Omprövning, ändring och överklagande av Försäkringskassans beslut
En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på det aktuella området, uppdelat på tillämpnings- och metodstödsavsnitt. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på http://www.forsakringskassan.se/om försäkringskassan/ladda ner vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Rättsavdelningen Version 12. Beslutad 2015-06-09. Finns ej i tryckt form
Innehåll Förkortningar... 6 Sammanfattning... 7 Läsanvisningar... 8 1 Omprövning enligt 113 kap. 7 SFB... 9 1.1 Inledning... 9 1.2 Beslut som kan eller inte kan omprövas... 10 1.3 Begäran om omprövning... 10 1.3.1 Vem får begära omprövning?... 10 1.3.2 Hur omprövning begärs formkrav... 11 1.3.3 Övrigt servicesskyldighet m.m.... 12 1.3.4 Metodstöd Hantering av begäran om omprövning m.m. samt upprättande av omprövningsakt... 13 1.4 Metodstöd Handläggning på kundmötesavdelningarna... 13 1.5 Metodstöd beslutet ändras med stöd av 113 kap. 3 SFB... 16 1.6 Metodstöd beslutet ändras inte med stöd av 113 kap. 3 SFB... 17 1.7 Metodstöd Handläggning på omprövningsenheterna... 18 1.8 Metodstöd Om begäran om omprövning sänts till inläsningscentralen... 18 1.9 Metodstöd Bildande av omprövningsakt... 20 1.10 Formell prövning... 21 1.10.1 Rättidsprövning... 21 1.10.2 Delgivning av beslut om SGI... 22 1.11 Avvisning och avskrivning... 22 1.12 Prövning i sak... 24 1.12.1 Metodstöd Bedömning om beslut kan fattas före tvåmånadersfristens utgång... 25 1.12.2 Lagändring, ny praxis, övergångsbestämmelser... 26 1.13 Beslut... 26 1.13.1 Metodstöd Sammanhållna beslut... 26 1.13.2 Metodstöd Anstånd... 27 1.13.3 Metodstöd Hantering av handlingar som kommit in i samband med begäran om omprövning, vid överklagande eller under processen i domstol... 27 1.13.4 Metodstöd verkställande av omprövningsbeslut... 28 1.13.5 Metodstöd Särskild hantering vid återkrav av slutligt bostadsbidrag/beslut om slutlig sjukersättning vid steglös avräkning... 28 1.13.6 Metodstöd Arkivering... 29 2 Ändring enligt 113 kap. 3 SFB... 30 2.1 Inledning... 30 2.2 Beslut som kan ändras... 31 2.3 Impulser till prövning... 31 2.4 Tidsfrist... 32 2.4.1 Metodstöd tidsfrist... 32 2.5 Formell prövning... 32 2.6 Skyndsam handläggning och kommunicering... 33 2.7 Förutsättningar för ändring... 33 3
2.7.1 Första punkten: Förbiseendefel... 33 2.7.2 Andra punkten: Fel i beslutsunderlag... 34 2.7.3 Tredje punkten: Oriktig rättstillämpning eller annan liknande orsak... 34 2.7.4 Ändring till nackdel för den försäkrade... 35 2.7.5 Övrigt angående beslut... 36 3 Laga kraft, rättskraft, verkställighet, litis pendens och inhibition... 38 3.1 Negativ rättskraft och res judicata... 38 3.1.1 Metodstöd... 40 3.2 När sakfrågan redan är överklagad till domstol litis pendens... 40 3.2.1 Metodstöd... 40 3.3 Verkställighet och förordnande om inhibition... 41 3.3.1 Metodstöd verkställighet... 41 3.3.2 Inhibition... 42 4 Överklagande av Försäkringskassans beslut... 44 4.1 Inledning... 44 4.2 Beslut som får överklagas... 44 4.3 Vem som får överklaga ett beslut... 45 4.3.1 Metodstöd rutin vid överklagande... 46 4.3.2 Metodstöd bildande av akt för processföring... 46 4.3.3 Metodstöd överklagande av omprövningsbeslut... 47 4.3.4 Metodstöd om överklagandet sänts in till inläsningscentralen... 47 4.4 Metodstöd överklagande av beslut enligt 113 kap. 3 SFB... 49 4.5 Metodstöd överklagande av AO... 49 4.6 Överklagande av Försäkringskassan... 49 4.7 Rätt förvaltningsrätt... 49 4.8 Tidsfrister... 50 4.9 Handläggning hos Försäkringskassan... 51 4.9.1 Formell prövning... 51 4.9.2 Annan prövning... 51 4.9.3 Metodstöd... 52 4.9.4 Övrigt... 52 5 Processen i de allmänna förvaltningsdomstolarna... 53 5.1 Inledning... 53 5.2 Parter... 54 5.2.1 Metodstöd... 54 5.3 Rollen som part... 55 5.3.1 Metodstöd När AO är part... 55 5.4 Ombud... 56 5.5 Anstånd... 56 5.6 Muntlig förhandling... 56 5.7 Domstolens avgörande... 57 5.8 Överklagande av domar och beslut När överklagar Försäkringskassan?... 57 5.9 Metodstöd Hantering av domar och beslut från domstolarna... 59 5.10 Metodstöd Särskild hantering om beslutet som omprövats eller överklagats gäller återkrav vid beslut om slutligt bostadsbidrag/beslut om slutlig sjukersättning vid steglös avräkning... 60 5.11 Metodstöd Hantering av domstolsavgöranden som eventuellt ska överklagas av Försäkringskassan... 61 5.12 Metodstöd Hantering av önskemål om överklagande från Försäkringskassans övriga organisation... 61 4
5.13 Övrigt fordringsmål... 62 5.14 Metodstöd arkivering... 62 5.15 Metodstöd dom från förvaltningsrätt När Försäkringskassan är part... 63 5.15.1 Domen i förvaltningsrätten innebär ej ändring... 63 5.15.2 Domen i förvaltningsrätten innebär helt eller delvis ändring eller återförvisning... 64 5.16 Metodstöd Dom från kammarrätt... 65 5.17 Metodstöd Beslut från förvaltningsrätt eller kammarrätt... 68 5.18 Metodstöd Hantering av domar och beslut i samband med verkställighet... 77 6 Resning och återställande av försutten tid... 79 6.1.1 Metodstöd Diarieföring av ärenden om resning och återställande av försutten tid... 79 Källförteckning... 80 Sakregister... 83 Bilaga 1: Metodstöd Anvisade texter i Åtgärdsraden i diariesystemet avseende omprövning och processföring... 85 5
Förkortningar AFL AO FB FKAR FKRS Lagen (1962:381) om allmän försäkring Allmänna ombudet för socialförsäkringen Föräldrabalken Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans rättsliga ställningstagande FL Förvaltningslagen (1986:223) FMR Fordringshanteringen Försäkringsmedicinsk rådgivare VO kundmöte Östersund som handlägger statliga fordringar FPL Förvaltningsprocesslagen (1971:291) FÖD Hellners HFD JO LAFD Norström Prop. RAD RFV RÅ SFB VO NA ÄHS Rättsfall från Försäkringsöverdomstolen Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, Norstedts Juridik AB (2010) Högsta förvaltningsdomstolen Justitieombudsmannen Lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Norström, Förvaltningsförfarandet hos Försäkringskassan, Pride Consult AB, 1999 Regeringens proposition Verksamhetsområde processjuridik Riksförsäkringsverket Regeringsrättens årsbok Socialförsäkringsbalken Verksamhetsområde avdelningen för nyanlända eller arbetssökande Ärendehanteringssystemet 6
Sammanfattning Omprövning enligt 113 kap. 7 SFB Om den försäkrade är missnöjd med ett beslut i ett ärende om förmåner enligt socialförsäkringsbalken (SFB) kan han eller hon begära omprövning av beslutet. Den försäkrade kan inte överklaga beslutet direkt till förvaltningsrätten. Omprövningen innebär en ny fullständig prövning av sakfrågan. Det allmänna ombudet för socialförsäkringen (AO) kan inte begära omprövning utan överklagar direkt till förvaltningsrätten. Prövning enligt 113 kap. 3 SFB Försäkringskassan är i vissa fall skyldig att ändra ett oriktigt beslut om förmåner enligt SFB. Detta gäller om beslutet blivit oriktigt på grund av någon omständighet som anges i 113 kap. 3 SFB. Ett beslut ska ändras i följande fall 1. Om det innehåller en uppenbar oriktighet på grund av skrivfel, räknefel eller något annat sådant förbiseende 2. Om det har blivit oriktigt på grund av att det fattats på ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag. För att kunna ändra ett beslut enligt den här punkten krävs att Försäkringskassan numera kan konstatera att beslutet var fel när det fattades. Felet ska alltså ha uppkommit genom att omständigheter som fanns vid tiden för beslutet blev kända för myndigheten först efter att beslutet fattats. 3. Om det har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak. Processen i de allmänna förvaltningsdomstolarna i mål enligt SFB Försäkringskassans beslut kan överklagas hos förvaltningsrätt av såväl den försäkrade som av AO. Förvaltningsrättens avgörande kan i sin tur överklagas hos kammarrätt och kammarrättens avgörande kan överklagas hos Högsta förvaltningsdomstolen. Om den försäkrade överklagar ett beslut av Försäkringskassan är Försäkringskassan den försäkrades motpart såväl i förvaltningsrätt som i högre instanser. Försäkringskassan företräds i dessa fall av processförare från någon av de processjuridiska enheterna. Har AO överklagat Försäkringskassans beslut behåller AO sin ställning som part även hos kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen. 7
Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggning, omprövning och processföring. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Vägledningen innehåller också i vissa fall en beskrivning av hur man ska handlägga ändringar, omprövningar och processföring och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen. Rubriken till sådana avsnitt inleds med ordet Metodstöd. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 8
1 Omprövning enligt 113 kap. 7 SFB 1.1 Inledning Ett beslut om förmåner enligt SFB ska enligt 113 kap. 7 SFB omprövas av Försäkringskassan om det begärs av en enskild som beslutet angår. En enskild får inte överklaga beslutet innan det har omprövats (113 kap. 10 andra stycket SFB). Det innebär att om till exempel en socialnämnd begär ändring av ett beslut, ska det handläggas som ett överklagande enligt 113 kap. 10 första stycket SFB. Det beror på att socialnämnden inte anses vara en enskild. För att en begäran ska leda till en omprövning enligt 113 kap. 7 SFB ska den ske på visst sätt och inom viss tid. Om den försäkrade begär omprövning av ett beslut och AO överklagar samma beslut ska Försäkringskassan inte ompröva beslutet. Den försäkrades begäran anses i den situationen som ett överklagande och överlämnas därför till förvaltningsrätten (113 kap. 9 SFB). Om ett beslut delvis har ändrats med stöd av 113 kap. 3 SFB och den försäkrade kommer in med en missnöjesyttring måste Försäkringskassan utreda om den försäkrade är missnöjd med ändringen enligt 113 kap. 3 SFB eller med den del av beslutet som inte har ändrats. Om den försäkrade är missnöjd med den del av beslutet som inte har ändrats ska missnöjesyttringen anses vara en begäran om omprövning av den delen av beslutet. En omprövning innebär en ny fullständig prövning av sakfrågan, t.ex. den ansökan som prövades i det ursprungliga beslutet. Det innebär att Försäkringskassan på nytt prövar sakfrågan med den utredning som finns i ärendet och beaktar det eventuella nya material som har tillkommit i samband med utredningen inför beslutet efter omprövning. När Försäkringskassan omprövar en ansökan om en förmån som gäller för en längre period kan förutsättningarna för att bevilja en förmån ha uppfyllts någon gång mellan grundbeslutet och omprövningsbeslutet. Försäkringskassan ska i sådana fall besluta om att bevilja förmånen från och med den tidpunkt när förutsättningarna är uppfyllda, se Domsnytt 2012:105. Vid en omprövning får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel (113 kap. 8 SFB). I avsnitten 1.2 1.7 ges en närmare redogörelse för vad som gäller i fråga om sådan omprövning som nu sagts beträffande vilka beslut som kan omprövas, vem som kan begära omprövning, hur omprövningen går till, vilken prövningsram som gäller och om själva beslutet. 9
1.2 Beslut som kan eller inte kan omprövas Skyldigheten att ompröva gäller alla beslut om förmåner enligt SFB med vissa undantag. Ett beslut efter omprövning enligt 113 kap. 7 SFB, ska inte omprövas. Beslut som har meddelats med stöd av 113 kap. 3 SFB eller har prövats av domstol ska inte heller omprövas. Observera att de beslut som fattats med stöd av 113 kap. 3 SFB i sin tur kan ändras med stöd av 113 kap. 3 SFB. Som beslut om förmåner räknas alla beslut med anknytning till förmåner som t.ex. kvittning, återkrav och indragning (prop. 2008/09:200 s. 577). Beslut enligt lagen (1950:261) om ersättning i anledning av kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring ska inte omprövas, jfr KRNG 8986-12, Domsnytt 2013:028. Beslut om ersättning för kostnader för läkarutlåtanden som fattas med stöd av 110 kap. 30 SFB och förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m.m. eller med stöd av RFFS föreskrifter (RFFS 1977:27) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m.m. ska omprövas enligt 113 kap. 7 SFB (JO dnr 4411-2011). Avvisningsbeslut ska i regel omprövas, men avvisningsbeslut som grundas på att en begäran om omprövning eller ett överklagande kommit in för sent ska inte omprövas, jämför med 113 kap. 2, 7, 10, 11 och 21 SFB se även Kammarrätten i Göteborgs beslut i mål nr 8694-11, 8696-11, 8697-11 och 8699-11. Skyldigheten att ompröva gäller oavsett om Försäkringskassan lämnat omprövningshänvisning eller inte. Försäkringskassan har skyldighet att ompröva även interimistiska beslut. Om en begäran om omprövning gäller ett interimistiskt beslut måste ärendet tas med förtur. Det beror på att ett interimistiskt beslut bara ska gälla en kort tid, i avvaktan på ett slutligt beslut. Skyldigheten att ompröva enligt 113 kap. 7 SFB gäller alltså inte beslut som är fattade med stöd av FL. 1.3 Begäran om omprövning 1.3.1 Vem får begära omprövning? En omprövning enligt 113 kap. 7 SFB förutsätter en begäran från en enskild part. Det är endast den som beslutet angår som är behörig att begära omprövning. Om AO anser att ett beslut bör ändras får AO i stället överklaga beslutet. AO kan således inte begära omprövning (113 kap. 9 SFB). Omprövning får begäras genom ett ombud (9 FL). 10
Om ett ombud har fullmakt att vidta rättshandlingar blir de bindande för den som har lämnat fullmakten. Se vidare om fullmakt i vägledningen Förvaltningsrätt i praktiken 2004:7. Om ombudet, trots att Försäkringskassan har upplyst om det, inte lämnar in någon fullmakt kan Försäkringskassan avvisa ombudets begäran om omprövning. En förutsättning för att begäran ska kunna avvisas är att Försäkringskassan har upplyst ombudet om att begäran kan komma att avvisas om han eller hon inte lämnar in någon fullmakt (jfr Hellners s. 120 121). Ett sådant beslut ska omprövas om det begärs av det avvisade ombudet (113 kap. 10, 11 och 21 SFB, jfr prop. 2008/09:200 s. 579 avsnittet: 113 kap. 11 ). Om den försäkrade är under 18 år ska en omprövning begäras av den underåriges förmyndare (9 kap. 1 föräldrabalken [FB]). Har det förordnats en god man eller en förvaltare för den försäkrade, på grund av dennes sjukdom eller liknande, kan den gode mannen eller förvaltaren inom ramen för förordnandet begära en omprövning. Den gode mannens eller förvaltarens behörighet framgår av förordnandet. Även om en god man får begära omprövning utgör detta inte något hinder mot att den försäkrade själv begär omprövning, jfr förvaltare (11 kap. 4, 5, 7 och 11 FB). Generellt gäller vid dödsfall att dödsboet inträder i den avlidnes ställe. I praxis har därför dödsbo ansetts kunna begära omprövning av ett beslut som gäller den avlidna personen (jfr RFV Anser 1998:8, Regeringsrättens domar juli 1995 juni 1998, s. 67 69). Det framgår av bouppteckningen vilka som är dödsbodelägare. 1.3.2 Hur omprövning begärs formkrav En begäran om omprövning ska vara skriftlig och ha kommit in till Försäkringskassan inom två månader från det att den försäkrade fått del av Försäkringskassans beslut (113 kap. 7 och 19 SFB). Det finns inte något krav på att en skrivelse med begäran om omprövning ska vara egenhändigt undertecknad, dvs. undertecknad i original. Saknar skrivelsen namnteckning, av t.ex. det skälet att den sänts per elektronisk post, kan Försäkringskassan begära att den försäkrade bekräftar skrivelsen genom en egenhändig namnteckning (10 FL). Detta ska endast göras om det finns anledning att ifrågasätta om rätt person begärt omprövning. Är det fråga om en faxkopia av en undertecknad skrivelse och är den försäkrades underskrift känd för Försäkringskassan kan Försäkringskassan ofta undvara en bekräftelse. Om en skrivelse som kommer in till Försäkringskassan innan tidsfristen för omprövning har gått ut visar att den försäkrade är missnöjd med ett beslut, får skrivelsen regelmässigt anses som en begäran om omprövning enligt 113 kap. 7 SFB. Det gäller även om den försäkrade har betecknat skrivelsen som ett överklagande eller som en begäran om ändring (jfr KRNJ 561-11, Domsnytt 2011:77). Den försäkrade får nämligen inte överklaga beslutet innan det har omprövats (113 kap. 10 SFB). 11
1.3.3 Övrigt servicesskyldighet m.m. Som beskrivits ovan ska en begäran om omprövning göras skriftligen. Om den försäkrade muntligen begär en omprövning av ett beslut ska Försäkringskassan, enligt den allmänna serviceplikten, hänvisa henne eller honom till att komma in med en skriftlig begäran innan tidsfristens utgång (4 FL). Detsamma gäller om en begäran om omprövning kommer in under kommuniceringstiden. De synpunkter som kommer in under kommuniceringstiden är inte en begäran om omprövning. Det gäller även om den försäkrade skriftligt eller muntligt framför att svaret ska vara en begäran om omprövning. Att synpunkterna inte är en begäran om omprövning beror på att det inte finns något beslut ännu som man kan ompröva. När detta händer ska Försäkringskassan informera om hur den försäkrade ska göra för att begära omprövning. Eftersom en begäran om omprövning ska vara skriftlig men inte behöver vara undertecknad kan den göras i ett e-postmeddelande. I det meddelandet kan den försäkrade hänvisa till vad som anförts i svaret på kommuniceringsskrivelsen och även lägga till nya argument som skäl för begäran. I rättsfallet FÖD 1986:28 II hade den försäkrade lämnat in ett läkarutlåtande innan tidsfristen för omprövning hade löpt ut. Samma dag kontaktade den försäkrade Försäkringskassan och begärde per telefon att få ett beslut om sjukpenning omprövat. Försäkringsöverdomstolen ansåg att Försäkringskassan då borde ha upplyst den försäkrade om att läkarutlåtandet och den muntliga begäran om omprövning inte var ett fullständigt underlag för omprövning enligt dåvarande 20 kap. 10 AFL, nuvarande 113 kap. 7 SFB. Om Försäkringskassan hade väglett den försäkrade utgick domstolen från att den försäkrade hade kommit in med en skriftlig begäran till Försäkringskassan. Eftersom det saknades vägledning från Försäkringskassan ansåg Försäkringsöverdomstolen att den försäkrade hade uppfyllt förutsättningarna för att få beslutet omprövat. Om den försäkrade begär omprövning av ett beslut som AO har överklagat ska Försäkringskassan inte ompröva beslutet. Den försäkrades skrivelse betraktas under förutsättning att den inkommit i rätt tid i den situationen som ett överklagande och skickas därför till förvaltningsrätten (113 kap. 9 SFB). Någon prövning enligt 113 kap. 3 SFB ska i det fallet inte göras. Om den försäkrade först begär omprövning av ett beslut som AO senare överklagar, innan det har omprövats, ska även den situationen hanteras på det sätt som anges ovan. Det vill säga att den försäkrades skrivelse betraktas som ett överklagande under förutsättning att den har kommit in i rätt tid. Framgår det inte av en begäran om omprövning vilken ändring som den försäkrade begär, är det lämpligt att Försäkringskassan ger henne eller honom tillfälle att klargöra detta. Kommer det inte fram vilken ändring som begärs får Försäkringskassan utgå från att den försäkrade vill ha den förmån eller liknande, som han eller hon ursprungligen begärt hos Försäkringskassan. 12
1.3.4 Metodstöd Hantering av begäran om omprövning m.m. samt upprättande av omprövningsakt Handläggning när begäran om omprövning kommer in till fel enhet När en begäran om omprövning kommer in till fel enhet inom Försäkringskassan är det viktigt att den enhet som tagit emot begäran snarast sänder begäran till rätt enhet, dvs. till den enhet som har fattat det beslut som begäran om omprövning avser. Innan handlingen skickas till rätt enhet ska den diarieföras, ett ärende ska skapas i diariesystemet. Man får alltså inte vänta med att diarieföra handlingen till dess att den kommit in till rätt enhet. Prövningen av om beslutet kan ändras helt enligt 113 kap. 3 SFB görs först när begäran om omprövning har kommit in till den enhet som har fattat det beslut som begäran om omprövning avser. Om begäran om omprövning kommer in till fel enhet ska den enheten göra så här: Identifiera skrivelsen som en missnöjesyttring. Ankomststämpla skrivelsen och spara kuvertet. Kontrollera i diariesystemet om det finns ett pågående omprövningsärende som skrivelsen kan avse. I så fall registrerar du åtgärden KOMP i det ärendet i diariesystemet och skickar skrivelsen direkt till omprövningsenheten. Om det inte finns något ärende skapat i diariesystemet för missnöjesyttringen skapar du ett nytt ärende i diariesystemet. Sedan skickar du skrivelsen till det kontor som har fattat det beslut som missnöjesyttringen avser. Skicka med ett ärendeutdrag från diariesystemet och ett följemeddelande där du anger att missnöjesyttringen har lämnats in till fel enhet. Registrera i diariesystemet till vilken enhet skrivelsen har skickats. För mer information om hur du diarieför ärenden i diariesystemet se Stödprocess för diarieföring i IT-stödet Diabas samt hantering av diarieförda handlingar 2012:10, användarhandledning Diabas 5.1 och riktlinjerna (2005:5) för hantering och diarieföring av allmänna handlingar. 1.4 Metodstöd Handläggning på kundmötesavdelningarna Den försäkrade ska skicka sin begäran om omprövning till den enhet där det beslut fattades som den försäkrade nu begär omprövning av. Där ska en specialist eller en särskilt utsedd beslutsfattare avgöra om beslutet ska ändras med stöd av 113 kap. 3 SFB. Specialisten eller den särskilt utsedde beslutsfattaren ska meddela ett ändringsbeslut bara om beslutet kan ändras helt enligt den försäkrades begäran. 13
I tabellen nedan kan du se: Om beslutet ändras helt med stöd av 113 kap. 3 SFB inte ska ändras helt så skapas ett ROD-ärende i ÄHS (för de ärendeslag där ROD inte förekommer hanteras begäran i ärendets akt). Se nedan vad som gäller om ett omprövningsärende redan har skapats. ska begäran omgående skickas till aktuell omprövningsenhet. Ett ställningstagande till om det är möjligt att ändra beslutet med stöd av 113 kap. 3 SFB ska göras inom två dagar, eftersom en begäran om omprövning ska diarieföras i diariesystemet samma dag som den kom in eller senast dagen efter. Om specialisten eller den särskilt utsedde beslutsfattaren anser att en ändring kan göras enligt 113 kap. 3 SFB kan det formella beslutet komma att fattas någon dag senare. Även om tvådagarsfristen har löpt ut, ska en prövning enligt 113 kap. 3 SFB göras. Kan den försäkrade få sina intressen helt tillgodosedda genom en sådan ändring ska ett beslut om ändring fattas. Försäkringskassan är skyldig att ändra ett beslut som har blivit oriktigt av en sådan anledning som anges i 113 kap. 3 SFB. En sådan ändring kommer också att göras snabbare än om begäran om omprövning ska skickas till aktuell omprövningsenhet. Om begäran om omprövning har skickats till fel enhet är den diarieförd i diariesystemet när den kommer in till rätt enhet. Om specialisten eller den särskilt utsedde beslutsfattaren ändrar beslutet helt enligt den försäkrades yrkande med stöd av 113 kap. 3 SFB ska omprövningsärendet makuleras om det är så att det har skapats ett sådant. Hur man går tillväga för att makulera ett ärende framgår av Stödprocess för diarieföring i IT-stödet Diabas samt hantering av diarieförda handlingar 2012:10. Begäran om omprövning ses då i stället som en begäran om ändring, där den enskilde får fullt ut vad han eller hon har begärt. Det som anges om specialisten i det som nämns under de tre första punkterna nedan i detta metodstöd kan avse den särskilt utsedde beslutsfattaren om det gäller ett beslut enligt den särskilda beslutsordningen. När handlingen kommer in ska följande åtgärder vidtas: 1. En specialist tar emot och identifierar skrivelsen som en missnöjesyttring. Skrivelsen ska ankomststämplas och kuvertet sparas. (Om skrivelsen har lämnats in på fel enhet har detta arbetsmoment redan gjorts). 2. En specialist läser skrivelsen och identifierar vilket eller vilka beslut som den försäkrade är missnöjd med. Vad som sägs om översättning i vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken gäller också här. 14
3. Kontrollera i diariesystemet om det finns ett pågående ärende om omprövning för samma beslut. Om det redan finns ett pågående ärende och åtgärdskoden TIOMP finns registrerad i ärendet registrerar du handlingen som en komplettering KOMP och skickar den till omprövningsenheten. Om koden TIOMP inte finns registrerad i ärendet i diariesystemet så har skrivelsen troligen lämnats in till fel enhet. Den enheten har diariefört handlingen enligt rutinen som finns i avsnittet Om begäran om omprövning lämnas in på fel enhet. För att ta reda på om det är så, kan du jämföra öppningsdatumet i diariesystemet med ankomstdatumet på missnöjesyttringen. Om det är samma datum går du vidare till avsnitt 1.5. Om skrivelsen har lämnats in på fel enhet, ska det framgå av det bifogade ärendeutdraget att handlingen är diarieförd. I följemeddelandet ska det framgå att handlingen har lämnats in på fel enhet. 4. Om det är oklart vad skrivelsen/handlingen handlar om måste den försäkrade kontaktas för att inhämta mer information. 5. Är skrivelsen ett överklagande av ett omprövningsbeslut ska skrivelsen diarieföras och omgående skickas till den omprövningsenhet som handlagt omprövningsärendet. 6. Är skrivelsen ett överklagande av beslut som har meddelats med stöd av 113 kap. 3 SFB ska den hanteras enligt metodstödet i avsnitt 4. 7. Om något beslut som skrivelsen kan avse inte kan identifieras ska kunden kontaktas. Om kunden inte kan nås ska skrivelsen sändas till berörd ärendeprocess eller till ledningen för berörd verksamhet för åtgärd. Om skrivelsen gäller ett beslut om återkrav ska man skicka ett e-postmeddelande till till fordringshanteringens funktionsbrevlåda. I ämnesraden ska man ange att det handlar om en omprövning och vilken dag den försäkrade är född. I själva e-postmeddelandet skriver man den försäkrades personnummer och vilket beslut som den försäkrade vill ha omprövat. Känsliga personuppgifter såsom uppgifter om hälsa, etniskt ursprung m.m. får inte finnas i meddelandet. Observera att handlingen ska hanteras i en särskild ordning i nedanstående situationer. Det beror på att det underlättar för både processförare och domstol om man antecknar i journalen att man har tagit hand om impulser som inte hör till begäran om omprövning och hur man gjort det. Dessa situationer är: När handlingen innehåller ett yrkande om skadestånd ska yrkandet vidarebefordras till Rättsavdelningen. När handlingen helt eller delvis gäller ett klagomål på en handläggare eller handläggningen, se riktlinjerna 2011:17 Hanteringen av skrivelser. När det finns en begäran om utlämnande av allmän handling, se riktlinjerna 2011:07 Riktlinjer för utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter. När handlingen innehåller uppgift som kan påverka ett annat ärende. Uppgiften ska i sådant fall vidarebefordras till den enhet som handlägger ärendet. 15
När handlingen innehåller något som kan anses vara en impuls till att starta ett nytt ärende, t.ex. en ansökan om en förmån. Uppgiften ska i sådant fall vidarebefordras till den enhet som handlägger förmånen. När det allmänna ombudet har överklagat samma ursprungsbeslut (se avsnitt 5). När handlingen innehåller ett suicidhot. Detta ska hanteras enligt Stöddokument förbättrad hantering av suicidhot från kund som finns på Fia. Det är viktigt att specialisten informerar omprövningsenheten om vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas se avsnitt 1.6. Blanketten 9207 ska användas för det och ska följa med begäran om omprövning. 1.5 Metodstöd beslutet ändras med stöd av 113 kap. 3 SFB Om en specialist eller en särskilt utsedd beslutsfattare bedömer att beslutet helt kan ändras enligt den försäkrades begäran, ska ett beslut om ändring enligt 113 kap. 3 SFB skrivas (Wimi 10212 eller, om det är ett SGIärende, Wimi 10315). Det är oftast inte tillräckligt att endast göra en utbetalning eller att endast skriva ändringsbeslutet direkt på ursprungsbeslutet. Beslutet skickas till den försäkrade med central utskrift. Även om den försäkrade har ett ombud kan de flesta besluten skickas med central utskrift till ombudet. I ÄHS-ärenden skannas den försäkrades skrivelse in tillsammans med ändringsbeslutet, eventuella journalanteckningar och övriga handlingar. För detta ändamål skapas ett ROD-ärende (Rättelse-Omprövning-Dom) om det är möjligt. I annat fall arkiveras handlingarna i ursprungsakten. Tandvårdsärenden som handläggs i IT-stödet Tanden hanteras genom att ett ärende om ändring skapas för detta ändamål, som döps till Ändring 113 kap. 3 SFB. Om ärendet handlagts i en pappersakt arkiveras samtliga handlingar i originalakten. Om specialisten eller den särskilt utsedde beslutsfattaren ändrar beslutet helt med stöd av 113 kap. 3 SFB och begäran om omprövning har lämnats in på fel enhet ska det skapade ärendet i diariesystemet makuleras. Hur man går tillväga för att makulera ett ärende framgår av Stödprocess för diarieföring i IT-stödet Diabas samt hantering av diarieförda handlingar 2012:10. Om det beslut som ändrats gäller ett beslut om återkrav ska man skicka hela beslutet med blankett 6000 till fordringshanteringens funktionsbrevlåda. 16
1.6 Metodstöd beslutet ändras inte med stöd av 113 kap. 3 SFB Om specialisten eller den särskilt utsedde beslutsfattaren bedömer att beslutet inte kan ändras helt enligt den försäkrades begäran ska det antecknas på begäran om omprövning eller om där inte finns plats, i en journalanteckning som bifogas. I anteckningen ska det anges att det inte finns förutsättningar för ändring helt i enlighet med den försäkrades begäran med stöd av 113 kap. 3 SFB. Anteckningen ska dateras och signeras med namnförtydligande. Därefter ska ett omprövningsärende skapas i diariesystemet. Av registreringen ska det framgå vilket beslut som omprövningen gäller och diarienumret noteras på skrivelsen. Det kan redan finnas ett ärende skapat i diariesystemet om begäran om omprövning har lämnats in på fel enhet. I så fall skapas inte något ärende men däremot ska diarienumret noteras på skrivelsen. Begäran om omprövning skickas därefter till rätt omprövningsenhet. Uppgifter om adresser till omprövningsenheterna finns på Försäkringskassans intranät Fia under Försäkring/Omprövning och Överklagande/Kontakter/ Processjuridik och omprövningar. I diariesystemet registreras vart ärendet har skickats. Slutligen skrivs ett ärendeutdrag ut från diariesystemet. Ett nytt ärendeutdrag skrivs ut om det gäller ett ärende där begäran har lämnats in på fel enhet eftersom ytterligare registrering i diariesystemet har gjorts. Ärendeutdraget läggs överst i akten. Om skrivelsen med begäran om omprövning gäller ett beslut om återkrav ska man skriva ett e-postmeddelande till fordringshanteringens funktionsbrevlåda. I ämnesraden ska man ange att det är frågan om en omprövning och vilken dag den försäkrade är född. I själva meddelandet skriver man den försäkrades personnummer och vilket beslut som den försäkrade vill ha omprövat. Känsliga personuppgifter såsom uppgifter om hälsa, etniskt ursprung med mera får inte finnas i meddelandet. Nytillkomna handlingar som kan få betydelse för pågående eller kommande ärenden kopieras och behålls på den enhet som handlägger förmånen. Information, åtgärder som har vidtagits eller dokumenterade kontakter som bedöms kunna ha betydelse för pågående eller kommande ärenden ska vidarebefordras till aktuell enhet. Tänk på att informationen även kan behöva vidarebefordras till omprövningsenheten. För att vidarebefordra sådan information används blankett 9207. Om det kommer in information eller handlingar till den enhet som fattat grundbeslutet efter att ärendet har skickats till omprövningsenheten då ska grundenheten överväga om informationen eller handlingen behövs i den prövning som omprövningsenheten ska göra. Om man är osäker på om handlingarna har betydelse kan man kontakta omprövningsenheten innan handlingarna översänds. När dessa handlingar översänds används blankett 9207. 17
Om det däremot framgår av handlingen att den har inlämnats i omprövningsärendet, till exempel om ett svar på kommunicering i omprövningsärendet har lämnats på den enhet som fattat grundbeslutet, ska handlingen omgående diarieföras, registreras i diariesystemet, samt översändas till omprövningsenheten. Alla handlingar i omprövningsärenden ska diarieföras, se vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken, avsnittet 5.2.2 om diarieföring. Se även JO-nytt 2012-05-04 och JO:s beslut, dnr 2623-2011. I de fall beslutet gäller en förmån som fortfarande handläggs med en pappersakt ska även kopior av samtliga handlingar inklusive journalen med bilageförteckning från akten skickas tillsammans med begäran om omprövning till rätt omprövningsenhet (se avsnitt 1.9). 1.7 Metodstöd Handläggning på omprövningsenheterna De elektroniska akterna skrivs ut av omprövningsenheterna. När en fullmakt kommer in först i samband med en begäran om omprövning eller en begäran om ändring med stöd av 113 kap. 3 SFB ska fullmakten registreras i diariesystemet och i ÄHS. 1.8 Metodstöd Om begäran om omprövning sänts till inläsningscentralen Så hanteras en begäran om omprövning som har skannats in tillsammans med en tolkningsbar blankett När det kommer in en begäran om omprövning som har skannats in tillsammans med en tolkningsbar blankett fördelas ärendet automatiskt till det handläggande kontorets ärendekorg. Därför måste den som administrerar ÄHS-postkorgen vara uppmärksam på vad det är för typ av handling som kommit in. Om det är en begäran om omprövning så ska den som administrerar ÄHSpostkorgen skriva ut skrivelsen och eventuella bilagor och lämna dem till en specialist. Specialisten ska informeras om när begäran om omprövning kom in till Försäkringskassan. Så hanteras en begäran om omprövning som inte har skannats in tillsammans med en tolkningsbar blankett När det kommer in en begäran om omprövning som inte har skannats in tillsammans med en tolkningsbar blankett, ska handläggaren på VS Detektion identifiera vilken enhet som har fattat det beslut som den försäkrade begär omprövning av. Först kontrollerar handläggaren på VS Detektion om det finns ett diariefört ärende. Om det inte gör det så lägger VS Detektion begäran om omprövning i det beslutande kontorets postkorg i ÄHS. Den som hanterar ÄHS-postkorgen ska skriva ut skrivelsen och eventuella bilagor och lämna dem till en specialist som hanterar handlingarna. 18
Om VS Detektion däremot konstaterar att ärendet som skrivelsen avser redan är diariefört, så registreras åtgärden KOMP i det ärendet i diarieföringssystemet. Sedan skickas kompletteringen per post till den omprövningsenhet som handlägger ärendet. Så gör man på kundmötesavdelningarna om man upptäcker en begäran om omprövning i ett pågående ärende i ÄHS När man upptäcker en begäran om omprövning i ett ärende, så kontrollerar man i diarieföringssystemet om det redan finns ett ärende som avser den aktuella begäran om omprövning. Om det inte finns något ärende upplagt i diariet, så lämnas begäran om omprövning till specialisten som lägger upp ett ärende enligt de vanliga rutinerna. Om man däremot konstaterar att det redan finns ett diariefört ärende avseende omprövning så registrerar man åtgärden KOMP i det ärendet. Man skickar också skrivelsen per post tillsammans med eventuella bilagor till den omprövningsenhet som handlägger ärendet. Så gör handläggaren på Verksamhetsstöd detektion och kundmötesavdelningarna om begäran om omprövning inte går att läsa i skannat format När skrivelsen med begäran om omprövning inte går att läsa i skannat format, beställer handläggaren på detektion originalet från skanningsleverantören. Begäran om omprövning lämnas till diariet för diarieföring innan den skickas till den enhet som har meddelat det beslut som den försäkrade begär omprövning av. När begäran om omprövning kommer in på grundenheten läser specialisten igenom begäran om omprövning för att avgöra om beslutet kan ändras med stöd av 113 kap. 3 SFB. Om beslutet kan ändras helt enligt den försäkrades yrkande fattas ett beslut om ändring enligt 113 kap. 3 SFB. Ärendet som har registrerats i diarieföringssystemet makuleras eftersom den enskildes begäran om omprövning ses som en ändringsbegäran som beviljas fullt ut. I ÄHS-ärenden skannas den försäkrades skrivelse in tillsammans med ändringsbeslutet, eventuella journalanteckningar och övriga handlingar. Om det går så skapar man ett ROD-ärende annars arkiverar man handlingarna i ursprungsärendet. Hur man makulerar ett ärende i diarieföringssystemet framgår av riktlinjerna, Stödprocess för diarieföring i IT-stödet Diabas samt hantering av diarieförda handlingar (2012:10). Om specialisten däremot bedömer att beslutet inte kan ändras helt enligt den försäkrades yrkande med stöd av 113 kap. 3 SFB, gör man en notering om det på skrivelsen med begäran om omprövning. Därefter skickas begäran om omprövning med eventuella bilagor till den omprövningsenhet som ska ompröva beslutet. Om ursprungsärendet har handlagts i en pappersakt skickas en kopia av den tillsammans med begäran om omprövning. 19
1.9 Metodstöd Bildande av omprövningsakt Omprövningsakt är den pappersakt som bildas då den försäkrade begär omprövning av ett beslut. Omprövningsakter ska ha grönt aktomslag och ett försättsblad (blankett 5201). Grönt aktomslag är en markering om att akten är en omprövningsakt som ska bevaras dvs. inte gallras. Huvudregeln är att alla handlingar ska finnas med i omprövningsakten. Men man kan göra undantag från det. I sådana fall ska det framgå av journalen i omprövningsärendet att kopieakten bara innehåller de handlingar från originalakten som påverkar beslutet som ska omprövas. Förmåner med pappersakt Den enhet som fattade det beslut som begärs omprövat ska skicka kopior av samtliga handlingar i ärendet från originalakten till omprövningsenheten. Något urval av materialet i aktuellt ärende de handlingar som ligger till grund för det beslut som ska omprövas får som huvudregel inte göras, se ovan. Ärendets journal/bilageförteckning bifogas så att det i efterhand exempelvis för domstolarna går att se att alla handlingar i ärendet finns med. På journalen/bilageförteckningen ska den som upprättat akten med kopior (kopieakten) skriva Fullständig kopieakt och signera anteckningen. Det är viktigt att uppmärksamma om handlingen som kopieras är dubbelsidig. Tänk också på att kvaliteten måste var god hos det kopierade exemplaret. Huvudregeln är att alla handlingar ska finnas med i omprövningsakten. Men man kan göra undantag från det. I sådana fall ska det framgå av journalen i omprövningsärendet att kopieakten bara innehåller de handlingar från originalakten som påverkar beslutet som ska omprövas. De kopierade handlingarna från originalakten bildar tillsammans med de handlingar som tillkommer under omprövningsförfarandet omprövningsakten. Originalakten behålls på den enhet som ansvarar för försäkringsärendet. Förmåner med elektronisk akt En kopieakt i pappersform bildas genom att omprövningsenheten skriver ut innehållsförteckningen och alla handlingar som enligt innehållsförteckningen finns i ärendet från ÄHS samt relevanta handlingar från andra handläggningssystem. Innehållsförteckning skrivs ut så att det i efterhand går att se att alla handlingar finns med i kopieakten. På innehållsförteckningen ska den som skrivit ut handlingarna skriva Fullständig kopieakt och signera anteckningen. De kopierade handlingarna från ÄHS bildar tillsammans med de handlingar som tillkommer under omprövningsförfarandet omprövningsakten. 20
1.10 Formell prövning Försäkringskassan ska pröva om begäran om omprövning avser ett beslut som kan omprövas (se avsnitt 1.2), om begäran gjorts på rätt sätt (se avsnitt 1.3.2 och 1.3.3) och i rätt tid. 1.10.1 Rättidsprövning Tidsfristen om två månader räknas från den dag den försäkrade fick del av beslutet. Bedömningen av om skrivelsen har kommit in i rätt tid antecknas på skrivelsen med begäran om omprövning eller i journalen i omprövningsakten. Anteckningen ska innehålla datum, en signatur och ett namnförtydligande. Eftersom en underrättelse om Försäkringskassans beslut i regel sker genom ett vanligt brev finns det inte något bevis om vilken dag den försäkrade fått del av beslutet. Försäkringskassan bör därför i allmänhet utgå från att skrivelsen med begäran om omprövning kommit in i rätt tid. Men finns det anledning att tro att skrivelsen kommit in för sent bör Försäkringskassan göra en utredning om detta (prop. 1985/86:80, avsnitt 4.1, s. 74 och RÅ 2007 not. 34, Domsnytt 2013:035). Tvåmånadersfristen räknas på så sätt att börjar fristen den 4 mars löper den ut den 4 maj. Om det inte finns någon motsvarande dag i slutmånaden ska den månadens sista dag anses som sista dag för begäran om omprövning (1 lagen [1930:173] om beräkning av lagstadgad tid). Om en försäkrad fått del av Försäkringskassans beslut den 31 december ska alltså begäran ha kommit in till kassan senast den 28 februari (eller den 29 februari om det är skottår). Om den sista dagen för en begäran om omprövning är en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton får en begäran om omprövning vara inkommen senast nästa vardag (2 lagen om beräkning av lagstadgad tid). Om en skrivelse med begäran om omprövning, eller en avi om skrivelsen, överlämnats till Försäkringskassan eller till en tjänsteman hos myndigheten före klockan 24.00 en viss dag ska skrivelsen anses inkommen till Försäkringskassan denna dag. Detsamma gäller om skrivelsen den dagen avskilts för Försäkringskassan på en postanstalt och överlämnas till en tjänsteman hos kassan påföljande dag (10 FL). En handling anses inte vara avskild för myndigheten enligt 10 andra stycket förvaltningslagen så länge den är under postbefordran (se HFD 2011 ref. 59). Ett elektroniskt dokument anses ha kommit in till en myndighet i den mening som avses i tryckfrihetsförordningen (TF) när det har nått behörigt mottagningsställe (se vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken ). Det finns däremot inte någon bestämmelse i SFB eller FL som reglerar när en begäran som lämnas med e-post ska anses ha kommit in till en myndighet. En begäran om omprövning som finns tillgänglig i Försäkringskassans e-postsystem får dock anses som inkommen till Försäkringskassan även i den mening som det här är fråga om. 21
1.10.2 Delgivning av beslut om SGI Försäkringskassan anser inte att en utbetalning av en ersättning är detsamma som en delgivning av det beslut om SGI som ligger till grund för ersättningen. Det beror på att det är svårt att räkna ut vilken SGI man har utifrån hur mycket ersättning man har fått. Vi kan inte heller säkerställa vilket datum den försäkrade har sett att han eller hon har fått ersättningen insatt på sitt konto. Delgivning av ett SGI-beslut sker i stället genom det separata beslut som sänds ut. (När SGI fastställs till noll fattas ibland beslut om SGI och förmån i ett och samma beslut). 1.11 Avvisning och avskrivning Avvisning Om en begäran om omprövning av ett grundbeslut avvisas ska avvisningsbeslutet som huvudregel förses med en anvisning om hur man begär omprövning, se nedan för undantag. Det ska även framgå att en sådan begäran om omprövning av avvisningsbeslutet ska ha kommit in inom två månader (113 kap. 19 och 21 SFB). Begäran ska avvisas även om Försäkringskassan försummat att förse beslutet med en anvisning om hur omprövning begärs (RÅ 1973 ref. 59). I det fallet kan det vara lämpligt att Försäkringskassan upplyser den försäkrade om möjligheten att hos kammarrätten ansöka om återställande av försutten tid. Detsamma gäller om den försäkrade på grund av sjukdom saknat förmåga att begära omprövning i rätt tid. Exempel på andra fall då Försäkringskassan ska avvisa en begäran om omprövning är då ett uppgivet ombud trots uppmaning att göra så inte lämnar fullmakt eller då den som begär omprövning inte är berörd av beslutet. Läs mer om situationer när det kan var aktuellt med avvisning i vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken. När grundbeslutet innebär att ansökan avvisats på grund av ett ofullständigt underlag och det vid omprövningen kommit in en komplettering, som gör att saken kan omprövas, ska omprövningsbeslutet förses med en överklagandehänvisning. Saken dvs. frågan om rätt till förmånen har då prövats två gånger, se Domsnytt 2013:040. Avvisning på grund av för sent inkommen begäran om omprövning Om grunden för avvisningen är att begäran om omprövning eller ett överklagande har kommit in för sent ska beslutet om avvisning förses med en anvisning om hur man gör för att överklaga. Ett sådant avvisningsbeslut ska alltså inte omprövas (113 kap. 10 11 SFB). I samband med att Försäkringskassan fattar beslut om avvisning, därför att en begäran om omprövning kommit in för sent, bör kassan pröva om det ursprungliga beslutet kan ändras med stöd av 113 kap. 3 SFB (FKAR 2010:7 om omprövning och ändring enligt SFB). 22
Avvisning på grund av att beslutet fattats med stöd av 113 kap. 3 SFB Om avvisningsbeslutet avser ett beslut som fattats med stöd av 113 kap. 3 SFB ska avvisningsbeslutet inte förses med en omprövningshänvisning (113 kap. 10, 11 och 21 SFB). Avvisning på grund av att sakfrågan omprövats/prövats av domstol I 113 kap. 7 SFB står att omprövning inte får avse en fråga som avgjorts efter omprövning eller av domstol. En begäran ska därför avvisas om sakfrågan redan har prövats och avgjorts av Försäkringskassan genom ett omprövningsbeslut eller av en domstol. I motiveringen till avvisningsbeslutet ska vi förklara att det är därför som vi avvisar begäran. Samma sak kan inte prövas på nytt, det föreligger res judicata (saken är rättskraftigt avgjord), se kapitel 3. Avvisningsbeslutet ska förses med en omprövningshänvisning eftersom nästan alla avvisningsbeslut ska omprövas. Undantag gäller för avvisningsbeslut som fattas på grund av att missnöjesyttringen kommit in för sent och för beslut som är fattade med stöd av 113 kap. 3 SFB (113 kap. 10 11 SFB). Man kan till exempel anse att det är frågan om samma sak om det är samma tidsperiod, samma händelseförlopp och samma skada som prövats tidigare, (se RÅ 2010 ref.1, Domsnytt 2013:018 och avsnitt 3.1 i denna vägledning). När den försäkrade är missnöjd med ett avvisningsbeslut som anger att saken redan har omprövats eller att domstol prövat ska avisningsbeslutet alltså omprövas med stöd av 113 kap. 10 11 SFB, om begäran gjorts i tid. Vid omprövningen ska Försäkringskassan bedöma om avvisningsbeslutet är riktigt dvs. om den nya ansökan/begäran verkligen gällde samma fråga (samma sak) som tidigare prövats av Försäkringskassan i ett omprövningsbeslut eller av domstol. Om avvisningsbeslutet bedöms vara riktigt ska omprövningsbeslutet förses med en överklagandehänvisning. Avskrivning Om den försäkrade återkallar sin begäran om omprövning ska Försäkringskassan meddela ett beslut om avskrivning. En annan situation då ett avskrivningsbeslut ska meddelas är när den försäkrade begärt omprövning av ett interimistiskt beslut och Försäkringskassan, innan den omprövat beslutet, meddelat ett slutligt beslut om den aktuella förmånen. Det slutliga beslutet kan senare komma att omprövas på den försäkrades begäran. I SFB saknas regler om avskrivning. Ett beslut om avskrivning hanteras därför enligt reglerna i FL. Överklagandetiden är då tre veckor (23 FL). Dessa beslut går som regel inte den försäkrade emot. Man måste alltid överväga om beslutet ska förses med överklagandehänvisning, se vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken. Avvisnings- och avskrivningsbeslut utfärdas av praktiska skäl skriftligt. 23
1.12 Prövning i sak En begäran om omprövning innebär att myndigheten ska göra en ny fullständig prövning av sakfrågan. Ett beslut efter omprövning ska grunda sig på utredningen i ärendet och de eventuellt nya omständigheter den försäkrade åberopat. En ny fullständig prövning av sakfrågan ska göras även om den försäkrade inte åberopat något nytt. Det kan även bli aktuellt att komplettera utredningen i ärendet. När ett beslut omprövas ska sakfrågan bedömas förutsättningslöst och Försäkringskassan är inte bunden av den bedömning som gjorts i grundbeslutet, se Domsnytt 2012:105. Vid prövningen är det viktigt att beakta att bedömningsutrymmet i det aktuella ärendet både vid grundbeslutet och vid beslut efter omprövning är detsamma och bestäms förutom av lagar, förordningar, förarbeten, föreskrifter och allmänna råd även av Försäkringskassans interna styrdokument såsom rättsliga ställningstaganden och domsnytt/rättsfallsöversikter. om ett beslut ska ändras det gäller både i de fall ändringen innebär ett bifall vid ett tidigare avslag, men också vid en utökning av en redan beviljad förmån ska omprövningsbeslutet klart motiveras så att den försäkrade kan se vilka omständigheter det är som har gjort att Försäkringskassan i omprövningsärendet kommit fram till en annan slutsats än i grundbeslutet, se riktlinjerna 2005:14 Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan. Enligt FKAR 2010:7 till 113 kap. 7 SFB bör en omprövning göras inom sex veckor från det att begäran om omprövning kom in till Försäkringskassan, om det inte finns särskilda skäl mot det. Sådana särskilda skäl kan vara att den försäkrade behöver anstånd för att komma in med en kompletterande utredning. JO har vid ett flertal tillfällen understrukit betydelsen av detta och också betonat att varken omorganisation eller ökad ärendeinströmning utgör sådana särskilda skäl som motiverar en utdragen handläggning (JO:s beslut, dnr 2898-2009). Den enskilde måste ha möjlighet att inom en rimlig tid få sin sak prövad av domstol och det är därför av stor vikt att Försäkringskassan driver ärendet framåt och omprövar ärendet inom en godtagbar tid (se t.ex. JO:s ämbetsberättelse 2004/05 s. 323). Enligt förarbetena till bestämmelsen i 20 kap. 10 AFL, som numera ersatts av 113 kap. 7 SFB, bör en omprövning göras av en annan tjänsteman än den som fattat det beslut som begärs omprövat (prop. 1981/82: 88, s. 33 jfr. prop. 1977/78:20, s. 99). Försäkringskassan ska vid en omprövning göra den ytterligare utredning som behövs och i förekommande fall kommunicera utredningen med den försäkrade (4, 7 och 17 FL). Se närmare i vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken. Vid en omprövning får beslutet inte ändras till nackdel för den försäkrade (113 kap. 8 SFB). 24