Fiskundersökningar i Segeåns Vattendragsförbund Lund 7--9 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 5 9 Lund Telefon -93 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida: www.fiskevard.se
Innehåll 1 Sammanfattning 3 Inledning 3 Material och metoder 3.1 Metodik elfiske 3. Bedömning av tillstånd och avvikelse 5 3.3 Bedömning av påverkan Resultat och kommentarer.1 Resultat elfiske. Bedömning av påverkan 11.3 Kommentarer till årets undersökning 1 5 Referenser 13 Bilagor Bilaga 1 Datablad elfiske 1
1 Sammanfattning Under har elfiskeundersökningar utförts på lokaler i inom Segeåns avrinningsområde på uppdrag av Segeåns Vattenvårdsförbund. Vattendrag som har undersökts är Sege å (3 lokaler) med tillflödena Risebergabäcken, Torrebergabäcken och Spånghomsbäcken. Resultatet av årets undersökning ger information om de undersökta åarnas nuvarande status som biotop för strömlevande arter som grönling och öring. Vid elfisket har 11 olika kräft- och fiskarter registrerats. Öring (Salmo trutta) registrerades på tre lokaler, dock med varierande tätheter. Högst täthet av öring erhölls i Torrebergabäcken. Låga tätheter registrerades i Risebergabäcken och i huvudfåran vid Lilla Mölleberga. Lokaler med avsaknad av öring eller med mycket låga tätheter indikerar på en hög påverkansgrad. Lokalen i Risebergabäcken, Spångholmsbäcken och två lokaler i Segeåns huvudfåra bedömdes vara betydligt påverkade. I Segeån är troligtvis vattenkvalitén den faktor som begränsar förekomsten av öring. Grönling (Barbatulus barbatulus) registrerades på fem lokaler, arten saknades i Spångholmsbäcken. Sammanfattningsvis framgår det av års elfiske att relativt stabila förhållande för fiskfaunan råder i Torrebergabäcken och i Segeåns nedre del vid Lilla Mölleberga. Utöver öring och grönling har förekomst av abborre (Perca fluviatilis), braxen (Abramis brama), gädda (Esox lucius), id (Leuciscus idus), mört (Rutilus rutilus), småspigg (Pungitius pungitius), sutare (Tinca tinca), ål (Anguilla anguilla) och signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) påvisats under års elfiskeundersökning. 3
Inledning Under har lokaler provfiskats inom Segeåns avrinningsområde på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och är en uppföljning av tidigare års undersökningar (Eklöv 1999 - ). Från samtliga lokaler finns elfiskedata från flera år ( ), varav lokaler har data från 9 år, vilket medför att artsammansättning och beståndstätheter kan studeras över tid i dessa vattenområden. Resultatet av årets undersökning ger information om vattendragens nuvarande status som biotop för strömlevande arter som öring och grönling, samt tjänstgöra som kunskapsunderlag för framtida vatten- och fiskevårdsåtgärder. Rätt tillämpat kan elfiskeundersökningar komplettera vattendragets övriga miljöövervakning. Vattenkemiska- och fysikaliska undersökningsparametrar dominerar ofta i vattendragens miljöövervakningsprogram vilket ger en relativt momentan bild över vattnets miljöförhållanden. Fiskfaunan, där förekomst respektive avsaknad av olika fiskarter och årsklasser, ger däremot ett mått på vattnets miljöförhållanden under motsvarande period som fisken uppehållit sig i det aktuella vattenområdet. Havsöringen, som under sina första levnadsår är stationär, lämpar sig speciellt väl som en s.k. biologisk indikator på miljöförändringar, eftersom de kräver en hög syrgashalt och relativt god vattenkvalitet (Eklöv 199). 3 Material och metoder 3.1 Metodik elfiske Under har lokaler provfiskats, under perioden från den 1 till den 3 september. Elfisket har utförts av Anders Eklöv och Jesper Lindgren. De lokaler som undersöktes var; 1. Risebergabäcken (Riseberga),. Sege å (L. Mölleberga), 3. Sege å (Skabersjö),. Sege å (L. Svedala) 5. Spångholmsbäcken (Bara),. Torrebergabäcken (Klågerup), (figur 1). Elfisket utfördes kvantitativt på samtliga lokaler, på en sträcka av -3 m och genomfördes enligt rekommenderad metod från Fiskeriverket och Naturvårdverkets miljöhandbok (Degerman & Sers 1999, Naturvårdsverket ). Ett bensindrivet elaggregat av märket Lugab, volt användes. Fisken som fångades samlades in efter varje avfiskning och förvarades i backar. Efter avfiskningarna på varje lokal längdmättes och vägdes all fisk. Före mätning bedövades fisken med Benzokainum. Fångsteffektivitet och täthet beräknades efter Bohlin (19) uppdelat på årsungar () respektive äldre ungar (>) för öring, täthet för övriga arter beräknades också. På varje lokal mättes bredden, medel- och maxdjup, beskuggning, strömhastigheten samt typ av bottensubstrat. Foto togs av varje lokal. Vattenprov togs för analys av ph och konduktivitet. Vid jämförelse av öringtäthet med andra åar, har elfiskedata från Skånska vattendrag använts (tabell 1) (Elfiskeregistret 5, Eklöv 199).
Figur 1. Elfiskestationer nr 1-,. Tabell 1. Värden på öringtäthet för elfiske i Skånska vattendrag (data från Elfiskeregistret, 5). Tätheterna anges i antal per 1 m. Vandrande bestånd Vattendragsbredd < m - m - m > m Öring.1 111.3 5. 33. Öring > 51. 9. 1.. Antal elfisken 1 1 11 3. Bedömning av tillstånd och avvikelse Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalité har använts för att bedöma tillstånd och avvikelse från jämförvärdet (Wiederholm 1999). Vid bedömning av tillstånd indikerar ett lågt samlat index, klass 1, på ett vattendragets fiskfauna består av ett stort antal arter, mycket fisk med hög andel laxfisk med hög reproduktion. Om klassning hamnar runt 3 indikerar detta att vattendraget är nära medianen för svenska vattendrag. Höga index, klass -5, indikerar art- och individfattiga system med avsaknad av laxfisk, och kan tyda på att en negativ påverkan sker på vattendraget (tabell ). Vid bedömning av avvikelse från jämförvärde indikerar ett lågt samalt index, klass 1, på ingen eller obetydlig avvikelse och höga index, klass -5, indikerar på stor till mycket stor avvikelse från jämförvärdet (tabell 3). 5
Tabell. Klassning av tillstånd för fisk i vattendrag. Tillstånd, fisk Klass Benämning Samlat index 1 Mycket lågt samlat index < Lågt samlat index. -.5 3 Måttligt högt samlat index.5-3. Högt samlat index 3. -. 5 Mycket högt samlat index >. Tabell 3. Klassning av avvikelse från jämförvärden för fisk i vattendrag. Avvikelse från jämförvärde, fisk Klass Benämning Samlat index 1 Ingen eller obetydlig avvikelse <. Liten avvikelse. - 3.3 3 Tydlig avvikelse 3.3 -.5 Stor avvikelse.5 -.9 5 Mycket stor avvikelse >.9 3.3 Bedömning av påverkan Index används för att beskriva tillstånd och avvikelser. För att kunna göra en bedömning av påverkan kan dessa index användas för att sammanfatta resultaten. Tre olika klasser har därför använts för att ange påverkansgraden. 1. Ingen eller obetydlig påverkan. Betydlig påverkan 3. Stark eller mycket stark påverkan Lokaler med ingen eller obetydlig påverkan har låga till mycket låga index för tillstånd och avvikelse. Lokaler där öring saknas eller förekommer i låga tätheter och har måttligt till höga index bedöms att ha en betydlig påverkan. Lokaler med stark till mycket stark påverkan har höga index för tillstånd och avvikelse (klass -5). Påverkan kan utgöras av organiska föroreningar, låga syrgasvärden, höga halter av giftiga ämnen såsom ammonium, samt fysisk förändring av vattendraget som dikning och förändrad markanvändning. Resultat och kommentarer.1 Resultat elfiske Resultaten redovisas dels övergripande enligt nedan och i datablad (bilaga 1). De undersökta lokalerna (tabell ) som elfiskades skiljde sig åt, dels i artförekomst och dels i öringtäthet. Öring registrerades på tre lokaler med varierande tätheter för de olika åldersklasserna (figur ). Grönling fångades på fem lokaler varav högst täthet erhölls i Risebergabäcken och Torrebergabäcken. Andra arter som registrerades var abborre, braxen, gädda, id, mört, småspigg, sutare, ål och signalkräfta (tabell 5).
Tabell. Åbredd (m), lokalens längd (m), medel- och maxdjup (m), medelström (m/s) samt dominerad substrat på elfiskelokalerna. Koordinater Bredd Längd Medel- Max- Medel- Substrat Lokal djup djup ström 1. Risebergab. 17;13.5 5.15.3.3 sand-grus. L. Mölleberga 171;1331 7...55.5 sten-block 3. Skabersjö 1;1337. 7.5.7.7 block. L. Svedala 155;1335 3. 5.15.3. grus-sten 5. Spångholmsb. 131;13371 1. 5.15.35. sten-lera. Torrebergab. 117;133953. 1.3.5. sand-sten Tabell 5. Beräknad täthet (antal/1 m ) för öring ( anger årsungar, > anger äldre öring), gädda, grönling, mört, ål och signalkräfta vid års elfiske. öring abb- braxen gädda grön- id mört små- sutare ål signal- Lokal > orre ling spigg kräfta 1. Risebergabäcken 3.5 1. 31. 3.5.1.. Lilla Mölleberga 5.5 3.9. 55.7 1. 3. Skabersjö 1.9 1.9 1.9 1.1 1.9 1.9. L. Svedala..5 1.1 5. Spångholmsbäcken 77.5 13. 91.1.. Torrebergabäcken 19.3 1.7. 15. 3. Täthet 15 1 > 5 1 3 5 Figur. Täthet av öring (antal/1 m ) fångad vid elfiske. anger årsungar och > äldre öring. Lokal 1. Risebergabäcken, Riseberga På lokal 1, vid Riseberga, erhölls en mycket låg öringtäthet jämfört med föregående år. Tätheterna har varierat, från låga till höga värden under tidigare år (figur 3). Under perioden 199 till 5 har tätheterna varit förhållandevis höga, vilket indikerar på att vattenkvalitén har varit god med syrerika förhållanden (figur 3). Tätheten av öring var vid årets fiske betydligt under medelvärdet för Skånska vattendrag med motsvarande bredd (tabell 1, 5). Risebergabäcken rinner fram genom ett omland med en kraftigt antropogen påverkan. Fiskfaunan utsätts tidvis för förorenat avloppsvatten som bräddas ut genom dagvattnet. Andra arter som fångades var grönling som förekom rikligt, småspigg, ål och signalkräfta. 7
Risebergabäcken, Riseberga Täthet 15 1 5 199 1993 199 1997 199 1999 1 3 5 > Figur 3. Täthet av öring (antal/1 m ) fångad vid elfiske i Risebergabäcken. anger årsungar och > äldre öring. Lokal. Sege å vid L. Mölleberga Området har tidigare undersökts sedan 199, öring registrerades första gången 1993 och förekomsten av öring har under perioden ökat. Lokalen har från och med 199 flyttats upp 3 m. Detta för att området har förändrats, med en uppbyggd forssträcka, mot det tidigare för fisken svårforcerade överfallet under bron. Den nya forsträckan ligger på ett område som tidigare bestod av en djuphåla. Vid undersökningen år erhölls en lägre täthet av öring jämfört med de senaste åren (figur ). Tätheten av årsungar ligger dessutom under medelvärdet för andra Skånska vattendrag med motsvarande åbredd (tabell 1, 5). Andra arter som fångades var gädda, grönling och ål. Sege å, L. Mölleberga Täthet 5 3 > 1 199 1999 1 3 5 Figur. Täthet av öring (antal/1 m ) fångad vid elfiske i Sege å vid L. Mölleberga. anger årsungar och > äldre öring.
Lokal 3. Sege å, Skabersjö Lokalen har undersökts sedan 199 och är belägen i en fiskväg (omlöp) i anslutning till Skabersjödammen. Skabersjödammen blev ett definitivt vandringshinder när dammen anlades. Under 199 byggdes ett omlöp, vilket fungerar som en vandringsväg för alla fiskarter. Omlöpet består av en uppbyggd ringlande åfåra med sten och block. Vid årets undersökning erhölls ingen öring. Vidtidigare års undersökningar har öring fångats i relativt låga tätheter förutom vid fisket 199 (figur 5). Bristfällig vattenkvalité kan vara en orsak till att öring saknas eller förekommer i låga tätheter. Arter som fångades vid årets fiske var abborre, grönling, id, mört, sutare och ål. Sege å, Skabersjö Täthet 5 3 > 1 199 1999 1 3 5 Figur 5. Täthet av öring (antal/1 m ) fångad vid elfiske i Sege å vid Skabersjö. anger årsungar och > äldre öring. Lokal. Sege å, L. Svedala Lokalen vid L. Svedala har undersökts sedan 1995. Öring har endast registrerats vid fyra tillfällen och då endast enstaka individer (figur ). Vid fisket registrerades ingen öring. Täthet 1 1995 199 1997 Sege å, L. Svedala 199 1999 1 3 5 Figur. Täthet av öring (antal/1 m ) fångad vid elfiske i Sege å vid L. Svedala. anger årsungar och > äldre öring. 9 >
Avsaknad av öring vid årets fiske kan indikera på en negativ påverkan av vattenkvalitén. Öringungar är känsliga för låga syrgashalter samt för höga ammoniumvärden (Eklöv 199). Sege å vid L. Svedala har tidigare varit hårt belastad av avloppsvatten från Svedala ARV. En förbättrad kväverening av avloppsvattnet i Svedala reningsverk har skett och bör gynna fiskfaunan i hela Segeå. Vilket på sikt bör leda till att öring kan besätta de strömsträckor som finns uppströms Skabersjödammen. Andra arter som fångades var grönling, mört och signalkräfta. Lokal 5. Spångholmsbäcken, Bara Lokalen i Spångholmsbäcken har undersökts sedan 1. Uppströms i Spångholmsbäcken planeras det att utföra ett flertal dammar. Inom den undersökta lokalen finns lämpliga områden för strömlevande fiskarter som grönling och öring. Nedströms i vattendraget finns inga kända vandringshinder. Dock finns det ett partiellt vandringshinder strax uppströms den undersökta lokalen. Vandringshindret utgörs av ett raserat erosionsskydd nedströms en kulvert. Vid årets fiske fångades rikligt med årsungar av braxen och mört, några gäddor och en mindre sutare. Dessa arter har tidigare ej registrerats på denna lokal. Grönling saknades vid fisket, denna art har tidigare fångats i höga tätheter vid samtliga undersökningar. Det extrema vädret under sommaren, torka under juli och högvatten under augusti har troligtvis påverkat fiskfaunan betydligt på denna lokal. Öring har tidigare registrerats vid två tillfällen och då i mycket låga tätheter (figur 7). Avsaknad av grönling och öring vid årets provfiske indikera på att en betydande störning har skett. Spångholmsbäcken, Bara Täthet 1 > 1 3 5 Figur 7. Täthet av öring (antal/1 m ) fångad vid elfiske i Spångholmsbäcken. anger årsungar och > äldre öring. Lokal. Torrebergabäcken, Klågerup Elfisket utfördes nedströms en gångbro i Klågerup. Lokalen har undersökts sedan år. I Torrebergabäcken har en lokal beläggen.5 km uppströms Klågerup vid Vissmarlöv tidigare undersökts mellan åren 199-1999, på denna lokal förekom rikligt med öring. Vid årets undersökning erhölls mycket höga tätheter av öring och grönling. Jämfört 1
med föregående år var öringtätheterna på ett medelvärde och i nivå med jämförvärden för andra vattendrag i regionen (tabell 1, figur ). Torrebergabäcken, Klågerup Täthet 5 3 > 1 1 3 5 Figur. Täthet av öring (antal/1 m ) fångad vid elfiske i Torrebergabäcken. anger årsungar och > äldre öring.. Bedömning av påverkan Resultaten från fyra av de undersökta lokalerna indikerar på en påverkan. Nedströms dammen vid Skabersjö, i Spångholmsbäcken och i Segeåns huvudfåra vid L. Svedala erhölls ingen öring samt i Risebergabäcken registrerades mycket låga tätheter av öring (tabell ). Avsaknad av öring eller mycket låga tätheter kan indikera att en störning av vattenkvalitén har skett. Övriga lokaler visar på en låg påverkansgrad, med låga index för tillstånd och jämförvärde. Vilket tyder på ingen eller obetydlig påverkan. Sammanfattningsvis bedöms att fyra lokaler har en betydande påverkansgrad och två lokaler har ingen eller obetydlig påverkansgrad. Vattenkvalitén är sannolikt den faktor som begränsar förekomsten av känsliga fiskarter i Sege å med tillflöden. Tabell. Antal arter, individtäthet, biomassa, täthet laxfisk, bedömning av tillstånd, avvikelse och bedömning av påverkan för lokalerna 1, år. Vattendrag Rise- Sege å Spång- Torreberga holm berga Lokalnummer 1 3 5 Antal arter 5 3 Individtäthet (antal/1 m ) 35 7 5 1 33 Biomassa (vikt i gram/1m ) 979 193 3 51 5 3371 Täthet, laxfisk (antal/1m ) 5 9 11 Bedömning av tillstånd, SNV.. 3. 3. 3. 1. Avvikelse från jämförvärde, SNV 1.9 1..9.9.3 1.1 Bedömning av påverkan, klass 1-3 1 1 11
.3 Kommentarer till årets undersökning I Sege å, leker havsöringen regelbundet, i Risebergabäcken, Torrebergabäcken och i huvudfåran. I Spångholmsbäcken saknas referens material på öringens lekfrekvens, dock erhölls enstaka öringar () vid fisket år och 5. Årets undersökning visar på avsaknad av öring i åns övre och mellersta delar. Under perioden som provfiske har utförts har förekomsten av öring varit lägst på lokalen vid Lilla Svedala och i Spångholmsbäcken, vid ca 3% av undersökningstillfällena har öring påträffats (figur 9). Att öring saknas eller förekommer i låga tätheter tyder på en miljöstörning vilket sannolikt beror på bristfällig vattenkvalité. Under senare år har reningen vid Svedala reningsverk förbättrats, framförallt vad gäller kvävereningen. Dock är öringen mycket känslig under vissa perioder under året, och under våren i april och maj när öringynglen har kläckts men fortfarande ligger nedgrävda i grusbottnarna behövs ett syrgasvärde på över 9 mg/l för att öringen ska överleva (Rubin & Glimsäter 199). Vidare är öringen känslig för höga värden av ammonium (>. mg/l) under motsvarande period (Alabaster & Lloyd19). Det extrema vädret med en lång period utan nederbörd med höga temperaturer i juni och juli har troligtvis påverkat öringen negativt inom hela avrinningsområdet. Hög nederbörd med kraftiga flöden under augusti kan ha medfört flera breddningar av avloppsvatten till Risebergabäcken med negativa effekter på fiskfaunan. Det registrerades totalt 11 arter vid provfisket, varav ålen är rödlistad. Ålen tas upp i gällande svenska rödlista som sällsynt och klassas som akut hotad (CR) (Gärdenfors 5). Öringförekomst Förekomst % 1 1 3 5 Lokal Figur 9. Förekomst av öring i % för de undersökta lokalerna under de år som respektive lokal har provfiskats. På lokalen i Torrebergabäcken var tätheten av öring och fiskbiomassan hög, vilket tyder på en mycket låg påverkansgrad. Långa kontinuerliga tidsserier av biologiska data är viktiga för att kunna utvärdera en eventuell påverkan eller förbättring av vattenkvalitén. I Sege å finns flera lokaler där elfiske har utförts under flera år mer eller mindre sammanhängande. Lokalerna som undersöktes år bör bibehållas inför en framtida uppföljning. För att få en kontinuitet bör elfiske utföras varje år på dessa lokaler. 1
3 Referenser Alabaster, J. & Lloyd, R, 19. Water Quality Criteria for Freshwater Fish. Butterworths, pp 31. Bohlin, T. 19. Kvantitativt elfiske efter lax och öring - synpunkter och rekommendationer. Inf. Sötvattenlab. Drottningholm. : 1-33. Degerman, E. & Sers, B. 1999. Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket information 1999:3. Eklöv, A. Olsson, I. 199. Havsöringåar i Malmöhus län, Täthet av öringungar - Elfiske 1993. Länsstyrelserapport 9/9. Malmöhus län. Eklöv, A. 199. The distribution of brown trout (Salmo trutta L.) in streams in southern Sweden. Doctoral thesis. Department of Ecology. Lund University. Eklöv, A. 1999. Elfiske i Sege å 1999. Segeåns Vattendragsförbund. Eklöv, A.. Elfiske i Sege å. Segeåns Vattendragsförbund. Eklöv, A.. Fiskundersökningar i Sege å 1. Segeåns Vattendragsförbund. Eklöv, A. 3. Fiskundersökningar i Sege å. Segeåns Vattendragsförbund. Eklöv, A.. Fiskundersökningar i Sege å 3. Segeåns Vattendragsförbund. Eklöv, A. 5. Fiskundersökningar i Sege å. Segeåns Vattendragsförbund. Eklöv, A.. Fiskundersökningar i Sege å 5. Segeåns Vattendragsförbund. Gärdenfors, U. (red.) 5. Rödlistade arter i Sverige 5. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Naturvårdsverket. Elfiske i rinnande vatten. Version 1:3,. Naturvårdverkets handbok för miljöövervakning. 7s. Rubin, J-F. & Glimsäter, C. 199. Egg-to-fry survival of the sea trout in some streams of Gotland. Journal of Fish Biology,, 55-. Wiederholm, T. (Ed.) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 913. 13
Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Sege å 9 Risebergabäcken L1-9-1 Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Riseberga X:17 Y:13 Malmö C SV Provtagare: Anders Eklöv, Jesper Lindgren Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m):.5 Lokalens längd (m): 5 Avfiskad yta (m ): 3 Maxdjup (m):.3 Medeldjup (m):.15 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: intermediär Bottensubstrat: grus, sand, sten1 Närmiljö: äng Beskuggning: 1% Ved i vattnet (antal/1m ): Höjd över havet (m): 5 Vattentemperatur ( C): 15.5 ph: 7. Konduktivitet (ms/m): 9. Antal arter: 5 Individtäthet (antal/1m ): 35 Biomassa: (vikt i gram/1m ): 979 Täthet öring (antal/1m ): 5 Bedömning av tillstånd (SNV):. Avvikelse från jämförvärdet (SNV): 1.9 Art Antal Medianlängd (mm) grönling 17 5 signalkräfta 7 småspigg 5 ål 1 öring () 97 öring (>) 1 1 Risebergabäcken, Riseberga L1. Risebergabäcken Täthet öring Antal arter 1 15 1 5 > 199 1993 199 1997 199 1999 1 3 5 199 1993 199 1997 199 1999 1 3 5 Anmärkning: Lokalen har undersökts kvantitativt från år 199. Tätheten av () öring var betydligt under medelvärdet för perioden 199 till och under jämförvärdet för Skånska vattendrag. Strandbrinken har under erosionsförstärkts med sten. Bedömning av påverkan: Betydlig. 1
Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Sege å 9 Sege å L -9-3 Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Lilla Mölleberga X:171 Y:1331 Malmö C SV Provtagare: Anders Eklöv, Jan Johansson Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 7. Lokalens längd (m): Avfiskad yta (m ): 1 Maxdjup (m):.55 Medeldjup (m):. Vattenhastighet: stråk-fors Vattennivå: hög Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: block, block3, block1 Närmiljö: artificiell Beskuggning: % Ved i vattnet (antal/1m ):. Höjd över havet (m): 7 Vattentemperatur ( C): 1.5 ph: 7.7 Konduktivitet (ms/m):.3 Antal arter: Individtäthet (antal/1m ): 7 Biomassa: (vikt i gram/1m ): 193 Täthet öring (antal/1m ): 9 Bedömning av tillstånd (SNV):. Avvikelse från jämförvärdet (SNV): 1. Art Antal Medianlängd (mm) Gädda 1 15 grönling 3 95 Ål 13 35 Öring () Öring (>) Sege å, L. Mölleberga L. Sege å, L. Mölleberga Täthet öring 5 Antal arter 1 3 1 199 1999 1 3 5 > 199 1993 199 1997 199 1999 1 3 5 Anmärkning: Lokalen har undersökts från år 199. Lokalens läge har flyttats 3 m uppströms från år 199. Tätheten av () öring var lägre jämfört som de senaste åren. Lax registrerades 3. Bedömning av påverkan: Ingen eller obetydlig. 15
Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Sege å 9 Sege å L3-9-1 Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Skabersjö X:1 Y:1337 Malmö C SV Provtagare: Anders Eklöv, Jesper Lindgren Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m):. Lokalens längd (m): 7 Avfiskad yta (m ): 5 Maxdjup (m):.7 Medeldjup (m):.5 Vattenhastighet: stråk-fors Vattennivå: medel Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: block, block1, block3 Närmiljö: äng Beskuggning: % Ved i vattnet (antal/1m ): Höjd över havet (m): 5 Vattentemperatur ( C): 1.1 ph: 7. Konduktivitet (ms/m): 5.7 Antal arter: Individtäthet (antal/1m ): Biomassa: (vikt i gram/1m ): 3 Täthet öring (antal/1m ): Bedömning av tillstånd (SNV): 3. Avvikelse från jämförvärdet (SNV):.9 Art Antal Medianlängd (mm) Abborre 1 15 grönling 1 11 id 1 5 mört 9 sutare 1 Ål 1 11 Sege å, Skabersjö L3. Sege å, Skabersjö Täthet öring 5 Antal arter 1 3 > 1 199 1999 1 3 5 199 1999 1 3 5 Anmärkning: Lokalen har undersökts från år 199. Lokalen är belägen i en fiskväg. Fisktätheten var vid årets fiske låg och öring saknades. Bedömning av påverkan: Betydlig. 1
Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Sege å 9 Sege å L -9-1 Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Lilla Svedala X:155 Y:1335 Svedala C SV Provtagare: Anders Eklöv, Jesper Lindgren Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 3. Lokalens längd (m): 5 Avfiskad yta (m ): 95 Maxdjup (m):.3 Medeldjup (m):.15 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: intermediär Bottensubstrat: sten1, sten, grus Närmiljö: äng Beskuggning: 5% Ved i vattnet (antal/1m ): Höjd över havet (m): Vattentemperatur ( C): 1. ph: 7.9 Konduktivitet (ms/m): 9. Antal arter: 3 Individtäthet (antal/1m ): 5 Biomassa: (vikt i gram/1m ): 51 Täthet öring (antal/1m ): Bedömning av tillstånd (SNV): 3. Avvikelse från jämförvärdet (SNV):.9 Art Antal Medianlängd (mm) grönling 1 11 mört 5 9 signalkräfta 1 95 Täthet öring 1 Sege å, L. Svedala > Antal arter 1 L. Sege å, L. Svedala 1995 199 1997 199 1999 1 3 5 1995 199 1997 199 1999 1 3 5 Anmärkning: Lokalen har undersökts kvantitativt från år 1995. Fisktätheten och fiskbiomassan var vid årets fiske låg. Öring har registrerats i låga tätheter tidigare år. Bedömning av påverkan: Betydlig. 17
Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Sege å 9 Spångholmsbäcken L5-9-1 Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Bara X:131 Y:13371 Svedala C SV Provtagare: Anders Eklöv, Jesper Lindgren Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 1. Lokalens längd (m): 5 Avfiskad yta (m ): 5 Maxdjup (m):.35 Medeldjup (m):.15 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: sten, finsed, sand Närmiljö: åker Beskuggning: 1% Ved i vattnet (antal/1m ):. Höjd över havet (m): Vattentemperatur ( C): 1. ph: 7. Konduktivitet (ms/m): 5.1 Antal arter: Individtäthet (antal/1m ): 1 Biomassa: (vikt i gram/1m ): 5 Täthet öring (antal/1m ): Bedömning av tillstånd (SNV): 3. Avvikelse från jämförvärdet (SNV):.3 Art Antal Medianlängd (mm) Braxen 3 7 gädda 1 mört 35 5 sutare 1 7 Spångholmsbäcken, Bara L5. Spångholmsbäcken Täthet öring Antal arter 1 1 > 1 3 5 1 3 5 Anmärkning: Lokalen har undersökts kvantitativt från år 1. Sparsamt med öring () registrerades vid fisket och 5. Grönling saknades vid fisket. Vandringshinder finns uppströms lokalen. Bedömning av påverkan: Betydlig. 1
Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Sege å 9 Torrebergabäcken L -9-1 Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Klågerup X:117 Y:133953 Svedala D SV Provtagare: Anders Eklöv, Jesper Lindgren Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m):. Lokalens längd (m): 1 Avfiskad yta (m ): 3 Maxdjup (m):.5 Medeldjup (m):.3 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: intermediär Bottensubstrat: sten, sten1, sand Närmiljö: äng Beskuggning: % Ved i vattnet (antal/1m ):. Höjd över havet (m): 15 Vattentemperatur ( C): 15. ph: 7.7 Konduktivitet (ms/m): 5.9 Antal arter: Individtäthet (antal/1m ): 33 Biomassa: (vikt i gram/1m ): 3371 Täthet öring (antal/1m ): 11 Bedömning av tillstånd (SNV): 1. Avvikelse från jämförvärdet (SNV): 1.1 Art Antal Medianlängd (mm) grönling 11 gädda 1 3 ål 1 19 öring () 5 5 öring (>) 1 Torrebergabäcken, Klågerup L. Torrebergabäcken Täthet öring Antal arter 5 1 3 1 > 1 3 5 1 3 5 Anmärkning: Lokalen har undersökts kvantitativt från år. Tätheten av öring var i nivå med medelvärdet för perioden -. Bedömning av påverkan: Ingen eller obetydlig. 19