PS 2011/0068 1(5) Antagningsregler för grundskolan Kundval råder inom grundskolan Danderyds Kommun tillämpar en mycket tydligt uttalad kundvalsprincip som grund för placering inom skola och omsorg. Kundvalsprincipen beskriver ingen oinskränkt rättighet, utan innebär att placering erbjuds enligt kundens önskemål i mån av plats. Om skillnaden mellan kundernas önskemål och platstillgång är alltför stor så kommer dock kundvalsprincipens tillämpning att ifrågasättas. I Danderyd har kundernas skolval hittills tillgodosetts i mycket hög grad, trots att enheterna av ekonomiska skäl inte aktivt kan hålla tomma platser till förfogande. Riktlinjerna ger idag otillräcklig vägledning Kundvalet utgör ett fundament i kommunens styrning och medborgarnas kommunikation kring utbud och service. Mot denna bakgrund är det viktigt att kundvalets spelregler är tydliga, väl anpassade till dagens behov och uppfattas som rättssäkra. De riktlinjer för placering som Barn- och Utbildningsnämnden, BUN, beslutade om år 2002 har efterhand kompletterats vid ett par tillfällen. I anslutning till att riktlinjerna ursprungligen fastställdes så beslutade BUN också om att tillämpningsanvisningar skulle utformas i samråd med Produktionsstyrelsen. Några sådana anvisningar har ännu inte publicerats, och de riktlinjer som finns har blivit otillräckliga som vägledning i rektorernas placeringsarbete. Kunder och personal behöver i förväg ha tydliga regler Oavsett vilka regler som gäller så kommer det sannolikt alltid finnas möjlighet för de sökande att i någon mån påverka sina förutsättningar att få plats i en viss skola. Det är därför mycket angeläget att reglerna är tydligt presenterade och väl kända av alla berörda i god tid före skolvalet. Om dessa regler ska kunna användas inför skolplaceringen till hösten 2012 behöver de fastställas redan nu under hösten 2011. Därmed lämnar Produktionsstyrelsen ärendet till Kommunstyrelsen med förslag till beslut om uppdrag till Barnoch utbildningsnämnden. s förslag till beslut Produktionsstyrelsen - föreslår Kommunstyrelsen att lämna uppdrag till Barn- och utbildningsnämnden att, tillsammans med produktionsstyrelsen, revidera befintliga riktlinjer för placering av elever i förskoleklass och grundskola, inför skolplaceringen hösten 2012. s utredning/yttrande Kommunens riktlinjer utgår från skollagen som gällde fram till 110630. Den nya skollagen, som nu har börjat gälla, innebär ingen förändring av praktisk betydelse i detta sammanhang:
2(5) 9 kap. Förskoleklassen 15 En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 10 kap. Grundskolan (motsvarande gäller för grundsärskolan i 11 kap) 30 En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om 1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller 2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas. 31 Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 30 andra stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot i förskoleklassen och som ska fortsätta sin utbildning i grundskolan vid samma skolenhet. Vad gäller i Danderyds Kommun idag? Befintliga regler För elever skrivna i Danderyd gäller vid ansökan till ny skola idag följande prioritetsordning för placering: 1. Kundens val Gäller underförstått endast kundens förstahandsval. 2. Syskonförtur Gäller endast vid placering i förskoleklass eller åk 1, och om det äldre syskonet går kvar i den sökta skolan när barnet börjar. 3. Närhet Närhet betyder här inte alltid avståndsmässigt närmaste skola. En målsättning ska vara att elev inte ska behöva gå förbi en skola för att komma till sin skola. Elev som i åk 3 tillhör samma resultatenhet som den sökta skolan inför åk 4 har dock förtur framför elev från annan resultatenhet, oavsett geografiskt avstånd. Vad behöver analyseras och förtydligas? Intagningsprinciper för kund eller skoladministratör? I gällande riktlinjer framgår att Kundval med rangordning av sökta skolor utgör, enligt förvaltningen, inte en framkomlig väg. Kombinerat med övriga kriterier syskonförtur och närhet blir processen komplicerad att genomföra.
Idag placeras alltså alla förstahandsansökningar redan i första planeringsomgången. De elever som inte får plats på sökt skola prövas därefter utifrån sitt andrahandsval, men då bara om plats finns ledig. Annars går prövningen vidare till tredjehandsalternativet. Finns ingen plats där så måste plats erbjudas på någon annan Danderydsskola. Exempel: Föräldrarna till 6-åriga Pelle, som bor precis intill Vasaskolan och där har en storasyster i åk 2, vill söka plats för Pelle på Elevverket eftersom många av hans kompisar söker dit. När Elevverket är klart med sin placering visar det sig tyvärr att Pelle inte kan få någon plats där. Då aktiveras Pelles andrahandsval, Vasaskolan, där då tyvärr inte heller finns någon plats eftersom skolan redan har fyllt på med förstahandssökande, som bor betydligt längre bort än Pelle och dessutom inte har några syskon i skolan. Förstahandsvalet har alltså, helt enligt befintliga regler, prioriteras framför syskonförtur och närhetsprincip. Pelle hänvisas därmed till sitt tredjehandsval, Ekebyskolan, som i bästa fall kan ta emot, men även där kan han bli utkonkurrerad av förstahandssökande på samma grunder. Skälet till att Pelle drabbas så negativt är i det här fallet att hans föräldrar tog risken att söka Elevverket, i bästa fall medvetna om att man faktiskt tog denna risk. Hade man sökt Vasaskolan i förstahand så hade han fått sin plats där. Denna princip för intagning är naturligtvis praktisk för placeringsadministratören, som kan lägga fast organisationen efterhand, men ganska orimlig för den som drabbas, och principen stimulerar till taktikval. Inom högskolan och i andra kommuner prövas därför alla sökande enligt samma urvalskriterier, oavsett om ansökan gäller i första-, andra- eller tredjehand. Detta förutsätter att alla berörda skolor accepterar att inte fastställa placering och meddela resultat förrän alla elever är placerade, och idag underlättas sannolikt placeringsarbetet om man jobbar mot en digitaliserad gemensam databas. Närhetsprincipen - ett kärt diskussionsämne. Begreppet närhetsprincip har visat sig inrymma många tolkningar, och föranleder en hel del föräldrauppvaktningar på rektorsexpeditioner. Närhetsprincip kan ex avse resväg med olika färdmedel, resetid, faktiskt avstånd inkluderat höjdskillnader och kan mätas från olika punkter på bostadens och skolans tomter osv. Man kan dessutom väga in trafikmiljö och andra riskmoment. Om närhetsprincipen t ex avser avståndet fågelvägen, så bör detta framgå av riktlinjerna. Dessutom bör fastslås vilken karta som beskriver verkligheten. Med de GIS-uppgifter som idag finns på Stadsbyggnadskontoret, och exakt anger en tomts position och därmed också avståndet mellan två punkter, bör dessa lämpligen kunna gälla framför ex Eniro och Hitta.se. Av riktlinjerna framgår också att En målsättning ska vara att elev inte ska behöva gå förbi en skola för att komma till sin skola. Det är en relevant och rimlig ambition, men den behöver uttryckas tydligare. En kompletterande formulering skulle kunna vara: Om en skola ligger närmre elevens bostad än annan skola, och vinkeln mellan skolorna vid elevens bostad är minst 90 grader, så kan eleven hänvisas till den skola som ligger längre bort. Närhetsprincipen behöver följaktligen preciseras för att undvika onödiga diskussioner. 3(5)
Val av skola eller skolenhet? Val av skola kan i Danderyds kommun innebära val av skolenhet eller val av skolbyggnad. I Enebyberg väljer kunden enhet och skoladministrationen väljer därefter i vilken skolbyggnad eleven ska placeras. I Djursholm väljer däremot kunden specifikt t ex Svalnässkolan eller Ekebyskolan, trots att de ligger inom samma skolenhet. Denna skillnad utgör oftast inga större problem, men den administrativa flexibilitet som Enebybergsmodellen erbjuder skulle ibland kunna vara mycket fördelaktig även för organisationen i Ekebyskolans enhet, och när som helst kan denna principiella olikhet ifrågasättas. Vad gäller vid sen ansökan? Varje år missar ett antal familjer att inkomma med sin skolansökan före sista ansökningsdag, 15 februari. Orsaken kan vara alltifrån slarv till mycket ömmande skäl, men kommunen brukar då inte ha upptäckt att anmälan från dessa skolpliktiga elever saknas. Det är således viktigt att upprätta pålitliga rutiner för skolpliktsbevakning. Kommunen har naturligtvis ändå alltid skyldighet att erbjuda alla skolpliktiga Danderydsbarn en skolplats. Kunderna har ofta starka egenintressen, och bevakar då många gånger noggrant varandra och att alla regler följs. Därför behöver riktlinjerna fastställa i vilken mån placeringskriterierna gäller eller inte vid sent inkommen ansökan. Om kommunen behöver förbehålla sig möjligheten att pröva sena ansökningar individuellt från fall till fall, så bör det också framgå av riktlinjerna. Vad är särskilda skäl? I befintliga riktlinjer framgår att För placering på skola gäller generellt att rektor har skyldighet att pröva om elev med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att gå i viss skola. Det är en viktig ventil för att kommunen ytterst ska kunna ta sitt mer övergripande elevvårdsansvar, men denna skyldighet generar naturligtvis också många svåra överväganden. All vägledning inför dessa beslut behöver kanske inte framgå av riktlinjerna, men det är ändå viktigt att så långt möjligt försöka precisera och avgränsa innebörden i detta ansvar. Det finns förstås oändligt många varianter av särskilda skäl. Här kommer några som har varit aktuella: Exempel 1: Kalle från en annan kommun har gått i en specialklass i en av Danderyds låg- och mellanstadieskolor. Han önskar följa sina klasskompisar till en liten undervisningsgrupp på en av kommunens högstadieskolor. Där behöver han och klasskompisarna då även skrivas in i vanlig klass, för att kunna få del av vissa ämnen och träna integration. Rent formellt innebär det dock att Kalle, som inte är Danderydsbo, söker till en av våra skolor i konkurrens med kommunens egna elever och kan därmed bli utan plats. Exempel 2: Olle har gått tillsammans med sina kompisar i en av våra låg- och mellanstadieskolor ända från förskoleklass. Under åk 6 genomgår hans föräldrar en för honom mycket uppslitande skilsmässa. Olle flyttar till Täby med sin mamma, som dock liksom Olle själv önskar att han ska få gå kvar med sina klasskompisar i Danderyd, då kompisarna nu utgör en extra viktig källa till trygghet. Exempel 3: Lisa har bott utomlands med sina föräldrar under åk 5 och större delen av åk 6. Eftersom familjen är på väg tillbaka söker hon en Danderydsskola inför åk 7. De återvänder till sitt hus i Danderyd i mars och skriver sig då åter på sin gamla adress. Lisa gläds åt att vara tillbaka hos sina klasskompisar, men får en chock när hon förstår att hennes skolval inför åk 7 inte kan tillgodoses eftersom hon inte var Danderydsbo vid sista ansökningsdag 15 februari. 4(5)
5(5) Regelbrist inför åk 7 drabbar skolor och kunder Placeringsreglerna gäller i princip hela grundskolan och förskoleklass, men är i sin nuvarande utformning svår att tillämpa inför valet till högstadieskolorna. Det finns vissa traditioner kring hur elevströmmarna går från låg- och mellanstadieskolorna till högstadieskolorna, men dessa traditioner är med kundvalet nu på väg att upplösas. Produktionens två högstadieskolor ligger geografiskt så nära varandra att närhetsprincipen är svår att använda som urvalsinstrument. Mot denna bakgrund behövde BUN inför hösten år 2003 besluta att elever från en viss kommundel temporärt hänvisas till en specifik högstadieskola, alltså ett avsteg från den fastlagda prioritetsordningen och en lösning som skulle vara mycket svår att genomdriva idag. Vid upprepade tillfällen därefter har högstadierektorerna skrivit in fler elever än vad som har varit lämpligt, då man inte har kunnat hantera avvisning av elever utan tillgång till användbara placeringsregler. Skolorna ska naturligtvis göra sitt yttersta för att tillmötesgå kundernas önskemål och vid platsbrist kan självklart i första hand lösningar eftersträvas i dialog mellan skolan och kunder. Erfarenheten visar dock att kundernas generositet i dessa situationer naturligt nog är mycket begränsad, och att rektor då kan känna sig tvingad att skriva in fler elever än vad som är lämpligt, pedagogiskt och arbetsmiljömässigt. Sena förändringar i elevorganisationen för att tillmötesgå önskemål på en skola kan också ge svåra effekter på en annan skola, som redan har anställt och organiserat för en viss organisation utifrån skolvalsresultatet. Det är därför angeläget att intagningsprinciperna till högstadieskolorna preciseras. Om man inte kan hitta lämpliga urvalsinstrument kan lottning i något led vara ett alternativ, vilket förkommer i andra kommuner och inom högskolan. I ett inspektionsbeslut avseende Vellinge Kommun fastslog Skolinspektionen nyligen att det inte finns något lagligt hinder för att tilllämpa lottning som grund för urval till grundskola. Lottning är givetvis ändå en yttersta nödlösning, och om det blir aktuellt så behöver formerna för en sådan hantering naturligtvis därför analyseras noggrant och kvalitetssäkras. Att inte ha en beredskap alls för eventuellt behov av att avvisa elever lägger dock ett orimligt ansvar på rektorerna och försämrar i förlängningen förutsättningarna för en god utbildning. Bilagor: 1. 2002 avseende ursprungliga riktlinjer. 2. BUN-beslut 2002 avseende ursprungliga riktlinjer. 3. PM 2003 avseende intagning till åk 4 i Djursholm. 4. Tjut 2003 avseende intagning till åk 7. 5. BUN-beslut avseende intagning till åk 4 i Djursholm och till åk 7. 6. PM avseende regelkomplettering inför antagning till åk 4.