Schaktningsövervakning inom Huseby bytomt

Schaktningsövervakning inom Huseby bytomt Arkeologisk förundersökning 2014 RAÄ 254:5, Skatelövs socken, Alvesta kommun, Kronobergs län. Andreas Emilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2015:1

Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Schaktningsövervakning inom Huseby bytomt Arkeologisk förundersökning 2014 RAÄ 254:5, Skatelövs socken, Alvesta kommun, Kronobergs län. Författare Andreas Emilsson Copyright Kalmar läns museum Redaktion Per Lekberg, Layout Andreas Emilsson Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum ISSN 1400-352X Omslag Sättungsplatta

Abstract Keywords: Huseby bruk, archaeological trial excavation, cultural layers. Department of Museum Archaeology at Kalmar County Museum has during September 26 and December 11 2014, conducted an trial excavation within Huseby bytomt, RAÄ Skatelöv 254:5 and 254:1. Skatelövs socken, Alvesta kommun, Kronobergs län. A cultural layer that is interpreted to represent a cultivation horizon, was found in five excavation pits that where dug prior to a tree planting. Also two fire pits were discovered. In an area planned for a new employee parking lot a previously known house foundation from a 1900th century house was exposed and schematically documented.

Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Topografi och fornlämningsmiljö... 9 Genomförande...13 Resultat...14 OS200...14 OS800...15 Fynd...17 Diskussion och åtgärdsförslag...18 Referenser...19 Tekniska och administrativa uppgifter...20 Bilagor...21 Bilaga 1 - Schakt- och anläggningsbeskrivning...22 Bilaga 2 - Sektioner...24

Karta över Kronobergs län med det aktuella området markerat (gul prick). 6

Sammanfattning Museiarkeologi Sydost/Kalmar läns museum har under två dagar, den 26 september samt 11 december 2014, genomfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning inom Huseby bytomt, RAÄ Skatelöv 254:5, samt bruksområdet RAÄ 254:1. Schaktningsövervakningen utfördes med anledning av anläggandet av en ny boendeparkering, borttagande av en befintlig parkering samt grävning av schaktgropar inför trädplantering. Schaktningsövervakningen inom parkeringsytorna berörde totalt ca 1200 m 2 och genomfördes till ett djup av ca 0,25 till 0,35 meter. Inom denna yta dokumenterades översiktligt en tidigare känt husgrund och en sättugnsplatta i gjutjärn hittades. I övrigt berördes inte några äldre lämningar inom denna yta. De schaktgropar som grävdes inför trädplanteringen var tolv till antalet och var ca 2,5 x 2 meter och 0,70 meter djupa. I fem av dessa hittades kulturlager, och i en av dem påträffades även två härdar. I fyra provgropar fanns ditförda utfyllnadslager med slagg. I övrigt bestod lagren av grus. Slaggförekomsten är kopplad till bruksverksamheten som bedrivits vid Huseby. 7

Schaktningsövervakning inom Huseby bytomt Kalmar läns museum Inledning Museiarkeologi Sydost/Kalmar läns museum har under två dagar, 26 september samt 11 december 2014, genomfört en förundersökning i form av en schaktningsövervakning inom Huseby gamla bytomt, RAÄ Skatelöv 254:5, och bruksområdet RAÄ 254:1. Schaktningsövervakningen utfördes med anledning av anläggandet av en ny boendeparkering, borttagande av en befintlig parkering samt grävning av schaktgropar inför trädplantering. Arbetet utfördes enligt beslut av länsstyrelsen i Kronoberg med diarienummer 431-28622014 och bekostades av Statens Fastighetsverk. Den arkeologiska förundersökningen har utförts av Andreas Emilsson från Museiarkeologi Sydost/Kalmar läns museum. Figur 1. De två röda markeringarna i den centrala delen av fotografiet motsvarar ungefär de ytor som berörts vid den aktuella schaktningsövervakningen. Den mindre ytan som är markerad mellan husen är den som gjordes om till ny parkering (OS200). Den avlånga markerade ytan var den tidigare parkeringen som togs bort (OS800). I den högra kanten av fotot syns den yta som undersöktes 2008. Foto Jörgen Ludwigsson 2008, Småland Museum. 8

Topografi och fornlämningsmiljö Huseby bytomt, RAÄ 254:5, upptar i fornminnesregistret ett ca 390 x 70-180 m (NNV- SSÖ) stort område. Utbredningen är satt utifrån kartunderlag från år 1637-38 som placerar bytomten väster om Helige å. Det tidigaste skriftliga materialet omnämner Huseby för första gången år 1419, då riddaren Magnus Sture köpte en gård i Hosaby, som sedan övergår till hans son Bengt Sture. Gustav Vasas jordeböcker från 1540-talet redovisar sex gårdar i byn, en gård som ägdes av biskopen, fyra skattegårdar samt en frälsegård (Larsson 1978:35, Larsson 1979-81:61f). Gårdarna och byn som låg inom området för RAÄ 254:5 avhystes under början av 1800-talet och ersattes av bruksbostäder (Nylén 2009). Genom arkeologiska undersökningar har det gått att klargöra att det funnits bebyggelse i området sedan järnålder och framåt, men det historiskt kända byläget etablerades troligen under 1200-talet. Vad det gäller järnbruket på Huseby etablerades det under första hälften av 1600-talet genom Carl Carlsson Gyllenhielm. Framför allt sättugnar tillverkades i tiotusentals fram till 1870-talet. Men även en stor kvantitet av kanoner tillverkades under främst 1600-talet (Larsson 1978:37ff, Larsson 1993:7ff) Bruksområdet som har RAÄ-nummer Skatelöv 254:1 sammanfaller delvis med bytomten RAÄ 254:5, men dess huvuddel ligger öster om Helige å. Bruksområdet som är 650 x 600 meter stort innefattar den befintliga bebyggelsen. Inom bytomten förundersökte Smålands museum år 2003 ett ca 20 000 m 2 stort område. Vid förundersökningen hittades bland annat ett omfattande kulturlager med ett rikt fyndmaterial, bebyggelselämningar och anläggningar. Sammantaget bedömdes att det fanns bebyggelsespår från 1200-talet fram till 1700-talets slut. Vidare visade även 14 C-dateringar på spår från yngre järnålder och tidig medeltid (Wennerlund 2003). I den södra delen av bytomten genomförde Riksantikvarieämbetet UV Syd, med Smålands museum som underkonsult, en förundersökning år 2006 (Söderberg 2007). Undersökningsresultatet påvisade kulturlager, fynd och bebyggelselämningar. Bland annat kunde ett tjockt kulturlager dateras till perioden 1550-1800 e. Kr. Vidare framkom lämningar från yngre järnålder och tidigmedeltid samt stolphål efter boningshus. Förundersökningen ledde vidare till en särskild undersökning 2008 (Söderberg & Nylén 2009). Den särskilda undersökningen genomfördes i bytomtens sydvästra del, där det påträffades rester av 23 stolphus och totalt 962 boplatslämningar. Ett av stolphusen var 22,5 meter långt och närmast av så kallad trelleborgstyp. Ett relativt begränsat fyndmaterial påträffades även, bland annat en del av en näbbfibula. Den huvudsakliga dateringen för boplatsen var 700-1100 e.kr men det undersökta området verkade ha tagits i permanent bruk under loppet av romersk järnålder. Större delen av boplatsområdet som omfattades av den särskilda undersökningen, separerades från bytomten RAÄ 245:5 och fick RAÄ-nummer Skatelöv 437. År 2009 genomfördes även en mindre undersökning i anslutning till RAÄ Skatelöv 437. Vid undersökningen påträffa- 9

des 1 stolphål och 2 gropar (Ericsson 2010). En förundersökning i form av en mindre schaktningsövervakning genomfördes 2009 inom bytomtens centrala och sydöstra del (Nylén 2009). Den begränsade schaktstorleken innebar att inga detaljerade iakttagelser gick att göra men bland annat påträffades ett relativt sentida kulturlager, sannolikt med en datering till 1700-tal och senare. Under maj 2014 genomfördes en mindre schaktningsövervakning inom RAÄ 254:5 i samband med att nya informationsskyltar skulle sättas upp inom området. Totalt nio schaktgropar, med en storlek mellan ca 0,75 2,25 m 2 och ett djup av 0,40 0,60 meter grävdes. I tre av dessa framkom kraftiga lager med bland annat slagg, dessa tolkades som ditförda utfyllnadslager (Emilsson 2014). 10

Schaktningsövervakning inom Huseby bytomt Kalmar läns museum Figur 2. Undersökningsområdena i relation till Huseby gamla bytomt RAÄ 254:5, bruksområdet RAÄ 254:1 samt boplatsområdet RAÄ 437. 11

Figur 3. Schakt och påträffade kontexter. 12

Genomförande Schaktningsövervakning utfördes inom två ytor och vid två tillfällen. Den första delen av schaktningsövervakningen berörde den yta där den nya boendeparkeringen skulle ligga (OS200, se figur 2 och 3). Ytan som var omkring 450 m 2 schaktade ner ca 0,25 meter med grävmaskin. Den sedan tidigare kända husgrund som fanns inom ytan frilades för hand och med maskin, mättes in samt fotograferades. Den andra delen av schaktningsövervakningen som genomfördes i december 2014 berörde den tidigare parkeringen (OS800), där det befintliga gruslagret skulle tas bort inom en yta av ca 750 m 2 och till som mest ett djup av ca 0,30 0,35 meter. Inom denna yta grävdes även tolv schaktgropar inför en trädplantering. Enligt planeringsunderlaget skulle dessa omfatta en yta av ca 2,5 meter i plan med skålformad nedgrävning som djupast skulle vara ca 0,695 meter och som grundast ca 0,20 meter. Vid genomförandet grävdes schaktgroparna med en storlek av ca 2,5 x 2 meter och med en plan botten istället för en skålformad, till ett djup av ca 0,70 meter. En av groparna blev något djupare och grävdes till ca 0,80 meter djup (se bilaga). Schaktgroparna grävdes inför den kommande trädplanteringen då denna planerades till våren 2015. Storleken och läget för schaktgroparna bedöms dock väl täcka in den kommande planteringen såsom den presenteras på ritningarna. Upptagna schakt och arkeologiska kontexter har mätts in digitalt med totalstation och fotograferats med digitalkamera. Undersökningsresultatet har sammanställts i dokumentationsprogrammet Intrasis. Kartor och planer har bearbetats i Intrasis Analysis samt Esri ArcMap. Figur 4. Schaktning inom OS800. Foto mot väster. 13

Schaktningsövervakning inom Huseby bytomt Kalmar läns museum Resultat Schakt 200 Inom OS200 skedde en avbaning av befintliga marklager ner till en djup av ca 0,25 meter. Under de översta 0,05 meterna av grästorv fanns ett främst mörkbrunt lätt grusigt lager med inslag av smågrus med bitvis kraftigt inslag av slagg, spridda fynd av porslin, tegel, spik m.m. Lagret tolkas som ett påfört utfyllnadslager där massorna med slaggen bör ha fungerat som ett sätt att hårdgöra och stabilisera marken (se figur 5). I schaktet fanns även en sedan tidigare känd husgrund som inför undersökningen delvis var synlig i markytan. Vid schaktningen frilades grunden översiktligt ner till det schaktade djupet. Husgrunden var ca 12,5 x 8 meter och blev efter dokumentationen övertäckt av gruslager till den nya parkeringen (se figur 6). En sättugnsplatta hittades strax utanför husgrundens norra kant och det är oklart ifall denna har tillhört huset eller inte. Husgrunden var sedan tidigare känd och representerar en av de få byggnader som rivits utmed den så kallade Bruksgatan i Huseby. Bruksgatan började utformas under tidigt 1800-tal av grevarna Hamilton efter det att de tidigare gårdarna som låg på platsen avhystes. I området drogs istället en ny väg och arbetsbostäder byggdes längs med denna. Figur 5. Den relativt grunda schaktning inom OS200, notera slaggen (ser ut som sten). Foto mot SV. 14

Schaktningsövervakning inom Huseby bytomt Kalmar läns museum Tidigare hade brukets yrkesarbetare främst bott mer spritt öster om Helige å. Bruksgatan var således ett sätt att samla arbetarnas bostäder enligt en modell som var den gängse i de klassiska bruksmiljöerna i Mellansverige (Larsson 1993:33f). Huset (A214) finns med på den ekonomiska kartan från så sent som år 1950. Den äldsta kartan som huset syns på och som finns tillgänglig hos lantmäteriet är generalstabskartan från år 1869. På den 80 år yngre storskifteskartan från år 1789, saknas den i dag kännetecknande huslängan som ligger utmed bygatan och istället ligger de gårdar som kom att avhysas samlade i klungor. Schakt 800 Inom ytan för den tidigare parkeringen som mätts in som OS800 togs den befintliga grusbeläggningen bort ner till ett djup av ca 0,30-0,35 meter. Detta arbete omfattade en ca 750 m2 stor yta som delvis övervakades extensivt. Inga arkeologiska kontexter påträffades ner till det schaktade djupet och det konstarerades att grusbeläggningen fortsatte under denna nivå. Förutom att ta bort den gamla parkeringen skulle även nya träd planteras i en allé. Inför detta grävdes totalt tolv schaktgropar som var mellan ca 2,5 x 2 samt ca 0,70 meter djupa (se figur 4 samt bilaga för närmare beskrivning). I de flesta av groparna var den generella stratigrafin att ditförda gruslager utgjorde ca 0,55-0,60 meter av det grävda djupet. I nio av de tolv schaktgroparna fanns dock även lager under dessa, dels av utfyllnadskaraktär men även kulturpåverkade. I fem av schaktgroparna påträffades kulturpåverkade lager, vilka mättes in som A853, A879, A5003, A5004 samt A5005. Dessa inmätta kontexter tolkas representera delar av samma lager och bedöms vara en äldre markhorisont/odlingslager. Lagret uppträdde på ett djup av ca 0, 55 0,65 meter och bestod av grå silt med inslag av spridda kolfragment. I de schaktgropar som fanns längst i öster framkom fyra av lager (A811, A827, A835, A843) som bestod av svart/mörkgrå grus/silt med relativt mycket kol, sot och framför allt slagg (se figur 7). Även enstaka bitar av tegel och glas fanns i lagret. A811 samt A827 som låg längst i öster var mer gråa och något mer grusiga i sin karaktär än de båda andra, som dessutom uppvisade spridda fläckar av orange, värmepåverkad sand. Lagren hörsamman med järnhanteringen vid bruket och bedöms sannolikt vara ditförda som utfyllnad. Liknande lager hittades vid en schaktningsö- Figur 6. Den delvis frilagda husgrunden A214. Foto mot väst. 15

Schaktningsövervakning inom Huseby bytomt Kalmar läns museum vervakning våren 2014 i samband med att fundament till informationsskyltar skulle grävas ner inom området (Emilsson 2014). I botten på schaktgropen (OS857) som grävdes till ett djup av 0,80 meter hittades två härdar (se figur 8). Härdarna hittades under odlingslagret. Båda innehöll mycket kol och sot och avtecknade sig tydligt mot den kompakta något leriga silten. Härdarna har inte daterats men utifrån stratigrafin och den angränsande järnålders- och tidigmedeltida miljön, bör sannolikt även härdarna falla inom samma tidshorisont. Figur 7. A835. I botten av schaktgropen fanns svartgrått grus med mycket slagg, kol och sot. Samma typ av lager var även A811, A827 samt A843. Lagret tolkas som ett utfyllnadslager. Figur 8. Härden A861 i OS 857. Notera det överliggande grå kulturlagret A5005. 16

Fynd Fyndmaterialet som påträffades utgjordes av slagg, järnföremål såsom spik, tegel, porslin och glas. Inget av fyndmaterialet var av sådan karaktär att det samlades in och registrerades. I samband med schaktningen inom OS200 och i anslutning till husgrunden hittades en sättugnsplatta (se figur på omslaget), med en rikssymbol med trekronor och bokstäverna HB (Huseby bruk). Efter det att sättugnsplattan översiktligt dokumenterats med foto lämnades den kvar hos Statens Fastighetsverk. Samma typ av sättungsplatta finns även representerad i samlingarna hos Tekniska Museet i Stock- holm 1. Sättugnar producerades vid Huseby bruk från 1630-talet och fram till slutet av 1800-talet. De tidiga motiven på sättugnsplattorna var huvudsakligen bibliska och övergick under 1700-talet till mer profana motiv för att under 1800-talet domineras av kungligheter (Larsson 1978:55f). Utifrån motivet och kontexten på den hittade sättugnsplattan bör den sannolikt vara tillverkad på 1800-talet. Inga analyser var planerade inför undersökningen. I några av de påträffade arkeologiska kontexterna togs dock prover som kan användas vid eventuella framtida analyser, dessa förvaras på Kulturarvscentrum i Växjö. 1 http://www.tekniskamuseet.se/objekt.html?id=http:// kulturarvsdata.se/tekm/object/tm2849 (2014-01-20) 17

Diskussion och åtgärdsförslag De påträffade utfyllnadslagren visar att restmaterial från bruksverksamheten (slagg) använts för att fylla ut såväl som att hårdgöra ytor. Kulturlagren som påträffades i fem av schaktgroparna tolkas representera odlingslager eller en äldre markhorisont. Lager av samma karaktär har även hittats vid tidigare undersökningar inom bytomten. Vid slutundersökningen år 2009 ute på parkeringen söder om undersökningsområdet påträffades ett grått siltigt lager med inslag av träkol (L104), vilket även det tolkades som odlingslager eller äldre markhorisont. I lagret fanns stolphål efter ett hus som daterades till vikingatid (Söderberg & Nylén 2009:36). Vid den schaktningsövervakning som utfördes 2009 fram- kom också ett 0,20 meter tjockt kulturlager på ett djup av 0,60 meter, som bestod av ljusgrå silt med enstaka kolfragment. Ingen närmare tolkning görs dock av lagret (Nylén 2009:9). Museiarkeologi Sydost föreslår inga ytterligare arkeologiska åtgärder i samband med de planerade markarbetena. Det är dock viktigt att planteringen av träden inte sker djupare än avsedda 0,695 meter. Detta då det vid den aktuella undersökningen konstaterades att det kan finnas underliggande arkeologiska lämningar. Det mest optimala vore om planteringen sker ner till ett maximalt djup av ca 0,55-0,60 meter istället för 0,695 meter. Ett sådant djup innebär att arkeologiska lämningar undviks även ifall planteringsgroparnas läge skulle ändras. 18

Referenser Emilsson, A. 2014. Schaktningsövervakning inom Huseby gamla bytomt, RAÄ Skatelöv 254:5. Förundersökning 2014. Skatelövs socken, Alvesta kommun, Kronobergs län. Kalmar läns museum. Arkeologisk rapport 2014:7. Ericson, T. 2010. Särskild arkeologisk undersökning 2009. Invid Huseby bruk. Lämningar från förhistorisk och historisk tid. Småland, Kronobergs län, Skatelövs socken, Huseby 11:1, RAÄ 254:5, Alvesta kommun. Riksantikvarieämbetet UV Syd rapport 2010:33. Larsson, L-O. 1978. Historia kring Huseby. Särtryck ur Skatelövs Hembygdsförenings Årsskrift 1978. Larsson, L-O. 1993. Det fantastiska Huseby. En rundvandring i tid och rum. Nylén, A. 2009. Bytomten Huseby. Antikvarisk schaktövervakning. RAÄ 254:5, Skatelöv socken, Alvesta kommun. Smålands museum rapport 2009:15. Söderberg, B. 2007. Huseby. Område 4 vid Södregården. Småland, Skatelövs socken, Huseby 1:1, RAÄ 245:5, Alvesta kommun. UV Syd rapport 2007:1 Söderberg, B. & Nylén A. 2009. Arkeologisk slutundersökning. Huseby i Värend. Gårdsbebyggelse från järnålder och historisk tid. Småland, Skatelövs socken, Huseby 1:1, RAÄ 437, Alvesta kommun. Uv Syd rapport 2009:26. Smålands museum rapport 2009:28. Wennerlund, J. 2003. Arkeologisk förundersökning, Huseby medeltida bytomt och dess föregångare från yngre järnåldern, Huseby, Skatelövs socken, Alvesta kommun. Smålands Museum rapport 2003:61 19

Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: 431-2862-2014 KLM dnr: 33-360-2014 Projektnummer KLM: A2014029 Uppdragsgivare: Statens Fastighetsverk. Landskap: Småland Kommun: Alvesta Socken: Skatelöv Fastighet: Huseby 1:1 mfl. Fornlämningsnr: 254:5, 254:1 Ekonomisk karta: 62E 9h SV X koordinat: 6292908 Y koordinat: 474801 Latitud: 56.779417 Longitud: 14.587622 M ö h: 140-141 möh Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Fältarbetstid: 2,5 dagar Personal: Andreas Emilsson Dokumentation: Förvaras på Kulturarvscentrum i Växjö. Inmätning: Totalstation. SWEREF 99TM 20

Bilagor Schakt- och anläggningsbeskrivning Sektioner 21

Bilaga: Schakt- och anläggningsbeskrivning ID Storlek Schaktdjup Beskrivning OS200 450 m 2 0,25 meter 0,05 0,10 m: Grästorv 0,10 0,25 m: Matjordslager/utfyllnadslager med bland annat slagg OS800 750 m 2 0,30 meter 0 0,30 m: Gruslager till parkering/väg. OS819 4,5m 2 0,70 meter 0-0,10 m: Grått väggrus. 0,10 0,55 m: Uppfyllnadsgrus till parkering/väg. 0,55 0,65 meter: Ovanstående lager blandat med grått grus. 0,65 0,70 meter: Kol och sotblandad grusig silt med mycket slagg (L811). OS5002 3 m 2 0,70 meter 0-0,10 m: Grått väggrus. 0,10 0,45 m: Uppfyllnadsgrus till parkering/väg. 0,45 0,60 meter: Grått grus. 0,60 0,70 meter: Kol och sotblandad grusig silt med mycket slagg (L827). OS831 4,5 m 2 0,70 meter 0-0,10 m: Grått väggrus. 0,10 0,50 m: Uppfyllnadsgrus till parkering/väg. 0,50 0,65 meter: Grått grus 0,65 0,70 meter: Kol och sotblandad grusig silt med mycket slagg (L835). OS839 4,5 m 2 0,70 meter 0-0,10 m: Grått väggrus. 0,10 0,45 m: Uppfyllnadsgrus till parkering/väg. 0,40 0,65 meter: Ovanstående lager blandat med grått grus. 0,65 0,70 meter: Kol och sotblandad silt med inslag av slagg (AL843) OS847 5 m 2 0,75 meter 0-0,10 m: Grått väggrus. 0,10 0,45: Uppfyllnadsgrus till parkering/väg. 0,45 0,60: Grått grus, planlagd yta eller stabiliseringslager till ovanliggande lager. 0,60-0,75: Gråsvart siltig sand med spridda kolfragment (Kulturlager AL853) 22

OS857 4,5 m 2 0,80 meter 0-0,10 m: Grått väggrus. 0,10 0,45: Uppfyllnadsgrus till parkering/väg. 0,45 0,55: Grått grus, planlagd yta (äldre markhoriosnt) eller stabiliseringslager till ovanliggande lager. 0,55-0,75: Gråsvart siltig sand med spridda kolfragment (Kulturlager AL5005) 0,75 0,80 m: Beige siltig lera. På ett djup av 0,80 meter påträffades två härdar, A861 samt A868. OS875 5 m 2 0,70 meter 0-0,10 m: Grått väggrus. 0,10 0,45: Uppfyllnadsgrus till parkering/väg. 0,45 0,60: Grått grus, planlagd yta eller stabiliseringslager till ovanliggande lager. 0,60-0,70: Gråsvart siltig sand med spridda kolfragment (Kulturlager AL879) OS883 4 m 2 0,70 meter 0-0,10 m: Grått väggrus. 0,10 0,40: Uppfyllnadsgrus till parkering/väg. 0,40 0,55: Grått grus, planlagd yta eller stabiliseringslager till ovanliggande lager. 0,55-0,70: Gråsvart siltig sand med spridda kolfragment och tegel (Kulturlager AL5003) OS887 5,5 m 2 0,70 meter 0-0,10 m: Grått väggrus. 0,10 0,55: Uppfyllnadsgrus till parkering/väg med enstaka större stenar. 0,55 0,70: Grått grus, planlagd yta eller stabiliseringslager till ovanliggande lager. OS891 4,5 m 2 0,70 meter 0-0,10 m: Grått väggrus. 0,10 0,40: Uppfyllnadsgrus till parkering/väg. 0,40 0,55: Grått grus. 0,55-0,70: Ljusgrått något grusig silt. Enstaka kolfragment och bitivs uppblandad med beige-sitliga partier. Upplevs som omrört. Enstaka bitar med slagg. OS895 4,5 m 2 0,70 meter 0-0,10 m: Grått väggrus 0,10-0,60: Uppfyllnadsgrus till parkering/väg. OS899 4 m 2 0,70 meter 0-0,10 m: Grått väggrus 0,60 0,70: Spridda partier med grått grus blandat med uppfyllnadsgrus några störres stenar i botten. 0,10-0,70: Uppfyllnadsgrus till parkering/väg. A861 A868 Härd i OS857. 0,40 x 0,30 meter i plan. Fyllning av orange värmepåverkad silt med kol och sot. Avgränsas av schaktvägg. Härd i OS857. 0,45 x 0,30 meter i plan. Fyllning av orange värmepåverkad silt med kol och sot. 23

Bilaga: Sektioner A835. 1) Grått väggrus. 2) Uppfyllnadsgrus till parkering/ väg. 3) Grått grus, äldre markyta eller stabiliseringslager till ovanliggande lager. 4) Svartgrå något grusig silt med mycket slagg, sot och kol. Tolkas som ditfört utfyllnadslager. A5005. Schaktgropen grävd ner till ca 0,80 meter. 1) Grått väggrus. 2) Uppfyllnadsgrus till parkering/väg. 3) Grått grus, äldre markyta eller stabiliseringslager till ovanliggande lager. 4) AL5005, gråsvart siltig och sotig sand med kolfragment samt slagg. 5) A861, härd. 6). Beige mycket kompakt lera/silt. OS875. 1) Grått väggrus. 2) Uppfyllnadsgrus till parkering/väg. 3) Grått grus, äldre markyta eller stabiliseringslager till ovanliggande lager. 4) AL879, gråsvart siltig sand med spridda kolfragment och sot. 24

Adress Telefon Fax E-post Box 104, S-391 21 Kalmar 0480-45 13 00 0480-45 13 65 info@kalmarlansmuseum.se