Åtgärder för säkrare tömning av containrar 5 Möjliga åtgärder för att öka säkerheten Svenska åkeriförbundets arbetsgrupp har studerat och övervägt en rad olika sätt att öka säkerheten i det nu använda insamlingssystemet. Mot bakgrund av gruppens utgångspunkter för arbetet redovisas här bara de tekniska lösningar som är ägnade att förhindra att någon kan ta sig in i containern genom inkastöppningar och via tömningsluckor. 5.1 Mindre inkastöppningar Olyckscontainern hade inkastöppningar med en höjd av 200 mm och en bredd av 300 mm. Av videoupptagningarna från polisens rekonstruktion av olyckan, som Arbetsgruppen tagit del av, framgår tydligt att det inte är svårt för barn att ta sig in i en container med en så stor öppning. Ett sätt att öka säkerheten är således att minska storleken på inkastöppningarna. Vid kontakter med Barnombudsmannen har denne meddelat att en öppning bör generellt sett vara mindre än 100 mm eller större än 230 mm för att förhindra olyckor med barn. Applicerat på insamlingscontainrar skulle den mindre öppningen förhindra att ett barn tar sig in i containern och den större att ett barn lättare tar sig ur containern. Med tanke på den snabbhet med vilken en frontlastarcontainer töms (30 sekunder) har Arbetsgruppen bedömt det vara olämpligt att öppningarna görs större. Barn, och inte heller vuxna, hinner ändå inte ut ur containern tillräckligt fort för att en övergång till större inkastöppningar skulle kunna rekommenderas. Även av andra skäl är det olämpligt med större öppningar på denna typ av containrar. Större inkastöppningar inbjuder till att slänga även annat i containern än vad den är avsedd för. Det mindre måttet på 100 mm är anpassat till att små barn inte skall kunna fastna i olika öppningar eller spalter, t.ex. trappräcken, leksaker mm. Arbetsgruppen har bedömt att öppningen kan göras något större än 100 m eftersom de minsta barnen inte kommer att leka i anslutning till aktuella containrar. Efter samråd med BO, Konsumentverket och Boverket har vi kommit fram till en högsta höjd på inkastöppningen av 120 mm. Några begränsningar i breddmåttet behöver inte göras om högsta höjd sätts till 120 mm. Om inkastöppningen görs cirkulär tillåts en största diameter på 155 mm. Arbetsgruppen rekommenderar att rektangulära (fyrkantiga) inkastöppningarna görs maximalt 120 mm höga. Några begränsningar i breddmåttet behöver då inte göras. Arbetsgruppen rekommenderar vidare att cirkulära inkastöppningar görs med en maximal diameter på 155 mm.
Det är viktigt att de tekniska åtgärder som vidtas blir hållfasta och mekaniskt stabila. En järnstång, som svetsas över inkastöppningen för att måttet 120 mm skall erhållas, får inte ha så klen dimension att det med enkla medel går att förstora inkastöppningen. De flesta containrar har idag rätt stora inkastöppningar. Det har medfört att den som skall avlämna sitt material kan göra det på ett bekvämt sätt. Med en största höjd på 120 mm kommer det att bli svårare att stoppa in materialet i containern. Arbetsgruppen bedömer att allmänheten är beredd att ta på sig det omaket i utbyte mot en ökad säkerhet. Man kan dock befara att material som med lätthet inte går att få in i containern kommer att ställas utanför containern. Erfarenheter från bl.a. Danmark, med små inkastöppningar, tyder inte på att det kommer att bli något stort problem. Arbetsgruppen rekommenderar att nya eller ombyggda containrar åtminstone under en övergångsperiod förses med en text om varför inkastöppningarna gjorts mindre (se nedan under 5.3). Det förekommer att frontlastarbehållare används för insamling av hushållsavfall och grovsopor. Dessa behållare måste av naturliga skäl ha stora inkastöppningar och vara tillgängliga för anslutna hushåll. Dessa behållare kan inte förses med de av Arbetsgruppen föreslagna, mindre inkastöppningarna. Arbetsgruppen föreslår att en rutin med okulär besiktning följs. Där krav på hög tillgänglighet via stora, olåsta inkastöppningar ställs rekommenderar Arbetsgruppen att en rutin med okulär inspektion följs. För vissa förpackningar, t.ex. hårda plastförpackningar, kan Arbetsgruppen befara att det kommer att uppstå problem. Det gäller framför allt större förpackningar av metall och hårdplats (dunkar, hinkar etc.). Dessa får om de inte kan delas eller tryckas ihop lämnas på särskilda återvinningscentraler, där sådana finns. 5.2 Säkrade tömningsluckor Containrarna är av naturliga skäl försedda med luckor genom vilka containrarna töms i frontlastaren. Utseendet och utförandet av dessa luckor varierar från containertyp till containertyp. I de fall luckorna är av metall (plåt) är de som regel så tunga att det fordras stor kraft för att öppna dem. För den som vill ta sig in i containern är det dock möjligt att göra det
med hjälp av olika brytverktyg eller hävstångsverktyg. Det är således viktigt att olovligt intrång i containrarna förhindras genom åtgärder som i stort sett omöjliggör för någon att ta sig in via tömningsluckorna. Det finns olika tekniska lösningar att tillgripa för att göra det näst intill omöjligt att öppna tömningsluckorna. Redan idag finns låsbara containrar. Enklast är då att se till att hålla luckorna låsta. De containrar som inte är konstruerade för att kunna låsas kan med relativt enkla medel förses med låsanordningar. Om andra alternativ väljs bör dessa göras minst lika säkra som om containern vore låst. Arbetsgruppen rekommenderar att containrarnas tömningsluckor hålls låsta. Om detta inte bedöms möjligt bör containrarna hållas inlåsta eller ges minst motsvarande säkerhet mot otillbörlig åtkomst som om de hade varit låsta. 5.3 Varningsskylt och informationsskylt En container med t.ex. tidningar utgör en frestelse för många barn. Dels är containern som sådan spännande dels utgör innehållet av serietidningar o.d. en lockelse. Även om inte alla barn är läskunniga bör containrarna förses med en text om att en container inte är någon lekplats. En varningsfigur ihop med texten kan göra att även en icke läskunnig kan förstå skyltens innebörd. En varningsskylt ger en vuxen person, t.ex. en förälder, anledning att framhålla för barnen att det är förbjudet att uppehålla sig i containrarnas närhet. Arbetsgruppen rekommenderar att containrarna förses med varningsskylt. På varningsskyltens nedre del skall operatörens namn och telefonnummer alltid anges. Minskade inkastöppningar kan få till följd att man inte kan lämna sina tidningar och förpackningar lika smidigt som tidigare. Detta kan vålla irritation. Det kan därför vara lämpligt att förse containrarna med en upplysningstext i anslutning till inkastöppningarna. En sådan text kan t.ex. lyda Vi har minskat inkastöppningen för att förhindra att barn kan ta sig in i containern och skadas. Arbetsgruppen rekommenderar att containrarna också förses med informationsskylt. 5.4 Incidentrapportering Det finns idag ingen tillförlitlig rapportering av incidenter med frontlastarcontainrar. De rapporter som Arbetsgruppen tagit del av är av så olika innehåll att det är omöjligt att dra några som helst slutsatser om tillbudsfrekvenser etc. Svenska åkeriförbundet (SÅ) och Svenska Renhållningsverksföreningen (RVF) har därför tagit initiativ till att inbjuda Förpackningsinsamlingen, Svenska Kommunförbundet och Pressretur till en överläggning om incidentrapportering avseende tillbud med risk för tredje man i samband med frontlastarhantering. Vid sammanträde den 27 maj diskuterades olika sätt att organisera en effektiv kanalisering och spridning av kunskap om incidenter i samband med frontlastartömning av containrar. Vid sammanträdet enades man om att SÅ och RVF skall uppmana samtliga ägare av frontlastande, komprimerande insamlingsfordon att rapportera incidenter, där det förelegat risk för tredje man. Rapporteringen skall göras till SÅ och RVF. Dessa ansvarar för rapporterna hanteras med full sekretess vad beträffar företagsnamn och ort. Rapporterna skickas efter bearbetning till Förpackningsinsamlingen, Pressretur och Svenska Kommunförbundet, vilka ansvarar för vidare information till entreprenörer, kommuner, medlemmar, m fl. Arbetsgruppen stöder åtgärden.
5.5 Tillsyn på insamlingsfordon Normalt utövar föraren daglig tillsyn på insamlingsfordonet. Om den tillsynen inte omfattar de detaljer på fordonet som kan inverka på säkerheten mot tredje man är det enligt Arbetsgruppens mening viktigt att sådana moment läggs till. Detaljer som avses här är TVkameror, monitorer, högtalare m.fl. Arbetsgruppen rekommenderar att funktionskontroll av övervakningsutrustningen tas in i den dagliga tillsynen av insamlingsfordonet. 5.6 Tillsyn av containrar Säkerheten i systemet kommer att bli avhängig av i vilken kondition containrarna befinner sig vad gäller inkastöppning, tömningsluckor m.m. För att säkerställa att containrarna även fortsättningsvis förblir säkra erfordras att containrarna inspekteras med viss regelbundenhet. Föraren gör naturligtvis sina iakttagelser vid utställning och tömning av containrarna. I de fall att containern inte ägs av insamlingsföretaget kommer också lika naturligt ägaren att göra en tillsyn och påtala eventuella brister på containern för insamlaren. Arbetsgruppen ser det som viktigt att containrarna inspekteras på ett systematiskt sätt och att erforderliga åtgärder vidtas. Arbetsgruppen förordar att insamlingsföretaget, oavsett vem som äger containern, gör upp en rutin för en schemalagd besiktning av containrarna. Vid den inspektionen studeras framför allt eventuella skador på inkastöppningar och låsanordningar. 6 Övriga lösningar Arbetsgruppen har studerat lösningar som innebär att barn men även vuxna inte skall kunna ta sig in i en container. Det finns naturligtvis andra lösningar. Sådana förslag kan bl.a. avse hur man kan göra en okulärbesiktning av containern utan att behöva stiga ur fordonet, olika typer av larm i containern eller insamlingsfordonet m.fl. Orsaken till att Arbetsgruppen inte utrett denna typ av lösningar vidare är att dessa överlämnar i princip hela ansvaret på föraren att avgöra om någon person finns i containern eller inte. 7 Avveckling av temporära regler De rutiner för okulär besiktning m.m. av containrar före tömning som insamlingsföretagen infört gäller tills vidare. Arbetsgruppen bedömer att om de åtgärder vidtas som Arbetsgruppen föreslår kan de rutinerna avvecklas i takt med att de säkerhetsfrämjande åtgärderna genomförs. 8 Arbetsgruppens förslag och rekommendationer Arbetsgruppen rekommenderar att rektangulära (fyrkantiga) inkastöppningarna görs maximalt 120 mm höga. Några begränsningar i breddmåttet behöver då inte göras. Arbetsgruppen rekommenderar vidare att cirkulära inkastöppningar görs med en maximal diameter på 155 mm. Arbetsgruppen rekommenderar att containrarnas tömningsluckor hålls låsta. Om detta inte bedöms möjligt bör containrarna hållas inlåsta eller ges minst motsvarande säkerhet mot otillbörlig åtkomst som om de hade varit låsta. Arbetsgruppen rekommenderar att containrarna förses med varningsskylt. Arbetsgruppen rekommenderar att containrarna också förses med informationsskylt. Arbetsgruppen stöder förslaget från Svenska åkeriförbundet och Svenska Renhållningsverksföreningen om incidentrapportering. Arbetsgruppen förordar att insamlingsföretaget, oavsett vem som äger containern, gör upp en rutin för en schemalagd besiktning av containrarna. Vid den inspektionen studeras framför allt eventuella skador på inkastöppningar och låsanordningar.
Arbetsgruppen rekommenderar att funktionskontroll av övervakningsutrustningen tas in i den dagliga tillsynen av insamlingsfordonet. Den fullständiga rapporten kan beställas från AB Åkerikonsult. Tel 08-753 54 06.