Konstruktionsteknisk utformning Tord Isaksson Konstruktionsteknik LTH Hur påverkar detaljutformningen? 1. Climate Resistanc ce Exposu ure 2. Design 3. Surface treatment 4. Material performance 5. Design 6. Location 7. Material modification 8. Exposure S (variable/function) 10. Performance model 9. Resistance R (variable/function) 11. Performance criteria 12. Structural safety 13. Serviceability requirements 14. Aesthetics 1
Referensdetalj Horisontell bräda, 22x95 mm 2 av gran. Fuktkvoten i referensbrädan beror bl a på geografiskt läge Hur mycket bättre/sämre är en detalj från fuktsynpunkt? Större delen av konstruktion inga problem Fokusera på detaljer: delar där det finns risk för förhöjda fuktkvoter. Referens 2
Större delen av konstruktion inga problem Fokusera på detaljer: delar där det finns risk för förhöjda fuktkvoter. Modell Klimatdata SMHI T, RH, regn, vind Utifrån klimatdata kunna Utifrån klimatdata kunna beskriva hur fuktkvoten varierar i referensexponeringen 3
Med känt fukttillstånd för referensdetalj kan klimatbelastningen skalas upp och ner beroende på hur aktuell detalj ser ut. Experimentell undersökning av hur detaljutformningen påverkar fukttillstånd Parametrar som påverkar: Träslag (gran) Volym Kontaktareor Kontakt med andra material (stål) Spalter, springor Orientering (N, S, V, Ö) Horisontell, vertikal, lutning Skydd U d ök i ö d t öjli t tt Undersökning gör det möjligt att identifiera hur respektive parameter påverkar fukttillståndet i träet. 4
Normalisera mot referensdetaljen (horisontell bräda, 22x95) Bestäm kvoten mellan fuktkvot t för detalj och referensdetaljen Är kvoten konstant över tiden? Skillnad mellan olika detaljer? 5
6
Effekt av detaljutformning med tanke på risk för röta Samband mellan fuktkvot (och temperatur) och röta är komplicerat. Under en viss fuktkvot (temperatur) händer inget. Jämförelse på fuktkvotsnivå är inget mått på risken. Dos-modellen för röta används på mätserier för de olika detaljerna. R lt t Allt t lik h å k Resultat: Allt annat lika, hur påverkar detaljutformningen beständigheten? 7
Detalj nr Typ Dn(T,u) Dn(T,u)/ Dn(T,u)ref Dn(u) Dn(u)/ Dn(u)ref 1 referens 8,89 1,00 57,68 1,00 2 skyddat för regn 7,14 0,80 46,84 0,81 3w vertikal väst 7,29 0,82 50,86 0,88 3e vertikal öst 8,22 0,92 49,76 0,86 3s vertikal syd 8,38 0,94 51,47 0,89 3n vertikal nord 8,91 1,00 56,21 0,97 4 Lutande yta 8,43 0,95 58,98 1,02 5 surf volym, ytan 6,56 0,74 44,55 0,77 5 mid volym, mitt 5,74 0,65 36,42 0,63 5 endgr volym, ändträ 11,89 1,34 84,14 1,46 6 kontakt horisontell, sidoträ, A 14,28 1,61 97,52 1,69 7 kontakt horisontell sidoträ, 2A 14,39 1,62 103,27 1,79 8 kontakt vertikal, sidoträ, A 13,25 1,49 97,18 1,68 9 kontakt vertikal, sidoträ,2a 12,38 1,39 94,58 1,64 10s kontakt horisontell, sido ändträ, sidoträ 14,18 1,60 96,62 1,68 kontakt horisontell,sido ändträ, 10e ändträ 11,09 1,25 79,21 1,37 11s kontakt vertikal, sido ändträ,siodträ 13,14 1,48 97,84 1,70 11e kontakt vertikal, sido ändträ, ändträ 12,61 1,42 87,86 1,52 12 vertikal springa 3 mm 8,72 0,98 61,88 1,07 13 vertikal springa 6 mm 11,50 1,29 75,75 1,31 Klassificering av detaljer i utomhuskonstruktioner 8
Klassificering av detaljer för träfasader Hur påverkar detaljutformningen? 1. Climate Resistanc ce Exposu ure 2. Design 3. Surface treatment 4. Material performance 5. Design 6. Location 7. Material modification 8. Exposure S (variable/function) 10. Performance model 9. Resistance R (variable/function) 11. Performance criteria 12. Structural safety 13. Serviceability requirements 14. Aesthetics 9
Ny omgång detaljer Mäta våttid och fuktkvot för referensdetalj Koppla väderstationsdata till fuktkvot i detalj Större kontaktytor Kontakt trä-stål Skarvar i panel Effekt av taksprång Avstånd till mark 10