Avfallsplan för Lycksele Kommun

Avfallsplan för Lycksele Kommun 2001-2004

Innehåll 2 Inledning 3 Kommunens mål 3 Nationella mål och strategier 4 Lagar och förordningar 4 I framtiden ska så lite som möjligt läggas på tipp 5 Begrepp och definitioner 6 Behandlingsformer 6 Uppföljning av tidigare avfallsplan 7 Översiktskarta nedlagda deponier 8 Avfallshanteringen i Lycksele i dag 9 Organisation 9 Behandling av avfall 10 PRODUCENTANSVAR 11 Vad händer efter sortering 11-12 Karta med ÅVC/ÅVS 13 Hushållsavfall 14 Definition 14 Fakta 14 Kommunens inriktning 17 Park- och trädgårdsavfall 18 Definition 18 Fakta 18 Kommunens inriktning 18 Bygg- och rivningsavfall 19 Definition 19 Fakta 19 Kommunens inriktning 19 Avfall från energiutvinning 20 Definition 20 Fakta 20 Kommunens inriktning 20 Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten 20 Definition 20 Fakta 20 Kommunens inriktning 21 Branschspecifikt industriavfall 22 Definition 22 Fakta 22 Kommunens inriktning 22 Icke branschspecifikt industriavfall 23 Definition 23 Fakta 23 Kommunens inriktning 23 Avfall från utvinning av mineraliska produkter 24 Definition 24 Fakta 24 Kommunens inriktning 24 Farligt avfall 25 Definition 25 Fakta 25 Kommunens inriktning 26 Handlingsprogram 27 Uppföljning av Avfallsplan för Lycksele kommun (bilaga 1) Statusbedömning av Lycksele avfallsdeponi (bilaga 2) Foto: Rolf Eriksson

3 Inledning Vid FN:s konferens i Rio de Janeiro, 1992, antogs dokumentet AGENDA 21 som är ett uppdrag till världens länder att arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling där vi värnar om naturen och sparar på naturresurser. I de naturliga kretsloppen som drivs av solenergi, byggs naturresurser upp som vi sedan använder till att producera diverse produkter som förr eller senare blir avfall. Att resurser bryts ner till avfall vid mänskliga aktiviteter följer naturlagarna och är inget vi kan ändra på. Avfall kan vara i fast, flytande eller gasformigt tillstånd. De avfall som bildas kan oftast inte återföras direkt till de naturliga kretsloppen (förutom lätt nedbrytbart organiskt material som kan komposteras eller rötas). Avfall är oftast förorenat och för komplicerade för att naturen själv ska kunna ta hand om det. Vi måste därför sortera ut farliga ämnen ur avfallet. Sånt som är direkt giftigt för naturen ska behandlas och förvaras så att det inte kan skada miljön. Återvinning spar i allmänhet på naturens resurser och den fasta avfallsmängden minskar, men det innebär också att annat avfall bildas. Som riktlinje för kommunen gäller att återvinning av olika material bör vara ekologiskt riktigt och ekonomiskt rimligt. Kommunens avfallsplan visar hur vi går vidare med avfallsfrågorna i vår kommun. Hur väl vi lyckas ligger i händerna på oss alla som är verksamma i samhället, d v s hushåll, företag, industri, renhållningsbolag, kommunens tjänstemän och politiker. Kommunens mål Lycksele kommuns övergripande mål för avfallshanteringen är följande: Miljövänlig och resursbesparande hantering och behandling ska vara riktlinjer för verksamheten Mängden avfall ska minska Farligt avfall ska sorteras ut från övrigt avfall och omhändertas på ett miljöriktigt sätt Allt avfall ska sorteras för ökad återvinning

4 Nationella mål och strategier I Sverige finns 15 övergripande miljömål som behandlar olika delar av vår gemensamma miljö. Under miljömålet, God bebyggd miljö, beskrivs mål som direkt berör avfallshantering. Kopplat till de övergripande målen finns s k miljökvalitetsmål som beskriver vad vi ska eftersträva att uppnå inom en generations tid: Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskar Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i balanserat samspel mellan staden och dess omgivning För att uppnå målen gäller följande etappmål: Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått en enhetlig standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om deponering av avfall Den totala mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall har minskat med minst 50 % till år 2005 räknat från 1994 års nivå och den totala mängden genererat avfall exklusive gruvavfall har minskat under samma tidsperiod Senast år 2010 ingår minst 75 % av fosforn från avfall och avlopp i kretsloppet och kan återföras till jordbruksmark eller annan produktiv mark utan risk för hälsa och miljö Lagar och förordningar Avfallshanteringen i Sverige är reglerad i en rad lagar, förordningar och bestämmelser som mer eller mindre styr och reglerar kommunernas och industriernas hantering av avfall. Miljöbalken SFS 1998:808 Plan- och bygglagen SFS 1987:10 Bilskrotningslagen SFS 1975:348 Renhållningsförordningen SFS 1998:902 Förordningen om farligt avfall SFS 1996:971 Förordningen om producentansvar för förpackningar SFS 1997:185 Förordningen om producentansvar för returpapper SFS 994:1205 Förordningen om producentansvar för däck SFS 994:1236 Förordningen om producentansvar för bilar SFS 1997:788 Förordningen om batterier SFS 1997:645 Förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska SFS 2000:208 produkter (fr o m 010701) Avfallsproblematiken och resurshushållning är en internationell fråga. Inom den Europeiska Unionen finns i dag en rad direktiv för avfallshantering i medlemsländerna som den svenska lagstiftningen successivt anpassats till. NATURLAG Ingenting försvinner - allt sprids Termodynamikens 1:a och 2:a huvudsats

5 I framtiden ska så lite som möjligt läggas på tipp. Reglerna för hur vi ska sköta våra soptippar, eller deponier som det heter med ett finare ord, förändras. Från och med 1 januari 2000 betalar vi skatt på avfall som läggs på tipp. Syftet med skatten är att uppmuntra till ökad återvinning och minskad deponering. Från och med 1 januari 2002 blir det förbjudet att deponera brännbart avfall och från och med 1 januari 2005 blir det förbjudet att deponera organiskt avfall enligt den nya renhållningsförordningen, SFS 1998:902. Detta medför att sorteringen vid tipparna kommer att öka successivt och alternativa behandlingsformer för dessa avfallsfraktioner måste tas fram. Genom EU:s direktiv om deponering av avfall, 1999/31/EG, ökar kravet på miljöskydd och kontroll vid deponering. Direktivet är vägledande och införs i den svenska lagstiftningen genom en förordning och föreskrifter om deponering av avfall som träder i kraft 1/7 2001. De skyddsåtgärder som kommer att krävas i framtiden är dels någon form av gasinsamling från deponier som tillförts organiskt material dels krav på uppsamling av lakvatten från deponin. Dessutom ökar kraven på deponins lokalisering. Enligt direktivet ska deponianläggningar klassificeras i tre klasser beroende på vilken typ av avfall som tas emot. Kraven på skyddsåtgärder vid respektive anläggning beror på till vilken klass upplaget hänförs. Klass 1 deponi för farligt avfall; t ex metallhydroxidslam och aska från avfallsförbränning som ej stabiliserats m m (hög föroreningspotential). Klass 2 deponi för icke farligt avfall; t ex grovavfall från hushåll, osorterat bygg- och rivningsavfall, vedaska, asbesthaltigt avfall m m (måttlig föroreningspotential). Klass 3 deponi för inert avfall; t ex lågt förorenade jord- och schaktmassor, tegel, porslin, glas m m (låg föroreningspotential). Det är kommunens ansvar att den kommunala deponin uppfyller lagkraven. För att möta utvecklingen kommer därför arbetssättet vid deponin att successivt förändras. Vid sidan av deponierna bygger vi idag upp återvinningscentraler där man kan sortera avfallet.

6 Begrepp och definitioner Vad menar vi I den här planen används en del begrepp som bör förklaras, så att alla kan förstå vad vi menar. AVFALL ett föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. RETURPRODUKT Restprodukt som tillvaratagits för återanvändning eller materialåtervinning. AVFALLSHANTERING Verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall. ÅTERVINNINGSSTATION Obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar och returpapper. ÅTERVINNINGSCENTRAL Bemannad större anläggning för mottagning av grovavfall, trädgårdsavfall m m. DEPONI Kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas. Behandlingsformer DEPONERING det som i dagligt tal kallas att lägga på soptipp. Reglerna kring deponering av avfall har skärpts för att öka återvinning av olika material och för att skydda miljön. ÅTERVINNING av avfall kan ske på följande sätt: ÅTERANVÄNDNING när en produkt genom små justeringar (reparation, diskning, tvättning) kan användas igen. I dag återanvänds bl a returflaskor av glas. Dessutom ökar marknaden för återanvända möbler och kläder m m. MATERIALÅTERVINNING är de kretslopp av råvaror som vi skapat. Glas och metaller kan smältas om och materialåtervinnas i princip hur många gånger som helst. Träfibrer i papper kan materialåtervinnas 7 10 gånger innan fibrerna blir för korta. ENERGIÅTERVINNING är detsamma som förbränning av restprodukter (t ex avfall, deponiglas) där värmen tas tillvara t ex i ett fjärrvärmeverk. Vid förbränningsanläggningen i Umeå tas värme tillvara dels för uppvärmning av bostäder dels till elproduktion. KOMPOSTERING är naturens eget sätt att bryta ner organiskt material under syrerika förhållanden. Organiskt material kan vara t ex matrester, trädgårdsavfall, träfibrer m m. Under processen omvandlas materialet till näringsrik kompostjord dessutom avgår koldioxid, vatten och lite värme. RÖTNING nedbrytning av organiskt material under syrefria anaeroba förhållanden. Under processen bildas en rötrest samt bl a metangas som kan användas för värmeproduktion och drivmedel. FACKLING öppen förbränning av gas eller liknande utan värmeåtervinning. Används för att minska växthuseffekten från gaser som kan bildas i en deponi när gasmängden är för liten för att lönsamt kunna användas till uppvärmning eller fordonsbränsle.

7 Uppföljning av tidigare avfallsplan Lyckseles första avfallsplan antogs av kommunfullmäktige 1993-04-19. Planen innehöll åtgärdsprogram med både mål och konkreta åtgärder. Den övergripande målsättningen i den tidigare avfallsplanen är aktuell än idag: Reducera mängden restprodukter Minska användandet av farliga kemikalier Källsortera skadligt avfall Källsortera för ökad materialåtervinning i takt med efterfrågan på marknaden Källsortera för att underlätta behandling Behandla avfallet miljövänligt och med tanke på resursbesparande, t ex energiutvinning, kompostering eller sortering av återvinningsbart avfall Deponera avfallsresterna med långsiktigt miljöskydd Största delen av åtgärdsprogrammet har genomförts. De delar som inte genomförts har oftast blivit inaktuella till följd av att förutsättningarna i omvärlden har förändrats. En sammanställning av mål och åtgärdsprogram med kommentarer redovisas i bilaga 1. Nedlagda deponier i Lycksele kommun Gamla avfallsupplag inom kommunen ska skötas så att inte yt- och grundvatten påverkas av utläckande föroreningar. I Lycksele finns det 27 nedlagda deponier, som delvis inventerades* i mitten av 1980-talet. Fyra deponier klassades i riskklass 2: Sopstation Busjövägen, Lycksele; Kristinebergs soptipp; Rusksele byatipp och Örträsk soptipp. Sammanställning över nedlagda deponier redovisas på karta, se sidan 8. *Upplagen klassificerades i fyra riskklasser enl. Naturvårdsverkets rapport 3857: 1. Mycket stor risk Efterbehandling eller andra skyddsåtgärder behövs 2. Stor risk Skyddsåtgärder kan behövas 3. Måttlig risk Upplag där relativt enkla åtgärder behövs 4. Liten risk Åtgärder bedöms inte nödvändiga

9 Avfallshanteringen i Lycksele idag Organisation Avfallshanteringen i Lycksele kommun ligger under tekniska nämnden. Renhållningsorganisationen är en del av tekniska förvaltningens ansvar. Vem har ansvaret. Kommunens renhållningsskyldighet, beskrivs i Miljöbalken och den till balken kopplade renhållningsförordningen. Skyldigheten omfattar insamling och slutligt omhändertagande av hushållsavfall samt ansvar för att hushållens farliga avfall samlas in och transporteras till godkänd destruktionsanläggning. Kommunen har dessutom ansvar för tillsyn och planering i avfallsfrågor enligt lagen. Kommunen ska, enligt lagtexten, upprätta en renhållningsordning med föreskrifter samt en avfallsplan. Industrier och andra verksamheter har ansvar för ett riktigt omhändertagande av de avfall som uppkommer i den egna verksamheten. Producenterna har ansvar för insamling, bortforsling och återvinning för de produkter som omfattas av förordningarna om producentansvar. Producenterna har även skyldighet att informera, enligt förordningarna. Från och med 1 juli 2001 införs producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Kommunerna kommer att ansvara för insamling samt transport till insamlingsplats. Producenterna ansvarar för att avfallet transporteras bort och omhändertas vid godkänd anläggning. Vem är producent? Jo, den som yrkesmässigt tillverkar, importerar, fyller och/eller säljer en vara, enligt förordningarna om producentansvar.

10 Behandling av avfall Förbränning Brännbara fraktioner från Lycksele kommun transporteras till Umeå Energis avfallsförbränningsanläggning i Umeå. Vid anläggningen återvinns avfallet som fjärrvärme för Umeå tätort samt för produktion av elektricitet. Deponering I Lycksele finns en kommunal deponianläggning ca 6 km från Lycksele tätort. Vid anläggningen deponeras grovavfall från hushåll och industri, aska från förbränningsanläggning samt asbest. Vid deponin har kommunen källsorteringsfickor för sorterade avfallsslag och sortering av olika återvinningsbara avfallsfraktioner. Mellanlagring Vid deponin mellanlagras flera olika avfallsfraktioner för att effektivisera transporterna till behandling. Kompostering På deponin sker även kompostering av avfall; slam, hästgödsel, bark och trädgårdsavfall. Pelletering Vid reningsverket i Lycksele tätort tillverkas pellets i en nybyggd världsunik pelleteringsanläggning. Pellets tillverkas av slam från avloppsreningsverket och aska från värmeverket. Sortering Återvinningscentraler, ÅVC Kommunen har idag två, väl fungerande återvinningscentraler; en i Kristineberg och en vid deponin i Lycksele tätort. Kommunen planerar även att upprätta en återvinningscentral i Östra Örträsk. Återvinningsstationer, ÅVS I kommunen finns 15 återvinningsstationer för insamling av förpackningsmaterial med producentmaterial, d v s returpapper returkartong glas (färgat/ofärgat) plast (hård/mjuk) metall batterier

11 PRODUCENTANSVAR I förordningarna om producentansvar har riksdagen beslutat i vilken omfattning de olika produkterna ska samlas in. Det är vårt gemensamma ansvar att insamlingen av förpackningar når målen. Genom att vi källsorterar, d v s sorterar vårt avfall i olika materialslag i hemmet, och att vi lämnar det sorterade avfallet i det insamlingssystem som byggts upp, samt returflaskor och returburkar tillbaka till butiken. I Lycksele har insamlingen av återvinningsbara produkter från hushållen ökat under de senaste åren. VAD HÄNDER EFTER SORTERING? Returpapper Produkt Insamlingsmål Fr o m 1/1 1997 fr o m 1/7 2001 i vikt-% i vikt-% Metallförpackningar (förutom returburkar) 50 % 70 % Papp-, pappers- och kartongförpackningar 30 % 70 % Glasförpackningar (förutom returglas) 70 % 70 % Plastförpackningar (förutom PET-flaskor) 30 % 70 % Wellpapp 65 % 65 % Returburkar av aluminium 90 % 90 % PET-flaskor 90 % 90 % Råförpackningar 70 % Övriga förpackningar 30 % Returglas, öl & läsk 95 % Returglas, vin & sprit 90 % Returpapper, tidningar och kataloger 75 % (senast år 2000) Däck 60 % 80 % (senast år 1999) Tidningar och journaler grovsorteras och mellanlagras hos IL Recycling AB i Holmsund. En del tidningar återvinns i SCA Packagings anläggning i Obbola. En del tidningspapper transporteras även vidare till bl a Hyltebruk i Halland för återvinning. Wellpapp Insamlade förpackningar av wellpapp sorteras och mellanlagras hos IL Recycling AB i Holmsund och återvinns vid linertillverkning vid SCA Packagings anläggning i Obbola. Kartong och pappförpackningar sorteras och transporteras sedan antingen till Fiskeby Board i Norrköping där kartongen återvinns som täckmaterial på gipsskivor eller till Örebro kartongbruk för tillverkning av nya kartonger.

12 Glas Insamlade glasförpackningar mellanlagras på Lycksele deponeringsanläggning och vidaretransporteras av Svensk Glasåtervinning för krossning och beredning vid svensk Glasåtervinning AB:s anläggning i Hammars Bruk utanför Askersund. I Limmared blir det ofärgade glaset nya glasförpackningar och i Moss, Norge, återvinns det färgade glaset vid tillverkning av isolermaterial, s k glasull. Plast Förpackningar av mjuk o hårdplast samlas in och mellanlagras vid IL Recycling AB i Holmsund. Hårdplasten transporteras vidare för sortering och återvinning bland annat till Strömsbruk och Västerås. Mjukplasten som samlas in går antingen till förbränning eller till återvinning ibland annat Arvika. Metallförpackningar Förpackningar av metall transporteras till IL Recycling AB i Holmsund för mellanlagring. Återvinning av plåtburkar sker vid smältverk i Hallstahammar och aluminiumförpackningar återvinns i Finspång. Däck Däck utan fälg kan lämnas på särskild plats vid kommunens återvinningscentraler. De flesta däcken klipps och levereras till förbränning i Kiruna eller Umeå. Ett antal däck regummeras och återvinns till nya däck. Elektronikavfall Från 2001-07-01 gäller nya lagar på producentansvar för elektronik-skrot. Lag 1 (renhållningsförordningen 21 25) Lag 2 (förordning om producentansvar, SFS 2000:208) Producentansvaret omfattar inte alla el-produkter som företagskunder och motsvarande använder. IT-produkter, Elektronikavfall telekom- och kontorsutrustning ingår liksom ljuskällor och armaturer samt medicinskteknisk och laboratorieutrustning. Däremot ingår inte tillverkningsutrustning (annat än elektriska handverktyg), transportutrustning eller fordon. Inte heller ingår utrustning avsedd för fast installation för uppvärmning, kylning eller ventilation av byggnader. Mottagningsstation finns i Kristineberg, Örträsk (fr o m våren 2002) och Lycksele deponeringsanläggning.

14 HUSHÅLLSAVFALL Definition Avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig inom en lokal eller anläggning. Lokaler eller anläggningar, vid vilka avfall jämförliga med hushållsavfall uppkommer, kan vara; industrier, affärsrörelser, personalmatsalar, restauranger, skolor, järnvägsstationer, samlingslokaler, fritidsanläggningar, sjukhus och andra vårdinrättningar. Till gruppen hushållsavfall och därmed jämförligt avfall räknas t ex: pappersavfall, köksavfall, husgeråd och mindre skrymmande trädgårdsavfall, skrymmande avfall (grovavfall) såsom utrangerade möbler etc samt grövre trädgårdsavfall och latrin. Fakta Uppföljning av tidigare mål Den totala mängden avfall som deponerats i Lycksele har minskat till följd av en ökad källsortering och återvinning av avfall, enligt kommunens ambition från 1994. Den manuella hanteringen av avfallet minskade i och med att kärlhämtning infördes 1998/99 samt att nya fordon inköptes. Effekten har blivit en bättre arbetsmiljö för varje medarbetare. Kommunens mål att återvinna 25 % av hushållsavfallet fram till år 2000 blev delvis inaktuellt i och med förordningarna om producentansvar som kom 1994/95. Ansvaret för återvinning lades över på producenterna och insamlingsmål för olika avfallsslag skrevs in i den svenska lagstiftningen. År 1993 införde Lycksele som första kommun i Västerbotten färgseparerad insamling av glasförpackningar. Vid återvinningscentralen på deponin i Lycksele kan avfallslämnare sortera avfallet i olika fack. Verksamheten har vuxit alltsedan starten år 1993.

15 Renhållningstaxa I Lycksele är taxan för hushållens avfall indelad i en grundavgift, hämtningsavgift och behandlingsavgift. Grundavgiften ska täcka kostnader för omhändertagande av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Den ska också täcka kostnaden för skötsel av kommunens avfallsanläggningar samt efterbehandling av deponier m m. Hämtningsavgiften ska täcka kostnaderna för insamling och förvaring av avfallet och behandlingsavgiften ska täcka våra kostnader för behandling av avfallet t ex förbränningsavgift och destruktionskostnader. Renhållningstaxan fungerar som ett ekonomiskt styrmedel för att öka sortering och återvinning. 1995 införde vi en differentierad taxa med lägre avgifter för hushåll som komposterar. Insamling Insamlingen av hushållsavfallet sker i egen regi. Hämtningsintervall m m beskrivs närmare i kommunens renhållningsordning. I Lycksele har mängden hushållsavfall minskat med närmare 20 % under den senaste 10- årsperioden till följd av ökad utsortering av återvinningsbara avfallsfraktioner. Från och med 1/1 2000 transporteras hushållsavfallet och utsorterat industriavfall till förbränning i Umeå.

Insamlade mängder till återvinning i Lycksele kommun 16

17 Kommunens inriktning Avfallshantering Avfallshanteringen är en verksamhet som ska vara självbärande, d v s helt finansierad genom taxor och avgifter. Vi ska minska mängden hushållsavfall till förbränning genom ökad återvinning. Kommunen ska uppmuntra till kompostering av avfall och källsortering av förpackningar m m genom differentiering av taxan. Den som har lite avfall får en lägre avgift. Vid planering av nya bostadsområden ska möjlighet till sortering och kompostering av trädgårdsavfall finnas. Kommunala daghem, skolor och serviceboende ska aktivt uppmuntras att källsortera och kompostera. Information till skolor och daghem ska ske kontinuerligt. En kontinuerlig fortbildning för personal som arbetar inom renhållningsverksamhet är också en viktig arbetsmiljöfråga. Kommunen planerar att upprätta en återvinningscentral på Lycksele deponianläggning. Kommunen planerar att upprätta en återvinningscentral i Östra Örträsk. Nedlagda deponier De deponier som klassificerats i riskklass 2 ska undersökas med avseende på utläckage till vatten. Producentansvar Kommunens renhållningsorganisation kommer att verka för utökat ansvar för insamling av returpapper, returkartong och bibehålla avtalet med glasinsamling i kommunen, genom avtal med producentbolagen. Invånare ska på ett enkelt sätt kunna lämna ifrån sig utsorterat material i vackra återvinningsstationer utan att transporterna ökar. Företag ska ha möjlighet att kunna lämna ifrån sig utsorterat material på kommunens återvinningscentraler. Återvinningsstationerna ska skötas väl och inte orsaka olägenhet.

18 PARK- OCH TRÄDGÅRDSAVFALL Definition I huvudsak vegetabiliskt avfall från normal skötsel av parkoch större trädgårdsanläggningar etc. Fakta Uppföljning av tidigare mål Storkomposten på deponeringsanläggningen i Lycksele har varit i drift sedan år 1992. Där komposteras park- och trädgårdsavfall från kommunens anläggningar tillsammans med insamlat trädgårdsavfall från hushåll. Dessutom komposteras slam från avloppsreningsverket tillsammans med hästgödsel och bark från sågen. Nuvarande förhållanden Denna avfallsfraktion uppkommer runt om i kommunen inte minst vid kommunens egna parker och anläggningar. Många hushåll hanterar detta avfall själva på den egna tomten genom bland annat kompostering. Hämtning av trädgårdsavfall sker två gånger per år (vår och höst) vid fastigheter i Lycksele tätort. Det park- och trädgårdsavfall som förs till deponin komposteras på anläggningen. Komposten används till jordförbättring vid kommunens anläggningar samt som täckmassor på deponin. Kommunens inriktning Park- och trädgårdsavfall ska inte deponeras. Nuvarande insamling och kompostering av park- och trädgårdsavfall skall fortsätta. Komposteringsförsök med trädgårdsavfall, gödsel och slam på Lycksele deponi ska fortsätta och om behov finns utökas. Kommunen ska öka informationen om trädgårdskompostering. På sikt kommer storkomposter att anläggas vid återvinningscentralerna.

19 BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL Definition Avfall från nyproduktion, d v s byggnads- och anläggningsverksamhet, samt avfall från rivningsverksamhet. Begreppet omfattar även avfall från renoveringar och tillbyggnadsverksamhet samt jord- och schaktmassor. Fakta Sortering vid byggarbetsplatser har blivit allt vanligare och material som går att återanvända tas till vara. Det har även blivit vanligare med så kallad selektiv rivning som innebär att man tar till vara olika material direkt i samband med rivning av en byggnad. Man plockar ner husen bit för bit. Fortfarande deponeras stora delar av bygg- och rivningsavfallet som uppkommer. År 2000 deponerades ca 16 ton bygg- och rivningsavfall i Lycksele kommun. Från och med 1/1 2002 ska brännbart avfall sorteras ut enligt renhållningsförordningen (SFS 1998:902). Sortering Rent trä ur t ex bygg- och rivavfall sorteras ut och mellanlagras vid deponeringsanläggningen i Lycksele. Med jämna mellanrum flisas avfallet av entreprenör som dessutom fraktar det flisade materialet till lämplig fastbränslepanna. Förorenat bygg- och rivavfall samt andra brännbara material som sorteras ut transporteras till avfallsförbränning i Umeå. Kommunens inriktning Differentiering av taxan kommer att uppmuntra till ökad sortering och kompostering. Kommunen ska föregå med gott exempel genom att bedriva selektiv rivning samt sortering vid byggarbetsplatser i projekt som drivs i kommunal regi. Kommunen ska öka informationen till företag inom bygg- och rivningsbranschen om möjligheterna till källsortering.

20 AVFALL FRÅN ENERGIUTVINNING Definition Slagg, askor och andra rökgasreningsprodukter från koleldning, avfallsförbränning, ved-, flis- och torveldning samt oljeeldning. Fakta Under år 2000 uppkom det ca 730 ton bioaska som restprodukt från förbränningen i Skellefteå Kraft AB:s fjärrvärmeanläggning vid Lycksele tätort. Askan deponerades vid deponianläggningen i Lycksele. Det uppkommer även mindre mängder aska från hushållens värmepannor som deponeras på deponin i Lycksele. I Lycksele slutförs under våren 2001 uppbyggnad av en anläggning för pelletering av bioaska tillsammans med slam från det kommunala avloppsreningsverket. Tillverkade pellets ska sedan kunna spridas som gödning i skogsbruket. Hanteringen är unik i sitt slag och kommer att tas i drift under år 2001. Kommunens inriktning Försök med återföring av flygaska från fastbränsleeldning till skogsmark ska genomföras under planeringsperioden. Utvärdering av försöken ska påbörjas. Anläggningen för slam-aska-pelletering ska starta och återföring av pellets till skogsmark ska påbörjas. Mängden deponerad aska år 2004 ska ha minska med 75 % jämfört med år 2000. Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten Definition Slam, rens och sand från kommunala avloppsreningsverk samt slam från enskilda brunnar Fakta Hanteringen av avloppsslam i Lycksele fram till december 2000 innebar att materialet komposterades tillsammans med gödsel och bark på deponeringsanläggningen i Lycksele. Den tillverkade komposten används som anläggningsjord till parkytor samt som täckmassor vid deponin.

21 Vid deponin i Lycksele komposterades under år 2000 ca 1 540 ton avvattnat slam (torrsubstanshalt, TS-halt, 21 %) från reningsverket i centralorten. 203 ton slam med en TS-halt på 2-3 % avvattnades i slamlaguner på anläggningen. Uppbyggnad av en pelleteringsanläggning där slam från avloppsreningsverket ska pelleteras tillsammans med bioaska från fjärrvärmeverket kommer att slutföras under våren år 2001. Anläggningen är världsunik. Pelleteringen medför att det blir lättare att hantera slammet och därmed lättare att sprida i jord- och skogsbruk. Analyser av slammet från Lycksele visar att halterna tungmetaller och förorenande ämnen ligger långt under Naturvårdsverkets gränsvärden och rekommendationer. Kommunens inriktning Anläggningen för slam-aska-pelletering ska starta och återföring av pellets till skogsmark ska påbörjas. Utvärdering av försöken ska påbörjas under planeringsperioden.

22 BRANSCHSPECIFIKT INDUSTRIAVFALL Definition Fast och flytande avfall som uppkommer som en direkt följd av verksamheten, d v s processavfall, spill och kassation, dock ej specialavfall. Till gruppen räknas förutom avfall från industrier även avfall från följande verksamheter: Jord- och skogsbruk, partihandel, varuhandel och varuförmedling, offentlig förvaltning och andra tjänster. Fakta Kommunen har inte hanteringsansvar för det branschspecifika industriavfallet. Uppgifter om mängder och hantering har hämtats från företagens miljörapporter. Inventeringen har inte varit heltäckande, men ger en överblick över flödet av restprodukter. Under år 2000 mottogs ca 2 180 ton branschspecifikt industriavfall vid deponin i Lycksele, varav ca 720 ton komposterades och ca 70 ton återvanns på annat sätt. Sortering av avfallet har delvis utförts vid deponin. Från och med 1/1 2002 skall brännbara fraktioner sorteras, enligt SFS 1998:902. Insamling Insamling av avfall från industrier och företag är inte kommunens ansvar. Olika verksamheter kan själva bestämma vilken entreprenör man vill anlita eller om de vill transportera sitt avfall själv. Mot särskild taxa kan verksamheter även anlita kommunens renhållningsorganisation för insamling. Kommunens inriktning På sikt kommer allt avfall att sorteras innan det deponeras. Kommunen kommer att informera och uppmuntra industrier och verksamheter att sortera vid källan. Sorteringen kommer att styras genom differentiering av taxan genom att det blir dyrare att lämna osorterat än sorterat avfall till deponin i Lycksele. Kommunen ska upprätta en bättre kontroll av dessa avfallsflöden till deponi. Registreringen av avfall som lämnas vid deponianläggningen ska förbättras.

23 ICKE BRANSCHSPECIFIKT INDUSTRIAVFALL Definition Fast och flytande avfall som ej uppkommer som en direkt följd av verksamheten och som ej kan hänföras till någon av de övriga angivna huvudgrupperna. Till gruppen hör således främst kasserade förpackningar, emballage etc. Fakta Förpackningar och emballage som uppkommer vid olika företag ska lämnas i producenternas sorteringssystem för återvinning. Behållare för olika förpackningsslag finns vid återvinningscentralen i Kristineberg samt vid deponin i Lycksele. Företag kan även abonnera på hämtning av sorterat material, s k fastighetsnära insamling. Vissa företag har interna system för denna typ av avfall, t ex dagligvaruhandeln som tar balad wellpapp och mjukplast från butikerna som returfrakt när varor levererats. Kommunens inriktning Kommunen ska öka informationen till industrier om möjligheterna till ökad källsortering och kompostering av avfall. Förpackningar och emballage från företag ska inte deponeras utan avfallet ska i så stor utsträckning som möjligt sorteras för återvinning. Sorteringen kommer att styras genom differentiering av taxan genom att det blir dyrare att lämna osorterat än sorterat avfall till deponin i Lycksele. Kommunens renhållningsorganisation kommer att ta mer ansvar för insamling av dessa fraktioner genom avtal med producenternas materialbolag.

24 AVFALL FRÅN UTVINNING AV MINERALISKA PRODUKTER Definition Avfall från brytning och utvinning av malm, mineraler, kol, torv, råpetroleum, naturgas etc. Till gruppen räknas även avfall från anrikning och sintring av malm och mineraler. Fakta I Kristineberg ligger en av Sveriges djupaste gruvor med malmbrytning ca 1 000 meter under markytan. Gruvan startade år 1940 och är den äldsta gruvan i Bolidenområdet. Här bryter man malm som är rik på koppar, guld, silver och zink. Anrikningsverket i Kristineberg avslutade sin verksamhet för några år sedan och efterbehandling av sandmagasin och dammar inom området har påbörjats. Vid gruvbrytningen uppkom stora mängder gråberg som antingen deponeras eller används som återfyllnad i gruvan. Boliden har en egen deponi för avfallet som uppkommer vid gruvverksamheten i Kristineberg. Under år 1999 deponerades ca 78 000 ton gråberg ovan jord. Vid efterbehandling av gruvområdet kommer stora delar av gråbergsupplagen att användas till återfyllnad av schakter och gruvhål. Kommunens inriktning Kommunen har inte ansvar för den här typen avfall, men kommer vid behov att medverka till att hanteringen sker på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt.

25 FARLIGT AVFALL Definition Omfattar det som tidigare kallades miljöfarligt avfall och annat specialavfall. I Förordningen om farligt avfall (SNF 1996:971) finns förteckningen över de avfallsslag som betecknas som farligt avfall. Fakta Uppföljning av tidigare mål Insamling av farliga ämnen prioriterades högt i den tidigare avfallsplanen. Investeringar i en miljöstation och två miljöcontainer har genomförts enligt planerna. Mängden farligt avfall som samlas in för destruktion har stadigt ökat under de senaste åren. Nuvarande förhållanden Under år 2000 levererades 58,3 ton kylmöbler för destruktion och återvinning vid Bjästa Återvinning AB, Köpmanholmen. Dessutom skickades 2,9 ton lysrör och kvicksilverlampor från Lycksele till Bjästa för destruktion. Från kommunen skickades cirka 68,5 ton spillolja för destruktion och 4,4 ton oljefilter. Dessutom samlades cirka 19,3 ton övrigt farligt avfall in via kommunens miljöstationer under år 2000. Insamling Farligt avfall ska lämnas in vid kommunens miljöstationer. Företagen ansvarar själva för att det farliga avfallet omhändertas på ett riktigt sätt.

26 Vad händer efter sortering? Farligt avfall från hushåll och mindre företag kan lämnas in vid återvinningscentralerna och mellanlagras där i särskilda utrymmen. Avfallet hämtas av entreprenör för transport till bl a SAKAB:s anläggning i Kumla för godkänd destruktion. Kommunen ansvarar för att kylmöbler innehållande freon hanteras på ett miljömässigt godtagbart sätt. Kylmöbler kan lämnas vid återvinningscentralerna för mellanlagring. Kommunen ombesörjer vidaretransport till Bjästa Återvinning AB för demontering, återvinning och destruktion. Lysrör och kvicksilverlampor samlas in vid återvinningscentralerna. Materialet skickas med jämna mellanrum vidare till Bjästa Återvinning AB där kvicksilvret i ljuskällorna stabiliseras med selen. Materialet transporteras sedan till SAKAB.s anläggning i Kumla för slutförvaring. Elektriska och elektroniska apparater/produkter kommer inom kort att klassas som farligt avfall. Dessa produkter kan lämnas vid återvinningscentralerna i särskilda utrymmen. Kommunen ombesörjer transporter av avfallet till godkänd anläggning för demontering och återvinning. Stor del av ädelmetallerna i dessa produkter återvinns vid Rönnskärsverken utanför Skellefteå. Denna typ av avfall kommer att omfattas av producentansvar. Kommunens inriktning Farligt avfall från hushållen ska samlas in. Kunskap och medvetenhet om hur hushåll och företag kan minska mängden farligt avfall ska ökas. Mängden producerat farligt avfall ska minskas genom förbättrad information om utbytesprincipen. Kommunen ska underlätta för hushållen att lämna sitt farliga avfall genom årliga insamlingar. Miljö- och byggnadsförvaltningen ska i samarbete med renhållningen genomföra riktad tillsyn hos företag för att minska mängden och få en effektivare insamling av avfall. Hantering av riskavfall från hemtjänsten och kommunens gruppboende ska ses över. Verksamheter och industrier ansvarar för att det egna avfallet hanteras på ett riktigt sätt.

27 HANDLINGSPROGRAM Här följer konkreta åtgärder som planeras att utföras i Lycksele kommun under de närmaste fyra åren. Information Riktad information till hushåll, skolor samt företag och näringsidkare angående förändringar inom avfallshanteringen. Informationen ska spridas fortlöpande under hela planperioden inför varje ny förändring som sker. Informationen ska tas fram i samarbete med miljö- och byggnadsförvaltningen. Utbildning Utbildning kring lagar och förordningar som berör avfallsområdet ska hållas fortlöpande under hela planperioden. Utbildningen ska först och främst vara riktad till personalen vid kommunens serviceenhet. Källsortering Sorteringen av avfallet från företag och näringsidkare måste öka med tanke på kommande förbud mot deponering av brännbart avfall. Genom information om källsortering samt differentierad taxa ska företagen uppmuntras till att öka sorteringen av avfall vid den egna verksamheten. Mängden osorterat avfall till deponin ska minskas. Nedlagda deponier Avslutningsåtgärder vid den nedlagda deponin i Örträsk ska vara färdigställt och besiktigat innan juli 2001. Efterkontroll av avslutningsåtgärder samt provtagning måste utföras vid den nedlagda deponin Busjövägen under år 2001. Vid den nedlagda deponin i Kristineberg ska ett efterkontrollprogram upprättas och viss provtagning utföras i samråd med tillsynsmyndigheten. Deponin i Rusksele ska städas och avslutas senast år 2001. Deponin (bilaga 2) En omställningsplan för deponeringsverksamheter ska upprättas senast i juli 2002. Planen ska beskriva förändringar som måste vidtas för att leva upp till kraven i EG:s deponerings direktiv. Insamlingssystem för deponigas är ett krav i den nya lagstiftningen. Genom provpumpning av gas kan mängden gas uppskattas och insamlingssystemen dimensioneras. Provpumpning av gas ska utföras senast 2003.

Delar av deponin (etapp 1) ska avslutas senast år 2004. En ny deponidel (etapp 2) kommer att byggas upp med dräneringssystem och lakvattenuppsamling. En ny tillståndsansökan för deponin ska upprättas senast år 2005. Kontrollprogrammet för deponianläggningen ska revideras senast 2001. Registreringen av inkommande och utgående material måste förbättras. Våganläggning vid deponin ska installeras senast 2001. Det kommande förbudet mot deponering av brännbart avfall medför att sorteringen på anläggningen måste öka. Investering i sorteringsutrustning (grip) ska ske senast 2001. Samarbetsmöjligheter med närliggande kommuner kring nyttjandet av Lycksele deponianläggning ska undersökas. Förhandskontakter ska tas senast år 2002. Farligt avfall En komplettering med ytterligare en miljöbod i Lycksele tätort ska ske senast 2002. Informationskampanj kring farligt avfall samt insamling i mobil miljöstation i Lycksele, Kristineberg och Örträsk ska ske årligen. Återvinningscentraler På Lycksele deponianläggning ska en återvinningscentral ställas i ordning under år 2001. I Örträsk ska en återvinningscentral ställas i ordning under år 2001. Återvinningscentralen kommer att vara bemannad under öppethållandetiderna. 28