch 1 75 Flinta 18 Anl 6, rensning av stenpackning Avslag med retusch och slipad yta 1 13 Flinta 19 Anl 6, framrensning av anl Avslag 3 30 Flinta 20 Allmänt från undersökningområdet Övrig kärna 1 37 Flinta 21 Allmänt från undersökningområdet Avslag 2 14 Flinta