KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011
Uppdrag till regionala självstyrelseorgan och samtliga samverkansorgan Regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan i respektive län ska etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Inom ramen för uppdraget ska självstyrelseorganen och samverkansorganen samverka med relevanta regionala och lokala aktörer. De ska även samråda och föra dialog med statliga myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet.
Syftet med kompetensplattformarna Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, samt Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar.
Frågor att diskutera Vad är Kompetensplattformens förutsättningar? Vad är plattformens nuläge? Vad är målet för Kompetensplattformen? Vad är framgång för plattformen? Hur ska Kompetensplattformen ta sig dit? Vilka är plattformens framgångsfaktorer? Hur får man olika insatser på statlig, kommunal och regional nivå att hänga samman när det gäller kompetensförsörjning? Hur skapar man bra kopplingar mellan näringslivet och utbildningsanordnarna?
Regional kompetensplattform Samordningsgrupp Analysgrupp Teknikcollege Utbildnings- & arbetsmarknads- Prognos Skåne 2020 Vård- & omsorg Ungas inträde på arbetsmarknaden Validering ESS/MaxLab Nationella Nätverk REGLAB etc. Job & kompetencer iöresundsregionen
IN- OCH UTFLYTTNING EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT NÄRINGSLIVET BEFOLKNINGEN GYMNASIET STUDIE- FÖRBEREDANDE HÖGSKOLA/ UNIVERSITET ARBETSKRAFTS- UTBUDET SYSSELSATTA OFFENTLIG SEKTOR GRUND- SKOLAN ARBETSLÖS- HET YRKESHÖG- SKOLA HUSHÅLLSSEKTORN GYMNASIET YRKES- FÖRBEREDANDE/ LÄRLING ÖVRIGA -SJUKDOM LEDIGHET UTANFÖR ARBETS- KRAFTEN PENDLING
VAD GÖR VI PÅ KORT OCH PÅ LÅNG SIKT? MÅNGA AKTÖRER KAN VI BLI BÄTTRE PÅ SAMORDNING? Högskola/Universitet På längre sikt (Utbildning) Yrkeshögskolan Gymnasiet Statliga myndigheter Region och kommun Arbetsförmedlingen Komvux/yrkesvux kommunerna Exportsäljarprogrammet Region Skåne Insatser här och nu (Arbetsmarknadspolitik)
Strategiska utmaningar för Skåne Ökad global konkurrens (Lissabonstrategin, EU2020) Fortsatt strukturomvandling (Industrin fortfarande viktig!) Ökad andel äldre i befolkningen. (AF, Generationsskiftet) Låg sysselsättningsgrad i Skåne (73% i Skåne jämfört med 75% i Riket) En växande andel unga saknar behörighet till gymnasiet (12,2% i Skåne jämfört med 11,1 procent i Riket) Behov av ökad samverkan mellan Utbildning, Arbetsmarknad, Näringslivet (GY 11) Del av en gränsregional arbetsmarknaden
Arbetslöshet 16-64 år Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändr. mars 2010 - mars 2011, proc.enh. Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändr. mars 2010 - mars 2011, proc.enh. Landskrona 11.5% 0.4% Riket 6.5% -0.7% Åstorp 9.0% -0.2% Simrishamn 6.5% -0.5% Malmö 8.9% 0.1% Ängelholm 6.5% -0.8% Tomelilla 8.8% 0.0% Örkelljunga 6.3% -0.4% Bjuv 8.5% -0.1% Ystad 6.1% -0.4% Östra Göinge 8.5% -0.7% Höganäs 5.9% -0.3% Helsingborg 8.4% 0.0% Eslöv 5.7% -0.4% Bromölla 8.1% -0.4% Höör 5.5% -0.2% Hässleholm 7.7% -0.8% Sjöbo 5.5% -0.8% Perstorp 7.4% -0.2% Hörby 5.1% -1.0% Klippan 7.3% -0.3% Båstad 4.9% -0.1% Kristianstad 7.3% -0.9% Kävlinge 4.1% -0.5% Skåne län 7.1% -0.3% Staffanstorp 4.1% -0.5% Burlöv 7.1% -0.8% Lund 3.9% -0.4% Osby 7.1% -0.6% Svedala 3.9% -1.1% Trelleborg 7.1% -0.8% Vellinge 3.6% -0.4% Svalöv 6.9% 0.2% Lomma 2.7% -0.2% Skurup 6.8% -0.4% Källa: Arbetsförmedlingen
Ungdomsarbetslöshet (18-24 år) Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändr. mars 2010 - mars 2011, proc.enh. Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändr. mars 2010 - mars 2011, proc.enh. Bromölla 20.4% -1.0 Burlöv 11.6% -2.9 Tomelilla 19.3% 4.4 Höör 11.4% 0.4 Östra Göinge 16.4% 1.9 Eslöv 11.2% 1.1 Landskrona 16.3% -0.5 Sjöbo 10.9% -0.1 Skurup 15.2% 1.5 Höganäs 10.6% -0.6 Hässleholm 14.3% 0.6 Skåne län 10.5% -0.3 Simrishamn 14.2% 0.3 Malmö 10.3% -0.3 Osby 13.6% -1.7 Örkelljunga 10.2% -1.6 Ystad 13.4% 1.1 Riket 10.0% -1.0 Bjuv 13.3% 0.5 Båstad 8.9% -0.2 Trelleborg 13.3% -1.2 Staffanstorp 8.8% -0.9 Kristianstad 13.1% -0.5 Hörby 8.2% -2.1 Ängelholm 13.1% -0.9 Svedala 7.6% -2.4 Perstorp 12.8% 0.2 Vellinge 6.7% 0.2 Åstorp 12.8% -0.7 Kävlinge 6.5% 0.8 Svalöv 12.3% 0.3 Lomma 5.3% 0.4 Klippan 12.1% -2.4 Lund 3.2% -0.4 Helsingborg 11.8% -0.6 Källa: Arbetsförmedlingen
Kommunfamiljer 1 Storstäder (3 kommuner) Kommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. 2 Förortskommuner till storstäder Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till (38 kommuner) arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3 Större städer (31kommuner) Kommuner med 50 000-200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4 Förortskommuner till större städer (22 kommuner) 5 Pendlingskommuner (51 kommuner) 6 Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) 7 Varuproducerande kommuner (54 kommuner) 8 Glesbygdskommuner (20 kommuner) 9 Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) 10 Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3. Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 per invånare. Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet (SNI2007) Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. Kommun med mer än 300 000 personer inom en radie på 112,5 kilometer. Kommun med mindre än 300 000 personer inom en radie på 112,5 km.
Befolkning 2000-2010 Befolkningstillväxt 2000-2010 fördelat på kommunfamilj Befolkningstillväxt (%) -10 0 10 20 Mal Sve Sku Lom Sta Bur Vel Lund Esl Hel Bjuv Kri Häs Käv Åst Höör Sjö Hörby Sva Tre Hög Kli Äng Tom Bro Osby Ö Gö Bås Pers Örk Kommuner i Skåne Övriga kommuner Riksgenomsnitt Lan Yst Sim 1 Storstäder 2 Förortskommuner till storstäder 3 Större städer 4 Förortskommuner till större städer 5 Pendlingskommuner 6 Turism- och besöksnäringskommuner 7 Varuproducerande kommuner 8 Glesbygdskommuner 9 Kommuner i tätbefolkad region 10 Kommuner i glesbefolkad region 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kommunfamilj
Sysselsättningsgrad 20-64 år, 2008 Sysselsättningsgrad 2008 inkl. öresundspendling, fördelat på kommunfamilj Sysselsättningsgrad (%) 65 70 75 80 85 Mal Lom Sve Sta Vel Sku Bur Kommuner i Skåne Övriga kommuner Riksgenomsnitt Häs Kri Hel Lund Sjö Esl Käv Höör Hög Hör Sva Ö Gö Bro Åst Bjuv Äng Osby Tre Tom Klip Bås Örk Pers Yst Sim Lan 1 Storstäder 2 Förortskommuner till storstäder 3 Större städer 4 Förortskommuner till större städer 5 Pendlingskommuner 6 Turism- och besöksnäringskommuner 7 Varuproducerande kommuner 8 Glesbygdskommuner 9 Kommuner i tätbefolkad region 10 Kommuner i glesbefolkad region 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kommunfamilj
Antal förvärvsarbetande efter utbildningsnivå i Skåne 1993 till 2008 300 000 Antal 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1993 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År Utb kortare än 3-årigt gymnasium Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning totalt 3-årig gymnasieutbildning Minst 3-årig eftergymnasial utbildning
Antal förvärvsarbetande efter utbildningsnivå i Skåne 1993 till 2008 70.0% 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% 20.0% 10.0% 0.0% Utb kortare än 3-årigt gymnasium 3-årig gymnasieutbildning Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Minst 3-årig eftergymnasial utbildning 1993 2000 2008 Källa: raps-ris
Relativ arbetslöshet för ungdomar (<25 år) med grundskola respektive gymnasium som högsta utbildning, genomsnitt 1996-2008. Kommuner i de tre storstadsregionerna. 25% 20% Gymnasium 15% 10% y = 0.5094x + 0.0093 R² = 0.7901 5% 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Grundskola Källa: SCB, beräkning av WSP
Andelen ungdomar som avslutat grundskolan och samma år har behörighet till gymnasiet, 2009 92.0 Andel % 90.0 88.0 86.0 84.0 82.0 80.0 Hallands län Västerbottens län Gotlands län Stockholms län Norrbottens län Jämtlands län Dalarnas län Uppsala län Kalmar län Jönköpings län Kronobergs län Västra Götalands län Riket Värmlands län Gävleborgs län Östergötlands län Skåne län Blekinge län Västmanlands län Västernorrlands län Södermanlands län Örebro län
Andelen ungdomar som avslutat grundskolan och samma år har behörighet till gymnasiet i Skånes kommuner, 2009 100.0 90.0 80.0 70.0 60.0 50.0 40.0 30.0 20.0 10.0 0.0 Vellinge Lomma Ystad Lund Kävlinge Simrishamn Höganäs Båstad Staffanstorp Höör Svedala Ängelholm Örkelljunga Skurup Åstorp Helsingborg Svalöv Skåne Östra Göinge Sjöbo Kristianstad Eslöv Burlöv Perstorp Osby Klippan Hörby Hässleholm Trelleborg Bromölla Bjuv Tomelilla Landskrona Malmö
Andelen ungdomar som avslutat grundskolan och samma år har behörighet till gymnasiet efter födelseregion i Skåne 1998 till 2009 95.0 Andel % 90.0 85.0 80.0 75.0 70.0 65.0 60.0 Bruten Y-axel 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 samtliga födelseregion: Norden exkl. Sverige födelseregion: världen exkl. EU/EFTA födelseregion: Sverige födelseregion: EU/EFTA exkl. Norden År
Andelen ungdomar som avslutat grundskolan och samma år har behörighet till gymnasiet efter vistelsetid i Sverige år 2008 100 Andel % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 samtliga utrikes födda vistelsetid < 2 år vistelsetid 2-4 år vistelsetid 4-10 år vistelsetid > 10 år
Andel personer 20-25 år som varken studerar eller förvärvsarbetar i storstadsregionerna och riket 1997 till 2009 26.0 Andel % 24.0 22.0 20.0 18.0 16.0 14.0 12.0 Bruten Y-axel 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Stockholms län Skåne exkl gränspendlare Skåne inkl gränspendlare Västra Götalands län Riket
Arbetsmarknadsprognos 2020 input till arbetet med en utbildnings och arbetsmarknadsprognos
Bakgrund Region Skåne har tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholm, Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket givit SCB i uppdrag att göra en regional nedbrytning av Trender och prognoser. Som ett led i detta arbete har vi beställt en sysselsättningsprognos av WSP.
Metod Raps-modellen (Regionalt Analys- och PrognosSystem). Bygger på nationella antaganden om tillväxttakter per bransch från Konjunkturinstitutet och Långtidsutredningen Efterfrågan balanseras mot befolkningen (enl. Region Skånes bef.prog). Hänsyn tas till planerade investeringar i infrastruktur Öresundspendling enl. Öresundsbrons prognos. Oförändrad pendling över länsgräns.
Befolkning 20-64 Totalt 20-64 Totalt 2009 722 809 1 231 062 2010 731 477 1 247 143 8 668 16 081 2011 739 655 1 263 168 8 178 16 025 2012 746 429 1 277 640 6 774 14 472 2013 752 324 1 291 446 5 895 13 806 2014 757 198 1 303 983 4 874 12 537 2015 760 976 1 315 490 3 778 11 507 2016 764 221 1 326 385 3 245 10 895 2017 766 738 1 336 381 2 517 9 996 2018 769 071 1 346 409 2 333 10 028 2019 771 759 1 356 079 2 688 9 670 2020 774 573 1 365 867 2 814 9 788 Totalt 2010-2020, absolut 43 096 118 724 Totalt 2010-2020, procent 5.9% 9.5%
Sysselsättning Sysselsatta med arbetsplats i Skåne 1985-2020 590 000 570 000 550 000 530 000 510 000 490 000 470 000 450 000 430 000 410 000 390 000 370 000 350 000 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Statistik Prognos
Sysselsättningsgraden (20-64 år) i storstadsregionerna 1985-2007 0.90 0.85 0.80 0.75 0.70 0.65 0.60 0.55 0.50 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Skåne Stockholm Västra Götaland Riket Källa: SCB, raps-ris
Sysselsatta 2008-2020 enligt prognos 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 Företags och individtjänster Vård och omsorg Handel Tillverkning och utvinning Utbildning Bygg Offentlig förvaltning Jordbruk, skogsbruk, fiske Energi, vatten, avfall 40 000 20 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Sysselsättningsutveckling per bransch 2008 2009 2010 2015 Förändr 2020 2009-15 Förändr 2009-20 Företags och individtjänster 153 871 158 368 160 412 169 698 172 669 7,2% 9,0% Vård och omsorg 86 845 87 807 88 680 91 600 95 272 4,3% 8,5% Handel 74 686 72 301 72 775 78 640 82 678 8,8% 14,4% Tillverkning och utvinning 77 037 70 127 70 019 69 669 67 997-0,7% -3,0% Utbildning 58 741 59 344 59 842 63 193 65 070 6,5% 9,6% Bygg 37 909 33 809 35 419 39 232 39 537 16,0% 16,9% Offentlig förvaltning 25 246 25 620 25 907 27 250 27 722 6,4% 8,2% Jordbruk, skogsbruk, fiske 11 062 11 235 11 167 10 756 10 241-4,3% -8,8% Energi, vatten, avfall 4 953 5 100 5 059 4 766 5 409-6,5% 6,1% Totalt 530350 523 712 529 281 554 806 566 596 5,9% 8,2%
Utblick mot Danmark det öresundsregional perspektivet Center for regional och turismeforskning (CRT) har nyligen släppt en ny prognos. CRT:s prognos är det närmaste en officiell regional prognos som finns i Danmark Prognosen visar på de stora skillnader som finns i tillväxt på de bägge sidorna av Öresund. Tillväxten präglas av de skilda demografiska förutsättningarna. Danmarks svaga befolkningsutveckling ger sämre tillväxt än i Skåne
Jämförelse Danmark - Befolkning Tillväxt Skåne 2010-2020= 9,5 procent
Jämförelse Danmark - Arbetskraftsutbud Tillväxt Skåne 2010-2020=8 procent
Slutsatser Snabb tillväxt av både sysselsättningen och befolkningen ger en svag uppgång av sysselsättningsgraden Företags- och individtjänster och handel står för nästan 60 procent av sysselsättningstillväxten 2009-2020 Prognoserna pekar mot en klart högre tillväxt i Skåne än på Själland. Orsaker: Svag demografi och svag produktivitetstillväxt
Fortsatt arbete Avstämning av sysselsättningsprognosen mot prognosen över utbud av arbetskraft (SCB) Dialog med intressenter om resultaten (AF, utbildningsanordnare, näringsliv) Författande av rapport och kommunikation av resultat till utbildningsanordnare och syvare Öresundsregionala kopplingar: Job og kompetence 2
Styrkor och svagheter Styrka: Kommit långt i planering av regionala kompetensanalyser och prognoser Styrka: Kommit en bit på vägen mot att bygga upp relevanta branschkontakter (Sjukvården och Teknikföretagen) Styrka: Bra kontakter med andra regioner (Reglab, andra storstadsregioner, Sydvästsverige) Svaghet: Fortfarande svag organisation, mest lösligt nätverk Svaghet: Fler branschkontakter på rätt nivå Svaghet: Hur går vi från analys till operativa insatser? Svaghet: Hur kopplar vi upp oss mot utbildningssystemen?
Frågor att diskutera Vad är Kompetensplattformens förutsättningar? Vad är plattformens nuläge? Vad är målet för Kompetensplattformen? Vad är framgång för plattformen? Hur ska Kompetensplattformen ta sig dit? Vilka är plattformens framgångsfaktorer? Hur får man olika insatser på statlig, kommunal och regional nivå att hänga samman när det gäller kompetensförsörjning? Hur skapar man bra kopplingar mellan näringslivet och utbildningsanordnarna?
Förstudie om prognosmodell och metod för strategisk kompetensförsörjning inom Vård- och omsorg i Skåne Samarbete mellan Näringsliv Skåne och Avdelningen för strategisk personalförsörjning. Uppdrag åt forskare på Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala universitet Analys av balans/obalans av personal och kompetenser i ett framtidsperspektiv. Konstruktion av prognosmodell Utveckla mål och strategier med olika delar av vården och omsorgen. Ta fram förslag om prioriteringar och åtgärder Uppföljning och utvärdering: Feedback till ledningen och verksamheterna.
Utveckling av modell
Rekommendationer Region Skåne rekommenderas går vidare med genomföra prognos och metodutveckling enligt förstudiens förslag Viktigt att inte bara fokusera på prognosen utan även utveckla arbetssätt, förankring och implementering Bygga signalsystem för återkommande återkoppling mellan ledning och verksamhet Kartlägga rörligheten av olika kompetenser inom vård- och omsorg Identifiera framtida kompetensbehov och leverera input till strategier och mål
Inflöde och utflöde av kompetenser
Slutsatser Det finns ett stort intresse bland chefer att diskutera kompetensförsörjningsfrågan, men man saknar ett forum för den diskussionen Det verkar föreligga ett behov av samordning av regionala insatser och mer systematisk kommunikation till chefer om insatserna Samarbetsmöjligheter med universitet och utbildningsanordnare i kompetensförsörjningsfrågan behöver antingen utvecklas eller belysas Behov av ett brett analysunderlag för kompetensförsörjningsbeslut men inte självklart vem som är ansvarig för analysen o implementering. Man efterlyser en kompetensförsörjningsmodell som kan hantera de stora framtidsteman som diskuterats (teknik, organisation, demografi, sjukdomspanorma etc.)
Kompetensfrågan inom vård- och omsorg ST-ledarprogram, Nulägesrapport: Intervjuer med 13 förvaltnings- och verksamhetschefer Frågeställningar: Är strategisk kompetensförsörjning en självklar ledningsfråga i en kunskapsintensiv verksamhet som hälsooch sjukvård? På vilket informationsunderlag baseras beslut om lång och kortsiktig kompetenssatsning? Uppfattar man att man kan påverka kompetensförsörjningsbeslut i organisationen? Vilka kanaler ser man som möjliga att påverka kompetensförsörjning igenom? Vilka stora förändringar i framtiden ser man kan komma att påverka kompetensbehovet?