Dnr 43-2017:5835 Sandvikens kommun för fritidshem efter tillsyn i Sandvikens kommun Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159
2 (7) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Sandvikens kommun att senast den 16 november 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen i fritidshemmet konstaterar att Sandvikens kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen tar emot anmälningar från rektorer, eller den personal som huvudmannen utser i annan pedagogisk verksamhet, om angivna kränkningar mot elever, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (6 kap. 10 skollagen) Åtgärder - Alla signaler om kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen. Utveckling av utbildningen i fritidshemmet konstaterar att Sandvikens kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen; Lgr 11, 4 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6 skollagen)
3 (7) Åtgärder - Huvudmannen ska följa upp resultat av utbildningen i fritidshemmet. Uppföljningen ska göras i relation till de nationella målen. - Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av utbildningen i fritidshemmet ska huvudmannen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. - Huvudmannen ska planera för genomförandet av de beslutade utvecklingsåtgärderna för fritidshemmet och genomföra dessa. - Huvudmannen ska se till att uppföljning, beslut om utvecklingsåtgärder och planeringen för att genomföra dessa dokumenteras för fritidshemmet. Bedömning bedömer att huvudmannen inte säkerställer att fritidshemspersonal följer sin anmälningsskyldighet när de får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Vidare bedömer att det finns brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete avseende verksamheten i kommunens fritidshem. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen i fritidshemmet bedömer att huvudmannen inte säkerställer att fritidshemspersonal följer sin anmälningsskyldighet när de får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Tillsynen visar att personal inte alltid anmäler uppgifter om att elever känner sig kränkta under fritidshemstiden vidare till biträdande rektorn så att anmälan kan gå vidare till rektorn och huvudmannen. Att rektorn och huvudmannen inte får kännedom om samtliga fall där elever upplever kränkande behandling riskerar att leda till att huvudmannen inte vidtar de åtgärder som krävs för att få kränkningarna att upphöra. vill i detta sammanhang framhålla att anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Det ska inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till rektorn respektive huvudmannen. Anmälningsskyldigheten uppkommer oavsett om eleven uppgett sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller om det på något annat sätt, t.ex. genom fritidshemspersonalens egna observationer, kommit fram att barnet kan känna sig utsatt för kränkande behandling. Det är viktigt att särskilja eventuella kränkningar som sker i skolan respektive fritidshemmet eftersom det kan ha betydelse för vilka förebyggande åtgärder som huvudmannen behöver sätta in. Till exempel kan gruppsammansättningar, lokaler och personaltäthet skilja mellan skola och fritidshem. Enligt skollagen är personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. Enligt skollagen är en rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
4 (7) Vid s intervjuer med fritidshemspersonal och biträdande rektorer med ansvar för fritidshem framkommer att personal inte alltid anmäler uppgifter om att elever känner sig kränkta under fritidshemstiden vidare till biträdande rektorn. Personalen uppger att det är svårt att avgöra när det som inträffar ska anmälas vidare. De berättar att de tar tag i det som händer mellan eleverna och ibland kontaktar föräldrar men att det händer att rektorn inte informeras. De biträdande rektorerna bekräftar under intervju att de inte får in många anmälningar om kränkande behandling från fritidshemsverksamheten. De säger att de tror att personalen vet vad som ska anmälas vidare och en biträdande rektor säger att det kanske ligger i kulturen att inte anmäla det som sker under fritidsverksamheten. En annan biträdande rektor säger att orsaken till att de inte fått in så många kränkningsanmälningar kan vara bristande rapportering från personalen. Uppgifter om kränkningar som biträdande rektorer tar emot anmäler de vidare till rektorn. Vid s intervjuer med skolformschef för fritidshemmen, skolchef och representanter från nämnden framkommer att huvudmannen har fått få anmälningar om att elever anser sig ha blivit utsatta för kränkande behandling från fritidshemmen och att det kan bero på att uppgifterna inte alltid anmäls. Skolformschefen uppger att det är två av femton enheter som har kommit in med anmälningar och hon tror att uppgifter om eventuell kränkande behandling mycket väl kan slinka igenom, trots att huvudmannen har genomfört utbildningsinsatser på området. Skolchefen uppger att personalen löser uppgivna kränkningar på plats och kanske inte alltid fångar upp att elever upplever sig vara kränkta. Motivering till föreläggande som ingripande Då Sandvikens kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Sandvikens kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Utveckling av utbildningen i fritidshemmet bedömer att det finns brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete avseende fritidshemmens verksamhet. Tillsynen visar att kommunens uppföljning av fritidshemmets resultat och kvalitet är bristfällig. Den dokumenterade uppföljning av fritidshemmet som görs på huvudmannanivå utgörs av resultat från brukarenkäter som besvarats av föräldrar och som bland annat mäter barnens trygghet och trivsel. Trots att fritidshemmets samverkan med skolan samt barngruppernas storlek och sammansättning, identifierades som brister att åtgärda vid s tillsyn av Sandvikens kommun år 2014, så gör kommunen inte någon systematisk och dokumenterad uppföljning av dessa områden. Den bristande uppföljningen medför att huvudmannen saknar ett tillräckligt underlag för att besluta om relevanta utvecklingsåtgärder. Detta riskerar till att alla elever inte får förutsättningar att nå målen för utbildningen. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete genom att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter, såsom
5 (7) läroplanen, uppfylls. Enligt förarbetena till skollagen har huvudmannen det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet (prop. 2009/10:165 s. 306). Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet också dokumenteras. Av förarbetena till skollagen framgår att dokumentationen rimligen bör innehålla information om resultat och måluppfyllelse, analys av förbättringsområden samt beslut om förbättringsåtgärder (prop. 2009/10:165 s. 305). Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) bör huvudmannen se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för huvudmannens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet. Av de allmänna råden framgår även att dokumentationen bör innehålla en redogörelse för resultaten och hur de följts upp, en analys av orsakerna till eventuella brister i måluppfyllelsen samt vilka åtgärder som ska genomföras på kort och lång sikt för att de nationella målen ska uppfyllas. Vid s intervjuer med fritidshemspersonal och biträdande rektorer med ansvar för fritidshemmen framkommer att kommunen inte gör någon uppföljning av fritidshemmens resultat och förbättringsområden, som sedan kan ligga till grund för ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå. Fritidshemspersonalen uppger att varje fritidshem i kommunen har ett systematiskt kvalitetsarbete som består i att ta fram en kvalitetsredovisning och en arbetsplan som lämnas vidare till rektorn. Brukarenkätens resultat, det vill säga mätningar av barnens trygghet och trivsel etc., analyseras av personalen och den analysen förs enligt den intervjuade personalen in i kvalitetsredovisningen. Personalen berättar att några fritidshem i kommunen även har lyft in målen i den nya läroplanen för fritidshem och uppföljning av barngruppernas storlek i sin arbetsplan. Dessa fritidshem följer upp även detta i kvalitetsredovisningen. Personalen uppger vidare att endast några av fritidshemmen har fått återkoppling på den dokumentation som de lämnat till rektorn. Ingen av de intervjuade känner till om det görs några sammanställningar av fritidshemmens kvalitet på huvudmannanivå. Biträdande rektorer uppger vid intervju att arbetet mot läroplansmålen i fritidshemmen och samverkan mellan skola och fritidshem har blivit bättre efter s tillsyn år 2014. De säger att ett medvetet kvalitetsarbete görs vid alla fritidshem men att enheterna har kommit olika långt i arbetet. De biträdande rektorerna berättar vidare att respektive fritidshems kvalitetsredovisning skickas till huvudmannen och att representanter för huvudmannen följer upp redovisningen och arbetsplanen vid pedagogiska dialoger, det vill säga genom besök i verksamheten, en gång per läsår. De intervjuade uppger att de inte vet vad som händer med den inskickade dokumentationen och med det som fångas upp av huvudmannen vid besöken. De uppger även att vissa fritidshem lyfter frågan om elevgruppernas storlek och sammansättning till huvudmannen men att det inte leder till mer resurser för att lösa
6 (7) situationen. Huvudmannen gör inte heller själv någon uppföljning av elevgruppernas storlek och sammansättning, säger de intervjuade. Flera biträdande rektorer säger att det ibland inte fungerar i vissa elevgrupper och att det kan få konsekvenser för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Vid s intervjuer med skolformschef, kvalitetsutvecklare, skolutvecklare, skolchef och representanter för nämnden bekräftas att huvudmannens uppföljning av fritidshemmen är bristfällig och inte ligger till grund för ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå. Skolformschef, kvalitetsutvecklare och skolutvecklare uppger att kvalitetsarbetet för kommunens fritidshem behöver utvecklas. De berättar att det ser olika ut huruvida fritidshemmen stimulerar elevernas utveckling och lärande samt kompletterar skolan och att detta läroplansmål uppnåtts vid endast tre av kommunens fritidshem. När det gäller elevgruppernas storlek och sammansättning arbetar kommunen med att ta fram ett system för att kunna få överblick över gruppstorlekar och åldersindelning, berättar skolformschef, kvalitetsutvecklare och skolutvecklare. De berättar vidare att huvudmannen framöver ska arbeta med att planera och följa upp gruppstorlekar och åldersindelning i verksamheterna. Kommunen har dock vid tidpunkten för tillsynen inte några riktlinjer för sammansättning och storlek på grupperna utan detta bestäms av rektorn för respektive fritidshem. Skolformschefen medger att kommunen inte följer upp läroplansmålen för fritidshemsverksamheten. Skolchefen uppger att fritidshemsverksamheten har förbättrats sedan s tillsyn år 2014 men att kommunen inte har kommit i mål med det systematiska kvalitetsarbetet rörande fritidshemmet. Hon medger att vissa fritidshem har kommit längre än andra med att utveckla verksamheten mot läroplansmålen. Skolchefen säger att kommunen i dag saknar riktlinjer gällande elevgruppernas storlek och sammansättning och därför ska arbeta in riktlinjer för detta i den tjänstekatalog som senare kommer att ligga till grund för skolans budget. Skolchefen och representanter för från nämnden uppger att det inte görs någon sammanställning av de uppgifter som huvudmannen får in från de olika fritidshemmen. De säger vidare att det inte bedrivs något systematiskt kvalitetsarbete gällande fritidshemsverksamheten på nämndnivå.
7 (7) Motivering till föreläggande som ingripande Då Sandvikens kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Sandvikens kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. På s vägnar X Ana-Maria Koci Spång X Ann-Katrin Karlsson sfattare Signerat av: Ana-Maria Koci Spång Föredragande Signerat av: Ann-Katrin Karlsson Allmänt om tillsynen: Mer om s tillsyn hittar du på www.skolinspektionen.se Bilagor Bilaga 1: Fakta om Sandvikens kommun
Bilaga 1 Dnr 43-2017:5835 Fakta om Sandvikens kommun har genomfört tillsyn av Sandvikens kommun under vårterminen 2018. Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen fritidshem har genomfört tillsyn av Sandvikens kommun under höstterminen 2018. Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen fritidshem Sandvikens kommun ligger i Gävleborgs län och har en befolkning på cirka 40 000 invånare. Det finns sexton kommunala grundskolor i kommunen och fritidshemsverksamhet bedrivs vid femton av grundskolorna. Vid tidpunkten för s tillsyn var det 1495 elever inskrivna i fritidshemmen. 1 (1) Sandvikens kommun ansvarar för att kommunens verksamheter genomförs enligt lagar och förordningar och har som huvudman det yttersta ansvaret för barn- och utbildningsverksamheten. Ansvarig nämnd för fritidshemmen är kunskapsnämnden som även ansvarar förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Kunskapsförvaltningen verkställer nämndens beslut och förvaltningen leds av en skolchef. En skolformschef ansvarar för fritidshemsverksamheten, samt verksamheten som bedrivs i grundskola och grundsärskola. Måluppfyllelse Det finns ingen nationell statistik i Skolverkets databas (SIRIS) av måluppfyllelsen i fritidshem. s enkät för vårdnadshavare från våren 2017 visar att indexet för hur vårdnadshavarna i Sandvikens kommun upplevde verksamheten i fritidshemmet var något högre för samtliga fyra enkätpåståenden än indexet för samtliga medverkande vårdnadshavare i samma enkätomgång. Enkätfrågorna handlade om lek och skapande, vila och avskildhet, information om verksamheten och erbjudandet av aktiviteter som stimulerar lärande. Ett högt index indikerar en positiv uppfattning.