Bullerdömpning av arkskörmaskiner

mot buller inom cellulosa- och pappersi ndustri n Nr 43 Bullerdömpning av arkskörmaskiner Praktikfall från Papyrus AB, Mölndal Underlaget till detta Meddelande är utarbetat vid Ingemansson Akustik, Göteborg av Peter Bengtson och Lars Landström. Fig l Vy över modern arkskärmaski n Pappersi ndust r ins Arbetsmi ljörå d c/o Sve r iges Skogsindustriförbund S. Blasieholmshamnen 4 A 111 48 STOCKHOLM Te l : 08/762 60 00

2. När Bullergruppen startade sin verksamhet 1965 prioriterades arbetet efter de enkätundersökningar och bullerinventeringar som utförts. Härvid framkom att de högsta ljudnivåerna fanns i vedhanteringen, massatillverkningen och pappersmaskinsalarna. Däremot var ljudnivåerna betydligt lägre på converteringsoch färdiggörningssidan. Personalens upplevda besvär stämde väl överens med de uppmätta ljudnivåerna. Senare års utveckling av maskiner med allt högre kapacitet har medfört att bullerproblemen blivit markanta också i de sistnämnda lokaltyperna. Jämfört med de "glesbefolkade" pappersmaskinsalarna, där de största bullerbekämpningsinsatserna hittills genomförts, har således behov av åtgärder också i de mer personalsnåla arkhanteringsavdelningarna uppstått. Bullergruppen beslutade därför att utarbeta bullerdämpande åtgärder för arkskärmaskiner - dels för befintliga maskiner, dels för framtida nykonstruktioner. För mätningar och praktiska prov krävdes ett referensföretag, som var villigt att ställa maskintid och verkstadsresurser till Bullergruppens förfogande. Papyrus AB i Mölndal erbjöd sig härvid att ställa önskvärda resurser till förfogande. Det här redovisade praktikfallet har således genomförts vid Papyrus, där skyddsingenjör Karl-Erik Tollgert varit företagets kontaktman med Bullergruppen. Utredningsarbetet har utförts av Ingemansson Akustik, Göteborg.

3. Sax med snedställda skär ger lägsta liudalstring Innan vi presenterar vilka åtgärder som kan vidtas, måste vi poängtera att olika fabrikat har olika förutsättningar att nå låg ljudutstrålning. Den principiellt största skillnaden mellan fabrikaten är saxens utformning. I Arbetarskyddsfondens bok "Bullerbekämpning - Principer och tillämpningar", illustreras bl a ljudets beteende och orsaken till ljuda1stringen med nedanstående figur. Exempel I en konongmasj..in kapas pappret med en huggknir. Knii"en måm' hugga myckf'f snabbt med siar kraft for alf sniffet skall bli vinke/räff mol banan. Bullret b/u stark/. tryckluhskol, kartongbooo Åtgärd Med en kni\" som löper över banan kon pappret skörds med en lilen kraf, under längre rid. Eliersom pappersbanan rö, sig framöt mås/e kn;l'('n Nipa snmjör alf snittet skall bli v;nkelröu. Kapningen sker näs/an ljudlös!. snedstoiid löpbono kor1ongbono Fig 2 Princip - ljudalstrin~smekanism Man kan bullermässigt jämföra de olika saxsystemen enligt samma princip.

4. I saxsystem med fast underskär och roterande rakt överskä r, skärs (huggs) arken av med stor kraft under kort tid. Detta system ger högt buller. Det från ljudsynpunkt bästa sättet att skära arken är att nytt ja snedställda över- och underskär - i princip enligt fig 2. Man erhåller då ett "saxklipp där kraften blir liten och dessutom fördelad i tiden. Detta medför att man får ett bättre snitt som dessutom är mycket tyst. _.+.- Snedställt skär Rakt skär Fig 3 Exemp el på "tyst" resp "bullrigt" saxklipp Jagenberg har sedan många år tillämpat principen med snedställt skär. Numera kan samtliga tillverkare erbjuda maskiner med denna typ av lösning. Skillnaden i ljudnivå mellan de olika saxtyperna är ca la db(a).

5. Var alstras bullret? Arkskärmaskinerna är så byggda att i stort sett alla komponenter i maskinen utstrålar buller. En schematisk illustration av ljudutstrålningen från en arkskärmaskin framgår av figur 4. Följande bullerställen har lokaliserats i maskinen (Se figur 4) l. Vid tvärskärning av kartongen alstras buller. Ljudalstringen är beroende av saxutformning. 2. I skärpartiets växellåda och PIV-variator alstras buller som utstrålas som stomljud från växelhushöljena. 3. Elmotorn bullrar. 4. De bärande sidoplåtarna utstrålar stomljud som härrör dels från skärpartiet, dels alstras i ledvalsarnas lager. 5. Dammsugningsutrustningen bullrar men ljudet varierar kraftigt beroende av utförande. 6. Ljud alstras vid överlappningsstationens vakuumlåda. 7. Ventiler för maskinens luftförsörjning kan också utstråla kraftigt buller. Ovannämnda bullerkällor samt buller från tillsatsutrustning - blåsmaskiner, fläktar och hydraulaggregat - visar att arkskärutrustning är en komplicerad ljudkälla. Den är dessutom svår att angripa. Fig 4 Bullerkällor i mask inen. Siffrorna hänvisar till ovanstående text

6. Val av provmaskin Bullergruppen beslutade att åtgärder skulle vidtas på en arkskärmaskin av fabrikat Jagenberg eftersom detta fabrikat idag är vanligast i Sverige. Papyrus valde "Klipp 1", som är en Jagenberg, typ Synchro AS 16, avsedd för kartong. Denna maskin, som är tillverkad 1976, saknar pneumatiska reglersystem (blåsmaskiner) och har heller ingen vakuumlåda vid överlappningsstationen. Fastställande av målsättning för bullerdämpning av maskinen För att nå optimal bullerdämpning på maskinen måste en målsättning för arbetet fastställas. I målsättningen skall ingå myndigheternas krav och rekommendationer samt hänsyn till personalens önskemål, vilka skall tillmötesgås så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt. En tyst maskin är både säkrare att arbeta vid och är mindre tröttande än en bullrande. Sedan en provisorisk inbyggnad av skärpartiet gjorts konstaterades så god effekt, att omgivande bullerkällor kom att dominera ljudnivån. Med detta som grund bestämdes att målsättningen för projektet skulle vara 80 db(a) vid operatörsplats om samtl iga planerade åtgärder konsekvent kunde genomföras. Som ett minimikrav fastställdes dock hörselskaderiskgränsen 85 db(a). Referenshastigheten på maskinen var 250 m/min. Odämpad var nivån 91 db(a) på operatörsplatsen. Kartläggning av ljudutstrålningen För att få en uppfattning om ljudutstrålningen från maskinens olika del ytor utfördes bullermätningar under olika driftsbetingelser. Genom att parallellt med luftljudsmätningarna göra vibrationsmätningar på olika delytor kan man kartlägga den relativa ljudutstrålningen från olika del ytor.

I 7. / Fig 5 Vibrationsmätningarna med accelerometer registreras på bandspelare och analyseras i laboratorium I slutet av Meddelandet redovisas mätresultaten från luftljudsmätningarna runt maskinen. Ljudnivåerna varierade mellan 87-93 db(a) på l m avstånd runt maskinen vid hastigheten 250 m/min. Med utgång från vibrationsmätningarna har ljudutstrålningen från olika delytor på klippartiet beräknats - också detta vid produktionshastigheten 250 m/min. Beräkningen visar att det är liten skillnad i ljudutstrålning från partiets olika del ytor - något som var att vänta då alla ytor är stumt sammanfogade med svets- eller ' bultförband. De sammanlagda ljudbidragen från alla del ytor visar att stomljudet från stativytor dominerar ljudnivån i flera mätpunkter.

8. Praktiska försök Total inbyggnad av skörpartiet Vibrationsmätningarna visade att den hög s ta ljudutstrålningen kom från skärpartiet men att ock så sidoplåtarna i framdragnings- och slus s partiet utstrålade högt s toml j ud. För att prak tiskt konstatera hur stor del av ljudut strålningen s om härrör från själva saxpartiet gjorde s en provisorisk inbyggnad, Se fig 6. Fig 6 Provisorisk inbyggnad med 100 mm miner alull, vol ymvikt 150 kg/ m 3 Genom denna åtgärd sjönk ljudnivån vid operatörsplats med 5 db(a). Intill det inbyggda skärpartiet blev den bullerdämpande effekten något större, vilket styrker den teoretiska beräkningen att betydande buller uts trålar oc kså från övriga delar av maskinen.

9 Dämpning av montageluckor Samtliga montage- och serviceluckor är utförda i plåt och utstrålar stom1jud. Då en tilläggsisolering av luckorna skulle medföra problem vid service, återstår två möj1 igheter. 1. Att skilja luckorna från maskinstativet så att de inte vibrerar. 2. Att utföra luckorna i material som är svårt att sätta i svängning och därmed utstrålar mindre ljud. Att vibrationsisolera luckorna har visat sig såväl akustiskt som praktiskt svårt - speciellt på oljebemängda ställen. För att konstatera vilken effekt som skulle erhållas genom olika dämpmetoder utfördes praktiska försök på den 5 mm tjocka plåtluckan vid formatstyrningen. För att prova tre praktiskt möjliga konstruktioner tillverkades en mätlåda över växel huset en1 igt figur 7 på sid 10. Samtliga provade konstruktioner bygger på att luckan är tillverkad i plåt. Följande konstruktioner har provats: Befintlig plåt 5 mm Metod 1 ref yta Dämpning db(a) MPM-p1åt 2,0/0,1/2,0 från Antiphon AB, Stockholm Metod 2 5 mm plåt + 0,5 mm dämp1im + 2 mm plåt Dämp1im fabr Jafa. Försäljs av SVEDAC, Göteborg Metod 3-6 db(a) - 5 db(a) Tilläggsisolering med 40 mm skumplast + ) 0,7 mm plåt vibrationsisolerad från stativ - 10 db(a)* Mätresultaten visar att Metod 3 är den klart bästa 1ösnirgen. Eftersom denna lösning samtidigt innebär en oönskad värmeisolering, måste hänsyn tas till detta i konstruktionsarbetet. *) Beräknat värde efter omräkning från vibrationsmätningar

l O - Polyeterskunplast 3 3~ k~/2n eller likvtirdie minera::'ull / fönstert,:it ~"i""'i '" 500 Ilikrofonh:ll lnin 0125 mm Fig 7 Mätlåda

11. Åtgärder Genomgång av tänkbara lösningar med personalen Vid analys av mätningarna framkom att drivutrustning inklusive kuggremmar utstrålade dominerande luftljud. Stomljudet i saxpartiet alstras i första hand i kugghjulssystemet som reglerar knivvalsarnas rotation. Vibrationerna i kugghjulen överförs som stomljud från växellåda till maskinstativ och luckor. Teoretiskt kan maskinen omkonstrueras så att lägre ljuda1string erhålles. I slutet av Meddelandet redovisas några möjligheter. Vid genomgång med driftspersonal och tekniker på Papyrus konstaterades dock att ombyggnad av maskinen ej var praktisk möjlig utan dämpningen skulle ske genom tilläggsåtgärder. Atgärderna skulle inte få medföra några praktiska eller ergonomiska besvär för dem som arbetade vid maskinen. Inte heller skulle inbyggnaden få hindra erforderlig värmeavgång ur maskinen. Bullerdämpande åtgärder på saxpartiet Nedan görs en genomgång av samtliga bullerdämpande åtgärder som föreslagits på maskinen vid Papyrus. Atgärderna är sammanställda på ritning H-SOZ8-1S. Växellåda - lormatreglering Samtliga växellådsytor, som inte är demonterbara, har tilläggsisolerats med en konstruktion enligt Metod 3, sid 9. Kontrollfönstret för olja över maskinen har gjorts mindre och monterats utanför tilläggsisoleringen, se ritn. H-SOZ8-18 o. ZO. Vibrationsdämpare har monterats för att hindra tilläggsisoleringens ytterplåt från stum kontakt med maskinen. Ytterplåten har tillverkats i en enhet och vibrationsisolerats i flera riktningar för erhållande av maximal stabilitet. Färdig lösning se figur 8, sid lz.

l 2. Fig 8 Tilläggsisolerad växellåda - lösa luckor i dämpad plåt För att praktiskt dämpa den växellådsyta som ansluter till framdragningspartiet monterades en ljuddämpad låda enligt ritning H-S028-23. Lådan tillverkades lätt demonterbar för åtkomst av el skåpet och utformades som ett trappsteg för uppstigning på maskinen. Den S mm tjocka luckan till formatregleringen dämpades med MPM-plåt (Metod 1). På foto, figur 9 sid 13, framgår de åtgärder som praktiskt utförts.

l 3 --... '-1... - Fig 9 Ljuddämpande låda s om samtidigt fungerar som trappsteg Lucka över knivvalsarna Viss ljudutstrålning sker från knivvalsarna vid själva klippet - speciellt när överföringsplåten direkt efter klippet är fel inställ d. Hög stomljudsutbredning sker också från växellådornas insidor samt från de uppstyvande balkar, som går över knivvalsarna mellan växellådorna. Mellan balkarna finns idag ett skyddsgaller, som inte har någon ljuddämpande effekt, se figur 10, sid 14.

14. För att avskärma samtliga, på föregående sida nämnda ljudkällor, applicerades en lucka mellan och över tvärbalkarna enligt ritning H-5028-2l. Luckan har endast stum kontakt med maskinen vid gångjärns infästningen. En fördel hade varit om vibrationsisolerade gångjärn valts. Av viktskäl delades luckan upp i tre delar, se figur 10, och - då man ville ha möjlighet att gå på luckorna - utfördes de i durkprofilerad aluminiumplåt. Sidoluckorna är försedda med fönster. Fig 10 Ljuddämpande luckor över saxpartiet För att minska ljudspridningen från inmatningsöppningen har en skärm monterats i den tvärgående balken enigt ritning H-5028-19.

l S Kuggremmar på drivsidan Stomljud i stativ och luckor har åtgärdats på samma sätt s om på förarsidan. Mycket kraftigt luftljud alstras dock i kuggremmarna. Detta ljud utstrålas genom kåpan och via läckage. För att dämpa detta bör variatorhuset och kåpan, i största möjliga omfattning, förses med en ljudabsorbent enligt ritning H-S028-30. Den bästa lösningen är naturligtvis att minska ljudalstringen i remmarna. Principer för detta behandlas senare i Meddelandet. Drivutrustningen Elmotorerna under skärpartiet utstrålar relativt lite buller, men den totala ljudutstrålningen från detta utrymme blir ändå hög genom att stomljudsbidrag erhålls från växellådornas insidor. Genom att maskinen är öppen" undertill kan ljud stråla ut i lokalen, se figur 11. Fig 11 Drivutrustningen under maskinen står helt öppet och strålar ljud ut i lokalen

16. En lämplig åtgärd är att skärma skärpartiets undersida enligt ritning H-S028-1S. Problemet är att på befintliga maskiner göra luckorna så lätt demonterbara att de inte försvårar arbetet i maskinen. Bl a följer papper med knivvalsarna in under maskinen och måste där lätt kunna städas undan. Papyrus har inte utfört denna åtgärd på Kl-an. Arkskärmaskiner av andra fabrikat, t ex Bielomatic, har idag inbyggnader under saxen utan att detta ger några praktiska problem. Framdragningspartiet För att hindra operatören från skador på händerna är arkskärmaskinen försedd med ett gallerdurkskydd över framdragningspartiets remmar och valsar, enligt figur 12. Fig 12 Skyddet över framdragningspartiet har utformats ljudabsorberande Bullerutstrålningen från drivutrustningen och insidorna av framdragningspartiets sidoplåtar har dämpats genom att gallret utförts enligt ritning H-S028-2l. Ett fönster av plexiglas ger operatören full kontroll över arkflödet, något den tidigare gallerdurkskonstruktionen inte medgav.

l 7. Framdragningspartiets sidoplåtar Vibrationsmätningar visar att dessa plåtar utstrålar stomljud som i första hand härrör från de kullagerupphängningar som finns i sidoplåtarna. I figur 13, smalbandsanalys, redovisas vibrationerna i plåtytan vid olika drifthastigheter. De toner som uppträder är multipler av antal kulor i lagren. 100 Vibrat ionshastighetsnivå db rel 5.10-8 m/s 1. På lagerhus 2. På sidoplåt ~ I. I ~. II i i I I 5O+-----,-----~----.-----r----.----~----~----_T o 400 800 Hz Fig 13 Smalbandsanalys av vibrationsmätningar på sidoplåt Att söka en permanent lösning på detta bullerproblem erbjuder tre principiella vägar: 1. Att vibrationsisolera lagren från sidoplåtarna 2. Att stomljudsdämpa sidoplåtarna 3. Att minska den strålande ytan (vid t ex nykonstruktion med ramsystem

18. Den första och tredje vägen är i vårt fall inte aktuell, då de kan genomföras endast vid nyko nstruktion. På befintliga maskiner torde åtgärden enligt alt 2 vara den mest realistiska. Tyvärr har inga praktiska försök kunnat utföras men uppskattningsvis kan den maximalt ge 5 db(a) ljudnivåsänkning. Bullerdämpningsresurtaf Som framgår av det ovan sagda har man på Papyrus inte konsekvent genomfört alla åtgärder. Ljudnivåsänkningen varierar mellan 4-8 db(a). Vid referenspunkten på maskinens manöverplats, där personalen normalt vistas, har ljudniv ån sjunkit från 91 db(a) till 85 db(a). Tersbandsanalyser vid referenspunkter och vid skärpartiet på förarsidan framgår av kurvbladen H-502B- 27 och -28. I slutskedet av projektet har diskuterats att montera ett ljudabsorberande tak över maskinen. Detta tak skulle ge 3 db(a) ytterligare sänkning av ljudnivån i referenspunkten. Kostnader Arbetet med att utföra de bullerdämpande åtgärderna har utförts aven lokal plåtslagare. Den totala kostnaden för de utförda åtgärderna har uppgått till 40 tkr (1981). ~ven om en fullständig ljuddämpning, som medför ljudnivåer lägre än 80 db(a ), kostar ca 50 tkr så måste dessa kostnader bedömas som små jämfört med maskinens totalkostnad. Samarbetet med maskinleverantörerna leder förhoppningsvis till att bl a här nämnda lösningar blir standard på denna typ av maskin. Praktiska synpunkter på bullerdämpningsåtgärderna Vid tilläggsisolering av maskinytor är det viktigt att man hela tiden kontrollerar eventuell värmeökning i maskinen. Några värmemätningar har ej utförts i papyrusmaskinen. Ventilationen i saxpartiet stimuleras sannolikt av de roterande saxarna. Men om t ex maskinstativens insidor isoleras, kan det vara befogat att installera särskild mekanisk ventilation.

19. Nykonstruktion av arkskörmaskiner När man köper en ny arkskärmaskin finns redan idag möjligheter att köpa utrustning med olika l judutstrålning. Vi har redan nämnt saxtypens stora betyde l se. Valet av utrustning mellan själva saxpartiet och staplingsbordet är också av betydelse. Oavsett arkskärmaskinens utformning och typ av bearbetat papper, finns idag inte något fabrikat vars maskin i standardutförande klarar 85 db(a) i alla punkter runt den. Uppdelat på maskinkomponenter ges nedan anvisning till vilka åtgärder som kan ge tystare arkskärmaskiner i framtiden. Klippartiet Stomljudsutstrålningen är idag det dominerande bullerproblemet. För att få styvhet i konstruktionen har man stumma förbindelser mellan växellådshöljen och sammanhållande balksystem, vilket ger en stor ljudutstrålande yta. För att minska stomljudsutstrålningen finns alternativa vägar. l. Vibrationsisoleringen i maskinen kan minskas genom att kraftöverföringen sker på annat sätt - större precission i kuggingrepp, annan kuggtyp, direktdrift, kilremmar etc. 2. Minskning av den stomljudsstrålande ytan genom att ytor, som inte direkt har någon uppstyvande funktion, vibrationsisoleras från maskinstativet. 3. Stomljudsstrålande ytor tilläggsisoleras. Maskintillverkarna är i viss mån r edan inne på dessa typer av lösningar. På t ex Jagenbergs modernaste arkskärmaskiner har man försökt att minimera antalet kuggtransmissioner och valt hög tillverkningsnoggrannhet på kugghjulen. Alla luckor i maskinen är dessutom utförda i MPM-plåt. På fig 14, sid 20, vis as ett foto på Jagenbergs modernaste skärparti. Sannolikt är den bästa lö s ningen en kombination av ovannämnda åtgärder.

20. Fig 14 Jagenbergs modernaste klipparti är mera inbyggt än tidigare På figur 15 visas efter vilka principer framtidens skärparti bör vara uppbyggt för att ha låg ljudutstrålning. Denna lösning måste kombineras med en drivutrustning, som har låg ljudutstrålning. Fig 15 l. Maskinstativ i styv konstruktion 2. Växellådskåpor i tunnplåt, vibrationsisolerade från maskinstativet.

21. Kuggremmar Som framgår av Papyrusförsöken utstrålar kuggremmen högt luftljud som dessutom innehåller rena toner. I Papyrusfallet överförs transmissionen med hjälp av dessa kuggremmar. Smalbandsanalyser visar att den karaktäristiska störfrekvensen, till följd av drivelementets ingrepp, klart dominerar utstrålningen. Genom att modifiera drivremmen så, att förstyvningsfjädrarnas flanker ligger med spel mot drivskivorna, uppnås viss bullerdämpning. Detta har ingående redovisats i Arbetsgruppens mot buller inom verkstadsindustrin meddelande nr 11, 1976, som behandlar buller från PIV-variatorer. Framdragningsparti - överlappningsstation~ Man kan konstatera att när det gäller den utrustning som finns från saxpartiet och fram till staplingsbordet är bullerproblemet ofta en fråga om trimning av utrustningen. Bullerproblemen utgörs här av: Stomljud från sidoplåtar samt viss ljudutstrålning från bandtransportörerna Dammsugningsutrustning överlappningsstation Justerplattor vid staplingsbord Tillsatsutrustning Sidoplåtar Ljuddämpning av sidoplåtar har tidigare behandlats. Vid nykonstruktion torde den enklaste lösningen vara att ersätta sidoplåtarna med en ramkonstruktion. Denna konstruktion kan utformas så att dess förmåga att utstråla ljud är begränsad.

22. Dammsugningsutrustning Beroende av om dammsugningen sker före resp efter skärpartiet föreligger två olika bullerproblem. Dammsugning före skärpartiet sker normalt genom att pappersbanan passerar mellan två sugmunstycken, enligt figur 16. Fig 16 Konventionell dammsugningsutrustning med ett munstycke på vardera sidan av pappersbanan. Detta bullerproblem kan lösas enligt konventionella metoder, genom att dammsugningsfläkte~ förses med en ljuddämpare på sugsidan. Fläkten byggs in eller placeras i separat utrymme.

23. Dammsugning efter skärpartiet, när pappersbanan är bruten, sker ofta med en honeycomb vals, enligt figur 17 -_... _- l - t l I 1 o o o o o o - 3 Fig 17 Honeycombvals l. Perforerad sugvals 4. Blåsmaskin 2. Suglåda 3. Vakuumpump Genom att denna vals är perforerad och försedd med undertryck erhålls samma bullerproblem som i en sugvals på en pappersmaskin.

24. En smalbandsanalys av bu llret från denna vals visar att man erhåller en ren ton, v~rs frekvens är lika med varvtalet x antal hål rader på dammsugn ingsvalsen. Detta problem iakttogs bl a på de arkskärmaskiner som levererade s till den nya karto ng mas kinen i Skoghallsverken. Se Meddelande nr 40. Här löstes bullerproblemet genom att en skärm monterades över dammsugn ingssta tionen. Lösningen torde vara den mest pra ktiska, för även om de n "tjutande tonen" elimineras så utstrå las ofta hö gt buller från papper som s l år mot sugvalsen (trimningsp rob lem). Överlappningsstation Beroende av vilken typ av papper som hanteras, finns olika överlappningsprinciper. Den säkraste metoden - åtminstone för finpapper - är enli gt leve rantören s k vacuum-stop. Metoden innebär att varje gång ins idan på pappersarket passerar, fångas det av en vacuumlåda. Genom att papperet "slår" mot vakuuml ådan alstras högt buller. Metoden ger ett karaktäristiskt s lagljud, som upplevs tröttande av driftspersonalen. Ljudnivån beror av hur väl systemet justerats. Den mest realistiska lösningen är att, som vid honeycombvalsen, montera en skärm. En från ljudsynpunkt bättre metod är att låta papperet falla av sin egen vikt till stapling på en något lägre placerad gummibandtransportör. Om transportören har något lägre hastighet än slusspartiet, erhålles en överlappning av papperet. Principen framgår av fig 18. Fig 18 "Tyst" överlappningsstation där bandtransportören till höger har lägre hastighet än den till vänster. Mellan banden ä r ca 30 mm nivåski llnad.

25. Rätt justerad ger denna station inget bidrag till den totala ljudnivån runt maskinen. Lösningen finns på den aktuella Papyrusmaskinen. Staplingsbordet För att packa arken snyggt på staplingsbordet nyttjas ebonitplattor som är försedda med vibratorer. Se figur 19. Fig 19 Felaktigt inställda och odämpade plattor vid staplingsbordet ger ofta bullerproblem. Om plattorna ej justeras utgör de ett bullerproblem. Om man på insidan bekläder plattorna med filt el dyl blir justeringstoleransen större.

26. Tillsatsdämpning Till en arkskärmaskin levereras normalt blåsmaskiner, fläktar och hydraulutrustning. Vid nyprojektering bör man se till att denna utrustning ger ljudnivåer som är minst 10 db(a) lägre än ljudnivån runt maskinen. Detta kan uppnås om utrustningen placeras i ett separat utrymme under arkskärmaskinen, t ex enligt figur 20. Fig 20 Bullerrum för arkskärmaskinernas tillsatsutrustning 1. Källarvägg 2. Ljudabsorbent 3. Bullrande utrustning 4. Transportbana för utskott under arkskärmaskinen Fläktar och blåsmaskiner förses med erforderliga ljuddämpare. Om utrustningen måste placeras på maskinsalsgolvet, måste framförallt fläktar och blåsmaskiner bullerdämpas väl.

27. Anvisningar för bullerdömpning av arkskörmaskiner Layout, byggnadsfrågor * * * * Placera maskinen på ett så styvt underlag att vibrationsproblem till byggnaden undviks. (Krav på fundamentering varierar beroende av maskintyp). Placera tillsatsutrustningen (fläktar etc) i ett separat utrymme Förse lokal och bullerutrymme med erforderliga ljudabsorbenter Anordna ett pausrum i direkt anslutning till maskinen Maskinfrågor * * * * * * Upphandla maskinen inkl tillsatsutrustning med ljudkrav och ljudgarantier i kontraktet. Observera att garanti värden enligt tysk DIN-norm gäller medelvärden och inte maximalvärden i varje punkt. Välj saxtyp med snedställda över- och underskär Stomljudsdämpa maskinstativ Utforma handskyddsgaller och andra säkerhetsanordningar som bullerdämpande skärmar Välj "tyst" dammsugnings- resp överlappningsutrustning Skilj graetingplan från övriga maskinstativ Till detta Meddelande hör ritningar och kurvblad H-5028-15, 18-21, 23, 27, 28 och 30. Stockholm i september 1982

r I, ( --- -'\ ),. r -, "-~ ) I @..." ;~ ) ra.,..c" 8- '1 -, f' ~',.- - -.' ~i, ~~'_y'~~~ ;;,.: - - ----, ' l ~ OEr SE RfTN H-5028-16 15mm P!..ÅT EXFORaON NASXINSTATIV r-:l-bef BALKAR FYLLES MED S),NO L...l ALT.J!tRMYlANU..AT ~- ----" HPH R.Ar FRAN ANiIPHONA8, STOCKHOLM TJOCKLEK. BEFINTLlG!'!/f..':9f!.ES MED TAT P!.ÅT l JUQlSDLfRANDE SKARH!-dpA ptjr SO",m MIN ULL ALT SKLfoIPf.AST; SE@!=Lomm PERFORERAT Yr$KYOO ~ [F 8OFPU!' DAMPI<I.4SSA JAFA DAMPLIM A l HOTPLAT PRIS CA 1Okrlm2 T.JOCKLEKSFORHÅLLANOC' ~ BEFPLJr, ~ MOTPLJ.T T @ 'PERRRERAT YT5o'OOO DETALJER SE RITNINGAR,HOJS/S-}]. 30,:11 jgenohs/ktugtpnm I{R TIL/SYN @ ~ I // I.J i I ; I A A --Q ~, I I L D f..:.f.. =- :::: PROJEkT =- _ =,." fji='if:i"1ii/1iaggjj$dwmg (IV.. lsgemamson Ai:USTa I ARSET'S(T.l.I'PEN 1</01 BUL1..ER --!I.,.,...'...,_... INOHCE.llULOSA OCH~I" PAPYRUS.AB... _ '"1, 111'1 ".. H S01S ~

fj... INGEMANSSON AKUSTIK PA PYRU S, MOLNDAL ARKSKARMA SKIN K l H-- 5028-18 80.11.28 LL!KEH NY OU E PAFYLLN!.. N~G~S~-my;fr~~1t\'f)N1~~ o. ~!KTL uek A 0)- VA G GAR l, ~::::'---1~l!JU~~i)!J~ DAMPAD PLÅTO ENDAST 20 mm LJUDABSORBENT HAR 11,

~ INGEMANSSON AKUSTIK PAPYRUS. MOLNDAL ARKSKARf1ASKIN K 1 LUCKA INMATNING H-5028-19 80. 11. 28 L L/ KEH MAGNETLÅS ("oj 20 MM 12 7

,---------.-----------------,-,-,---;;;-- -. fj H- 5028-20 ;. PAPYRUS, MOLNDA L INGEMANSSON ARKSKARMASK I N AKUSTIK 80.11.28 LL/ KEH MA X 30 mm PLATREGEL 16 FORSLAG NY POS, TRYCKLUFTSREGLAGE ALT. MONTERAS REGLAGE UTANFOR ISOLERING SOmm REGLERSKAP MONTERAS I DENNA FASTA SKÄR~1 ~------------------------------ - -~

~ INGEMANSSON V AKUSTIK PAPYRUS,Jj9LNDAL ARSKÅRMASKIN K 1 H-5028-21 80. 1128 LL KEH GÄNGJA RN SOM MEDGER DEMONTERING AV LUCKA ;7 OBS! LUCKAN FÄR EJ HA STUM KONTAI<T MED KLIPPEN. I NAGON o.. MER PUNKT AN GANGJARNEN 50 mm SAKERHETSBRYTAREN FLYTTAS HIT 7 EV, LYSROR.-----------

f'j A INGEMANSSON AKUSTIK PAPYRUS, MOLNDAL AR){SKÄ'RMASKIN K f STADS KARM - PAPPERSUTLOPP H-S028-22 BO. 11.28 LL/ KEH OM r 10JLI GT GORS SKÄRM EN SOM ETT STOD FOR LUCKORNA OVER SAXEN L-..... -"

tj.:; INGEMANSSON AKUSTIK PAPYRUS, MÖLNDAL ARKSKARMASKIN K l LADA över VlIXELU,DA H- 5028-23 80.11.28 LL/ KEH LADAN KAN VID BEHOV FöRANKRAS I ~1ASKINEN VIBRATIONSDÄMPARE, FAR EJ MONTERAS STUMT ~10T MASKINEN VIA MONTERAS UTANFÖR ISOLERING DENNA LUCKA I rwm-plat SPALT 10 mm