DOM 2012-03-20 Meddelad i Linköping

DOM 2012-03-20 Meddelad i Linköping Mål nr 2997-11 1 KLAGANDE 1. Inga-Lill Fredriksson, 421026-1709 Hallebro Oppgård 646 91 Gnesta 2. Sarah Kinberg, 440617-1506 Jättna Solhäll 646 96 Stjärnhov 3. Ann-Sofie Lifvenhage, 760213-1703 Mårdstigen 3 646 32 Gnesta 4. Bo Wingård, 500125-0090 Vikingavägen 45 646 30 Gnesta MOTPART Gnesta kommun 646 80 Gnesta ÖVERKLAGAT BESLUT Beslut den 18 april 2011 av barn- och utbildningsnämnden i Gnesta kommun SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och upphäver beslutet den 18 april 2011, BoU 14, punkterna 1-4, om organisation av grundskolan i Gnesta kommun. Dok.Id 71562 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 406 Brigadgatan 3 013-25 10 00 013-25 11 40 måndag fredag 581 04 Linköping E-post: 08:00-16:00 forvaltningsrattenilinkoping@dom.se

2 BAKGRUND, YRKANDEN M.M. Barn- och utbildningsnämnden i Gnesta kommun beslutade den 18 april 2011, BoU 14, ifråga om organisation av grundskolan i kommunen, bl.a. att 1. ändra organisationen så att samtliga skolor för de yngre eleverna blir F-5 skolor (dvs. även Welandersborgs skola i Björnlunda, Kvarnbackaskolan i Stjärnhov och Laxne skola i Laxne) fr.o.m. höstterminens start 2011, 2. låta elever i årskurs 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar, 3. låta organisationen med årskurs 6 på Frejaskolan kvarstå, och 4. öka elevpengen för årskurs 1-5 på skolor som inte har fler än totalt 50 elever från 39 483 kr till 49 194 kr per elev på kommunala skolor och från 56 642 kr till 67 245 kr per elev på fristående skolor. Klagandena överklagar beslutet. De anför bl.a. följande. Ärendet har vid tidigare beredning och beslut hanterats som principiellt viktigt enligt 3 kap. 9 KL, bl.a. av kommunfullmäktige den 7 oktober 2009. Ärendet, som nu avgjorts av barn- och utbildningsnämnden ska tillställas kommunstyrelsen för beredning och kommunfullmäktige för beslut. I fullmäktiges beslut den 7 oktober 2009 finns en passus om att nämnden vid ändrade förhållanden kan fatta eget beslut i ärendet. Några väsentligt ändrade förhållanden finns inte då antalet sökande barn inte ökat. Om man tolkar ändrade förhållanden som varande bättre ekonomiska förutsättning så blev det ekonomiska utfallet för 2009 cirka 15 mnkr i kommunen och för 2011 prognostiseras ett noll-resultat. Varken antalet barn eller ekonomiska omständigheter satisfierar sålunda för närvarande fullmäktiges passus ändrade förhållanden.

3 Klagandena menar att nämnden kortslutit den normala demokratiska processen och överskridit sina befogenheter i ett principiellt viktigt ärende, där det t.ex. ska tillämpas differentierad skolpeng inom kommunen. Det saknas all konsistent beredning och utvärdering av konsekvenserna för elevernas möjlighet att inhämta tillräckliga kunskaper för ett fortsatt avancemang i skolvärlden samt konsekvenser för skolor som inte fått förhöjd skolpeng. Kommunen motsätter sig bifall till överklagandet och anför i svar bl.a. följande. Barn- och utbildningsnämnden i Gnesta kommun beslutade den 24 augusti 2009 om omorganisation för skolorna vilket innebar att vissa av de högre årskullarna på ytterskolorna flyttades till skolan i tätorten. Då kommunfullmäktige den 7 oktober 2009 slutligt beslutade i frågan togs in i beslutet att nämnden gavs mandat att vid förändrade förhållanden själva återställa högre årskurser till respektive skolenhet. Efter valet 2010 fick kommunen ändrad politisk majoritet. Nämnden beslutade den 18 april 2011 att delvis återställa det tidigare beslutet genom att flytta tillbaka vissa årskullar från tätorten Gnesta till ytterskolorna. Beslutet fattades efter att barn- och utbildningsförvaltningen även gjort en konsekvensanalys där synpunkter från föräldrar och personal beaktades. En överflyttning av delar av de högre årskullarna från kommunens skola i tätorten till ytterförorterna kan inte anses utgöra ett ärende av principiell beskaffenhet eller av annars stor vikt för kommunen enligt 3 kap. 9 KL. Av förarbetena framgår att fullmäktiges beslutskompetens i huvudsak gäller beslut av mera grundläggande natur eller av mer generell räckvidd (prop. 1990/91:117). Ärendet innebär inte att kommunala mål eller riktlinjer för verksamheten påverkas då det inte rör sig om en övergripande fråga som har betydelse för den kommunala verksamheten i stort. Någon ändrad verksamhetsinriktning är inte heller för handen. Ärendet utgör inte budget, skatt eller annan ekonomisk fråga av större vikt då det inte rör sig om ett beslut som har avgörande betydelse för den kommunala ekonomin.

4 Utöver detta kan påtalas att konsekvensen av barn- och utbildningsnämndens beslut den 18 april 2011 inte innebär att någon eller några skolor i kommunen läggs ned utan att de snarare återställs genom att vissa av årskullarna flyttas tillbaka till respektive skolenhet igen (jfr RÅ 1987 ref. 26 samt KamR 5277-07 [synes avse mål vid Kammarrätten i Göteborg, förvaltningsrättens anm.]). Förflyttningar av klasser mellan kommunens olika skolor bör ombesörjas av den nämnd som har till uppgift att utföra de uppgifter som anges i 2 kap. 2 andra stycket skollagen (2010:800). Kommunfullmäktige har genom att anta reglementen för nämnderna tagit ställning till vilken ansvarsfördelning som ska råda mellan nämnderna. Varje nämnd ansvarar således självständigt i frågor som rör nämndens ansvarsområde utifrån antagna reglementen. Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för barn- och utbildningsnämnden den 31 januari 2000 av vilket det tydligt framgår att nämnden har det samlade ansvaret för kommunens insatser som gäller omsorg, stöd och utbildning för barn och ungdomar upp till 20 års ålder. Barn- och utbildningsnämnden ska vidare, inom ramarna för befintliga lagar och regelverk, fullgör uppgifter inom bl.a. grundskolan anges det i reglementet. Utifrån ovan anförda bör ärendet inte anses vara av den karaktären att det fall in under bestämmelserna i 3 kap. 9 KL. Vidare bör barn- och utbildningsnämnden, utifrån angivna reglemente inneha beslutanderätt i denna typ av ärende. Då kommunfullmäktige den 7 oktober 2009 fattade beslut om omorganisationen gav fullmäktige barn- och utbildningsnämnden mandat att vid ändrade förhållanden själva återställa högre årskurser på respektive skolenhet. Fullmäktige har genom detta beslut delegerat till barn- och utbildningsnämnden att fatta beslut i ett visst ärende i enlighet med 3 kap. 10 KL.

5 Denna delegation kan i efterhand tyckas vara överflödig då ärendet i sig inte är av principiell beskaffenhet eller av annan stor vikt utan måste anses kunna fattas av behörig nämnd. Av fullmäktiges beslut framgår inte vilka skäl som krävs för återställande mer än att det gäller vid ändrade förhållanden. Ny politisk majoritet samt utförd konsekvensanalys måste då anses kunna utgöra ändrade förhållanden i enlighet med fullmäktiges beslut. Utifrån det anförda måste därför det överklagade beslutet anses ha tillkommit i laga ordning och i enlighet med de befogenheter som barn- och utbildningsnämnden har. Klagandena anför i genmäle bl.a. att frågan om den förändring i skolorganisationen som kommunfullmäktige beslutade den 24 augusti 2009 av den dåvarande oppositionen ansågs vara av sådan principiell betydelse att beslutet inte kunde tas av nämnden. Den nya politiska majoriteten bygger nu upp en ny skolorganisation med hjälp av helt nya principer för elevpengen. Ärenden av principiell betydelse ska behandlas av kommunfullmäktige. Att inte göra det är att övertolka betydelsen av delegering av beslutsbefogenheten vid förändrade förhållanden. Denna delegering kom till för att en framtida återföring av årskurserna till skolor i kransorter inte skulle behöva klubbas i fullmäktige, inte föra att genomdriva principiellt viktiga förändringar i systemet för elevpeng, förändringar som dessutom utformats på ett sådant sätt att en av tre mindre skolor uppenbart förfördelats. SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Enligt 10 kap. 8 KL ska ett överklagat beslut upphävas om l. det inte tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller

6 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. Förvaltningsrätten har att pröva om det överklagade beslutet är olagligt till form eller innehåll enligt de i 10 kap. 8 KL angivna prövningsgrunderna. En sådan prövning får således inte gälla ett besluts lämplighet utan enbart dess laglighet. Domstolens prövning är även begränsad till de felaktigheter som klaganden har åberopat. Förvaltningsrätten gör följande bedömning. Enligt 3 kap. 9 KL ska fullmäktige besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen såsom mål och riktlinjer för verksamheten och budget m.m. Med detta åsyftas beslut av mera grundläggande natur eller av mera generell räckvidd. Det följer av 3 kap. 10 kommunallagen att fullmäktige inte får delegera sådana ärenden som enligt 3 kap. 9 ska beslutas av fullmäktige. Av bestämmelserna följer även att en kommunstyrelse eller nämnd inte får besluta i ärenden i vilka beslutsfattandet är förbehållet fullmäktige. Det överklagade beslutet innebär vissa förändringar av organisationen av grundskolan i kommunen. Förändringarna innebär bl.a. att skolorna i de tre aktuella kransorterna blir F-5 skolor i stället för F-4 skolor med möjlighet för elever i klass 5 i två av skolorna att ha två basskolor, d.v.s. även skolan i centralorten. Eftersom det i de mindre skolorna kan komma att bli mer än två åldersgrupper i samma klass med krav på ytterligare personal som följd, beslutades en höjning av elevpengen för mindre skolor. Förvaltningsrätten finner att beslutet ger uttryck för en delvis ny syn på skolans organisation än tidigare vad gäller bl.a. fördelningen av elever mellan skolorna i kransorterna och skolan i centralorten och verksamheterna vid skolorna. Omfördelningen av elever m.m. kan inte ses som en följd av mer rutinmässig och fortlöpande uppföljning av skolans verksamhet. Den

7 åsyftade flyttningen av elever medför en höjning av skolpengen för vissa skolor, vilket synes vara ett nytt inslag i kommunen ifråga om fördelningen av medel mellan skolorna. Förvaltningsrätten anser därför vid en sammantagen bedömning att beslutet är av sådan vikt att det borde ha fattats av kommunfullmäktige. Den delegation som hade lämnats till barn- och utbildningsnämnden att vid ändrade förhållanden återföra elever till respektive skolenhet kan inte anses omfatta de förändringar som det överklagade beslutet innebär. Förvaltningsrätten finner därför att nämnden överskred sin befogenhet genom att fatta det överklagade beslutet. Beslutet ska därför upphävas med stöd av 10 kap. 8 3 KL. HUR MAN ÖVERKLAGAR se bilaga 1 (DV 3109/1D) Olof Carlstedt I beslutet har även deltagit särskilda ledamöterna Gun Axelsson och Robert Tholén.

Bilaga 1 HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3109/1D 2007-08 Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Jönköping. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet för offentlig part räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas, anledning förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. det beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. www.domstol.se