Vid val av olika lösningar där de traditionella byggmaterialsystemen massiv trä, limträ OSB (Oriented Strand Board), plywood och I-balk ingår,

Transkript

1 3-S och 5-S Panel Gran Douglasgran Lärk Arkitekter Konstruktörer Beställare Entreprenörer Snickare Kreativa lösnr Nya perspektiv Kostnadseffektiva lösnr Miljövänligt byggande Hälsosam innemiljö Innovativt byggande i trä

2 Inledning Inledning Mängden av olika byggprodukter av trä ökar ständigt, därför är det av yttersta vikt att brukaren kan identifiera de nya produkter på marknaden som svarar mot brukarens behov. Egenskaper som miljövänlighet, ytbeskaffenhet och handhavande är avgörande kriterier vid valet av nya material. Numera värderas även råvarans härkomst i form av långsiktigt skogsbruk och tillhörande PEFCcertifiering. Vid val av olika lösnr där de traditionella byggmaterialsystemen massiv trä, limträ OSB (Oriented Strand Board), plywood och I-balk ingår, kan inte urvalet anses fullvärdigt utan att 3-S- och 5-S paneler utvärderats vid valet av bygglösning. Föreliggande översiktliga projekteringsunderlag är avsett att vara ett verktyg för samtliga aktörer inom träbranschen, att kunna nyttja dessa högkvalitativa produkter på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. För att produkten skall kunna nyttjas av såväl estetiska som konstruktiva skäl, föreligger här dimensioneringsriktlinjer för dold - produkterna helt enligt gällande byggnormer. Innehåll Innehåll Mått Bärande element Taksprång Förstärkta takplattor Takskivor Fasader Industribyggnader Offentliga byggnader Bostadshus Ytskikt inomhus Ytor Hållbarhet Vatten och fukttålighet Solstrålning UV-strålning Konstruktivt träskydd Ytbehandling Målning Urvalskriterier för ytor av gran, douglasgran och lärk Tekniska data Materialegenskaper Tillåtna spännr och beräkningsvärden Dimensioneringsriktilinjer Bearbetnings- och lagringsanvisnr enligt CE - mörkning Tekniska parametrar Typgodkännande 2

3 Mått Mått T yp Tjocklek Längd Bredd [ tillverkningsbenämning ] [mm] [m] [m] 3-S (1A) / 2.05 / 2.50 / 3.00 (2A) utan tillverkningsbenämning / 2.05 / 2.50 / / / 2.05 / 2.50 / 3.00 (3A) / / 2.05 / 2.50 / 3.00 (4A) / / 2.05 / 2.50 / 3.00 (5A) / / 2.05 / 2.50 / 3.00 (6A) / / 2.05 / 2.50 / 3.00 (7A) / / 2.05 / 2.50 / 3.00 (8A) / / 2.05 / 2.50 / S (1B) / / 2.05 / 2.50 / 3.00 (2B) / / 2.05 / 2.50 / 3.00 (3B) / / 2.05 / 2.50 / 3.00 (4B) / / 2.05 / 2.50 / 3.00 (5B) / / 2.05 / 2.50 / 3.00 (6B) / / 2.05 / 2.50 / 3.00 (7B) / / 2.05 / 2.50 /

4 Bärande element Taksprång l k l k l l På grund av de krav som idag ställs beträffande värmeisolering är det nödvändigt att bygga ett lufttätt tak med tjock isolering. Av estetiska och praktiska skäl vill man trots detta ha slanka taksprång och gavlar. Vid montage av 3-S- och 5-S-paneler som självbärande konsolplattor, kan man bygga taksprång upptill 1,60 m. Då panelen kommer färdig-behandlad från fabrik är ytterligare ytbehandling på plats överflödig. Fördelar: Det är enkelt att bygga slanka och lätta taksprång En eventuellt anpassad kapning av takstolstassar bortfaller. Det är enklare att erhålla en vindtät konstruktion med avseende på värmeisoleringnär taktassarna ej stör Slipade panelelement behöver ev. inte efterbehandlas 4

5 Förstärkta skivor för innertak För att ta upp och/eller för att leda vidare de horisontella lasterna/krafterna kan de vågräta förbanden i byggnader konstrueras med 3-S- eller 5-S-paneler enligt DIN 1052, del 10.3 (svarar helt mot BBR och BKN). För detta användningsområde monteras panelerna med toppskiktets fiberriktning vinkelrätt mot upplaget (takstolen). Där upplag saknas sker förbindningen mellan panelerna via not- och fjäderförband (spontade). Förstärkta skivor för innertak För bostadsändamål kan c- avståndet mellan takstolarna överstiga 0,83 m (upp till 1,60m) Styvheten i golvet eller taket överstiger OSB4. Konstruktionen överensstämmer med DIN 1052, Del 1 (svarar helt mot BBR och BKN) Sektioner När man vid stora spännvidder - företrädesvis i hallar - använder balkar av limträ eller en fackverkskonstruktion - krävs ofta uppstyvning för att hindra utknäckning. Användes 3-S och/eller 5-S som ingående element i ett bärande bjälklag, kan konstruktören utnyttja takpanelens horisontella förmåga, varför vindförstyvande- och stabiliseringsåtgärder i form av diagonal och sekundärförband, kan slopas. Fördelar Vid panellängder på 5-6m kan det primära bärverket lämnas synligt, varvid skarvlinjen mellan panelerna förläggs ovanpå bärlinan och förseglas stumt (spontat). Vidare kan man arbeta med stora binderavstånd. Vid paneltjocklekar mellan mm kan man bygga en självbärande konstruktion utan takstolar. Vid användandet av 3-S och 5-S paneler kan 1) diverse dragförband av metall slopas. 1) Enligt överenskommelse med ansvarig konstruktör. 5

6 Fasad Fasad Industribyggnader Offentliga byggnader Bostadshus Fördelar: Stora variationsmöjligheter innebärande nya designvarianter av fasader med tilltalande lösnr, både för stora och mindre byggnader. Paneler av träslagen lärk och douglasgran med ett 7mm toppskikt kan t.o.m. under vissa förutsättnr användas utan ytbehandling. Borstade fasader ger extra klimatskydd. 6

7 Ytor inomhus Ytor inomhus 7

8 Ytor Ytor Beständighet Avgörande betydelse för 3-S och 5-S-panelens beständighet, är materialets fukthalt. Detta gäller för övrigt för allt byggmaterial av trä. När panelen användes till fasadbeklädnad måste alla skyddsåtgärder avseende klimatet vägas in, även för de mest resistenta träslagen lärk och douglasgran. Ansvarig projektör (arkitekt eller konstruktör) anger nödvändiga behandlr specifikt för varje enskilt objekt. I följande korta beskrivning ges exempel som generellt kan rekommenderas. Klimatpåverkan består av följande komponenter: Nederbörd En direkt och ihållande nederbörd medför en ökad fuktkvot i träet. Den vid ett ändtvärsnitt synliga oregelbundet fördelade fuktkvoten i träet medför, trots krysslimning, att träet kan spricka i den översta lamellen. Är nederbörden av ihållande karaktär och fuktlasten i träet under en längre period överstiger 18 %, kan svamp bildas. Sol Solstrålarna värmer ytskiktet och orsakar en växlande fuktkvot i träet. Detta i sin tur skapar sprickor i träet. Ljusa ytor värms väsentligt mindre, varför ljusa ytor är att föredra framför mörka. UV strålning UV-strålarna frigör ligninet i träet som senare vid nederbörd urlakas ur materialet. Träet bildar reliefer och antar en grå färg. I vissa fall är detta vad beställare och arkitekt önskar medan andra inte accepterar detta. Konstruktivt träskydd Ett konstruktivt träskydd är överlägsen alla andra metoder och detta är alla träspecialister överens om. Nedan ett antal exempel: Ventilerad fasad med tilltagen luftspalt Väl tilltagna taksprång Vattenavvisande profiler vid horisontalfogar Stänk-skydd; dvs minst 300 mm mellan fasad och mark Tätning alt. Skydd av fri underkant Underkant panel utformas med droppnäsa Underbehandling av träytor Panelerna kan med fördel stålborstas eller sandblästras. Denna behandling eliminerar mjukdelarna (vårved) i träet. Sommarveden består och minskar därmed sprickbildningen, samtidigt som man ökar vidhäftningen av målningsbehandlingen. 8

9 Målning Ytan målas i två steg. Panelerna torkas mellan målnrna. En noggrant styrd behandlingsprocess ger panelen en optisk balanserad yta med en jämn färg. Till ytbehandlingen kan man använda lasyr eller täckande färg. Vid målning med en lätt pigmenterad lasyr erhålls en yta där träets struktur lyser igenom. Tack vare sin låga viskositet tränger lasyren in i träet. Lasyren möjliggör en transport av eventuell fuktigheten i träet till utsidan och förhindrar därmed bildandet av sprickor. Vid användandet av RAL-färger fås ett täckande skikt och träets färg syns inte igenom. Vid ytbehandlr utomhus avråder vi ifrån täckfärger. För täckmålning inomhus skall man använda speciella, för trä framtagna dispersionsfärger. Dessa produkter innehåller en hög andel pigment och hindrar, enligt utlåtanden av färgtillverkarna, bildandet av sprickor i ytskiktet. 9

10 Sorteringsbestämmelser för ytskikt av gran, douglasgran och lärk. Sorteringsbestämmelser för ytskikt av gran, douglasgran och lärk. Plattorna indelas efter utseende i 4 kvalitetsklasser (A, B, C, D). Här ett utdrag ur Ö-Norm: B-3022, DIN EN (motsvarar kraven enligt BBR och BKN). Sorteringkriterier: A Kvalitetsklass B C D Allmänna krav perfekt limning, öppna fogar perfekt limning, öppna fogar perfekt limning perfekt limning Struktur, fibrer täta, raka fibrer grovkornig, minimalt böjda fibrer Grenbildning friska, fastvuxna kvistar gran: 30 mm douglasgran: 50 mm lärk 50 mm tillåtna friska, fastvuxna kvistar och enstaka svarta kvistar tillåtna öppen Grenhål enstaka tillåtna tillåtna kvisthål ingen Hartsställen enstaka max. 2 mm x 30 mm tillåtna tillåtna max 5 mm x 50 mm Reparerade hartsställen enstaka tillåtna tillåtna Barkställen ej tillåtet enstaka tillåtna Sprickor mindre ytliga sprickor tillåtna mindre ytliga sprickor tillåtna, genomgående ändsprickor max 50 mm tillåtna Andel kärnvirke praktiskt tillåtet Tjurved praktiskt lättare tjurved tillåten i enstaka fall tillåtet i enstaka fall Insekter, mask ej tillåtet ej tillåtet insekter ej tillåtna, maskar enstaka tillåtna Färgändrr, svamp ej tillåtet enstaka lättare färgändrr tillåtna (blånad) lätt blånad tillåten, lätt rödröta tillåten, ingen brunröta tillåten Ytstruktur sluten sluten sluten öppen 10

11

12

13

14

15

16