Det mätbaras styrande verkan reflexioner om miljöövervakning & miljöpolitik

Relevanta dokument
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

God bebyggd miljö - miljömål.se

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Energiomställning utifrån klimathotet

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Sveriges miljömål.

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljömål och indikatorer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska


Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer


- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Sveriges miljömål.

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Temagruppernas ansvarsområde

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Makten över landskapet experter eller politiker?

Grundläggande Miljökunskap

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Trollhättan & miljön

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Sweden Green Building Council

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Miljöcertifiering av byggnader

Bilaga 5 Miljöbedömning

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Trollhättan & miljön

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Miljöprogram Policy och program

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Outnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader. Åsa Wahlström

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå

Slutrapport för Justering av sjötröskel i Hillesjön

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Johanna Ingre, Processledare Hållbar Samhällsbyggnad. Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med kronor för

Emergidiagram kopplade till de svenska miljömålen

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Klimatomställningen och miljömålen

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Transkript:

Det mätbaras styrande verkan reflexioner om miljöövervakning & miljöpolitik Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2-3 oktober Lars Emmelin senior professor Blekinge Tekniska Högskola Unesco Chair in Education for Sustainability Miljöstrategiska verktyg www.sea-mist.se

Miljöpolitiska utgångspunkter Miljömålsindikatorerna fyller miljömålen med konkret innehåll de skapar den officiella bilden av tillståndet i miljön Om miljömålen styr miljöpolitiken så har indikatorer styrande verkan Allmänhet & politiker måste förstå tillståndet i miljön & måluppfyllelse med hjälp av indikatorerna målen är för allmänna & poetiska New Public Management och målstyrning i miljöpolitiken bristen på kritisk diskussion Min diskussion: miljömålens indikatorer validitet snarare än reliabilitet Miljöövervakningsdagarna 2013

Denna bild visades inte men summerar vad som sas muntligt i anslutning till föregående bild om NPM & målstyrning Målstyrning & New Public Management den frånvarande miljöpolitiska diskussionen Miljömålen & målstyrning: alltför många miljöpolitiskt smörgåsbord inbördes konflikter mellan målen stabilitet? konsensus? konsekvensanalys ersätts med måluppfyllelseretorik New Public Managment : kontroversiellt i vård och utbildning mätbara indikatorer tar över kvalitetsbegreppet

Varför miljöövervakning? Upptäcka nya problem hur upptäcks nya problem & förs upp på politiska agendan? Följa utvecklingen av kända problem validitet hur bra är indikatorerna? Utvärdera effekter av miljöpolitiken definieras indikatorerna av miljöpolitiken eller tvärtom? Utlösa åtgärder proaktiv ledtider, falsklarm & rättssäkerhet Miljöövervakning är en av förutsättningarna för ett framgångsrikt miljöarbete. Resultaten från övervakningen används för att beskriva tillstånd, upptäcka förändringar och bedöma hotbilder i miljön. De ligger också till grund för beslut om åtgärder.

Miljökvalitetsmålen - två grupper vetenskapliga mål inverterade problem landskapsmål önskvärda miljökvaliteter Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålningsmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- & djurliv

Miljömålen två grupper Vetenskapliga mål : inverterade problem problem & hotbilder positivt formulerade bara naturlig försurning, giftfri miljö definieras som vad naturen tål varje mål ett kluster av problem vetenskapligt definierade vetenskapliga indikatorer Utmaning: relevanta indikatorer rimlig täckningsgrad stabilitet vs flexibilitet i indikatorer nya indikatorer när problembilden ändras behålla långa serier

Miljömålen två grupper De visionära landskapsmålen Önskvärda miljökvaliteter lokala till sin natur lämpade för expertavgörande? Vad naturen tål eller vad vi önskar? bullerstörda arealer brukningsformer exploatering vs bevarande Indikatorproblem: härledda ur målen eller definierar målen aggregerade data lokalt beslutsfattande validitet: vad indikeras?

Upptäckt & etablering av miljöproblem Exempel CO 2 -monitoring på Mauna Loa Svavel & försurning Döda bottnar i Östersjön Ozonhålet & kasserade data Några erfarenheter: Nyfikenhetsbaserad forskning Övervakning & föreställningar om normal variation & processer Slumpens skördar Aktivistiska forskare Vetenskaplig debatt plockas upp av media Utmanas starka intressen? Vetenskaplig konsensus inte nödvändigt initialt Långa mätserier bidrar till problemetablering Varken upptäckt eller etablering är enkla rationella förlopp

Leder övervakning till falsklarm? Miljöövervakningsdagarna 2013 Kritik: mätbar förändring förväxlas med BMP & försiktighetsprincipen utlöser åtgärder som visar sig onödiga Av 88 undersökta påstådda falsklarm utlöstes onödiga åtgärder i 4 fall (Ref: EEAs Late lessons from early warnings ) Problemet är snarare att många indikatorer är dåliga för att utlösa handling

Aggregerade data Vad visar index? Ex. totalmängder av kemikalier: giftighet vs bulk risk f felfokus NPM-problemet? Miljöövervakningsdagarna 2013 Aggregerad information lokalt beslutsfattande ex totalareal bullerstört, hårdgjord yta, exploatering etc. Exploaterad yta yta i fjällen påverkad av vindkraft, master, skoterleder & infrastruktur vad är problemet: buller, barriäreffekt.? saknas: gruvnäring & alpinanläggningar placering i förhållande till miljöer o aktiviteter är problemet inte totalarealen

Aggregerade data 2 Total exponering vilken information ger det? svagare grupper döljs utlösa åtgärder? Utgår från tankefiguren kemikaliesamhället Ledtider ser vi förändringar? Data i flera fall gamla: exploaterad yta i fjällen & bullerstörning har inte ökat mycket 2013 data från 2008 eller äldre dagens konflikter: gruvnäring & alpinanläggningar inte med Vem behöver aggregerade data & till vad?

Pseudokvantifiering Kvantifiering av kvalitativ information Resultatet alltför beroende av antaganden/utgångspunkter Relevansen oklar bl.a pga aggregering Exempel: Förlust av biodiversitet i Planetary boundaries Toleransgränsen satt godtyckligt & relateras till nuvarande utrotningshastighet Betydelsen av biodiversitet oklar Andel av extremt sällsynta arter inte belyst Ett etiskt ställningstagande i exakta siffror! Förlust av biodiversitet konstrueras som största problemet Flera landskapsindikatorer har denna karaktär!

Indikator för vad? en försummad fråga? Ex Ekologisk mjölk? i Giftfri miljö Anges som drivkraft (D i DPSIR) men för vad? exponering hos befolkning? belastning på miljön? Indikator på ett komplex av attityder, efterfrågan, prissättning baserad på föreställningar om utveckling av efterfrågan etc. drivkraft som i liten grad beror av miljöpolitiken Betydelse för målet? ytterligare två indikatorer för ekologiskt lantbruk finns för målet

Relationen mål indikatorer Definierar indikatorerna målklustret jfr indikatorerna för Giftfri miljö viktigaste giftproblemen indikatorer lite varstans i DPSIR Miljöövervakningsdagarna 2013 Balans mellan långa serier & resurser på nya problem tungmetaller? ny omfattande användning av Hg! bensen vs nya problem m farmaka & flamskyddsmedel o likn.

Några frågor om övervakning Miljöövervakningsdagarna 2013 Nya problem: data talar inte själva upptäcka viktiga avvikelser rätt frågor till data Övervakar vi problem eller lite varstans i DPSIR utan överväganden Mäter det som går att mäta oavsett validitet? Överväganden om hur & av vem data ska brukas? Tar övervakning av tveksamt nyttiga indikatorer resurser från t.ex. tillsyn i länen

Övervakningsparadoxen Värdet av långa serier vs behovet av att övervaka nya problem överge inte en lång serie utan starka argument rena indikatorer viktigare än sammansatta index konservatism map nya metoder, lagring etc Ansvar för långa serier: Forskningsråd & universitetsforskning osäkra kort Stabilitet i myndigheter? ändringar i insamling budget politiska signaler Vad bröts när miljömålen reviderades? Miljöövervakningsdagarna 2013

Miljömålsrevisionen den missade chansen Delmål och indikatorer i ursprungliga systemet kom till snabbt & enligt principen man tager vad man haver Generationsmålet uppskjutet I dag ska vi inte tro att vi är vid målet 2020. Nu ska vi tro att vi 2020 ska kunna tro att vi kan komma till målet (Lundgren 2013:332) Delmålen (Riksdagens beställning) avskaffades Preciseringar ersatte delmålen Grundlig revision av indikatorerna missades: överlappande (t.ex 3 olika ekologiskt lantbruk) aggregerade med oklar innebörd (totalmängder & arealer) definierar summan av indikatorer målet på rimligt sätt? indikatorer med oklar inplacering i DPSIR kvar

Det mätbaras styrande verkan? Vi har de miljöproblem som vi kan upptäcka och förstå Indikatorer och index kan dölja likaväl som avslöja Datafångst kan dominera över problemidentifikation Mätpunktsproblemet : minskade utsläpp problemet löst NPM-problemet: mätbart men med låg validitet för problem? Om indikatorerna upplevs som irrelevanta? Vilken problembild skapas: resurser på rätt mix av gamla & nya problem

Miljömålens styrande verkan i planering? Miljömålen används främst i retoriken i planer Påverkar sällan val av alternativ Landskapsmålens indikatorer svåra knyta till planeringens lokala problem Planerare & deras politiska uppdragsgivare jagar andra problem Vad jag inte har sagt: att miljöövervakning inte kan upptäcka nya problem att forskning är viktigare än övervakning att aggregerade mått alltid är vilseledande att landskapskvalitet är oviktigt att förlust av biodiversitet är oviktigt TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!