Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Sauli Valkonen, Timo Saksa, Ville Hallikainen, Riikka Piispanen & Juha Siitonen Skogsforskningsinstitutet
Metoder i kalhyggesfritt skogsbruk 1. fullkomligt olikåldriga bestånd; plockhuggning 2. luckhuggning 3. cykliskt och skiktat avverknings- och föryngringsförlopp 4. kombinationer, mellanformer 5. omvandling från likåldrig till olikåldrig skog 18.2.2014 2
Olikåldrigt bestånd; sköts med plockhuggning flerskiktat bestånd enskilda stora ("mogna") träd avverkas kvarstående mindre träd och underväxt ökar sin tillväxt skogen återhämtar sig mellan huggningarna kontinuerlig föryngring krävs för hållbarhet på lång sikt variationer inom beståndet och mellan perioderna förekommer Juha Varhi Sauli Valkonen 18.2.2014 3
Val av träd i plockhuggningen 18.2.2014 4 Juha Varhi
Skillnaden till höggallring (HG) HG tillhör beståndsskogsbruket med likåldriga bestånd utöver de största träden avlägsnas ÄVEN DE MINSTA vid HG ej hänsyn till föryngring eller underväxt HG leder till slutavverkning Metla/Erkki Oksanen 18.2.2014 5
Puita kpl/ha Struktur i olikåldriga granbestånd flera träd i mindre diameterklasser (skador, naturlig avgång, ojämn fördelning) men hur många krävs det egentligen? glöm bort J-kurvan snarare en rät linje träden behöver inte bli större än i vanligt skogsbruk (30-35 cm) lågt virkesförråd (lönsamhet, underväxt, föryngring) varierande strukturer i praktiken Poistuvat Jäävät 5 10 15 20 25 30 35 40 Läpimittaluokka, cm Metla/Erkki Oksanen 18.2.2014 6
Omvandling från likåldrigt till olikåldrigt granbestånd 1. Försiktigt och långsamt föryngringen inleds och underväxten etablerar sig steg för steg: gallring, skärmträdsställning? även luckor emellan? ont om erfarenheter, forskning Matti Koivula 18.2.2014 7
Omvandling från likåldrigt till olikåldrigt granbestånd 2. Raskt (Pukkala, Lähde & Laiho 2011) över en lövskogsfas skärmträd-höggallring grundyta 27 7 m 2 /ha först uppslag av björk och annat löv, sedan granunderväxt förnyelseskyldighet efter avverkningen - uppfyller inte lagstadgat virkesförråd efter plockhuggning Heikki Surakka 18.2.2014 8
Kalhyggesfritt skogsbruk med tall ännu glesare bestånd och större luckor ej fullskiktade bestånd, ej ren plockhuggning glesare föryngringsfaser och tätare tillväxtfaser överlappar varandra kontinuiteten bevaras med överståndare Markku Saarinen 18.2.2014 9
Kalhyggesfritt skogsbruk med lövträd: ännu glesare Sauli Valkonen 18.2.2014 10
Luckhuggning i samband med plockhuggningen främja föryngring och underväxt främja ljuskrävande trädslag knappt med erfarenheter, ingen forskning Piirros: Juha Varhi 18.2.2014 11
Enbart luckhuggning stegvist avverknings- och föryngringsförlopp resulterar i gruppvis olikåldrighet tar mycket tid, i detta exempel >60 år antagligen ännu längre plantornas tillväxt i luckorna okänd 18.2.2014 12
Luckhuggning + kalavverkning för provisorisk kontinuitet 1. luckor och naturlig föryngring 2. restbeståndet huggs ner och ytan planteras 3. resultat: likåldrigt bestånd Piirros: Juha Varhi 18.2.2014 13
Kalavverkning 10 år efter luckhuggning ingen kontinuitet Markus Strandström 18.2.2014 14
Biologiska förutsättningar underväxt plantuppslag och -dynamik trädens tillväxt och reaktionsförmåga risk för skador virkeskvalitet 18.2.2014 15
Underväxtens kvalitet Förmågan att reagera med ökad tillväxt syns i årsskottens längd (>5 cm/år med gran) kronformen 18.2.2014 16
Ytterligheter i reaktionsförmåga Under gran, 2 år efter mycket kraftig gallring Sauli Valkonen Under björk, 4 år efter delvis friställning 18.2.2014 17
Metla/Erkki Oksanen Fullt återhämtad trots tidigare dålig tillväxt Sauli Valkonen Tallen trivs mycket sämre som underväxt än gran årsskottet ska vara längre än på granen 18.2.2014 18
Ålder och rekationsförmåga Åldern i och för sig inte avgörande men av underväxtplantor med samma höjd reagerar den äldre sämre än den yngre Varför det? haft lägre tillväxt (per år) sannolikt kortare årsskott i dagsläget har tynat en längre tid sämre vitalitet Riikka Piispanen 18.2.2014 19
Plantans längd, m Långsam utveckling med variationer Tid (från och med tidpunkten när höjden var 10 cm), år (Eerikäinen et al. 2013) 18.2.2014 20
De snabbväxande individerna har bättre utsikter och större vikt vid uppskattningen av underväxtens kvalitet och kvantitet Metla/Erkki Oksanen Metla/Erkki Oksanen 18.2.2014 21
Föryngring- funkar det i olikåldriga granbestånd? Enligt våra resultat tillräckligt med plantuppslag ojämn fördelning på ytan låg beståndstäthet en absolut förutsättning för överlevnad och utveckling! Ja, förutsättningar finns väl, men utgången varierar, och beror helt på hur man lyckas utföra skötsel- och drivningsåtgärderna så att underväxten sparas och plantornas uppkomst och framgång gynnas Metla/Erkki Oksanen 18.2.2014 22
Föryngring i tallbestånd med olikåldriga egenskaper med tillräckligt låg täthet borde det funka cyklisk och skiktad struktur och dynamik med mycket glesa faser kampen mot graninvasionen! Metla/Erkki Oksanen 18.2.2014 23
Föryngring i lövbestånd med olikåldriga egenskaper med tillräckligt låg täthet borde det funka kampen mot graninvasionen! Sauli Valkonen 18.2.2014 24
Föryngring i luckor Juha Varhi 18.2.2014 25
Luckhuggning i granbestånd MONTA-försöket Södra Finland endast MT-typ luckor med 50 m diameter med och utan markberedning naturligt plantuppslag även kalavverkning + markberedning + granplantering som jämförelse resultat 10 år efteråt!10 år efter huggningen Markus Strandström 18.2.2014 26
Utvecklingsdugliga plantor, st/ha Resultat 2000 1800 björk, tall 1600 1400 1200 1000 800 gran Av bestånd med luckhuggning över målet (>1600 st/ha) 27% god (1300-1600) 10% försvarlig (1000-1300) 45% dålig (< 1000) 18% 600 400 200 Valkonen et al. (2011) 0 luckor, ej markber. luckor+ markb. kalhygge med naturvårdsträd kalhygge 18.2.2014 27
Kantskogens starka inverkan på plantor rot- och ljuskonkurrens mycket långsam tillväxt ljuskrävande träd trivs endast i mitten av luckan kantskogarna ska gallras/plockhuggas! Juhani Mäkinen 18.2.2014 28
Problem med gräs och sly på bördiga ståndorter med större luckor Markus Strandström Matti Koivula Frisk mo, efter 10 år Lundartad mo, efter bara 1 år 18.2.2014 29
Stor skillnad i höjdutvecklingen jämfört med planterade bestånd Luckhuggning Planterat kalhygge Markus Strandström Efter 10 år (MONTA) 18.2.2014 30
Trädens tillväxt och reaktionsförmåga de mindre trädens vitalitet och utveckling efter huggningen är avgörande för framgången god beståndsstruktur = mindre träd med god vitalitet följd: snabb tillväxt efter kraftiga plockhuggningar svag vitalitet = dålig prognos Metla/Erkki Oksanen 18.2.2014 31
Tillväxt, m3/ha/år Snabb tillväxt efter kraftiga plockhuggningar i olikåldriga granbestånd 10 9 8 1 Vesijako 2 Evo 3 Kettuselkä 4Kettukallio 5 Mikkeli 7 6 5 4 3 2 1 0 0 50 100 150 200 250 300 Volym efter huggning, m3/ha ERIKA intensivförsök (5 bestånd*8 täthetsvarianter, 20 år) 18.2.2014 32
Risk för skador i kalhyggesfritt skogsbruk vind, snö rotröta färre skador av typ beståndsskogsbruk (sork, älg, hjort, snytbagge osv.) 18.2.2014 33
Vind och snö luckor inne i skogen: OK färdigt olikåldrig beståndsstruktur med stadiga träd: OK trasiga kulisser av restskog omgiven av kalmark: mycket farligt friställande av rangliga träd genom en kraftig gallring i tät skog: farligt Piirros: Juha Varhi Metla/Erkki Oksanen 18.2.2014 34
Rotröta Kalhyggesfritt skogsbruk skapar och upprätthåller väldigt gynnsamma förhållanden för granens rotticka! smittar underväxten via rotförbindelser kan överleva 50 år i en stubbe, kortare tid i rötter kan inte avlägsnas lika väl som på kalhyggen (ej trädslagsbyte, stubbrytning, hyggesbränning nya infektioner från skador vid återkommande avverkningar Bekämpning avverka inte under varm årstid! bekämpningsmedel på nya stubbar Metla/Erkki Oksanen 18.2.2014 35
Granbarkborre (Juha Siitonen) trivs bäst på försvagade och skadade träd i gassiga omgivningar = vanligast längs hyggeskanter olikåldrig skog principiellt härdigare se ovan lämnar mindre träd i fred fall med högre risk finns dock enskilda stora träd i gles skog nyligen friställda träd med svag vitalitet vindfällen i restbestånd Juha Siitonen 18.2.2014 36
Virkeskvalitet i kalhyggesfritt skogsbruk med gran (Riikka Piispanen) Skillnader till virke från likåldriga bestånd Deformationer: skevhet främst i centrumutbytet i sidobräder inte mera än i likåldriga bestånd Tjurved reaktionsved, som kan utvecklas, när trädens tillväxtposition förändras försämrar bl.a. hållfasthet och fiberkvalitet av 6 olikåldriga granbestånd hade 1 mycket tjurved, 5 lite medeltal 6 % av volymen Riikka Piispanen Riikka Piispanen
Variationer i årsringsbredd och virkesdensitet underväxtperiodens mycket smala årsringar hög densitet i ungdomsveden Kvistgrupperingar i centrumutbytet formats under underväxtperioden Granvirkets kvalitet enligt kvalitetssorteringen kvaliteten i olikåldriga bestånd var en aning lägre än i likåldriga typisk kvalitetsklass var C (i sydfinska likåldriga granbestånd B) Metla/Erkki Oksanen Riikka Piispanen - Fönster- och dörrkarm (målade) (A3-A4,B) - Väggbeklädnader (B) - Inredningspanelbräden (A3-A4, B) - Golvbräden (A3-A4, B) Erkki Oksanen/Metla
Några luckor i kunskapen kvarstår. Ytterligare uppgfifter: Sauli.Valkonen@metla.fi tel. 040-801 5507 Metla/Erkki Oksanen 18.2.2014 39