UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000



Relevanta dokument
UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Utbildning 2002:4 Pb 187, MARIEHAMN

Avlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland år 2005

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2003

Avlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland år 2006

Avlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland år 2008

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2006

Avlagda examina på gymnasialstadie- och högskolenivå på Åland år 2010

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2007

Avlagda examina på gymnasialstadie- och högskolenivå på Åland år 2011

Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 2014

Avlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland år

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2009

Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland år 2012

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2010

Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 2016

Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 2015

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2014

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2015

Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 2013

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2016

Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 2017

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2013

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2017

Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 2018

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2018

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001

Grundskolan hösten 2004

Familjer och hushåll

Arbetslöshetssituationen - oktober 2007

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Kyrkligt Miljö- och jaktvård, militär Näringar -allmänt och turism I

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Arbetslöshetssituationen juli 2011

Arbetslöshetssituationen januari 2014

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

RIKSDAGSVALET

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus

Arbetslöshetssituationen juli 2014

Presidentvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2012:

Arbetslöshetssituationen september 2011

hyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus

Arbetslöshetssituationen maj 2017

Kenth Häggblom, statistikchef, tel Val 2018:

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten

Arbetslöshetssituationen april 2016

Arbetslöshetssituationen januari 2017

Arbetslöshetssituationen februari 2016

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Arbetslöshetssituationen augusti 2018

Arbetslöshetssituationen februari 2015

Arbetslöshetssituationen maj 2015

Kenth Häggblom, Statistikchef Utbildning 2006:1 Tel

SYSSELSATT ARBETSKRAFT PÅ ÅLAND

Riksdagsvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2011:

SYSSELSATT ARBETSKRAFT

Arbetslöshetssituationen december 2014

Riksdagsvalet

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB

Tabell 1. Lärare efter utbildningsnivå, kön och medelålder 2011

Sysselsatt arbetskraft

Statistik 2003:4. Valdeltagandet Lagtings- och kommunalvale

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell

Grundskolan hösten 2007

Befolkningens utbildningsstruktur 2015

- Ålands officiella statistik - Turism 2013: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel

Inkvarteringsstatistik för hotell

Bostäder och boendeförhållanden 2010

- Ålands officiella statistik - Turism 2017: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel

- Ålands officiella statistik - Turism 2016: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel

Grundskolan hösten 2006

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell

Bostäder och boendeförhållanden 2007

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4

Bostäder och boendeförhållanden 2017

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell i november 2018

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell

Bostäder och boendeförhållanden 2008

Mariehamns kommun PM juni 2016

Inkvarteringsstatistik för hotell

Tabell 1. Lärare efter utbildningsnivå, kön och medelålder 2017

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell

Transkript:

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 25.5.2001 Tel. 25497 Utbildning 2001:1 Pb 187, 22101 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000 Ny statistikserie ÅSUB har genom överenskommelse med Statistikcentralen tagit över insamlingen av statistik från de åländska skolorna och arbetar med att bygga upp en åländsk utbildningsstatistik. Som ett led i detta arbete publiceras nu det första statistikmeddelandet i serien Utbildning. Avsikten är att utbildningsstatistiken skall utvidgas och utvecklas efter hand. ÅSUB tar gärna emot kommentarer och synpunkter på statistiken. Meddelandet innehåller statistik om utbildning efter grundskolan på höstterminen år 2000. Uppgifterna gäller situationen i början av innevarande läsår, eller den 20 september 2000. s högskola ingår inte i denna sammanställning. Uppgifter om grundskolan kommer att presenteras i ett separat meddelande. Statistiken baseras dels på individuppgifter som kommer från landskapsstyrelsens utbildningsregister och som har kontrollerats och kompletterats av skolorna, dels på statistik som har begärts in direkt från skolorna. Landskapsstyrelsens utbildningsavdelning har lämnat synpunkter på statistikens utformning och har också, liksom de olika skolorna, bidragit med information om utbildningssystemet. ÅSUB riktar ett tack till alla som har bidragit med uppgifter och kommentarer. Antal studerande hösten 2000 I tabell 1a presenteras antal studerande enligt program och kön. De olika studieprogrammen är grupperade enligt studienivå. De olika studienivåerna baseras på lagstiftning och är: studieföreberedande, studieföreberedande med yrkesprofil, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning samt övrig utbildning. - s officiella statistik -

s yrkeshögskola är ett samarbetsnätverk, där utbildningen genomförs som utbildningsprogram vid fem olika läroinrättningar. För varje program anges också i vilken skola det hör hemma, hur många studieår det omfattar samt till vilket utbildningsområde det hör. Utbildningsområdena (allmänbildande, humanistisk etc) bygger på den internationella utbildningsklassificeringen, ISCED. Skolornas och utbildningsområdenas namn anges förkortade i tabell 1a, men framgår i sin helhet i tabell 1b, där det finns summerade uppgifter per skola och per ämnesområde. Totalt studerade 1 530 personer i de åländska läroinrättningarna på denna nivå. På den studieförberedande utbildningen i s lyceum gick 389 elever och på den studieförberedande utbildningen med yrkesprofil 102 stycken. Yrkesutbildningen på gymnasialstadienivå omfatttade 590 studerande, medan 30 studerande återfanns inom den högre yrkesutbildningen. Yrkeshögskolan hade 323 studerande och den övriga utbildningen 96 stycken. Totalt var de kvinnliga och manliga studerandena ungefär lika många, men när det gäller de olika programmen, nivåerna, ämnesområdena och skolorna finns det dock mycket stora skillnader i könsfördelningen. De manliga studerandena är i majoritet i Yrkeshögskolan och, i viss mån, inom yrkesutbildningen, medan det är kvinnomajoritet inom den studieförberedande utbildningen och inom övrig utbildning. På vissa enskilda program finns det endast manliga och på vissa endast kvinnliga studerande. Av skolorna är Husmodersskolan den enda som har endast kvinnliga studerande, men också i Vårdinstitutet, Hantverksskolan och Naturbruksskolan dominerar kvinnorna. Sjöfartsläroverket, Tekniska läroverket, Sjömansskolan och Yrkesskolan har stor manlig övervikt bland sina studerande. När det gäller utbildningsområde dominerar kvinnorna helt hälso- och socialvården och överväger också inom handel och samhällsvetenskap, lant- och skogsbruk samt allmänbildande och annan utbildning. De manliga studerandena dominerar den tekniska utbildningen och utgör en majoritet också inom utbildning för servicebranscher. Tabell 2a och 2b visar de studerandes fördelning på årskurser och medelåldern i årskurs 1. Vidare framgår de studerandes hemort. I en del fall saknas elever på vissa årskurser i en flerårig utbildning. Detta kan då bero på att utbildningen inte tar in nya elever varje år, eller på att det ett visst år inte har funnits tillräckligt med sökande. I vissa fall finns det studerande bara på årskurs 3 trots att en utbildning är ettårig, beroende på att denna utbildning utgör en påbyggnad eller fortsättning på en annan utbildning. Exempel på detta är fartygsmekanikerutbildningen i Sjömansskolan som utgör en påbyggnad på grundutbildningen inom sjöfartsprogrammet och Hotell- och restaurangskolans kock- och servitörlinjer, där de studerande på årskurs 3 har gått de två första åren i Yrkesskolan, Sjömansskolan eller någon skola utanför. I årskurs 4 ingår också ett antal studerande i Yrkeshögskolan som har studerat längre än fyra år. Medelåldern för de studerande är uträknad enligt deras ålder den 31.12.2000. När man studerar medelåldern för nybörjarna på olika utbildningar bör man observera att vissa program och kurser är vuxenutbildningar och att vissa har ett stort inslag av vuxenstuderande. Hemort - s officiella statistik -

Av samtliga studerande kommer 1 262 personer eller drygt 82 procent från, 191 personer eller drygt 12 procent från Finland, 68 personer eller 4 procent från Sverige samt 9 personer eller mindre än 1 procent från övriga länder. Den största andelen utomåländska studerande finns inom serviceområdet. De utgör något över hälften av eleverna vid Hotell- och restaurangskolan, Sjöfartsläroverket och Sjömansskolan. De är relativt många också inom gruppen annan utbildning, där det framför allt är vissa av linjerna på Folkhögskolan som lockar studerande utifrån. Lycéet är den skola som har minst andel elever utifrån, men också i Handelsläroverket, Vårdinstitutet, Yrkesskolan och Husmodersskolan är andelen fem procent eller mindre. Av de studerande från Sverige återfinns de flesta i Sjöfartsläroverket och Sjömansskolan. Finländska studerande har också valt dessa båda skolor i stor utsträckning, men därutöver också Hotell- och restaurangskolan och Tekniska läroverket. Studerande från andra länder går främst i Folkhögskolan. Tabell 3 visar de studerandes hemort per skola mera i detalj. Man kan notera en del regionala skillnader. T.ex. är andelen studerande som har valt Lycéet, Handelsläroverket och Sjöfartsläroverket betydligt större i Mariehamn än i landskommunerna. Bland de studerande från skärgården har Yrkesskolan, Sjömansskolan och Sjöfartsläroverket en stark ställning. Nästan hälften av de studerande från skärgården har valt någon av dessa skolor. - s officiella statistik -

STUDERANDE PÅ ÅLAND HÖSTEN 2000 Utbildning efter grundskolan Tabell 1a. STUDERANDE ENLIGT UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN Nivå Skola Program/kurs Utbildningsområde Studerande hösten 2000 Studi e- år Antal Procent Total t Studieförberedande: Lycéet Studentlinje Allmänbild. 3-4 151 74 225 67,1 32,9 Gymnasielinje Allmänbild. 3-4 86 78 164 52,4 47,6 Totalt 237 152 389 60,9 39,1 Studieförberedande med yrkesprofil: Yrkes El- och datateknik, datateknik Teknisk 2-4 - 13 13-100,0 Multimedia och kommunikation Humanist 3 14 18 32 43,8 56,3 Samhällelig och social sektor Handel/samh 3 37 8 45 82,2 17,8 Sjömans Vaktmaskinmästare Teknisk 4-12 12-100,0 Totalt 51 51 102 50,0 50,0 Yrkesutbildning: Handels Handel och administration Handel/samh 3 30 33 63 47,6 52,4 Handel och administration, vuxen Handel/samh 3 26 1 27 96,3 3,7 Yrkes Verkstads- och produktionsteknik Teknisk 3-32 32-100,0 Bygg- och samhällsteknik Teknisk 3-19 19-100,0 El- och datateknik, datateknik Teknisk 3 1 26 27 3,7 96,3 El- och datateknik, elkraftteknik Teknisk 3-19 19-100,0 Fordons- och transportteknik Teknisk 3-33 33-100,0 Frisör Service 3 8-8 100,0 - Hotell- och restaurang Service 2 18 21 39 46,2 53,8 Sjömans Sjöfart, inr. sjöman Service 2 1 43 44 2,3 97,7 Sjöfart, inr. fartygsmekaniker Teknisk 1-6 6-100,0 Sjöfart, inr. fartygsel Teknisk 3-19 19-100,0 Hotell, restaurang och storkök Service 2 7 4 11 63,6 36,4 Hotell och restaurang Service 2 8 13 21 38,1 61,9 Hotell, restaurang och café, spec.kl. Service 3 2 4 6 33,3 66,7 Hot.- o rest Hotell- och restaurang, inr. kock Service 1 14 19 33 42,4 57,6 Hotell- och restaurang, inr. servitör Service 1 10 6 16 62,5 37,5 Hotell- och rest, servitör, gymn base Service 1 9 3 12 75,0 25,0 Hotell och konferenspersonal Service 1 14 2 16 87,5 12,5 Vårdinst. Social- och hälsovård Hälso- o soc.v 3 38 1 39 97,4 2,6 Social- och hälsovård, vuxen Hälso- o soc.v 3 52 4 56 92,9 7,1 Naturbruk Naturbruk, inr. lantbruk Lant- o skogs 3 5 9 14 35,7 64,3 Naturbruk, inr. hästhållning Lant- o skogs 3 9-9 100,0 - Naturbruk, inr. häst, gymn. baserad Lant- o skogs 1 10 1 11 90,9 9,1 Trädgård Lant- o skogs 1 7 3 10 70,0 30,0 Totalt 269 321 590 45,6 54,4 Högre yrkesutbildning: Sjöfarts Sjökapten - 99 Service 1,5-9 9-100,0 Tekniska Vaktmaskinmästare Teknisk 2-21 21-100,0 Totalt - 30 30-100,0 Yrkeshögskolan: Handels Ekonomi och marknadsföring Handel/samh 4 34 13 47 72,3 27,7 Sjöfarts Sjöfart Service 4 7 73 80 8,8 91,3 Tekniska Maskinteknik Teknisk 4 1 33 34 2,9 97,1 Elektroteknik, fartygsautomation Teknisk 4-27 27-100,0 Informationsteknik Teknisk 3 19 38 57 33,3 66,7 Hot.- o rest Hotell- och restaurangservice Service 4 32 18 50 64,0 36,0 VårdinstituteVård soc.v 4 27 1 28 96,4 3,6 Totalt 120 203 323 37,2 62,8 (forts.

Tabell 1a. Studerande enligt utbildningsnivå och kön (forts.) Studerande hösten 2000 Nivå Skola Program/kurs Utbildningsområde Antal Procent Studi e- år Total t Övrigt: Husmoders- Allmän linje Annat 1 13-13 100,0 - skolan Familjedagvårdare, vuxen soc.v 1 7-7 100,0 - Folkhög- Allmän kurs Allmänbild. 1 7 4 11 63,6 36,4 skolan Idrottslinjen Annat 1 3 6 9 33,3 66,7 Linjen för skapande verksamhet Annat 1 12 1 13 92,3 7,7 Fotolinjen Annat 1 10 1 11 90,9 9,1 Konst- och hantverkslinjen Annat 1 7 1 8 87,5 12,5 Nordiska konstlinjen Annat 1 9 2 11 81,8 18,2 Hantverks- Textillinje Annat 1 5-5 100,0 - skolan Textillinje, påbyggnads Annat 1 2-2 100,0 - Trä-, metallinje Annat 1 4 2 6 66,7 33,3 Totalt 79 17 96 82,3 17,7 Totalt, alla nivåer 756 774 1 530 49,4 50,6 Tabell 1b. STUDERANDE ENLIGT SKOLA, UTBILDNINGSOMRÅDE OCH KÖN Studerande hösten 2000 Antal Procent Total t Skola: s lycéum 237 152 389 60,9 39,1 s handelsläroverk 90 47 137 65,7 34,3 s yrkesskola 78 189 267 29,2 70,8 s sjömansskola 18 101 119 15,1 84,9 s sjöfartsläroverk 7 82 89 7,9 92,1 s tekniska läroverk 20 119 139 14,4 85,6 s hotell-och rest.skola 79 48 127 62,2 37,8 s vårdinstitut 117 6 123 95,1 4,9 s naturbruksskola 31 13 44 70,5 29,5 s husmodersskola 20-20 100,0 - s folkhögskola 48 15 63 76,2 23,8 s hantverksskola 11 2 13 84,6 15,4 Totalt 756 774 1 530 49,4 50,6 Utbildningsområde: 0 Allmänbildande 244 156 400 61,0 39,0 1 Pedagogisk - - - - - 2 Humanistisk 14 18 32 43,8 56,3 3 Handel- och samhällsvetenskap 127 55 182 69,8 30,2 4 Naturvetenskap - - - - - 5 Teknisk 21 298 319 6,6 93,4 6 Lant- och skogsbruk 31 13 44 70,5 29,5 7 Hälso- och socialvård 124 6 130 95,4 4,6 8 Servicebranscher 130 215 345 37,7 62,3 9 Annat 65 13 78 83,3 16,7 Totalt 756 774 1 530 49,4 50,6

Tabell 2 a. STUDERANDE ENLIGT UTBILDNINGSNIVÅ, ÅRSKURS, MEDELÅLDER OCH HEMORT Nivå Skola Program/kurs Årskurs Medel- Hemort Hemort, % ålder i åk 1 1 2 3 4 Finland Sverige Övri ga Utanför Studieförberedande: Lycéet Studentlinje 88 69 65 3 16,0 225 - - - 100,0 - Gymnasielinje 32 66 49 17 16,0 163 - - 1 99,4 0,6 Totalt 120 135 114 20 16,0 388 - - 1 99,7 0,3 Studieförberedande med yrkesprofil: Yrkes El- och datateknik, datateknik - 13 - - - 11 2 - - 84,6 15,4 Multimedia och kommunikation 16 16 - - 18,1 32 - - - 100,0 - Samhällelig och social sektor 16 14 15-16,5 45 - - - 100,0 - Sjömans Vaktmaskinmästare 12 - - - 16,6 5 7-41,7 58,3 Totalt 44 43 15-17,1 93 9 - - 91,2 8,8 Yrkesutbildning: Handels Handel och administration 18 24 21-17,9 63 - - - 100,0 - Handel och administration, vuxen 22-5 - 39,3 27 - - - 100,0 - Yrkes Verkstads- och produktionsteknik 11 9 12-16,1 32 - - - 100,0 - Bygg- och samhällsteknik - 12 7 - - 19 - - - 100,0 - El- och datateknik, datateknik 15-12 - 17,6 27 - - - 100,0 - El- och datateknik, elkraftteknik - 10 9 - - 19 - - - 100,0 - Fordons- och transportteknik 13 11 9-16,3 30 2-1 90,9 9,1 Frisör - 8 - - - 4 3 1-50,0 50,0 Hotell- och restaurang 26 13 - - 16,3 35 2 2-89,7 10,3 Sjömans Sjöfart, inr. sjöman 23 21 - - 17,7 11 25 8-25,0 75,0 Sjöfart, inr. fartygsmekaniker - - 6 - - 4 1 1-66,7 33,3 Sjöfart, inr. fartygsel 9 5 5-21,2 14 4 1-73,7 26,3 Hotell, restaurang och storkök - 11 - - - 4 4 3-36,4 63,6 Hotell och restaurang 12 9 - - 16,8 15 4 2-71,4 28,6 Hotell, restaurang och café, spec.kl. 1 5 - - 17,0 6 - - - 100,0 - Hot.- o reshotell- och restaurang, inr. kock - - 33 - - 20 9 4-60,6 39,4 Hotell- och restaurang, inr. servitör - - 16 - - 7 7 2-43,8 56,3 Hotell- och rest, servitör, gymn. baser 12 - - - 20,7 8 3 1-66,7 33,3 Hotell och konferenspersonal 16 - - - 24,3 9 6 1-56,3 43,8 Vårdinst. Social- och hälsovård 14 13 12-19,7 37 2 - - 94,9 5,1 Social- och hälsovård, vuxen 32 24 - - 41,8 56 - - - 100,0 - Naturbruk Naturbruk, inr. lantbruk - 5 9 - - 12 2 - - 85,7 14,3 Naturbruk, inr. hästhållning - 4 5 - - 7 2 - - 77,8 22,2 Naturbruk, inr. häst, gymn. baserad 11 - - - 25,7 8 1 2-72,7 27,3 Trädgård 10 - - - 34,6 10 - - - 100,0 - Totalt 245 184 161-24,3 484 77 28 1 82,0 18,0 Högre yrkesutbildning: Sjöfarts Sjökapten - 99 9 - - - 28,9 7 1 1-77,8 22,2 Tekniska Vaktmaskinmästare 8 13 - - 21,0 6 14 1-28,6 71,4 Totalt 17 13 - - 25,2 13 15 2-43,3 56,7 Yrkeshögskolan: Handels Ekonomi och marknadsföring 12 9 9 17 24,5 44 2 1-93,6 6,4 Sjöfarts Sjöfart 14 23 16 27 22,9 36 19 25-45,0 55,0 Tekniska Maskinteknik 13 5 7 9 25,3 18 16 - - 52,9 47,1 Elektroteknik, fartygsautomation 7 8 5 7 20,9 21 6 - - 77,8 22,2 Informationsteknik 20 13 24-25,7 54 1 2-94,7 5,3 Hot.- o reshotell- och restaurangservice 14 13 12 11 20,5 14 35 1-28,0 72,0 VårdinstituVård - 16-12 - 26 2 - - 92,9 7,1 Totalt 80 87 73 83 23,6 213 81 29-65,9 34,1 (forts.)

Tabell 2a. Studerande enligt utbildningsnivå, årskurs, medelålder och he(forts) Nivå Program/kurs Årskurs Medel- Hemort Hemort, % 1 2 3 4 ålder i åk 1 Finland Sverige Övri ga Utanför Övrigt: Husmoders- Allmän linje 13 - - - 16,8 12 1 - - 92,3 7,7 skolan Familjedagvårdare, vuxen 7 - - - 35,4 7 - - - 100,0 - Folkhög- Allmän kurs 11 - - - 17,2 11 - - - 100,0 - skolan Idrottslinjen 9 - - - 18,1 9 - - - 100,0 - Linjen för skapande verksamhet 13 - - - 16,3 11 2 - - 84,6 15,4 Fotolinjen 11 - - - 23,9 1 3 7-9,1 90,9 Konst- och hantverkslinjen 8 - - - 33,6 4 2 1 1 50,0 50,0 Nordiska konstlinjen 11 - - - 18,5 3 1 1 6 27,3 72,7 Hantverks- Textillinje 5 - - - 39,6 5 - - - 100,0 - skolan Textillinje, påbyggnads 2 - - - 37,0 2 - - - 100,0 - Trä-, metallinje 6 - - - 27,8 6 - - - 100,0 - Totalt 96 - - - 23,0 71 9 9 7 74,0 26,0 Totalt, alla nivåer 602 462 363 103 21,8 1 262 191 68 9 82,5 17,5 Tabell 2 b. STUDERANDE ENLIGT SKOLA, UTBILDNINGSOMRÅDE, ÅRSKURS, MEDELÅLDER OCH HEMORT Årskurs Medel- Hemort Hemort, % 1 2 3 4 ålder i åk 1 Finland Sverige Övri ga Utanför Skola: s lycéum 120 135 114 20 16,0 388 - - 1 99,7 0,3 s handelsläroverk 52 33 35 17 28,5 134 2 1-97,8 2,2 s yrkesskola 97 106 64-16,8 254 9 3 1 95,1 4,9 s sjömansskola 57 51 11-17,8 59 45 15-49,6 50,4 s sjöfartsläroverk 23 23 16 27 25,3 43 20 26-48,3 51,7 s tekniska läroverk 48 39 36 16 24,1 99 37 3-71,2 28,8 s hotell-och rest.skola 42 13 61 11 22,0 58 60 9-45,7 54,3 s vårdinstitut 46 53 12 12 34,1 119 4 - - 96,7 3,3 s naturbruksskola 21 9 14-30,0 37 5 2-84,1 15,9 s husmodersskola 20 - - - 23,4 19 1 - - 95,0 5,0 s folkhögskola 63 - - - 20,6 39 8 9 7 61,9 38,1 s hantverksskola 13 - - - 33,8 13 - - - 100,0 - Totalt 602 462 363 103 21,8 1 262 191 68 9 82,5 17,5 Utbildningsområde: 0 Allmänbildande 131 135 114 20 16,1 399 - - 1 99,8 0,3 1 Pedagogisk - - - - - - - - - - - 2 Humanistisk 16 16 - - 18,1 32 - - - 100,0-3 Handel- och samhällsvetenskap 68 47 50 17 25,7 179 2 1-98,4 1,6 4 Naturvetenskap - - - - - - - - - - - 5 Teknisk 108 99 96 16 20,4 260 53 5 1 81,5 18,5 6 Lant- och skogsbruk 21 9 14-30,0 37 5 2-84,1 15,9 7 Hälso- och socialvård 53 53 12 12 34,2 126 4 - - 96,9 3,1 8 Servicebranscher 127 103 77 38 20,1 176 118 51-51,0 49,0 9 Annat 78 - - - 22,7 53 9 9 7 67,9 32,1 Totalt 602 462 363 103 21,8 1 262 191 68 9 82,5 17,5

TABELL 3 ELEVERNAS HEMORT PER SKOLA Därav Hemort Lycéet Handels- Hotell- Vård- Tekniska Sjöfarts- Sjö- Yrkes- Natur- Husmo- Folk- Hant- Summa Yrkeslärov. o rest. inst lärov. lärov. mans skolan bruks derssk. högsk. verkssk. högskolan YH 1) YH 1) YH 1) YH 1) YH 1) Brändö 4 2 - - 1 2 2 3 - - - - 14 3 Eckerö 12 2 3 6 3-3 11 1 1 1-43 5 Finström 30 12 5 6 8 1 4 30 6 1 11 2 116 15 Föglö 4 4 1 5 4 2 1 10 - - 1-32 5 Geta 6 2-3 - 1 2 8 - - - - 22 1 Hammarland 10 7 6 3 7-2 21 4 3 1 2 66 10 Jomala 51 13 9 11 5-5 42 9 2 8-155 12 Kumlinge 3-1 - - - 4 5 - - 2-15 - Kökar 1 - - - 1 - - 2 - - - - 4 - Lemland 30 5 3 14 3-3 13 - - 4 1 76 6 Lumparland 5 1-1 2-2 4 - - - - 15 1 Saltvik 26 10 5 14 6 1 4 18 5 5 1-95 15 Sottunga - 1 - - - - - 1 - - - - 2 1 Sund 10 3-4 5 1 4 8 3-2 - 40 7 Vårdö 3 - - - - - 1 3 1 - - - 8 - Landskomm 195 62 33 67 45 8 37 179 29 12 31 5 703 81 Centralkomm 121 37 23 34 23 1 14 106 19 6 24 5 413 43 Randkomm 59 18 8 28 16 3 15 49 9 6 4-215 29 Skärgården 15 7 2 5 6 4 8 24 1-3 - 75 9 Mariehamn 193 72 25 52 54 35 22 75 8 7 8 8 559 132 Summa 388 134 58 119 99 43 59 254 37 19 39 13 1 262 213 Ekenäs - - 8-6 3 7-1 - 1-26 12 Hangö - - 4-4 1 6 - - - - - 15 4 Helsingfors - - 4 - - 2 3 - - - 2-11 5 Borgå - - 9 - - - 1 - - - - - 10 6 Sibbo - - 4 - - - 1 - - - - - 5 - Pargas - - 3 1 2 1 4 - - - 1-12 5 Nagu - - - - 8 1 1-1 - - - 11 6 Houtskär - - 1 1 1 1 2 4 - - - - 10 2 Korpo - - 5-1 - - 2 - - - - 8 3 Åbo - - 2 - - 1-1 - 1 1-6 4 Jakobstad - - 2 1-1 3-1 - - - 8 4 Vasa - - 1-4 3 - - - - - - 8 3 Korsholm - - - - 4-1 - - - - - 5 2 Övriga finl. komm - 2 17 1 7 6 16 2 2-3 - 56 25 Summa Finland - 2 60 4 37 20 45 9 5 1 8-191 81 Sverige - 1 9-3 26 15 3 2-9 - 68 29 Australien 1 - - - - - - - - - - - 1 - Estland - - - - - - - 1 - - 1-2 - Lettland - - - - - - - - - - 1-1 - Litauen - - - - - - - - - - 1-1 - Nederländerna - - - - - - - - - - 3-3 - Tyskland - - - - - - - - - - 1-1 - Summa övr. länder 1 - - - - - - 1 - - 7-9 - Totalt 389 137 127 123 139 89 119 267 44 20 63 13 1 530 323 1) "YH" anger att skolan har program som ingår i s Yrkeshögskola