Atmosfär av liv Av: Johannes Djerf I veckan som gått så fick jag vid ett tillfälle när jag förberedde mig för den här predikan veta att jorden som vi bor på reser med en hastighet av 3 mil i sekunden runt solen. Vilket kan förklara varför jag är något vimsig ibland. Och den bana som vi reser i just nu där vi sitter i vår bänk i denna hastighet, är en väldigt smal bana. Lite längre ifrån solen så skulle skulle vi frysa ihjäl och lite närmre solen så skulle vi brinna upp. Men vi är precis rätt, i en atmosfär som möjliggör och ger liv. Vilket jag tycker är en väldigt talande bild till ditt och mitt liv. Atmosfär kanske är ett något diffust ord och lite flummigt och det är ungefär lika svårt att greppa som det är att fånga luft. Men ändå är det något väldigt påtagligt om vi tänker atmosfär som den anda, den stämning eller miljö som andra människor skapar och som jag möjliggör omkring mig. Och utifrån det så är det väldigt spännande att fråga, är jag i rätt atomsfär? Vi vet att atmosfären kan bli väldigt spänd ibland, den kan stramas åt och bli väldigt tunn i beroendet av hur människor talar till varandra och ser på varandra. För några veckor sedan när jag var och spelade innebandy med pastorerna som jag brukar på fredagarna, så märker vi alla efter ett tag att den goa atmosfären som vi brukar ha förändras drastiskt. I avbytarbåset så hör vi att en i gänget känner sig föroläpad genom en annans sätt att leda honom i hans spel. Han känner att hans självförtroende nu är nollat och han har börjat skälla ut hans medspelare, utan att den andre egentligen haft någon avsikt till att trycka ner honom. Ett gräl som förändrar miljön så pass att alla dessa fromma pastorer slutar spela och intar en mycket otrevlig tystnad. Någon försöker hjälpa dem och prata dem till rätta, medan spelet forstätter efter en stund, men den där olustiga stämningen av att det där var inte gott, håller i sig resten av matchen. Jag tror att många av er vet vad det är för slags atmosfär jag försöker beskriva. Den här tryckta miljön som gör att man inte riktigt känner sig bekväm. Som när man under en längre kanske suttit och pratat bakom ryggen eller rent av illa om någon annan person. Det är aldrig man lämnar en sådan stund med en atmosfär av frid direkt. Eller som när man kommer in i ett rum och bara vet att oj nu kom jag olämpligt. Det är ingen som säger det till dig, men du känner det i luften på människors sätt att agera, och i tystnaden som kanske uppstår när du kliver in. Det är en trängd atmosfär där man inte riktigt känner sig fri. Något som man också kan känna andligt, om man är i sammanhang där det råder en annan makt än den helige ande ifrån Gud som bor på insdan. Sedan är det många av oss som vet hur en ond atmosfär kan förvandlas i Jesu namn, och vi vet också att en miljö kan bli annorlunda när en viss person stiger in i rummet. En del människor bara har den där glädjen som man bara mår väl utav och som löser upp de spänningar som finns till en förändrad atmosfär av frihet. Och jag tror att just den atmosfären av frihet eller frid är väldigt viktig för oss. I hur jag upplever och tolkar både mig själv och andra människor.
Maten på en resturang kan vara i värdsklass, men om inte atmosfären på resturangen känns inbjudande, välkomnande och varm så är det inte säkert att du går dit igen, även om det var god mat. Jag vet att jag kommer säga väldigt många bra saker här idag, men om inte atmosfären talar om närhet, värme och respekt så kommer det vara svårt att ta emot alla ord och det är inte säkert att du vill komma tillbaka. En stor utmaning för oss som församling. Och en stor utmaning för oss var och en. Vad skapar du för miljö omkring dig? Fryser människor elller förbränns dem i min närhet? Eller är det en atmosfär som möjliggör liv? När vi ser på den atmosfär som fanns omkring Jesus så ser vi att den ständigt möjliggör liv för människor. Vi ser det som ett bra exempel då Jesus välsignar barnen. I denna tid och kultur så var det ingen som lyssnade på vad ett litet barn hade att säga. Atmosfären som var sade att ett barn hade inga som helst rättigheter. De låg längst ner på samhällets lista tillsammans med kvinnorna i samhället, det ser vi i lärjungarnas sätt att visa bort dem. Men luften som Jesus andas säger kom och de bär trots alla motsägningar fram barnen för att Jesus skall röra vid dem, vilket är ett enormt steg för dessa mammor. Men Jesus hade en förunderlig dragningskraft. Alla möjliga slags människor samlades runt omkring honom vid de mest märkligaste tiderna, platserna och miljöerna. Som när han mitt i synagogan står och undervisar och ser en kvinna som är krokryggig och som inte kan räta på sig. Sabbatens mening och atmosfär talade om vila ifrån arbete, givet av Gud. Men en lag som judarna utvecklat och skapat stränga föreskrifter kring, som tex.att all mat som skulle ätas på sabbaten fick man göra dagen innan, man fick inte gå mer än 1200 meter, inte bära någon börda eller hjälpa den som var sjuk utan det skulle man skjuta upp till en annan dag, om personen inte var dödssjuk. Men Jesus visar att sabbaten var inte ett mål i sig utan ett medel för människans skull. Budet om vila är givet av Guds kärlek och omsorg om människan, och därfår så ska det alltid stå i första prioritet att också handla i barmhärighet för en annan människa då man ser henne. Därför lägger Jesus händerna på kvinnans rygg som hade varit bunden av sjukdom i 18 år, och ber, kvinna du är fri ifrån din sjukdom. Jesus såg människans värde. Det var inte bara ord.så som Jesus talade om kärlek bekräftades i hans sätt att behandla människor i praktiken. Jesus var fylld av den helige ande, och där herrens ande är där är frihet. Och därför ser vi också att det är det som andra människor får i närheten av Jesus då det var i den helige andes atmosfär, den helige andes bana som han rörde sig Med den helige Andes kraft, gick han omkring och gjorde gott och botade alla står i apg.10:38. Ännu ett bra exempel är när Jesus upplevde en stor personlig sorg efter det att hans vän och släkting Johannes hade mördats. Han ville dra sig undan i avskildhet för att sörja, vilket är helt förståligt. Men då han tagit båten och kommit till denna ensliga plats så har folket fått veta detta och följt med honom till fots från städerna och möter honom när han stiger ut båten. Snälla, låt mig vara ifred med min sorg, skulle jag känna i hans situation, men den atmosfär som hade funnits runt Jesus sade alltid någonting annat, och det var därför som människor hela tiden drog åt hans håll. De mådde bra där Jesus var. Det fanns liv att få i närvaron av Jesus.
Ett liv som berörde på djupet, som berörde dem och till och med mättade dem också andligen. Och även i denna stund så står det att när Jesus såg alla dessa människor så fylldes han av medlidande med dem. Att han förbarmar sig och botar alla de som var sjuka ibland dem. Han glömde för tillfället sin egen sorg, då han såg någon annans lidande. En miljö som vi alla är kallade till att skapa runt omkring oss. Där jag inte står i fokus utan andra. Att inte se mina behov utan se det andra behöver. Vi är kallade att gå i Jesu fotspår där Herrens ande och frihet är. Och där kärlek inte bara är ord utan också det vi gör. Telenor har en reklam som går på tv där familjen samlats till att göra i ordning sin frukost. Men genom att de har sin mobil framför sig hela tiden, och oändligt mycket surf i mobilen som reklamens poäng är, så knäcker de ägget ibland frukten, lägger bacon mitt på plattan utan stekpanna, plånboken i brödrosten och knäckebrödet i mixern. Det går älgar utanför huset och efter ett tag börjar spisen brinna men ingen märker vad som händer. En atmosfär av kaos har uppstått i det som skulle kunna vara en god gemenskap med familjen, pågrund av helt fel fokus. Och jag är faktiskt inte säker på att många tecknar ett abbonomang efter den reklamen. Men den säger mycket tycker jag vad som händer när vi har fel fokus. Vi kanske vill handla efter de behov som finns. Men om jaget skymmer det vi vill, så blir det inte det vi gör, och en atmosfär som inte är frid är det som också skapas omkring oss. Därför så är det en rejäl utmaning för mig och många i min generation att lägga undan mobilen, och för oss alla att tränas i att lägga undan jaget, söka Guds rike och istället se alla dessa mina minsta som Jesus säger i Matt.25. Ett stycke som vi kan läsa tillsammans. Matt.25:31-46. Den härliga atmosfären av frihet är en atmosfär som kommer samla alla folk inför Jesus den dagen han kommer tillbaka i sin härlighet. Jesus visade denna härlighet som tillhör hans rike under sin tid på jorden och genom att villigt förnedras intill döden på korset för att vi skulle bli fria. Ett val för människans skull som också gav honom makt att döma alla människor. En makt i faderns rike som vi texten förstår ges i sin härlighet vid Jesus återkomst. Ett rike av frihet och frid som stått färdigt åt oss innan världens begynnelse, och som redan getts till oss i Jesus Kristus då tiden var inne, för att upprättade de som nu lever, alltså du och jag. Fadern har sett till människan och gett utan någon tanke på vår värdighet till det och innan vi hade gjort vare sig ont eller gott, så var detta rike oss givet. Men då vi alla en dag kommer att samlas inför honom i denna rikets fulla atmosfär, så står det att han kommer att skilja oss åt, som en herde skiljer fåren från getterna. Det är en väldigt tydlig bild som Jesus ger oss då han säger att det kommer göra skillnad för evigheten att tro eller inte tro. Faderns välsignelse, alltså den enda bana som möjliggör liv, åt oss i denna stund ges till den som tagit emot Jesus i sitt liv. Men när man läser den här texten till en början så kanske det känns som att ett evigt liv är i beroende av att också göra, och att tron inte skulle räcka till.
Man får det kanske inte att gå ihop med Paulus ord i efesierbrevet att vi är frälsta av nåd och inte genom gärningar. Men när det står om de rättfärdiga på den högra sidan och som finns i rätt atmosfär så är det inte på grund av deras egna gärningar som de är rätt utan genom att de tagit emot nåden, alltså tagit emot det Jesus har gjort tillsammans med det rike och det sinne som Jesus levde i och låtit det verka i dem i mötet med andra människor. De som Jesus ställer på vänster sida har enbart räknat med sina egna gärningar som livgivande, men ingen av oss kan uppnå Guds krav på rättfärdighet. Och enbart den som ser på Jesus och tar emot hans välsignelse i sin egen svaghet och otillräcklighet och låter det få sina uttryck i ens liv får också det liv som Gud har. De får det inte genom deras gärningar, men gärningarna bevisar helt enkelt om deras tro är äkta eller inte. Jag vet inte om någon av er kommer ihåg lackmustestet som man gjorde på kemilektionen i skolan. Då man med hjälp av detta speciella lackmuspapper kunde stoppa ner det i t.ex. sjövatten. Och med hjälp om det uppstod en blå färg eller rosa färg så kunde man se om det var basiskt eller surt. På samma sätt så tror jag att gärningar, det vi gör i kärlek för någon annan är Guds lakckmustest. För att älska Gud innebär att älska sin nästa med det liv som är av Guds Rike. Det går aldrig att skiljas åt. Att tro på Gud är inte ett färdigt paket att bara ta emot. Det ges helt och fullt i Jesus rättfärdighet, men med tron så följer det ett personligt ansvar. Att vara förvalatare av Guds rike som du är som en lärjunge till Jesus, så är tron också att ge av det så som Jesus gav. En tro utan gärningar är död skriver Jakob i hans brev. Gärningarna och den atmosfär som du skapar omkring dig i hur du ser och möter andra människor uppenbarar hjärtats verkliga tillstånd och om du är i rätt bana. Gärningarna i min tro visar om min tro är basisk eller om den är sur. Min relation till de minsta visar på om Jesus är min Herre. Och för dig som är med i vår församling här i Törestorp och för dig som är här idag och som kanske inte besöker vår församling så ofta, så utmanar jag dig faktiskt att också göra som ett lackmustest idag ibland de människor som du möter och den atmosfär som är här. Ingen bekväm utmaning för oss som församling, men vare sig du upplever atmosfären här som basisk och varm, eller sur och trängd så tar det oss vidare. Steg i hur vi fortsättar att vara i kvar i samma livgivande bana eller vilka steg vi behöver ta för att komma dit, dit vi är kallade att vara. Om ni har kärlek till varandra, skall alla förstå att ni är mina lärjungar säger Jesus. Så var frimodig och berätta gärna efter Gudstjänsten vad du upplever. Men det är viktigt att se att detta är ändå inte ett projekt som jag själv har. Jag tror inte tanken är att jag varje dag ska se över mina gärningar och fundera på om jag gör tillräckligt för människor runt omkring. Om jag har tillräckligt med pengar för att ge till någon som inte har det eller om jag har mat hemma så jag kan bjuda hem någon på middag eller tid till att starta igång ett nytt projekt för att andra ska må bra. Det handlar inte om att bocka av en lista, och konstatera att jag gjort det jag ska i det som tillhör min tro. Utan allt det vi gör för våra medmänniskor kommer naturligt då vi söker Jesus och den han är.
Söker vi och lever nära Jesus med en längtan att vara nära honom, så kommer vi ge den som är hungrig mat, den som är törstig att dricka, ta emot den som är främling, ge kläder åt den som inte har, besöka den som är sjuk och möta den som är i bojor, med Guds kärlek och kraft, för det var så Jesus såg och mötte människor. Vi kommer möta de svaga i samhället som är i behov av Jesus frihet och frid när vår längtan är att vandra med Jesus och fyllas av samma helige ande, som han var fylld av. Har du en längtan efter att vara rättfärdig, att omges av Guds goda atmosfär som möjliggör liv, så blir du mindre och mindre och mindre och Jesu liv större och större och större omkring dig. Den rättfärdige som Jesus talar om är medveten om sin egen stora brist i att handla och blir därför förvånad när Jesus säger att ni gav mig att äta när jag var hungrig, ni besökte mig när jag var sjuk. Men de har under hela deras liv visat denna äkta äkta tro mot människor, då de tagit emot och levt nära Jesus och det sinne som han äger. Som inte såg till sitt bästa utan tänkte på andras. Som antog en tjänares gestalt och ödmjukjade sig, som Paulus sjunger ut i filliper brevet 2. Ett korsfäst sinne och inte ett korståg sinne. Med andra ord inte ett sinne där det handlar om att jag ska göra något för att uppfylla något. Att jag ska hjälpa, jag ska strida för Kristus och starta upp ge den fattige pengar för att tron kräver det. Utan ett sinne där Jesus gjort allt för mig och genom den kärleken, den ödmjukheten och modellen möta människor med närhet och ett böjt huvud i respekt. Det är ett sinne, en atmosfär som omger en Jesu lärjunge. Det är inget som du varje dag måste konstruera och alltid tänka nu ska jag göra något gott utan det är frukten som kommer ifrån dig i mottagenet av Jesu nåd. Frank Mangs säger att Vi kan genom mänskliga instrument och krafter skapa en god atmosfär omkring oss. Men det är inte atmosfären som skapar gudagripna själar, utan det är de gudagripna själarna som skapar den heliga atmosfären. Alltså det är det personliga mötet med Gud, hängivelsen till Jesus och öppenheten som skapar en helig och livgivande atmosfär, där frihet, helande och upprättelse får rum. I mötet med den uppståndne Jesus så står det att Jesus säger tag emot helig ande samtidigt som han andas på lärjungarna. Låt det vara den här dagens atmosfär som finns runt omkring dig, låt det vara ditt livs anderäkt. För den Andedräkt, den atmosfär som möjliggör liv finns att få i närvaro hos Jesus och de människor som söker honom.