en nulägesbeskrivning Bilaga 1 till Norrköpings kommuns energiplan 2009-2030

Energisystemet i Norrköping en nulägesbeskrivning Bilaga 1 till Norrköpings kommuns energiplan 2009-2030

Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Disposition...3 1.2 Avgränsningar...3 2 Norrköpings kommuns rådighet 3 3 Beskrivning av Norrköpings kommuns förhållanden 4 3.1 Befolkning...4 3.2 Bebyggelsestruktur...4 3.3 Kollektivtrafik...5 3.4 Pendling...5 3.5 Norrköpings näringsliv...6 3.6 Norrköping ett transportcentrum...6 4 Norrköpings energisystem 8 4.1 Energibalans...8 4.2 Tillförsel lokal produktion... 10 4.3 Distribution... 12 4.4 Användning... 16 5 Energianvändningens konsekvenser för miljö och hälsa 21 6 Energiberedskap 22 6.1 Sårbarhetsplanering i Norrköping, elkraft...22 6.2 Sårbarhetsplanering i Norrköping, värme...22 7 Energiläget i Sverige nationell fakta 23 7.1 Sveriges energibalans...23 7.2 Prisutveckling...24 8 Framtid 25 8.1 Industriell symbios och miljötekniksektorn...25 8.2 El- och värmeaktörernas framtidsplaner...26 8.3 Nollscenario...26 8.4 Energimyndighetens långsiktsprognos 2025...28 9 Intervjuresultat av kommunens bolag, kontor och enheter en sammanfattning 29 10 Begreppsförklaringar 33 11 Fakta om förnybara bränslen 34 12 Referenser 36 Bilden på framsidan är hämtad från: Stock XCHNG, www.sxc.hu [2008-02-26] 2(39)

1 Inledning Enligt lagen om kommunal energiplanering 1 är varje kommun skyldig att ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan skall kommunen göra en miljöbedömning av planen. Vidare står i lagen att kommunen ska i sin planering främja hushållning med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Den förra energiplanen i Norrköpings kommun arbetades fram i början av 1990-talet och gällde mellan åren 1996-2000. Sedan dess har viktiga förändringar inträffat på energiområdet, bland annat genom elmarknadens avreglering och genom att energifrågorna generellt hamnat i fokus vid hanteringen av miljö- och klimatproblem. Arbetet med framtagandet av en ny energiplan inleddes med kommunstyrelsens beslut i november 2007. Nulägesbeskrivningen är ett underlag till energiplanen och syftar till att ge fördjupad kunskap om hur energianvändningen ser ut i kommunen. 1.1 Disposition Inledningsvis redovisas övergripande information och relevanta förutsättningar i form av befolkningsmängd, pendlingsstatistik, transportsituation mm. Därefter belyses fakta om Norrköpings kommuns energisystem. Energibalans, elleveranser, information om fjärrvärme mm. visar hur energitillförseln, energianvändningen och energidistributionen ser ut i kommunen. Därefter görs en överblick över miljöpåverkan från den rådande energianvändningen. I nästa avsnitt behandlas det nationella energiläget och priser. Sedan följer ett framtidskapitel bestående av ett extrapolerat nollscenario, industriell symbios och framtidsplaner. Slutligen presenteras sammanställda intervjusvar av nyckelpersoner i kommunens olika kontor och bolag. 1.2 Avgränsningar Systemgränsen för denna studie har varit Norrköpings kommuns geografiska område. Energianvändningen i sjö- och luftfart ingår inte i denna nulägesbeskrivning med anledning av att de betraktas som nationella och internationella angelägenheter. Vidare har potentiella bioenergiresurser inte inventerats. 2 Norrköpings kommuns rådighet Norrköpings kommun har tidigare bedrivit ett aktivt energiplaneringsarbete genom sitt energibolag men idag äger inte kommunen någon egen energiproduktion. Huvudägaren av el- och värmeproduktionen i Norrköping är E.ON Sverige AB. En annan aktör som beaktas i denna nulägesbeskrivning, med anledning av sin verksamhet i kommunens geografiska område, är Tekniska Verken i Linköping AB som äger fjärrvärmenätet i Skärblacka. Rådande ägarförhållanden gör att Norrköpings kommun saknar direkt rådighet över kraft- och värmeproduktionen. Konsekvenserna av detta är att priser för el och värme har blivit mer marknadsstyrda men framförallt att energiplaneringsarbetet inte har samma karaktär som tidigare. I ett vidare perspektiv finns emellertid indirekta påverkansmöjligheter som kommer att vara viktiga styrinstrument i det fortsatta energiplaneringsarbetet för kommunen. Norrköpings kommun har till exempel planmonopol inom bebyggelse och trafik och kan därmed planera och styra bebyggelsen med fokus på förtätning av staden, vilket innebär högre tillgänglighet och mindre energianvändning. Kommunen är dessutom en myndighet och kan genom tillsyn av anläggningar och krav vid tillståndsansökningar styra mot hållbar energianvändning. Energianvändningen kan även påverkas genom upphandlingar och utbildningar. Utöver berörda områden disponerar kommunen över ett stort fastighetsbestånd som kan göras mer hållbart ur energisynpunkt. Kommunala bolag, som Hyresbostäder i Norrköping AB, Norrköpings kommunala fastighets AB och Norrköping Vatten AB, kan påverkas genom ägardirektiv. 1 SFS 1977:439, senast ändrad 2004:602. 3(39)

Generellt sett kan Norrköpings kommun vara en ledande aktör och en god förebild i arbetet med ett hållbart energisystem inom det geografiska området. 3 Beskrivning av Norrköpings kommuns förhållanden 3.1 Befolkning Norrköpings folkmängd ökar och den 1 februari 2008 fanns det 126 820 personer i kommunen vilket motsvarar en täthet på 85 invånare per km 2. Folkmängden ökar beroende på att det både föds fler personer än antalet som dör och att det flyttar in fler personer än antalet som flyttar ut, det vill säga att både födelsenettot och flyttnettot är positiva. Figur 1 visar folkmängden i Norrköping för åren 1970-2006 samt en befolkningsprognos för åren 2007-2011. Figur 1 Befolkningsutveckling 1970-2006, prognos 2007 2011. Källa: SCB och Norrköpings kommun. Åldersfördelningen i Norrköping stämmer i stort sett överens med rikets. Den största skillnaden är att Norrköping har fler invånare i åldern 20-30 år. Det visar att Norrköping är en ungdomsstad som lockar till sig unga vuxna. Till viss del beror denna utveckling på etableringen av Linköpings universitet i Norrköping, men även andra unga vuxna vill bo i Norrköping. 3.2 Bebyggelsestruktur Norrköping erbjuder en mångfald attraktiva boendemiljöer cityboendet, de små tätorterna, landsbygd och skärgård. Den 31 december 2005 fanns det 62 000 lägenheter i Norrköpings kommun, 40 600 i flerfamiljshus och 21 400 i småhus. Det innebär att småhus står för en tredjedel av antalet boendeenheter i kommunen. Medelantalet invånare per boendeenhet år 2005 var 2,0 personer. 90 procent av invånarna är bosatta i tätorter med minst 200 invånare, till exempel Åby, Jursla, Krokek, Skärblacka och Östra Husby, samt i Norrköpings tätort där det bor cirka 89 000 personer. En viktig strategi för planeringen av bostäder i Norrköping är att bygga staden inifrån och ut. Förtätningar i bebyggelsen minskar behovet av transporter och gör att investeringar i befintlig infrastruktur som vägar, vatten, avlopp och fjärrvärme tas tillvara bättre. 4(39)

3.3 Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Norrköpings kommun består av buss- och spårvagnstrafik. Spårvagnarna drivs med Grön el och sedan 2006 används 22 biogasdrivna bussar i tätortstrafiken. Totalt sett har tätortens kollektivtrafikresande minskat de senaste fyra åren. Däremot har resandet med landbygdstrafiken ökat senaste åren och orsakerna till detta bedöms vara dels att fler skolelever reser med kollektivtrafiken, dels högre bensinpris. Prisutvecklingen tros ha påverkat bilister att välja kollektivt resande vid längre sträckor. Utvecklingen av resor med kollektivtrafiken i Norrköpings tätort framgår av figur 2. Kvot 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År Figur 2 Resor med kollektivtrafiken (antal påstigande passagerare per körd fordonskilometer inom tätorten). Källa: Norrköpings kommun Tätortstrafiken i Norrköping har idag en mindre miljöpåverkan jämfört med tidigare år. De senaste åren har andelen förnybara bränslen i kollektivtrafiken ökat. Figur 3 redovisar hur kollektivtrafikens energikällor fördelats från 2002 till 2006. Andelen diesel ökade något 2006 på grund av att dieselbussar måste ersätta spårvagnar i samband med en större ombyggnad av omstigningsplatsen vid Söder Tull. Procent 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2002 2003 2004 2005 2006 År Diesel Grön el Etanol Biogas Figur 3 Energikällor i kollektivtrafiken Källa: Norrköpings kommun En satsning på spårväg pågår ut till Navestad. Utbyggnaden av spårväg sker etappvis och kombineras med byggnation av nya bostäder för att skapa bättre resandeunderlag. 3.4 Pendling Både pendlingen in till Norrköping och ut från kommunen har ökat, men utpendlingen har ökat betydligt kraftigare än inpendlingen. Det är fortfarande fler som pendlar in till Norrköping än ut. Kartan visar arbetspendlingen mellan Norrköping och de större pendlingsorterna. Där kan man bland annat se att över 5 000 personer arbetspendlar mellan Norrkö- 5(39)

ping och Linköping, att det är fler som pendlar från Norrköping till Finspång än tvärtom och att många Söderköpingsbor arbetar i Norrköping. Figur 4 Arbetspendling mellan Norrköping och större pendlingsorter 2005. Källa: SCB Pendlingen till och från Norrköping sker med flera olika transportmedel. Pendeltågstrafiken mellan Norrköping och Linköping sker under dagtid med 20 minuters mellanrum och den har etablerats som ett attraktivt transportmedel för pendlarna. För utvecklingen av Norrköpings kommun är utbyggnaden av järnvägen en viktig faktor. Utbyggnaden av Ostlänken medför att pendlingstiderna till bland annat Stockholm och Göteborg minskar betydligt och att nuvarande järnvägsspår frigörs för mer lokal pendlingstrafik. Orter som Kimstad, Norsholm och Eksund kan bli viktiga utvecklingsområden när förbättrade möjligheter till tågpendling uppstår. 3.5 Norrköpings näringsliv Norrköping är en handels- och kommunikationsstad. Omkring 12 000 personer arbetar inom handels- och kommunikationssektorn i Norrköping, vilket är cirka 22 procent av samtliga sysselsatta (dagbefolkning). Det är framför allt det geografiska läget, tillsammans med väl utbyggd infrastruktur och närhet till stora viktiga transportstråk, som bidragit till att Norrköping stärkt sin roll som nav för många av de större aktörerna inom logistik- och transportnäringen. Även pappers- och förpackningsindustrin är stark i Norrköping, med ett par av de största privata arbetsplatserna; Holmen Paper och Billerud Skärblacka. Generellt har det i Norrköping skett en tydlig förskjutning mot mer tjänsteproduktion och mer kunskapsintensiva företag. Elektronikindustrin förändras, idag är det mer forskning och utveckling än traditionell tillverkning som finns i Norrköping. 3.6 Norrköping ett transportcentrum Sett ur ett europeiskt perspektiv ligger Norrköping mitt i den Nordiska Triangeln, en transportkorridor som EU prioriterar och som binder samman Oslo-Köpenhamn- Stockholm-Helsingfors. Tidningen Intelligent logistik menar att Norrköping/Linköping är Sveriges andra bästa logistikläge (efter stor-göteborg) tack vare den geografiska närheten till Sveriges logistiska mittpunkt. Här finns mycket god transportinfrastruktur, en hamn med växande Östersjöfart, kombiterminaler och närhet till tillväxtmarknaderna vid Östersjön. Det starka regionala samarbetet och logistikutbildningar på spetsnivå gör Norrköping/ Linköping intressant. 2 Norrköpingsregionen rankas också av tidningen Inköp & logistik som en av de mest intressanta i Sverige för logistik- och transportföretag. 3 I september 2007 presenterades en statlig utredning av landets hamn- och kombiterminalstruktur. I utredningen har tio hamnar, däribland Norrköpings hamn, bland 2 Affärsmagasinet, Intelligent Logistik, [acc. 080307 http://www.intelligentlogistik.se/logistiklagen.php] 3 Inköp & logistik, (2007) 6(39)

landets drygt femtio hamnar identifierats som särskilt strategiskt betydelsefulla. Dessa hamnar ska ges prioritet, bland annat när det gäller statligt finansierad infrastruktur. För att stödja en fortsatt stark utveckling av ett långsiktigt hållbart nationellt transportsystem, planeras ett antal kompletterande investeringar i Norrköping. Genom dessa skapas förutsättningar för kraftigt minskade utsläpp av koldioxid och bättre nyttjande av begränsade energiresurser genom ökad användning av järnvägs- och sjötransporter. Norrköpingspaketet syftar till att samla de infrastruktursatsningar som medverkar till att vidareutveckla Norrköping som en intermodal nod och ett transportcentrum. De centrala utvecklingsprojekten i Norrköpingspaketet är: Väganslutning till Norrköpings hamn Norrleden. Spåranslutning till Norrköpings hamn, triangelspår i Åby, kardonbana, kombiterminal på Händelö och eventuellt ny godsbangård. Upprustning av Rv 51 - Förbifart Svärtinge. Breddad inseglingsränna till Norrköpings hamn. De senaste åren har ett antal aktörer gjort stora satsningar inom logistik- och transportområdet i Norrköping. En av de största har genomförts av Stadium, som har investerat 200 miljoner kronor i en ny distributionscentral i Norrköping. Syftet är att styra koncernens totala varuflöde till en plats för senare vidarebefordran till butikerna i Norden, och alla transporter som utförs åt Stadium sker med miljöcertifierade transportörer. Kombinationen infrastruktur och miljötänkande är viktig för flera av företagen med miljöteknisk inriktning som etablerat och etablerar sig i Norrköping. Norrköpings kommun har 2006 övertagit flygplatsen, Kungsängen, efter en överenskommelse mellan Luftfartsverket och kommunen. Tanken är att flygplatsen ska vara en del i det hållbara transportsystemet i framtiden. 7(39)

4 Norrköpings energisystem 4.1 Energibalans En energibalans visar hur energi tillförs, omvandlas och används i olika sammanhang. Energibalansen, se nästa sida, visar total tillförsel och energianvändning för Norrköpings kommun år 2005. En del av energibalansen presenterar energianvändningen uppdelad på olika samhällssektorer industri och bygg, jordbruk, offentlig verksamhet, transporter samt hushållssektorn. Den totala energitillförseln 2005 uppgick till 10 660 GWh och dominerades av biobränslen och el-energi. Innan el och värme når kunderna sker omvandlingsförluster och överföringsförluster i kraft- och värmeverk. Omvandlings- och överföringsförlusterna uppgick till drygt 10 procent, 991 GWh. Den totala slutliga användningen uppgick till 9 668 GWh vilket är en minskning med 50 GWh jämfört med 2004 då den slutliga användningen uppgick till 9 718. Industrioch byggsektorn är de största användarna. Transportsektorn och hushållssektorn är de näst största användarna. Med hjälp av diagrammet kan man även se att tillfört avfall omvandlas till fjärrvärme. Den totala energitillförseln är den energimängd som tillgodogörs i energisystemet för att uppfylla de behov som finns hos slutanvändaren. Detta skiljer sig från nyttiggjord energi eftersom förluster (värmeenergi som kyls bort, omvandlingsförluster, distributionsförluster samt bearbetnings- och transportförluster av fasta bränslen) ingår i den totala tillförseln. Ytterligare en orsak till omvandlings- och överföringsförluster är användning för icke energiändamål, det vill säga råvaror till plastindustri, smörjoljor, och oljor till bygg- och anläggningsverksamhet som asfalt och vägoljor. 4 4 Energimyndigheten, (2004). 8(39)

Total tillförd energi, uppdelad på energibärare, 10660 GWh Värmepump 150 Kol 199 Bensin 873 Diesel 624 Olja 606 Träbränsle 3705 Avfall 577 El-energi 3553 Gasol 54 Övrigt 319 Omvandling i kraft- och värmeverk, samt distribution av el och fjärrvärme Omvandlingsoch överföringsförl uster 910 Total slutlig användning 9668 GWh Anv. i energisektor 81 Bensin 873 Diesel Olja 624 408 Träbränsle 2777 Fjärrvärme 1076 El-energi 3685 Övrigt 171 Gasol 54 Total slutlig användning uppdelad på sektorer, 9668 GWh Jordbruk mm. 75 Industri, bygg 1 5944 Transporter 1474 Hushåll 1295 Off. Verk 258 Övr. Tjänster 576 Anmärkning: *På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. *I kategorin träbränslen ingår avlutar. 1 Den totala, slutliga användningen för industrisektorn har sekretessbelagts av SCB. Siffran har emellertid beräknats dels med hjälp av procentandel från tidigare års energibalanser och dels från totalsumman. Källa: Statistiska Centralbyrån [2008-01-18 och 2008-01-30] 9(39)

4.2 Tillförsel lokal produktion 4.2.1 Produktionsanläggningar i Norrköping E.ON Värme Sverige AB region Norrköping är ett helägt dotterbolag till E.ON Sverige AB och ansvarar för energi- och fjärrvärmeproduktion samt för drift och utveckling av fjärrvärmeanläggningarna i Norrköping. Det totala ansvaret omfattar strategisk planering, bränsleanskaffning, energiomvandling och distribution. Det finns fyra pannor på Händelöverket som kan producera kraftvärme. Tre fastbränslepannor eldas med retur- och skogsflis, kol samt gummi, och en panna eldas med utsorterat verksamhets- och hushållsavfall. Utöver pannorna på Händelö finns även en närvärmeanläggning i Råssla samt två produktionsanläggningar, Skeppsdockan och Navestad hetvattencentral, som är oljebaserade och fungerar som reserv- och spetscentraler. Bråvalla Kraft är också ett oljeeldat kraftvärmeverk som E.ON äger men som Svenska Kraftnät använder som effektreserv för landets elförsörjning. Tekniska Verken äger alla kraftstationer i Motala Ström, utom en i Norrköping, som ägs av Holmen Paper AB. HÄNDELÖVERKET 2006 Produktion MWh El (brutto) 289 752 Värme 1 004 751 Ånga 143 949 4.2.2 Tillförda bränslen till el- och värmeproduktionen I kraftvärmeprocesser utnyttjas bränslet för samtidig el- och fjärrvärmeproduktion. Bränslet till pannorna består av biobränsle, utsorterat avfall, gummiflis, kol och olja. Biobränslet består huvudsakligen av skogsrester och återvunnet träbränsle (RT-flis). Produktion av el och fjärrvärme sker kontinuerligt och det är aktuella leveranslägen som bestämmer vilka anläggningar som är i drift. På produktionsanläggningarna sker en ständig övervakning och mätning för att möjliggöra kontinuerlig optimering av driften och minimering av utsläpp. Huvudsaklig produktion av fjärrvärme i Norrköping sker med förnybara bränslen samt i huvudsak vid Händelö-verket. Jämfört med 1992, då kol dominerade vid elproduktionen, har E.ON ändrat sin bränslemix betydligt. I dag används förnybara bränslen till 80 procent, se figur 5. Kol och olja används vid sträng kyla eller när störningar i produktionen uppstår. Ungefär en procent av den totala värmeproduktionen skedde 2005 vid reserv- och spetscentraler. 2000 1800 GWh 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 Olja Kol Gummi Skogsflis RT-flis Avfall 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 5 Bränslemix för el- och värmeproduktion Källa: E.ON 10(39)

4.2.3 Småskalig uppvärmning i Norrköpings kommun Statistiska Centralbyrån genomförde en omfattande undersökning 2003 i syfte att beskriva hur uppvärmningen av småhus sker i landet. Av figur 6 framgår att direktverkande el varit den mest dominerande källan (21,4 procent) för uppvärmning av småhus. Fjärrvärme tillsammans med kategorin enbart biobränslen har varit näst största kategorier med 20,8 respektive 20 procent. Knappt fem procent värmdes med olja. Procent 25 20 15 Norrköping Östergötlands län 10 5 0 El, direktverkande El, vattenburen Olja Olja + biobränsle Olja + el + biobränsle Figur 6 Småhus (inkl. jordbruksfastigheter) fördelade efter använt bränsleslag för uppvärmning 2003 Källa: SCB Olja + el Enbart bio-bränsle El + bio-bränsle Berg/ jord/ sjövärmepump Fjärrvärme Annat Småskalig oljeeldning och vedeldning utan ackumulatortank är sämre för miljön än fjärrvärme. Dessutom fungerar mindre pannor inte lika effektivt vilket medför att verkningsgraden blir mindre på utnyttjat bränsle överfört till nyttig värme. Vidare ger dessa pannor oftast betydligt större utsläpp än vad stora kraftvärmeverk gör vid motsvarande energiproduktion. För denna nulägesbeskrivning kompletterades SCB:s undersökning med information från skorstensfejarmästaren, resultatet redogörs i tabell 1. Cirka 1 500 småhus använder oljepannor. Cirka 85 industrier använder fortfarande olja som uppvärmningskälla. Skorstensfejarmästaren bedömer att oljan i den småskaliga uppvärmningen försvinner fram till 2030. Biobränsleldning med exempelvis pellets och spannmål kommer att öka till följd av minskad oljeanvändning. 4.2.4 Värmepumpar Värmepumpar utvinner värme ur uteluft, sjöar eller från marken, antingen strax under ytan eller genom så kallad bergvärme. Kunskapen om konvertering från el-, ved eller oljeuppvärmning är inte heltäckande idag. Detta beror på att en fullständig sammanställning av värmepumpsbestånd och läge i kommunen saknas. Emellertid finns en 11(39)

förenklad karta som visar ungefärlig lokalisering och spridning av värmepumparna som installerades mellan 2001 och 2005, se bilaga 2. Det finns ett litet antal stora värmepumpsanläggningar anmälda i Norrköpings kommun. Några exempel är Ringdansen (400 kw), Torshag (120 kw), Fredgagården (80 kw) samt i Butängen. De flesta anläggningarna är i anslutning till fastigheter med enbostadshus. Innan registrering började 2001 fanns ungefär 200 anläggningar med värmepumpar. Enligt miljökontoret finns det idag sammantaget ca 1 665 stycken, se tabell 2. 1 465 är nyanmälda bergvärmeanläggningar. Ur tabellen kan ses att intresset för värmepumpar minskat de senaste åren efter en uppåtgående trend mellan åren 2003-2004. 4.2.5 Produktion av förnybara bränslen Biogas framställs genom syrefri nedbrytning av organiska material. I Norrköping finns två produktionsanläggningar för biogas och en etanolfabrik. I den ena biogasanläggningen rötas slam vid Slottshagens reningsverk och i den andra rötas drank och restprodukter från jordbruket. Under 2006 producerades sammanlagt 1 362 296 Nm 3 motsvarande ca 8,8 GWh nyttiggjord biogas. Etanolfabriken använder säd som råvara och 2006 producerades 56 409 m 3 etanol. Med pågående utbyggnad kommer produktionsmängden att fyrdubblas. Den största delen av biogasproduktionen såldes i Norrköping medan etanolen distribuerades till svenska oljebolag för inblandning i bensin. 4.2.6 Förnybar el - vindkraft och solceller I Norrköpings kommun finns ännu inga vindkraftverk installerade. Enligt uppgift från fysiska planerare har emellertid tiotal förfrågningar kring uppförande av vindkraftverk kommit in. Kommunen har arbetat den senaste tiden med översyn av riktlinjer för vindkraft. För närvarande pågår endast ett projekt i Sörsjön som handlar om solfångare. 4.3 Distribution Elmarknaden består av en reglerad och en avreglerad del. Elnätsverksamhet, det vill säga drift och underhåll av ledningsnät samt distribution av el, är den del av elmarknaden som är reglerad. Eftersom nätverksamhet bedrivs som monopol har kunden ingen möjlighet att välja nätföretag. Den dominerande elnätsaktören och distributören i kommunen är E.ON Elnät Sverige AB som år 2001 övertog det kommunägda Norrköping Energi. Vattenfall Eldistribution AB äger elnät i Kolmården, Kvarsebo och väster om Vånga, se karta. Energileverantörerna går däremot inte att precisera eftersom kunden kan handla el av elleverantörer oberoende av geografiskt område. Tekniska Verken i Linköping AB äger inte elnät men däremot äger företaget fjärrvärmenätet i Skärblacka och distribuerar spillvärme från pappersindustrin, Billerud, i ortens fjärrvärmenät. Karta 1 Elnätägare i kommunen, röda och vita prickar anger E.ON: s underhållsarbete av kraftledningsnätet, se avsnitt 6.1. 12(39)

4.3.1 Elleveranser 2006 levererade E.ON drygt 370 800 MWh el till 117 500 invånare inom sitt nätområde i kommunen vilket motsvarar drygt 90 procent av kommunens befolkningsmängd. Beräknat som levererad el per invånare, se figur 7, har energianvändningen 2006 minskat marginellt jämfört med 2005. MWh/invå 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Figur 7 E.ON: s elleveranser till hushåll Anm. Röd linje är trendlinje Källa: E.ON 4.3.2 Fjärrvärmeleveranser Fjärrvärme är ett kollektivt uppvärmningssystem, där värmen produceras i kraftvärmeanläggningar för att sedan distribueras i isolerade värmekulvertar till kunderna. Fjärrvärmenätet som ägs av E.ON i centrala staden samt mot områdena Åby, Jursla och Torshag är cirka 36 mil långt och har en volym på cirka 22 200 m 3. I figur 8 redovisas E.ON:s fjärrvärmeleveranser för perioden 1995 2007. Med hjälp av figuren kan vi se att värmeleveranserna har minskat de senaste åren trots ökade anslutningar och ökad fjärrvärmeutbyggnad. Skälet till minskningen är enligt E.ON att energieffektiviseringar genomförs hos kunder i större utsträckning vilket medför att värmen bevaras bättre och uppvärmningskostnaderna minskar. Det handlar främst om att småhus och fastigheter isoleras bättre. GWh 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År Figur 8 Fjärrvärmeleveranser, 1995-2007 Källa: E.ON 4.3.2.1 Fjärrvärmenätet i tätorten Anslutningsgraden till det fjärrvärmenät som började byggas ut redan på 1950-talet är nu ca 97 procent, se fjärrvärmekarta 1. Det handlar ungefär om närmare 6 000 anslutningar därav 4 000 privata kunder, cirka 980 företagskunder och 1 000 kommunala fastigheter. Lindö, Marby, Kärrhagen, en del av Kättsätter samt en del av gamla Smedby är de större områdena i kommunen som fortfarande saknar fjärrvärme, se fjärrvärmekarta 1. Fjärrvärmenätet har byggts ut till Lindö under 2008. I ett första steg kommer flera hyreshus, kommunala lokaler, företag och villor att anslutas. Successivt kommer fjärrvärme att finnas i stora delar av Lindö. Direktverkande el är den dominerande uppvärmningskällan i Kättsätter och Kärrhagen. I Lindö dominerar värmepumpar. 13(39)

Fjärrvärmekarta 1 Centrala Norrköping 14(39)

Åby och Torshag har fjärrvärme sedan 2004 efter att E.ON erhållit KLIMP-bidrag av Naturvårdsverket för utbyggnaden, se fjärrvärmekarta 2. Torshag Jursla ÅBY Ledning från Norrköping Fjärrvärmekarta 2 Åby och Torshag 15(39)

4.3.2.2 Fjärrvärme i Skärblacka Hösten 2003 anslöts det första huset i Skärblacka till fjärrvärme, sedan dess har utbyggnaden fortsatt. Idag är cirka 300 privathushåll anslutna till fjärrvärme samt hela det kommunala fastighetsbeståndet, se fjärrvärmekarta 3. Nätet är cirka 1 mil långt och anslutningsgraden är cirka 50 procent. Fjärrvärmeutbyggnaden i Skärblacka har ersatt energi motsvarande 12 000 MWh olja och 2 500 MWh el. Fjärrvärmen i Skärblacka produceras av spillvärme från Billeruds pappersbruk som eldar med förnybart bränsle upp till 88 procent. Resterande 12 procent är fossilt baserat. Numera förekommer olja endast vid spetsbelastning. Spillvärmen är värme som uppkommer vid pappersprocessen och som tidigare inte hade något användningsområde. 4.4 Användning Fjärrvärmekarta 3 Skärblacka, årtalen i kartan anger beräknad utbyggnad. 4.4.1 Industrins energibärare Industrisektorns energibärare domineras av träbränslen och el-energi. Det är med stor sannolikhet pappersindustrin som utmärker sig i användningen av nämnda energibärare. Energianvändningen av nästan 6 TWh (5 944 GWh) innebär att Norrköpings kommuns industri använder ungefär 1,5 procent av Sveriges totala slutliga energianvändning (403 TWh). Jämfört med 2004 har energianvändningen inom industrin minskat med ungefär 270 GWh. I Norrköping är ett flertal energiintensiva industrier lokaliserade. De största el-användarna i kommunen är Holmen Paper AB, Billerud och Fiskeby Board. Det är med andra ord tillverknings- och pappersindustri som är största användare. På värmesidan är situationen annorlunda, till exempel använder Braviken den spillvärme som blir över i deras produktion. De anläggningar som orsakar störst utsläpp av koldioxid, enligt Länsstyrelsens utsläppsregister EMIR, i kommunen är Bravikens Pappersbruk (Holmen Paper AB), Billerud Skärblacka AB, Lantmännen Agroetanol AB, Fiskeby Board AB och E.ON Händelöverket. Under 2006 stod dessa anläggningar tillsammans för 352 648 ton utsläpp av fossil koldioxid, vilket är en minskning med 6,3 procent jämfört med 2002. Samtliga dessa anläggningar har länsstyrelsen i Östergötland som tillsynsmyndighet. I bilaga 1 presenteras ett antal energiintensiva industriers energianvändning i en tabell. Industri, bygg, Energibärare (GWh) Olja 253 Diesel 33 Träbränsle 2777 Övrigt 171 Gasol 54 El-energi 2579 Fjärrvärme 77 16(39)

4.4.2 Transportsektorns energibärare Under 2005 använde transportsektorn cirka 1 474 GWh energi. Summan tillförd energi till transportsektorn motsvarar 14 procent av Norrköpings totala energitillförsel. Cirka 97 procent av energianvändningen inom transportsektorn baserades på bensin och diesel. Användning av förnybara bränslen, etanol och biogas, ingår inte i energibalansen och kan därmed inte redovisas. Det går inte att särredovisa godstransporter och persontransporter heller. Trafikarbete är ett lokalt sätt att mäta trafikutvecklingen och omfattar hur många fordonskilometer som körs under ett år. Nyckeltalet visar att drygt 2 500 fordonskilometer per invånare körs på ett år. Totalt sett har trafikarbetet ökat marginellt de senaste tio åren. Transporter, Energibärare (GWh) Diesel 553 Bensin 873 Elenergi 48 4.4.3 Hushållens energibärare Jämfört med 2004 års energibalans, har den totala energianvändningen inom hushållssektorn ökat med cirka 90 GWh motsvarande 7,5 procent. 2005 använde hushållen mest el-energi och fjärrvärme som energibärare. Träbränslen utgjorde cirka 58 GWh vilket kan härledas till småskalig uppvärmning. Oljan utgjorde cirka 2 procent av samtliga energibärare. Hushåll, Energibärare (GWh) Träbränsle 58 Fjärrvärme El-energi 545 664 Olja 28 4.4.4 Jordbruk, offentlig verksamhet samt övriga tjänster - energibärare Jordbrukssektorn är den sektor som använder minst energi i förhållande till övriga sektorer. Ungefär lika stor mängd diesel och el-energi Jordbruk mm., Energibärare (Gwh) samt en liten del olja är energibärare för denna sektor. Mängden använd energi 2005 var 75 GWh och resultatet följer i stort sett tidigare års användning, 2004 var användningen 77 GWh. Energibärarna inom den offentliga verksamhetssektorn är fjärrvärme, el-energi och olja, där fjärrvärme dominerar bland övriga energibärare. Diesel 34 Olja 7 El-energi 34 Sektorn övriga tjänster består av exempelvis parti- och detaljhandel, hotell- och restaurangverksamhet, post och telekommunikation, bankoch försäkringsverksamhet. Sektorn stod för 6 procent av Norrköpings totala slutliga energianvändning 2005. Energibärarna är el-energi, fjärrvärme, olja och diesel. Den dominerande energibäraren har varit el-energi med 332 GWh. 2005 har energianvändningen ökat med ungefär 22,5 procent jämfört med 2004. Off. Verksamhet, Energibärare (GWh) Övr. tjänster, Energibärare (GWh) El-energi 100 Fjärrvärme 152 Olja 6 Olja 115 Diesel 3 El-energi 332 Färrvärme 127 17(39)

4.4.5 Behov av energibärare, 1990-2005 För att synliggöra trender från användningen av specifika energibärare, har en sammanställning gjorts för åren 1990, 1995 samt 2000 till 2005 i figur 9. MWh 4000000 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 Träbräns len El-energi Olja Bensin Diesel Avfall 0 1990 1995 2000 2005 Figur 9 Tillförsel av eldningsolja, träbränsle, el-energi, diesel, bensin och avfall i Norrköpings kommun för åren 1990, 1995, 2000-2005. Uppgifter om tillförsel av avfall för år 2003 saknas. Källa: SCB Under åren har energisystemet genomgått många förändringar, där stora mängder fossila bränslen ersatts med förnybara bränslen. Förbränning av avfall för el- och värmeproduktion började år 2000 och ökade kraftigt i takt med att E.ON byggde en avfallspanna år 2005. Tillförsel och användning av bensin och diesel i Norrköpings kommun har i stort sett ökat kontinuerligt sedan 1990. Behovet av el-energi är högt och har dessutom varierat mellan åren. Behovet av träbränslen, som används mest inom industriella processer i kommunen, har totalt sett ökat från 1990-talet. 4.4.6 Total energianvändning per invånare I samband med att nya energibalanser sammanställs, tar SCB fram två nyckeltal för samtliga kommuner i landet. Det ena nyckeltalet är presenterat i figur 10 och visar energianvändningen per invånare. Diagrammet är ett totalmått där fyra sektorer ingår: industri kwh/inv 120000 (inklusive byggsektorn), transport, övrigt (inkluderar jordbruk, skogsbruk, fiske, offentlig verksamhet samt övriga tjänster) 100000 och hushåll. Ett problem för Norrköping har varit att 80000 uppgifter om energianvändning per invånare i kommunen leder 60000 tanken fel på grund av att energiintensiva industrier höjer 40000 energianvändningen. Detta medför att jämförelser med andra 20000 kommuner, som inte har lika energiintensiv industri, blir missvisande. Av figur 10 kan ses att den totala energianvändningen ökat konstant sedan 1990-talet. När den totala 0 energianvändningen per invånare redovisas utan industrins energianvändning, kan en konstant nivå observeras. 1990 1995 2000 2005 År Totalt Totalt minus industri Figur 10 Energianvändning per invånare samtliga sektorer (kwh/inv) Källa: SCB 18(39)

4.4.7 Energianvändning i kommunens verksamheter och kommunala fastigheter Linköpings universitet 5 har utfört en förstudie med inriktning på hur kommunala fastigheter utanför fjärrvärmeområdet kan ställas om till förnybar energi. Boverkets stimulansbidrag för omställning av lokaler för offentlig verksamhet samt KLIMP-bidrag har underlättat arbetet med omställningen. I de fastigheter som ägs av kommunen har användningen av fossila bränslen minskat sedan 2002. Statistik om Norrköpings kommuns användning av olja, fjärrvärme, elvärme och fastighetsel visar att användningen av fastighetsel och fjärrvärme är i stort sett oförändrad för perioden 2002-2007, se figur 11, medan förbrukningen av olja har minskat med 30 procent och användningen av elvärme med 16 procent. kwh/m 2 700 600 500 400 300 200 100 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Olja Fjärrvärme Elvärme Fastighets el Figur 11 Kommunens användning av olja, fjärrvärme, elvärme och fastighetsel Sedan 1998 har energianvändningen i kommunens lokaler minskat med cirka 19 procent, se figur 12. kwh/m 2 200 150 100 50 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 12 Energianvändning i kommunala lokaler 4.4.7.1Uppvärmning med olja i kommunala fastigheter Kommunens lokalförsörjning har genomfört en omfattande omställning från oljeuppvärmning till andra alternativ under senare år. Efter genomförda åtgärder under 2007 kommer 3 150 MWh olja att användas för uppvärmning i totalt 19 kommunala fastigheter. Av dessa är det 14 som använder olja som basenergi för uppvärmningen medan 5 är redan konverterade fastigheter som använder olja som spetsenergi. 5 Trygg, (2005). 19(39)

4.4.7.2 Uppvärmning med direktverkande el När det gäller konvertering av eluppvärmda kommunala fastigheter (med direktverkande el eller med vattenburna system) återstår mycket arbete för att nå uppsatta mål. De åtgärder som genomförts på senare år är att installera vattenburna värmesystem i fastigheter vid t ex ombyggnationer och större underhållsinsatser. Detta för att underlätta en framtida konvertering till andra energikällor. För närvarande sker uppvärmning med el i 60 fastigheter. Den totala elförbrukningen för uppvärmning är ca 6 400 MWh. Vattenburna system finns i 23 fastigheter och saknas i övriga 37. Under 2007 genomfördes en översiktlig genomgång av alla kommunala fastigheter utanför fjärrvärmeområdet. Vid genomgången har en bedömning gjorts av nuvarande energiförbrukning och energikostnader, tekniska uppgifter, status, lämplig alternativ energikälla, investeringskostnad, framtida energiförbrukning samt drift och energikostnader. När det gäller konvertering av eluppvärmning omfattas sammantaget 23 fastigheter till en total kostnad på cirka 15 miljoner kronor. Om alla åtgärder genomförs beräknas elanvändningen för uppvärmning minska med cirka 2 000 MWh. När det gäller konvertering av oljeuppvärmning omfattas sammantaget 15 fastigheter till en total kostnad på cirka 8,5 miljoner kronor. Åtgärderna beräknas minska oljeanvändningen med cirka 2 750 000 kwh, vilket motsvarar 90 % av den återstående oljeanvändningen för uppvärmning. Sammantaget beräknas åtgärderna minska utsläppen av koldioxid med cirka 750 ton per år. 4.4.7.3 Interna transporter Årligen körs i den kommunala organisationen cirka 550 000 mil bilresor i tjänsten motsvarande cirka 1000 ton koldioxidutsläpp. För att minska klimatpåverkan beslutade kommunstyrelsen i oktober 2007 om införande av en bilpool i Norrköpings kommun. Erfarenheter från kommuner som tidigare infört ett bilpoolssystem har visat sig vara positiva med bland annat minskad miljöpåverkan. I början av 2008 bestod bilpoolen av 3 etanolbilar. Till årsskiftet 2008/2009 beräknas ytterligare 10-25 bilar ha upphandlats. I kommunen utför IL Recycling sophämtningen och i dagsläget används 10 biogasbilar i tätorten och 3 dieselbilar i landsbygden. Upphandling av färdtjänsttransporter pågår i dagsläget där kommunen kräver fordon med förnybara drivmedel, utan undantag. Upphandlingen avser 22 personbilar och 40-50 mindre bussar, inklusive minbussar med rullstolslyft. När det gäller upphandling av skolbussar för 50-60 passagerare bedöms det för dagen inte realistiskt att ställa krav på biodrivna fordon på grund av den bristfälliga infrastrukturen för tankställen. Det kommer exempelvis inte att gå att tanka biodrivmedel för de bussar som trafikerar Vikbolandet (ingen biomack kommer att finnas i Östra Husby). 20(39)