Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2010

fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling 4 Nyckeltal 8 Turismens effekter på ekonomin 10 Turismens exportvärde 19 Turismens effekter på sysselsättningen 24 Internationell turism 28 Turism i Sverige 32 Inhemsk turism 42 Inkommande turism 50 Utgående turism 61 Internationella kongresser 67 Definitioner och källor 69 Fler exemplar av denna publikation kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Tillväxtverket Stockholm, juni 2011 Upplaga: 1 500 ex, därefter tryck vid behov Författare: Peter Terpstra Produktion: Tillväxtverket Form: Ordförrådet AB Tryck: Danagårds Grafiska AB Info 0322 ISBN: 978-91-86341-92-3 2

fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Tillväxtverket är ansvarig myndighet för turism och besöksnäringsfrågor och utvecklar näringspolitiska insatser för främjande av turistföretagande och entreprenörskap. Tillväxtverket är också ansvarig myndighet för den officiella turiststatistiken och har som uppgift att ta fram och sprida kunskap om turismens utveckling och effekter på näringslivet i Sverige. Den globala konjunkturen fortsatte att stärkas under 2010 och därmed även resandet. I Sverige ökade turismens totala omsättning med 3,2 procent till nästan 255 miljarder kronor. Både sysselsättningen och exportvärdet, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, fortsatte att öka och bidrog därmed till att skapa tillväxt i Sverige. Enligt internationella bedömningar kommer turism och resande i ett globalt perspektiv att öka med drygt fem procent per år fram till 2020. Sverige har goda förutsättningar att ta del av denna ökning då våra basresurser i form av attraktiva resmål och anläggningar samt natur och kultur i förädlad form ligger i linje med vad både fritids- och affärsresenärer förväntas efterfråga. Många är beroende av beslutsunderlag. Såväl myndigheter, enskilda näringsidkare, turistorganisationer, turistkonsulter som forsknings- och utredningsinstitut använder, förutom egna undersökningar, ofta de källor som används i denna publikatio n för analyser av specifika frågeställningar. Aktiviteten turism är en mycket komplex företeelse och det finns sällan några enkla metoder att beskriva den. I denna publikati on belyses turism och resande från ett stort antal olik a perspektiv som till exempel ekonomi, exportvärde, sysselsättning, volymer, beteenden, utbud och efterfrågan. Vårt mål är att de data som finns samlade i Fakta om svensk turism ska bidra till ökad kunskap och en fortsatt utveckling av sektorn. Stockholm i juni 2011 Christina Lugnet Generaldirektör Peter Terpstra Turismanalytiker 3

utmaningar och utveckling Utmaningar och utveckling Vad är turism Enligt Förenta Nationerna och den internationellt vedertagna definitionen omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Definitionen omfattar därmed i princip alla aktiviteter och den konsumtion som är direkt kopplad till resandet, inklusive affärsresandet. Det är den som konsumerar och inte vad som produceras som per definition avgör vad som är turism. Detta skall ställas mot traditionella definitioner av olika sektorer, näringar eller branscher. Den traditionella definitionen av exempelvis flygbranschen utgår från vad aktörerna inom branschen producerar. En övervägande del av luftfartens aktiviteter uppkommer dock som ett resultat av turism. Att det bara är 88 procent bero r på att resterande 12 procent är ett resultat av frakthantering, teknisk service med mera. Av samma orsak är det bara drygt hälften av hotell- och restaurangbranschens aktiviteter som utgör en del av turismen eftersom resterande konsumtion, framför allt på restauranger, görs av lokalbefolkningen och därmed per definition inte är turism. Se även definitionerna i slutet av denna publikation. Begreppsbildningen är en kritisk faktor för god informationskultur och kunskapsutveckling. Det är svårt att utveckla och arbeta med turiststatistik och statistiskbaserad information om definitioner och begreppsbildningen inte är distinkt och inarbetad både hos den som producerar och den som använder informationen. 4

utmaningar och utveckling Varför turism Förutom att turism och resande bidrar till att skapa förståelse och broar mellan människor från olika platser och kulturer är den också ett handelsskapande och välståndsbyggande verktyg. Med en hållbar utveckling, skapas också ett bredare utbud av natur- och kulturaktiviteter, restauranger och besöksmål och därmed attraktivare boendemiljöer. Turism och resande ger inkomster för många företag och skapar arbetstillfällen. Den ger samhället skatteinkomster och är en förutsättning för att skapa och utveckla en större och mer attraktiv infrastruktur. En ny basnäring Under 2010 ökade turismens totala omsättning i Sverige med 3,2 procent till nästan 255 miljarder kronor, varav svenska fritidsresenärer svarade för nästan 50 procent, svenska affärsresenärer för cirka 17 procent och resenärer från utlandet för drygt 34 procent. Turismens exportvärde, mätt som utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 1,7 procent till drygt 87 miljarder kronor under 2010, vilket var drygt 50 procen t mer än järn- och stålexporten och mer än dubbelt så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten. Turismens exportvärde utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi, men under senare år har även turismens förmåga att bidra till ökad sysselsättning fått en avgörande betydelse. Särskilt viktig är sektorns förmåga att skapa arbetstillfällen åt unga och sektorns behov av den kompetens som många med utländsk bakgrund kan bidra med. Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige har minskat, har turismen bidragit med 31 300 nya arbeten sedan 2000. Under 2010 bidrog turismen till drygt 162 000 arbetstillfällen. Konkurrenskraft och attraktionsresurser Den gängse bilden av konkurrenskraft som något som i första hand skapas i företagen måste när det gäller turismen kompletteras med en annan utslagsgivande faktor. Denna består framför allt av platsens eller aktivitetens attraktionskraft som i samspel med företagen är den avgörande faktorn för framgång. 5

utmaningar och utveckling Det är den helhet som karaktäriserar platsen eller aktiviteten, det vill säga natur- och kulturmiljö, evenemang, värdskap, infrastrukt ur etcetera, som skapar attraktionskraften. För att skapa konkurrenskraft krävs därför ett utvecklat samarbete mellan många olika aktörer. Det gäller inte bara företag inom olika branscher utan i högsta grad även offentliga aktörer som för turismen har en väsentligt tyngre och mer aktiv roll än i andra mer traditionella sektorer. Samordning av offentliga insatser Samhället har som ägare och förvaltare av många attraktionsresurser, som till exempel nationalparker, kulturminnen och infrastruktur, en avgörande inverkan på turismens möjligheter att utvecklas. Turismen påverkas också av en mängd andra beslut, regelverk och förutsättningar inom många olika sektorer och politikområden. Det avsätts också betydande resurser inom en rad olika sektorer på både nationell och regional nivå för att direkt eller indirekt främja turismen och resandet. Målet för turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. För att uppnå dessa mål förutsätts en gemensam strategi och en effektiv samordning över sektorgränserna och av de insatser som genomförs hos myndigheter som primärt inte arbetar med turism, men vars verksamhet har betydelse för turismens utveckling eller viseversa. Kunskap och statistik en förutsättning för framgång I takt med att turismens betydelse uppmärksammas, ökar också intresset hos både offentliga och privata aktörer för att engagera sig på området. Målet för turistpolitiken i kombination med både offentliga och privata insatser, ställer särskilda krav på hur turismens betydelse och utveckling skall mätas, eftersom effekterna sällan eller aldrig syns i den befintliga produktionsstatistiken. Varken offentliga eller privata insatser kan bidra till framgång om det inte bygger på kunskap. Det behövs kunskap i form av statistik och undersökningar för att bedöma om insatserna ger effekt, men också för att kunna bedriva en effektiv marknads-, produkt- och destinationsutveck- 6

utmaningar och utveckling ling. Det finns också ett behov av att stärka forskningen på området. Det är fortfarande så att många offentliga FoU-program och andra insatser i hög grad är riktade mot traditionell tillverkningsindustri, här finns således ett stort utrymme för förbättringar. 1 Turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtio n i Sverige, utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonom i. Med en hemmamarknad på drygt nio miljoner invånar e kommer den förväntade tillväxten var beroende av utlandsmarknaderna. För att kunna bedriva en effektiv produktutveckling och marknadsföring av Sverige som destination behövs en löpande gränsundersökning som bland annat mäter volymer, besökarnas preferenser och konsumtionsmönster. Under 2011 påbörjades därför datainsamlingen till en ny nationell gränsundersökning. En global utmaning Den globala turismens största utmaning framöver är hur man åstadkommer en för miljön hållbar utveckling. Internationell turism är till sin natur gränsöverskridande och därför måste också lösningar för ett miljövänligare resande sökas inom ramen för internationella samarbeten och regelverk. Det går inte enbart att förlita sig på att förändringar i resenärernas efterfrågan ska styra utvecklingen i rätt riktning. Det ligger också ett mycket stort ansvar hos sektorns olika aktörer att anpassa utbudet. Flygbolag, rederier, bussbolag och biluthyrare kan genom att ställa hårda krav på sina leverantörer driva utvecklingen framåt och därmed samtidigt tillvarata sina egna intressen. 1 Tillväxtfakta 2011, Tillväxtanalys och Tillväxtverket 7

n yc k e lta l Nyckeltal Konsumtion, exportvärde, sysselsättning och förädlingsvärde 2010 (procentuell förändring från 2009 och 2000, löpande priser) Nyckeltal från Turismens effekter på ekonomin sidorna 10 18, exporten sidorna 19 23 och sysselsättningen sidorna 24 27 254,4 miljarder kronor i total konsumtion, plus 3,2% (plus 69,6% från 2000) 162 100 sysselsatta (personer, medeltal), plus 1,4% (plus 23,9% från 2000) 87,1 miljarder kronor i exportintäkter (utländsk konsumtion i Sverige), plus 1,7% (plus 114,3% från 2000) 12,8 miljarder kronor i momsintäkter från utländsk konsumtion i Sverige, plus 1,6% (plus 132,7% från 2000) 167,3 miljarder kronor, total svensk konsumtion i Sverige, plus 4,1% (plus 52,9% från 2000) 43,1 miljarder kronor, konsumtion näringsliv & myndigheter (svenska affärsresenärer) i Sverige, plus 3,1% (plus 13,8% från 2000) 124,2 miljarder kronor, konsumtion svenska hushåll/fritidsresenärer i Sverige, plus 4,4% (plus 73,7% från 2000) 7,8 procent av svenska hushålls totala konsumtion var turistkonsumtion i Sverige 80,6 miljarder kronor i förädlingsvärde, plus 3,4% (plus 55,5% från 2000) 2,9 procent, turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP 8

n yc k e lta l Totala gästnätter/volymer, kapacitet och logiintäkter på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL 1 och campingplatser 2010 (procentuell förändring från 2009) Nyckeltal från Turism i Sverige sidorna 32 41 52 406 034 totalt antal gästnätter, plus 2,7% 39 603 202 totalt antal svenska/inhemska gästnätter, plus 2,4% 17,9 miljarder kronor i logiintäkter på hotell, stugbyar och vandrarhem, plus 8,3% 1 985 totalt antal hotell, plus 0,2% 224 444 totalt antal hotellbäddar, plus 1,2% Gästnätter/volymer från utlandet i Sverige 2010 (procentuell förändring från 2009) Nyckeltal från Inkommande turism sidorna 50 60 12 802 832 totalt antal utländska gästnätter, plus 3,8% varav: 5 921 493 från Europa utom Norden, plus 0,7% 5 261 152 från Norden utom Sverige, plus 4,3% 1 620 187 från länder utanför Europa, plus 15,5% Svenska resor till utlandet 2010 (procentuell förändring från 2009) Nyckeltal från Utgående turism sidorna 61 66 2,2 miljoner affärsresor med övernattning till utlandet, plus 23,2% 10,8 miljoner resor på fritiden med övernattning till utlandet, plus 9,4% 13,0 miljoner resor totalt med övernattning till utlandet, plus 11,5% 1 Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 9

turismens effekter på ekonomin Turismens effekter på ekonomin Uppgifterna i avsnitten Turismens effekter på ekonomin, export värde och sysselsättningen är hämtade från Satellitkontoberäkningarna för svensk turism (se faktaruta på sidan 27), om inte annat anges. Ökning av turistkonsumtionen i Sverige 2010 Den totala turistkonsumtionen i Sverige ökade med 3,2 procent under 2010. Sedan 2000 har den totala turistkonsumtionen i Sverige ökat med nästan 70 procent i löpande priser. Exporten, det vill säga värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige, har under motsvarande period ökat med nästan 115 Årsbokslut för svensk turism. Nyckeltal 2000 2010 (löpande priser, miljoner kronor) Total turistkonsumtion i Sverige Svenskars turistkonsumtion i Sverige Utländska besökares konsumtion i Sverige (export) Förädlingsvärde Sysselsatta med turism (personer, medeltal) Andel av/relation till total BNP, % 2000 150 019 109 387 40 632 51 798 130 800 2,7 2001 165 360 118 015 47 344 55 318 138 700 2,8 2002 171 147 121 707 49 441 58 517 136 900 2,8 2003 169 826 124 958 44 867 59 906 132 500 2,8 2004 175 636 126 794 48 841 60 709 130 100 2,7 2005 191 927 135 459 56 469 62 925 131 100 2,7 2006 213 547 145 444 68 104 69 604 140 200 2,8 2007 222 358 146 544 75 814 72 142 143 900 2,7 2008 239 081 157 736 81 345 76 120 150 600 2,8 2009* 246 400 160 781 85 620 77 894 159 900 3,0 2010* 254 371 167 299 87 073 80 561 162 100 2,9 10/09, % 3,2 4,1 1,7 3,4 1,4 10/00, % 69,6 52,9 114,3 55,5 23,9 * Preliminära uppgifter 10

turismens effekter på ekonomin procent eller med i genomsnitt 8,2 procent per år i löpande priser. Exportvärdets andel av den totala konsumtionen har sedan 2000 ökat från cirka 27 till drygt 34 procent. Även förädlingsvärdet och antalet sysselsatta med turism har ökat sedan 2000. Turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP har sedan 2000 pendlat mellan 2,7 och 3,0 procent, vilket visar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar inom den övriga ekonomin påverkar dock turismens andel av BNP mer än upp- eller nedgångar inom själva turismen. Turismen skapar stora intäkter Under 2010 spenderade utländska besökare drygt 87 miljarder kronor och svenska fritids- och affärsresenärer drygt 167 miljarder kronor i Sverige, pengar som fördelar sig mellan de olika branscherna enligt illustrationen nedan. Mest pengar spenderade resenärerna på varuhandel, cirka 40 procent eller drygt 102 miljarder kronor. Därefter kom boende och restauranger, som kunde tillgodoräkna sig intäkter på 76,5 miljarder kronor Fördelning av turismens konsumtion i Sverige 2010 (miljarder kronor) med förändring från 2009 (procent) Svenska affärsresenärer 43,1 (+3,1) Svenska fritidsresenärer 124,2 (+4,4) Utländska besökare 87,1 (+1,7) Transport 53,6 (+6,9) TURISM I SVERIGE 254,4 (+3,2) Boende & restaurang 76,5 (+5,0) Varuhandel 102,3 (+1,2) Luftfart, 23,4 (+5,3) Resebyrårer/arrang. 10,1 (+21,0) Landtransporter, 9,4 (+0,6) Hyrbilar, 4,3 (+8,3) Järnväg, 3,3 (+5,0) Sjöfart, 3,0 ( 0,8) Boende, 41,4 (+3,7) Restaurang, 35,1 (+4,3) Kultur & tjänster 22,0 ( 1,8) Övrig handel, 49,7 (+1,2) Livsmedel, 26,3 (+1,4) Drivmedel, 26,3 (+1,1) Kultur/rekreation, 14,5 (+0,0) Övriga tjänster, 7,5 ( 5,1) 11

turismens effekter på ekonomin eller cirka 30 procent av totalen. Transportsektorn med intäkter från exempelvis tågbiljetter, flygbiljetter och hyrbilar stod för nästan 54 miljarder kronor eller drygt 21 procent. Konsumtionen av kultur och rekreation var med en omsättning på knappt 15 miljarder kronor en av de minsta sek torerna, men samtidigt en av de sektorer som växt snabbast. Kultur och natur i förädlad form är också sektorer som bidrar till den attraktionskraft som driver resandet och därmed övriga sektorer framåt. Av den totala konsumtionen svarade svenska resenärer för drygt 65 procent, varav fritidsresenärerna spenderade merparten eller cirka 75 procent. Exportvärdet, utländska besökares konsumtion, utgjorde därmed cirka 35 procent av den totala konsumtionen. Stor ökning av turismen sedan 2000 Den totala omsättningen för turismen i Sverige har ökat med nästan 70 procent i löpande priser sedan 2000. Uttryckt i fasta priser (med hänsyn till inflationen) har ökningen varit cirka 45 procent. Utveckling av turismens totala omsättning i Sverige (miljarder kronor) 250 225 Löpande priser 2000 års priser 200 175 150 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Utländsk konsumtion i Sverige har ökat mer än dubbelt så mycket som den inhemska Samtidigt som den totala omsättningen för svensk turism ökat med nästan 70 procent sedan 2000, har den inhemska turistkonsumtionen i Sverige ökat med cirka 53 procent i löpande priser. Under samma period har turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökat mer än dubbelt mycket eller med nästan 115 procent i löpande priser. 12

turismens effekter på ekonomin Turistkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) 250 200 Total turistkonsumtion Svensk konsumtion Export (utländsk konsumtion i Sverige) 150 100 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Fritidsresenärer spenderade mer och affärsresenärer mindre Svenska fritidsresenärer stod för nästan tre fjärdedelar av svenskarnas totala turistkonsumtion i Sverige. Fritidsresenärernas andel av den inhemska turistkonsumtionen har ökat från 65 till nästan 75 procent sedan 2000. Affärsresenärernas andel har därmed under samma period minskat från 35 till 25 procent. Som ett resultat av i första hand finanskris och lågkonjunktur minskade affärsresenärernas konsumtion med cirka två miljarder kronor under 2009. Under 2010 steg affärsresekonsumtionen igen med drygt tre procent eller 1,3 miljarder kronor, men är fortfarande inte tillbaka på samma nivå som under 2008. Sedan 2000 har affärsresenärernas konsumtion ökat med knappt 14 procent i löpande priser. Mätt i 2000 års priser har dock utvecklingen av affärsresekonsumtionen stått stilla. Fritidsresenärernas konsumtion ökade med 5,2 mil- Svensk turistkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) 120 100 Svenska fritidsresenärer Svenska affärsresenärer (näringsliv och myndigheter) 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 13

turismens effekter på ekonomin jarder kronor eller 4,4 procent under 2010. Sedan 2000 har den privata turistkonsumtionen ökat med cirka 74 procent i löpande priser eller med nästan 50 procent mätt i 2000 års priser. Hushållens turistkonsumtion i Sverige ökar mer än hushållens totala konsumtion Svenskarnas privata turistkonsumtion i Sverige har ökat med cirka 74 procent sedan 2000. Under samma period har hushållens totala konsumtion ökat med nästan 44 procent i löpand e priser. Mellan åren 2009 och 2010 ökade dock hushållens totala konsumtion något mer än den inhemska turistkonsumtionen. Hushållens turistkonsumtion i Sverige har ökat sin andel från 6,4 till 7,8 procent av hushållens totala konsumtion av varor och tjänster i Sverige sedan 2000. Index för hushållens turistkonsumtion i Sverige i förhållande till hushållens totala konsumtion (löpande priser). Index 2000 = 100 180 160 Turistkonsumtion Total konsumtion 140 120 100 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Varuhandel största utgiftsposten för resenärer Drygt 40 procent av de 254,4 miljarder kronor som svenska och utländska fritids- och affärsresenärer omsatte i Sverige 2010 spenderades inom varuhandeln på till exempel shopping, livsmedel och drivmedel. Boende och övernattningar stod för drygt 16 procent och utemåltider för nästan 14 procent av den totala konsumtionen. Utländska besökare köpte i större utsträckning varor än de svenska resenärerna. Varuinköpen stod för nästan hälften av de utländska besökarnas konsumtion, där gränshandelns andel var betydande. För svenska fritidsresenärer var varuinköpens andel knappt 30 procent. Utländska besökare spenderade också en något högre andel på restaurang än de svenska. Nästan 17 procent av deras kon- 14

turismens effekter på ekonomin sumtion gick till utemåltider. För svenska fritids- och affärsresenärer stod utemåltiderna för knappt 14 procent. För svenska affärsresenärer stod kommersiellt boende för en betydligt högre andel av konsumtionen än för svenska fritidsresenärer, som i stället hade en hög andel utgifter för boende i fritidshus. I statistiken ingår inte icke kommersiellt boende som inkvartering hos släkt och vänner. Fördelning av konsumtion inom olika branscher 2010 (miljarder kronor) Varuinköp Inkvartering, boende Utemåltider Drivmedel Luftfart Kultur, rekreation Resebyråtjänster Övriga tjänster Taxiresor Personbilsuthyrning Övriga landtransporter Järnvägstransport Sjötransport Fritidsresenärer/svenska hushåll Affärsresenärer/näringsliv och myndigheter Export/utländska besökare 0 10 20 30 40 50 Hög andel varuinköp för utländska besökare Utländska besökare spenderade i snitt betydligt mer på varuinköp än svenska resenärer i Sverige under 2010. De utländska Utländska besökares konsumtion fördelad på olika utgifter i Sverige 2010 Boende och restaurang, 22% Resor och transporter, 12% Kultur, rekreation, 7% Varuinköp, 48% Drivmedel, 9% Övriga tjänster, 2% 15

turismens effekter på ekonomin Svensk/inhemsk konsumtion fördelad på olika utgifter i Sverige 2010 Boende och restaurang, 34% Resor och transporter, 26% Kultur, rekreation, 5% Varuinköp, 20% Drivmedel, 11% Övriga tjänster, 3% besökarna spenderade också en något högre andel på kultur och rekreation än de svenska. I jämförelse med svenska resenärer låg dock utgifterna för resor och transporter i Sverige på en lägre andel för de utländska besökarna. Turism viktigast för resebyråer och researrangörer De flesta branscher berörs på något sätt av turismen. Allra viktigast är den för resebyråer och researrangörer där turismen står för 100 procent av förädlingsvärdet. Följt av luftfarten med 88 procent. För varuhandeln är motsvarande siffra cirka sex procent. Varuhandeln hade dock, med drygt 19 miljarder kronor, det näst högsta förädlingsvärdet under 2010. Totalt förädlingsvärde och turismens andel för olika branscher 2010 (miljarder kronor) Hotell och restaurang 49% Varuhandel 6% Småhus, fritidshus Kultur, rekreation, serviceföretag Luftfart 88% 11% 10% Övrig landtransporter Resebyråer, -arrangörer 100% 17% Övriga tjänster 4% Uthyrning Järnväg Sjöfart 13% 19% 10% Turismens andel av förädlingsvärdet 0 50 100 150 200 250 300 350 16

turismens effekter på ekonomin Hotell- och restaurangbranschen hade med drygt 21 miljarder kronor det högsta förädlingsvärdet. Att andelen turism inom hotell och restaurang inte är högre än cirka 50 procent av förädlingsvärdet beror på att en stor andel av konsumtionen på restaurangerna görs av lokalbefolkningen som definitionsmässigt inte omfattas av turismen. För att beräkna förädlingsvärdet, det vill säga produktionsvärdet minus förbrukningsvärdet, kombineras resenärernas utgifter med SCB:s produktionsstatistik. Turismens produktions- och förädlingsvärde Turismens totala produktionsvärde uppgick till 176 miljarder kronor under 2010. Hotell och restaurang hade det högsta produktionsvärdet med 52,8 miljarder kronor, följt av varuhandeln med 32,5 miljarder kronor och luftfarten med 23,4 miljarder kronor. Det totala förädlingsvärdet för den svenska turismen har sedan 2000 ökat från 51,8 miljarder till 80,6 miljarder kronor eller med drygt 55 procent i löpande priser. Turismens förädlingsvärde (löpande priser, miljarder kronor) 85 80 75 70 69,6 72,1 76,1 77,9 80,6 65 60 55 51,8 55,3 58,5 59,9 60,7 62,9 50 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Turismens andel av BNP högre än för jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske Turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP har sedan 2000 pendlat mellan 2,7 och 3,0 procent, vilket visar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar inom det övriga näringslivet påverkar dock turismens andel av BNP mer än upp eller nedgångar inom själva turismen. Turismens andel av BNP var 17

turismens effekter på ekonomin under 2010 mindre än för el, gas, värme och vatten men betydligt högre än för till exempel jordbruk, skogsbruk och yrkesfis ke. Andel av/relation till BNP för några jämförbara näringar 2010 (procent) 4 3,8 3 2,9 2 1,9 1 1,1 0 El, gas, värme, vatten Turism Jordbruk, skogsbruk, yrkesfiske Mineralutvinningsindustri 18

turismens exportvärde Turismens exportvärde Turismens exportvärde högre än för flera viktiga varuområden Utgifter som resenärer från ett land har när de besöker ett anna t land resulterar både i import- och exportvärden. Svenskars utgifter i utlandet är lika med import och utländska besökares utgifter i Sverige är lika med export, det vill säga skapar ett inflöde av utländsk valuta till Sverige. Därför kan utländsk turism i Sverige betraktas som en exportsektor som vilken annan varu- eller tjänste exporterande sektor som helst. Turismens andel av Sveriges totala export var under 2010 högre än för flera viktiga varuområden. Turismens exportvärde ökade med 1,7 procent till drygt 87 miljarder kronor under 2010, vilket var drygt 50 procent mer än järn- och stålexporten (57,1 mdkr) och mer än dubbelt så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten (38,4 mdkr). Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) 2010 i jämförelse med exportvärden för några viktiga varuområden (miljarder kronor) 100 80 87,1 60 57,1 40 45,2 38,4 32,1 20 16,3 0 Turism Järn o stål Livsmedel Personbilar Trävaror Möbler 19

turismens exportvärde Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) i jämförelse med exportvärden för några viktiga varuområden (löpande priser, miljarder kronor) 100 80 60 40 Turism Järn o stål Livsmedel Personbilar Trävaror Möbler 20 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Turismens exportvärde ökar fortare än Sveriges totala export Efter en kraftig nedgång under 2009 (-12,8%) ökade Sveriges totala export av varor och tjänster igen under 2010 (+10,3%), vilket var betydligt mer än turismens exportvärde som ökade med 1,7 procent under 2010. Mellan 2008 och 2010 har dock turismens exportvärde ökat med cirka sju procent, samtidigt som Sveriges totala export minskat med cirka 3,9 procent. I ett längre perspektiv har dock utvecklingen av Sveriges totala export varit mycket god, och ökat med cirka 56 procent sedan 2000. Under motsvarande period har turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökat dubbelt så mycket eller med nästan 115 procent i löpande priser. Index för turismens exportvärde i jämförelse med Sveriges totala export av varor och tjänster (löpande priser). Index 2000 = 100 220 200 180 Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) Sveriges totala export (varor & tjänster) 160 140 120 100 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 20

turismens exportvärde Turismens andel av den totala exporten ökar Samtidigt som turismens exportvärde (utländsk konsumtion i Sverige) mer än fördubblats sedan 2000, har också turismens exportvärde som andel av Sveriges totala export av varor och tjänster ökat från 3,9 till 5,3 procent. Turismens exportvärde som andel av Sveriges totala export av varor och tjänster (procent) 8 6 4 3,9% 4,4% 4,6% 4,1% 4,0% 4,2% 4,5% 4,7% 4,7% 5,7% 5,3% 2 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Turism den enda exportsektor som skapar direkta momsintäkter till statskassan Under 2010 uppgick momsen på utländska besökares konsumtion i Sverige till 12,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 7,3 miljarder kronor eller med drygt 130 procent sedan 2000. Momsintäkter av utländska besökares konsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) 15 12 9 6 5,5 6,5 6,7 6,1 6,6 8,0 9,9 10,9 11,8 12,6 12,8 3 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 21

turismens exportvärde Importvärdet för resevalutan i bytesbalansen ökade mer är exportvärdet Under 2010 ökade exportvärdet för resevalutan i bytesbalansen, det vill säga vad utländska besökare köpte svensk valuta för, med 1,4 miljarder kronor till totalt 79,9 miljarder kronor. Samtidigt ökade också importvärdet, det vill säga summan av utländsk valuta som svenskar köpte vid resor till utlandet med 5,4 miljarder kronor, vilket resulterade i att resevalutaunderskottet ökade från 12,7 miljarder kronor under 2009 till 16,7 miljarder kronor under 2010. Det har dock skett en markant förändring av relationen mellan import- och exportvärden sedan 1993. 1993 var värdet av importen (köp av utländsk valuta) nästan 70 procent högre än exportvärdet (köp av svensk valuta). Sedan dess har detta gap minskat och är nu nere på ett importvärde som ligger drygt 20 procent högre än exportvärdet. Resevalutautveckling (löpande priser, miljarder kronor) 120 80 Import (Svensk konsumtion i utlandet) Export (Utländsk konsumtion i Sverige) 40 0 Resevalutanetto -40 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Källa: Sveriges Riksbank/SCB 22

turismens exportvärde Resevalutan i bytesbalansen På Riksbankens uppdrag producerar SCB kvartalsvis statistik om resevalutautvecklingen. I resevalutastatistiken redovisas köp och försäljning av valuta. Köp av svensk valuta skapar ett exportvärde och köp av utländsk valuta är lika med import. Svenskars utgifter vid resor utomlands är därmed lika med import och utländska besökares utgifter i Sverige är lika med export. Det gör att utländsk turism i Sverige kan betraktas som en exportsektor som vilken annan varu- eller tjänsteexporterande sektor som helst. Resevalutastatistiken innehåller, för utom de direkta utgifter som resenärer har, även poster hänförliga till bland annat valutaspekulation, återväxling och Internethandel. För vissa av dessa poster gör SCB korrigeringar. Att exportvärdet för posten resor i bytesbalansen är lägre än det totala exportvärdet för turismen (87 miljarder kronor under 2010) har sin förklaring i att persontransporternas import-, respektive exportvärden inte är inkluderade i posten resevaluta i bytesbalansen. 23