LIVSMEDELSEXPORT. förutsättningar och möjligheter. Rapport 2004:9. Foto: Mats Pettersson

LIVSMEDELSEXPORT förutsättningar och möjligheter Rapport 2004:9 Foto: Mats Pettersson

LIVSMEDELSEXPORT förutsättningar och möjligheter Marknadsavdelningen 2004-05-28 Referens Magnus Olsson 036-15 58 72 Håkan Loxbo 036-15 58 69 Annelie Rosell 036-15 51 29

Förord Regeringen har genom beslut den 29 januari 2004 givit Statens Jordbruksverk i uppdrag att ta fram ett underlag till den fortsatta processen att stimulera utveckling och exportsatsningar inom livsmedelsindustrin. Enligt uppdraget ska Jordbruksverket inom sitt ansvarsområde utvärdera utvecklingen inom livsmedelssektorn och utarbeta underlag om denna. Jordbruksverket bör enligt uppdraget följa handelsutvecklingen för livsmedel både när det gäller EU-marknaden och tredje land. Särskilt bör nya och växande produktgrupper, förädlingens betydelse och effekterna av EU:s utvidgning med tio nya medlemsländer analyseras. Vidare bör existerande handelsavtal kartläggas och deras betydelse för livsmedelshandeln belysas. Även den gemensamma jordbrukspolitikens betydelse, livsmedelsexportens effekter på primärproduktionen totalt och regionalt och den roll som små och medelstora företag har i utvecklingen av livsmedelshandeln bör analyseras. Motsvarande uppdrag har av regeringen lämnats till Livsmedelsekonomiska institutet, Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (Invest in Sweden Agency ISA) samt Sveriges exportråd. Föreliggande rapport utgör Jordbruksverkets underlag till regeringen. Målsättning har varit att ta fram ett faktaunderlag som belyser nuläget och den utveckling som varit inom livsmedelssektorn samt genom analys lyfta fram några centrala frågor som kan ha betydelse för den framtida svenska exporten av livsmedel. Analysen grundas förutom på framtaget faktaunderlag även på en tidigare genomförd enkät- och intervjuundersökning bland svenska livsmedelsindustriföretag. Då uppdraget avser svensk livsmedelsexport har Jordbruksverket i huvudsak avstått från att beskriva och analysera livsmedelsimporten. Jönköping den 1 juni 2004

Innehåll 1 Inledning... 13 1.1 Bakgrund... 13 1.2 Uppdraget... 14 1.3 Upplägg... 15 2 Beskrivning av den svenska livsmedelsindustrin... 17 2.1 Övergripande beskrivning av livsmedelsindustrin... 17 2.1.1 Struktur och sysselsättning... 17 2.1.2 Geografisk placering... 19 2.1.3 Ägande... 20 2.1.4 Produktionsvärde... 21 2.1.5 Produktivitet... 23 2.1.6 Exportandelar... 24 2.1.7 Lönsamhet... 25 2.1.8 Utlandsetableringar... 28 2.2 Beskrivning av livsmedelsindustrin varuområdesvis... 28 2.2.1 Nötkött, griskött, får- och lammkött... 28 2.2.2 Fjäderfä... 31 2.2.3 Ägg... 33 2.2.4 Mejeri... 35 2.2.5 Potatis... 38 2.2.6 Frukt och grönt... 39 2.2.7 Spannmål... 43 2.2.8 Oljefrö och vegetabiliska oljor... 48 2.2.9 Socker... 49 2.2.10 Förädlade livsmedel.... 49 3 Handelsutveckling... 53 3.1 Generellt om export av jordbruksvaror och livsmedel 1960-2002... 53 3.1.1 Sveriges viktigaste exportmarknader... 54 3.1.2 De viktigaste exportprodukterna... 56 3.1.3 Reexportens betydelse... 57 3.2 Export av jordbruksvaror och livsmedel 1993-2003 redovisning produktområdesvis.... 57 3.2.1 Inledning... 57 1

3.2.2 Nötkött... 59 3.2.3 Griskött... 59 3.2.4 Får- och lammkött... 61 3.2.5 Fjäderfä... 62 3.2.6 Ägg... 63 3.2.7 Mejeriprodukter... 65 3.2.8 Potatis... 66 3.2.9 Frukt och grönt... 67 3.2.10 Spannmål... 68 3.2.11 Oljefrö och vegetabiliska oljor... 71 3.2.12 Socker... 71 3.2.13 Förädlade livsmedel... 72 3.3 Nya och växande produkter... 75 4 EU:s handelsavtal och handeln med de nya medlemsstaterna... 81 4.1 Bilaterala avtal... 81 4.1.1 EES-avtalet... 81 4.1.2 Norgeavtalen... 81 4.1.3 Schweiz och Island... 82 4.1.4 Bulgarien och Rumänien... 83 4.1.5 Västra Balkan... 83 4.1.6 Medelhavsländerna... 83 4.1.7 Sydafrika, Mexiko och Chile... 83 4.1.8 Pågående förhandlingar... 84 4.2 WTO... 84 4.2.1 Jordbruksavtalet från Uruguay-rundan 1995... 84 4.3 Handelseffekter av östutvidgningen... 86 4.3.1 Nuvarande handelsmönster... 86 4.3.2 Handelseffekter av utvidgningen... 90 4.4 Sveriges handel med Norge... 93 5 Den gemensamma jordbrukspolitikens betydelse... 97 5.1 Reformer av politiken... 97 5.1.1 1992 års reform (s.k. McSharry-reformen)... 97 5.1.2 Genomförandet 1995 av WTO-åtagandena... 97 5.1.3 Agenda 2000... 97 5.1.4 Period mellan reformer... 98 2

5.1.5 Halvtidsöversynen... 98 5.1.6 Utvidgningen... 99 5.1.7 Pågående WTO-förhandlingar... 100 5.2 Olika regleringsåtgärder och deras betydelse för prisbildningen på livsmedelsområdet... 100 5.3 Förändringarnas riktning och förväntad fortsatt inriktning på reformer... 102 6 Livsmedelsexportens effekter på primärproduktionen... 105 6.1 Effekter på primärproduktionen totalt... 105 6.2 Effekter på primärproduktionen regionalt... 107 7 Små och medelsstora företags roll i utvecklingen av livsmedelshandeln... 109 8 Svenska livsmedelsföretags syn på framtiden... 113 8.1 Bakgrund... 113 8.1.1 Samhällets mål och företagens mål för tillväxt, export, sysselsättning, lönsamhet... 113 8.1.2 Komparativa fördelar och nackdelar... 113 8.1.3 Konkurrens... 114 8.1.4 Komponentindustri... 114 8.1.5 Sysselsättning, ägande, exportandelar och utlandsetableringar... 114 8.2 Olika faktorer som påverkar export... 115 8.2.1 Export kontra utlandsbaserad produktion... 115 8.2.2 Exportmarknader... 115 8.2.3 Exportandelar... 115 8.2.4 IKEAs roll... 115 8.2.5 Tullar i andra länder... 115 8.2.6 Marknadsföring, mervärden och etablerade varumärken,... 116 8.2.7 Kedjornas egna varumärken (EVM)... 116 8.2.8 Högre produktionskostnader... 116 8.3 Politik som påverkar export... 116 8.3.1 Strängare svenska regler... 116 8.3.2 Skatterna... 117 8.3.3 Lönekostnader... 117 8.3.4 Energikostnader, drivmedel... 117 8.3.5 Politiska målsättningar att öka exporten... 117 8.3.6 Politiken för små och medelstora företag... 117 8.3.7 Forskning och utveckling (FoU)... 117 8.3.8 Handelsvillkor... 118 3

8.3.9 Jordbrukspolitiken i EU och jordbruksavtalet i WTO... 118 8.3.10 Regler om märkning, tillsatser, miljö, spårbarhet, GMO... 118 8.3.11 Exportfrämjande... 118 8.3.12 Aktiv och passiv förädling... 119 8.3.13 Hur kommer utvidgningen påverka exporten?... 120 9 Avslutande kommentarer och slutsatser... 121 9.1 Avslutande kommentarer... 121 9.1.1 Livsmedelsindustrins struktur och verksamhet... 121 9.1.2 Livsmedelsexporten... 122 9.1.3 Jordbruks- och livsmedelspolitiken... 124 9.1.4 Andra faktorer som kan ha betydelse för framtida svensk livsmedelsexport 125 9.2 Slutsatser/rekommendationer... 127 10 Bilaga... 129 10.1 Handelsstatistik... 129 10.1.1 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2001-2003... 129 10.1.2 Nötkött... 132 10.1.3 Griskött... 135 10.1.4 Får och lamm... 141 10.1.5 Fjäderfä... 144 10.1.6 Ägg... 148 10.1.7 Mjölk och ost... 150 10.1.8 Potatis... 154 10.1.9 Frukt och grönt... 156 10.1.10 Bearbetade frukter och grönsaker... 162 10.1.11 Spannmål... 168 10.1.12 Oljefrö och vegetabiliska oljor... 170 10.1.13 Socker... 173 10.2 Företagsbeskrivningar... 175 10.2.1 Nötkött/Gris Nötkött, griskött, får- och lammkött... 175 10.2.2 Fjäderfä... 179 10.2.3 Ägg... 180 10.2.4 Mjölk och ost... 181 10.2.5 Potatis... 183 10.2.6 Frukt och grönt... 185 10.2.7 Oljefrö och vegetabiliska oljor... 191 4

10.2.8 Socker... 192 10.2.9 Förädlade livsmedel... 192 5

6

Slutsatser/rekommendationer Handeln med jordbruksvaror/livsmedel har i allt större utsträckning internationaliserats under det senaste decenniet. Såväl import som export har ökat, exporten procentuellt mest medan importen värdemässigt mest. Den svenska exporten av förädlade livsmedel har ökat kraftigt sedan det svenska EU-inträdet. Exportökningen för de obearbetade produkterna har dock varit ännu större, vilket kan förklaras av att det redan före EU-medlemskapet var möjligt för svenska exportörer att exportera förädlade produkter till relativt gynnsamma villkor. Centralt för en framgångsrik livsmedelexport är att finna konkurrenskraftiga produkter. Den svenska livsmedelsexporten har ökat på bred front under de senaste åren. Exporten domineras dock av 7 varugrupper, av totalt 46. Dessa grupper, vilka svarar för ca 65 % av den svenska exporten, har haft en gynnsam utveckling efter EU-inträdet. I dessa varugrupper finns bl.a. ett brett spektrum av förädlade spannmålsprodukter och färdigrätter. Sannolikheten bedöms stor att nya och växande produkter främst finns i dessa grupper. Den svenska livsmedelsexporten går till främst till EU-länder samt till några viktiga tredje landsmarknader, såsom Norge, USA och Ryssland. Export till andra marknader är relativt marginell. Jordbruksverket anser att det bör finnas en betydande potential för ökad export till flera för Sverige intressanta exportmarknader via tullsänkningar inom ramen för WTO eller bilaterala avtal. Livsmedelsindustriföretagen utgör inte någon homogen grupp, vilket medför att det finns olika behov av exportfrämjande åtgärder. Jordbruksverket anser att en systematisk kartläggning bör göras av företagens behov av exportfrämjande åtgärder så att åtgärderna kan utformas så att de effektivt gynnar svensk export. Exportandelarna varierar starkt mellan olika industrigrenar eftersom förutsättningarna varierar. Att uppnå samma exportandel som industrin i övrigt bedöms svårt för flera industrigrenar inom livsmedelsområdet. Jordbruksverket anser det viktigt att exportmålen sätts utifrån branschens förutsättningar. Jordbruksverket bedömer att utlandsetableringar och företagssamarbeten över landgränser kan få stor betydelse för industrins och exportens framtida utveckling. Det är därför viktigt att tillräcklig uppmärksamhet ägnas dessa faktorer i utredningar och analyser som gäller livsmedelsindustrin och exporten. Livsmedelsexportörerna anser att det är svårt att ta betalt för svenska mervärden på exportmarknaderna. Jordbruksverket bedömer att en fortsatt diskussion om de svenska mervärdenas fördelar och nackdelar för exporten skulle underlättas om en kartläggning och analys görs av möjligheterna att ta betalt för mervärdena vid export. Forskning och utveckling är viktigt för att livsmedelsföretagen i Sverige skall få fram innovativa och högförädlade produkter liksom effektiva produktionsprocesser. Den ökade globaliseringen inom livsmedelsektorn medför risk för att FoU koncentreras till vissa länder och att företagens FoU lämnar Sverige. För att säkerställa en fortsatt gynnsam exportutveckling anser Jordbruksverket att lämpliga åtgärder bör vidtas för att säkerställa en väl fungerande FoU-politik på livsmedelsområdet. Den låga lönsamheten i livsmedelssektorn kan enligt Jordbruksverket försvåra möjligheterna att få nytt kapital till sektorn, vilket negativt kan påverka företagens möjligheter att bedriva forskning och utveckling liksom att genomföra olika aktiva exportsatsningar. 7

8

Sammanfattning Livsmedelsindustrin Den svenska livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Antalet livsmedelsföretag ökade under perioden 1993-2001 från drygt 2 500 till knappt 3000. Antalet anställda minskade samtidigt från drygt 66 000 till knappt 62 000.Enligt preliminära uppgifter har minskningen fortsatt även efter 2001. Livsmedelsindustrin är lokaliserad i hela landet. Mer än hälften av alla anställda (ca 60 %) finns dock i tre län, nämligen i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län. Den genomsnittliga företagsstorleken är också avsevärt större än riksgenomsnittet i dessa län. Produktionsvärdena, i löpande penningvärde, för hela livsmedelsindustrin ökade under perioden 1993-2001 med sammanlagt 21 %. Stora variationer föreligger mellan olika industrigrenar. Produktivitetsutvecklingen under perioden var mycket måttlig. Exportandelen för livsmedelsindustrin låg på drygt 20 % år 2001, vilket innebär mer än en fördubbling sedan året före EU-medlemskapet. Nivån får bedömas vara något överskattad bl.a. till följd av reexporten av fisk och bananer. Exportandelarna varierar starkt mellan industrigrenarna Lönsamheten i livsmedelsindustrin låg 2001 klart under lönsamheten för hela industrin. Lönsamheten minskade successivt under 1997-2001 till 4,6 % jämfört med 7 % för industrin som helhet. Små och medelstora företag (färre än 250 anställda) dominerar antalsmässigt i svensk livsmedelsindustri. Totalt utgjorde denna grupp år 2001 98,7 % av det totala antalet livsmedelsföretag och sysselsatte knappt 38 % av de anställda i sektorn. Gruppen svarade för 36,7% av produktionsvärdet inom sektorn. Trots den antalsmässiga dominansen beräknas dessa företag svara för knappt 10 % av den totala livsmedelsexporten Livsmedelsexport Exporten 2003 uppgick värdemässigt till totalt 28,1 miljarder kr. Ungefär 17 miljarder kr gick till andra EU-länder och 11 miljarder kr till tredje land. Exporten till sex av dessa marknader USA, Norge, Ryssland, Schweiz, Kanada och Japan uppgick till 8,3 miljarder kr. Ytterligare 1,3 miljard exporterades till de tio kandidatländerna i Central- och Östeuropa. Återstående 1,4 miljarder exporterades till ett hundratal marknader i hela världen. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel har sedan 1960 ökat kraftigt även omräknat till 1960 års priser. De största ökningarna har skett sedan 1990. Ser man på hela perioden 1960 2002 har jordbruksvarorna haft en långsammare utveckling än fisk, förädlade produkter och frukt och grönt. Medan mindre förädlade jordbruksvaror i fasta priser ökade med ca 140 % så ökade förädlade produkter med drygt 2300 %, fiskprodukter med drygt 800 % och frukt och grönt med drygt 375 %. Utvecklingen uppvisar stora variationer som utöver rent marknadsmässiga förhållanden även avspegla förändringar i jordbrukspolitiken, variationer i jordbruksöverskottet, ingångna handelsavtal och givetvis det svenska EU-medlemskapet. För perioden efter EU-inträdet kan noteras att såväl import som export har ökat, exporten procentuellt mest medan importen värdemässigt mest. Den svenska exporten av förädlade livsmedel har ökat kraftigt sedan det svenska EU-inträdet. Exportökningen för de obearbetade produkterna har dock varit ännu större, vilket kan förklaras av att det redan före EUmedlemskapet var möjligt för svenska exportörer att exportera förädlade produkter till relativt gynnsamma villkor. 9

Nya och växande produkter De nya och växande exportprodukterna bedöms finnas i de varugrupper som kraftigt ökat under senare år. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel domineras av 7 varugrupper av totalt 46. Dessa dominerande varugrupper svarade år 2003 för 63,5 % av hela livsmedelsexporten och har stärkt sin ställning de senaste åren. I genomsnitt ökade exporten för dessa sju varugrupper med 187% under perioden1995-2003. I två av dessa produktgrupper är det mest sannolikt att man kan finna nya och växande produkter. Dessa är Varugruppen Varor av spannmål m.m. som innehåller ett brett spektrum av olika förädlade spannmålsprodukter (kex, skorpor, knäckebröd och andra bakverk, piroger, tacos, pizzor, degar, välling m.m.) och Varugruppen Andra livsmedel som också innehåller ett brett spektrum förädlade livsmedelsprodukter, av vilka många är nya och växande exempelvis färdiga maträtter (mikrorätter) och barnmat. Även andra varugrupper har haft en mycket gynnsam utveckling och också i dessa bedöms det finnas nya och växande produkter. Några klassiska exempel på nya och växande exportprodukter är mexikansk mat (Tex-Mexkonceptet) och samma koncept för andra matkulturer liksom grönsaksmixer från olika matkulturer och cappuchinopulver. Handelsavtal och utvidgningar av EU Handelsavtal och utvidgningar av EU är faktorer som kan få stora och snabba effekter på livsmedelsexporten. Centrala har under senare år varit avtalen med Norge och de dåvarande kandidatländerna. Avtalet med Norge har senast omförhandlats under 2004 och förhandlingsresultatet förväntas gynna svensk export av förädlade livsmedel. Sveriges handel med kandidatländerna har visat en uppåtgående trend de senaste åren. Exporten består i stor utsträckning av förädlade produkter. Till följd av EU:s Europaavtal med kandidatländerna hade tullarna sänkts eller avskaffats för många produkter redan före medlemskapet. Några kraftiga effekter på exporten till dessa länder efter deras EU-inträde förväntas därför inte även om en viss ökning av såväl export som import är förväntad av bl.a. svenska företag. Exportens effekter för primärproduktionen Rent generellt skapar livsmedelsexporten förutsättningar för en ökad avsättning av svensk jordbruksråvara med positiva effekter på primärproduktionen som följd. En ökad livsmedelsexport behöver dock inte innebära en ökad användning av svensk råvara. Anledningen är bl.a. att producenterna har möjlighet att välja råvara av olika ursprung. Livsmedelsindustrin är idag global. Följden blir att i många av de förädlade livsmedlen som exporteras ingår både importerade och svenska råvaror. En total bedömning av den svenska exportens effekter på primärproduktionen är, mot bakgrund av ovanstående, svår att göra. Det får emellertid bedömas att den ökade exporten haft positiv effekt på primärproduktionen. I sammanhanget är det dock viktigt att vara uppmärksam på att samtidigt som exporten ökat så har även importen av livsmedel ökat. För vissa jordbruksvaror bedöms prispressande import ha större effekter för sektorns lönsamhet än den gynnsamma exportutvecklingen. Jordbruks- och livsmedelspolitikens påverkan Jordbruks- och livsmedelspolitiken skapar viktiga ramar, villkor och förutsättningar för handeln mellan Sverige och omvärlden. Betydande ändringar har gjorts i politiken. Förutom att de inneburit rent tekniska ändringar i olika marknadsordningar har de i mer eller mindre grad påverkat marknadsbalanserna på EU-nivå och därmed pris- och konkurrensutvecklingen internt inom EU men också den direkta marknadskontakten med länder utanför EU. Tydligt framgår den medvetna utvecklingen att anpassa EU:s interna stödprisnivåer till världsmarknaden. Detta visar sig också i att de totala belopp som utgår till exportbidrag 10

kraftigt minskat, vilket är naturligt eftersom inga eller små prisskillnader efterhand blir aktuella att överbrygga vid handel mellan EU och tredjeländer. Detta är givetvis också en följd av ingångna WTO-avtal. Omläggningen av politiken gör att svenska livsmedelsföretag framöver kommer att verka i en annan konkurrensmiljö än som varit fallet under tidigare skeden i EU:s jordbrukspolitik. Vidare kan ytterligare ändringar komma genom att pågående WTO-handelsrunda leder till resultat, vilket bör gå i riktning mot ytterligare avveckling av exportbidrag och begränsningar för produktionskopplade direktstöd. Andra faktorer som kan ha betydelse för framtida svensk livsmedelsexport En rad faktorer kan komma att påverka omfattning och inriktning på den svenska livsmedelsexporten. Flera av dessa har uppmärksammats av företagen vid genomförd enkätoch intervjuundersökning. Speciellt kan pekas på: Genom EU-inträdet är en ökad export numera en väg att uppnå lönsamhet och långsiktighet. Export är ett sätt att sprida riskerna och ofta den enda vägen till tillväxt om hemmamarknaden är mättad eller minskar. Utlandsetableringar och produktion utomlands kan vara en väg att uppnå tillväxt- och lönsamhetsmålen även om detta kan leda till minskad export från Sverige. Industrins komparativa för och nackdelar har en direkt inverkan på exportmöjligheterna. Många gånger framhålls att Sveriges rena jordbruksvaror och miljö innebär fördelar i den internationella konkurrensen. Nackdelar i en internationell konkurrens som har påtalats i genomförd undersökning är bl.a. höga skatter, arbetslagstiftningen liksom den s.k. ryggsäck för jordbruket och industrin som svenska nationella regler upplevs medföra. Företagens kostnadsprofil, är ogynnsam enligt många företag i undersökningen. Företagen i Sverige upplever sig ha begränsade finansiella resurser jämfört med stora utländska företag/koncerner. Utlandsetableringar och företagssamarbeten över gränserna respektive utlandsägda företag och etableringar i Sverige har ökat. Utvecklingen kan påverka exportvolymerna både positiv och negativt. Framtida liberaliseringar pga. WTO-överenskommelser kan innebära att nya marknader öppnas liksom att marknadstillträdet i övrigt ökar för företagen. Det tar flera år att starta upp nya marknader för export av förädlade livsmedel. Det är svårt att åstadkomma stora exportökningar på kort sikt. Försäljningsargument för export av svenska livsmedel är ofta, enligt intervjuade företag inte de samma som på hemmaplan, där varumärkena är starkare och konsumenterna är villiga att betala en del för svenska mervärden. En ökad andel för handelns egna varumärken EVM kan innebära att etablerade varumärken trängs undan och att industrin alltmer bli leverantörer till kedjornas egna varumärken. Denna utveckling kan innebära att marknadsandelarna för industrins etablerade varumärken både på hemmamarknaden och på exportmarknader kommer att minska. Forskning och utveckling är mycket viktig för livsmedelsindustrin, liksom för andra sektorer. Utvecklingsresurser (FoU) för livsmedel i Sverige krävs om vi ska få fram innovativa och högförädlade produkter som kan bidra till ökad export. Företagen understryker behovet av exportfrämjande åtgärder. Inställningen till exportfrämjande varierar beroende på om företagen är stora eller små, nya eller etablerade och att det finns många åsikter om hur exportfrämjande ska organiseras. De flesta verkar dock överens om att det behövs offentligt exportfrämjande i någon form. 11

Slutsatser/rekommendationer Den svenska livsmedelsexporten går till främst till EU-länder samt till några viktiga tredje landsmarknader, såsom Norge, USA och Ryssland. Export till andra marknader är relativt marginell. Jordbruksverket anser att det bör finnas en betydande potential för ökad export till flera för Sverige intressanta exportmarknader via tullsänkningar inom ramen för WTO eller bilaterala avtal. Livsmedelsindustriföretagen utgör inte någon homogen grupp, vilket medför att det finns olika behov av exportfrämjande åtgärder. Jordbruksverket anser att en systematisk kartläggning bör göras av företagens behov av exportfrämjande åtgärder så att åtgärderna kan utformas så att de effektivt gynnar svensk export. Exportandelarna varierar starkt mellan olika industrigrenar eftersom förutsättningarna varierar. Att uppnå samma exportandel som industrin i övrigt bedöms svårt för flera industrigrenar inom livsmedelsområdet. Jordbruksverket anser det viktigt att exportmålen sätts utifrån branschens förutsättningar. Jordbruksverket bedömer att utlandsetableringar och företagssamarbeten över landgränser kan få stor betydelse för industrins och exportens framtida utveckling. Det är därför viktigt att tillräcklig uppmärksamhet ägnas dessa faktorer i utredningar och analyser som gäller livsmedelsindustrin och exporten. Livsmedelsexportörerna anser att det är svårt att ta betalt för svenska mervärden på exportmarknaderna. Jordbruksverket bedömer att en fortsatt diskussion om de svenska mervärdenas fördelar och nackdelar för exporten skulle underlättas om en kartläggning och analys görs av möjligheterna att ta betalt för mervärdena vid export. Forskning och utveckling är viktigt för att livsmedelsföretagen i Sverige skall få fram innovativa och högförädlade produkter liksom effektiva produktionsprocesser. Den ökade globaliseringen inom livsmedelsektorn medför risk för att FoU koncentreras till vissa länder och att företagens FoU lämnar Sverige. För att säkerställa en fortsatt gynnsam exportutveckling anser Jordbruksverket att lämpliga åtgärder bör vidtas för att säkerställa en väl fungerande FoU-politik på livsmedelsområdet. Den låga lönsamheten i livsmedelssektorn kan enligt Jordbruksverket försvåra möjligheterna att få nytt kapital till sektorn, vilket negativt kan påverka företagens möjligheter att bedriva forskning och utveckling liksom att genomföra olika exportsatsningar 12

1 Inledning 1.1 Bakgrund Regeringen har genom beslut den 29 januari 2004 givit Jordbruksverket i uppdrag att ta fram ett underlag till den fortsatta processen att stimulera utveckling och exportsatsningar för ökad tillväxt inom livsmedelsindustrin. Bakgrunden till uppdraget är enligt regeringens bilaga till uppdragsskrivelsen följande: En positiv utveckling av företagandet i hela landet är en förutsättning för att uppnå regeringens målsättning om en ökad tillväxt. Staten har möjlighet att bidra med goda förutsättningar för företagande med hjälp av åtgärder inom flera politikområden, exempelvis inom näringspolitiken, livsmedelspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken. Det huvudsakliga ansvaret för en positiv utveckling av företagandet ligger dock hos företagen själva och deras organisationer. Utrikeshandeln är särskilt viktig för den ekonomiska utvecklingen i ett litet land som Sverige. Vår framtida tillväxt och välfärd är beroende av omvärlden. Traditionellt är Sverige stor exportör inom skogs- och verkstadsindustrin men på senare år har andra sektorer uppvisat stora exportframgångar. En av de sektorer som vuxit tydligt är livsmedelsindustrin; den svenska livsmedelsexporten har fyrdubblats under de senaste tio åren. Historiskt har den svenska livsmedelsexporten varit ett sätt att göra sig av med ett inhemskt överskott av jordbruksprodukter genom att med hjälp av exportbidrag sälja dem till ett lågt pris på den internationella marknaden. Idag är situationen annorlunda. Cirka 66 % av livsmedelsexporten år 2002 utgjordes av förädlade livsmedel och livsmedelsbranschen genomför offensiva, långsiktiga satsningar på kontinuerlig livsmedelsexport. En milstolpe har varit det svenska medlemskapet i den Europeiska unionen som inneburit många nya förutsättningar och möjligheter för den svenska livsmedelsindustrin. Samtidigt som nya marknader öppnades upp skärptes konkurrensen på hemmamarknaden, till gagn för de svenska konsumenterna som fick en ökad mångfald och i många fall lägre matpriser. Det har visat sig att den svenska livsmedelsindustrin stått sig väl i konkurrensen och har tagit vara på de möjligheter som EU:s inre marknad bjuder. Sedan Sverige blev medlem i EU har det totala värdet av livsmedelsexporten och importen ökat. Värdet av exporten har i relativa termer ökat mer än importen. Importvärdet ökade med 67 procent mellan åren 1995 och 2002, medan exportvärdet ökade med 97 procent under samma period. En studie av handelsbalansen visar dock att Sverige fortfarande uppvisar ett underskott på livsmedelsområdet. Den främsta förklaringen till den stora ökningen av exportvärdet ligger i ett ökat handelsutbyte mellan EU-länderna som lett till en ökad specialisering på den inre marknaden. I och med att vi i allt större utsträckning exporterar till EU och till EU:s generellt högre prisnivå ökar också exportvärdet. Värdeökningen för exporten hänger samman med att vi exporterar mycket förädlade livsmedel som ger högre genomsnittligt värde per enhet. Sveriges konkurrensfördelar finns i en export av produkter med en hög förädlingsgrad. Det står helt klart att de svenska företagen utnyttjat de möjligheter som den nya stora hemmamarknaden erbjöd i och med EU-medlemskapet. Denna marknad står nu 13

inför en stor förändring som innebär ytterligare möjligheter i och med att tio nya medlemmar ansluter i maj 2004. Expansionsmöjligheterna förbättras globalt genom den utveckling mot en avreglerad världshandel med livsmedel som den svenska regeringen hårt förespråkar och driver. Det är viktigt att den positiva utvecklingen för livsmedelsexporten fortsätter. Målsättningen bör vara att exportandelen närmar sig de nivåer som gäller för annan tillverkningsindustri. En framgångsrik livsmedelssektor ger ökad tillväxt och fler arbetstillfällen. En framgångsrik livsmedelssektor kan främja ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk. År 2002 bestod ungefär 70 procent av livsmedelsexporten värdemässigt av varor som producerats av svensk råvara. De flesta råvaror som importeras till Sverige och sedan exporteras vidare, vidareförädlas i någon form i Sverige. Det ger en tydlig signal om att vi i Sverige har en konkurrenskraftig livsmedelsindustri. 1.2 Uppdraget För att ge regeringen stöd i det fortsatta arbetet med att stimulera utveckling och exportsatsningar inom livsmedelsindustrin har Statens Jordbruksverk, Livsmedelsekonomiska institutet, Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (Invest in Sweden Agency ISA) samt Sveriges exportråd fått i uppdrag av regeringen att inom sina respektive ansvarsområden utvärdera utvecklingen inom och utarbeta underlag om livsmedelssektorn. Jordbruksverket bör enligt uppdraget: - följa handelsutvecklingen för livsmedel både när det gäller EU-marknaden och tredje land. Särskilt bör nya och växande produktgrupper, förädlingens betydelse och effekterna av EU:s utvidgning med tio nya medlemsländer analyseras. - kartlägga existerande handelsavtal och analysera deras betydelse för livsmedelshandeln. - analysera den gemensamma jordbrukspolitikens betydelse och studera effekterna av livsmedelsexportens utveckling på primärproduktionen totalt och regionalt. - analysera den roll som små och medelstora företag har i utvecklingen av livsmedelshandeln. I denna del skall det arbete som bedrivs inom verket för näringslivsutveckling (Nutek) och Almi företagspartner beaktas. Vid fullgörandet av uppdraget ska Jordbruksverket samråda med Livsmedelsekonomiska institutet. Vidare skall innan uppdraget redovisas samråd även ske med Myndigheten för utländska investeringar i Sverige och Sveriges exportråd. 14

1.3 Upplägg Jordbruksverkets målsättning har varit att ta fram ett faktaunderlag som belyser nuläget och den utveckling som varit inom livsmedelssektorn, och sedan genom analys lyfta fram några centrala frågor som kan ha betydelse för den framtida svenska exporten. Analysen grundas förutom på framtaget faktaunderlag även på en tidigare genomförd enkät och intervjuundersökning bland svenska livsmedelsindustriföretag. Då uppdraget avser svensk livsmedelsexport har Jordbruksverket i huvudsak avstått från att beskriva och analysera livsmedelsimporten. Rapporten inleds med en beskrivning av den svenska livsmedelsindustrin på en övergripande nivå. Därefter följer en beskrivning av industrin varuområdesvis. I detta avsnitt presenteras också företag som är aktiva på respektive varuområde. För att möjliggöra en analys av livsmedelsexportens regionala effekter på primärproduktionen görs också en geografisk placering av företagen. I ett separat kapitel redogörs för handelsutvecklingen. På en övergripande nivå presenteras den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel under perioden 1960-2002. Därefter följer en redovisning av exporten av jordbruksvaror och livsmedel produktområdesvis 1993-2003. Åren är valda för att beakta eventuella förändringar i handelsflödet till följd av det svenska EU-medlemskapet. I bilaga presenteras svensk export (volym och värde) aktuella år med uppdelning på utförsel till EU-länder och export till tredje land. För att kunna följa utvecklingen i handeln med de länder som blev nya EU-medlemmar i maj 2004 finns även en separat redogörelse för handeln med de dåvarande kandidatländerna. Enligt uppdraget bör Jordbruksverket även kartlägga existerande handelsavtal och analysera effekterna av dessa. I studien finns därför ett kapitel med en beskrivning av EU:s handelsavtal med tredje land och en analys av dessa avtals effekter. I ett separat kapitel redogörs för EU:s gemensamma jordbrukspolitik och hur den har förändrats. En analys görs av olika regleringsåtgärders betydelse för prisbildningen på livsmedelsområdet. Bedömningar görs också vad gäller fortsatta förändringar av politiken. I nästa kapitel görs bedömningar av livsmedelsexportens effekter på primärproduktionen. Enligt uppdraget bör speciellt de små och medelstora företagens roll i utvecklingen av livsmedelshandeln uppmärksammas. En sammanställning görs därför av vilken roll denna grupp av företag har i exporten. Studien baseras huvudsakligen på olika officiella sammanställningar och statistikkällor samt olika företagspresentationer. En viktig källa i utvärderingen av nuläget och i bedömningen av framtiden är de svenska företagens syn och bedömningar. För att beakta detta presenteras de svenska livsmedelsföretagens syn på framtiden. Avsnittet baseras på en intervju- och enkätundersökning som genomfördes av Jordbruksverket år 2003. Studien avslutas med ett antal kommentarer och rekommendationer/slutsatser. 15

16

2 Beskrivning av den svenska livsmedelsindustrin 2.1 Övergripande beskrivning av livsmedelsindustrin I detta avsnitt beskrivs livsmedelsindustrin totalt och dess olika industrigrenar (struktur, sysselsättning, export, produktionsvärden, produktivitet, lönsamhet) med utgångspunkt från statistik från SCB för 1993 2001 samt egna bearbetningar. I vissa fall finns preliminära statistikuppgifter för senare år. Målsättningen har dock varit att så långt möjlig basera analysen på definitiva uppgifter. I några fall presenteras dock preliminära uppgifter för att belysa nuläget. 2.1.1 Struktur och sysselsättning Enligt SCB:s preliminära uppgifter för år 2003 fanns 3025 livsmedelsföretag i Sverige med totalt 60266 anställda. Fördelning på olika storleksklasser framgår av nedanstående tabell. Tabell 2.1 Antal företag och anställda, totalt och i olika storleksklasser i livsmedelsindustrin, preliminära uppgifter för 2003. Antal företag Antal anställda 0 anställda 1302 0 1-49 anställda (småföretag) 1585 14396 50-199 anställda (medelstora företag) 97 8846 200 och fler anställda (större företag) 41 37024 Totalt 3025 60266 Källa SCB För jämförbarhets skull utgår vi i jämförelserna nedan från SCB statistik för åren 1993 2001. Med utgångspunkt från antal företag och antal sysselsatta visas i tabell nedan hur strukturen ser ut i näringslivet totalt och i livsmedelsindustrin. År 2001 fanns totalt 2989 livsmedelsföretag. Av dessa hade 1729 företag anställd personal. Motsvarande antal år 1993 var 2545 resp. 1643. Totala antalet företag liksom antalet företag med anställd personal ökade således under den aktuella perioden. Sysselsättningen i industrin minskade åren 1993 2001 med ca 4400 anställda. Enligt preliminära siffror försvann ytterligare ca 1400 anställda 2002-2003. Under perioden 1993 2001 har trenden varit en ökning av antalet små och medelstora företag och en viss minskning av antalet stora företag. Utvecklingen har således generellt inte gått mot färre och större företag. Antalet anställda per medelstort företag har under perioden varit tämligen konstant medan genomsnittligt antal anställda på de stora företagen ökat. (tabell 2.3). Fördelat på industrigrenar har det skett relativt stora minskningar inom slakt och köttvaror, frukt- och grönsaker, mejerier och övrig livsmedelsindustri (där bageriindustrin finns), mindre minskningar för oljor och fettvaror, kvarn och stärkelse och drycker samt relativt stora ökningar av fiskberedningsindustrin och fodermedelsindustrin. Strukturen i livsmedelsindustrin och dess utveckling följer utvecklingen för hela näringslivet. Andelen sysselsatta i medelstora och stora företag är dock högre i livsmedelsindustrin (77,8 % 17

jämfört med totala industrins genomsnitt på 71,5 %). Genomsnittet anställda per företag med 50 eller fler anställda är dock lägre i livsmedelsindustrin. Antalet anställda i de största företagen minskar, medan antalet anställda minskar långsammare eller t.o.m ökar i små och medelstora företag. Trots att över 1300 (43 %) av företagen i livsmedelsindustrin saknar anställda är andelen för dessa företag lägre jämfört med hela näringslivet, där företag utan några anställda utgör ca 59 % av samtliga företag. Tabell 2.2. Antal företag i livsmedelsindustrin i olika storleksklasser och uppdelat på industrigrenar 1993-2001 SNI92 Antal företag totalt och med 50-199 respektive med 200 eller fler anställda 1993 1993 1993 2001 2001 2001 Totalt 50-199 200+ Totalt 50-199 200+ 15.1 Slakterier och köttvaruindustri 428 30 13 496 29 8 15.2 Fiskberedningsindustri 138 2 1 177 4 1 15.3 Frukt-, bär- och grönsaksindustri 78 3 6 144 10 4 15.4 Olje- och fettvaruindustri 22 0 3 46 0 3 15.5 Mejerier och glassindustri 77 6 7 97 7 5 15.6 Kvarnprodukt- och stärkelseindustri 159 8 1 141 6 1 15.7 Industri för beredda djurfoder 54 3 1 89 3 1 15.8 Övrig livsmedelsindustri 1537 29 24 1704 37 16 15.9 Dryckesvaruindustri 52 8 5 93 4 6 Totalt livsmedelsindustrin 2545 89 61 2989 100 45 Källa SCB Tabell 2.3. Struktur Antal sysselsatta i livsmedelsindustrin 1993-2001 totalt och för olika industrigrenar uppdelat på medelstora företag (50-199 anställda) samt större företag (200 eller fler anställda olika storleksklasser och industrigrenar) SNI92 Antal anställda totalt och i företag med 50-199 anställda respektive i företag med 200 eller fler anställda 1993 1993 1993 2001 2001 2001 Totalt 50-199 200+ Totalt 50-199 200+ 15.1 Slakterier och köttvaruindustri 15669 2582 10288 14561 2486 9080 15.2 Fiskberedningsindustri 1590 219 533 2095 343 758 15.3 Frukt, bär- och grönsaksindustri 5084 367 4254 4094 833 2705 15.4 Olje- och fettvaruindustri 1613 0 1471 1506 0 1457 15.5 Mejerier och glassindustri 9494 522 8737 8615 697 7749 15.6 Kvarnprodukt- och stärkelseindustri 1378 789 258 1252 594 249 15.7 Industri för beredda djurfoder 507 350 0 863 402 239 15.8 Övrig livsmedelsindustri 24376 2602 14521 22774 3340 10594 15.9 Dryckesvaruindustri 6359 602 5557 5876 402 5128 Totalt livsmedelsindustrin 66070 8033 45619 61636 9097 37959 Källa SCB 18

År 2001 beräknas det totalt finnas ca 830 000 industri- och tjänsteföretag i Sverige. Av dessa var knappt 0,4 % livsmedelsföretag. I tabellen nedan redovisas strukturen i samtliga industrioch tjänsteföretag år 2001. I tabellen redovisas utöver antalet anställda även totalt antal företag med anställda. Utöver företag med anställda fanns 1993 drygt 310 000 företag utan några anställda. År 2001 hade antalet företag utan några anställda nästan fördubblats till drygt 613 000. Noteras kan att totala antalet anställda i industri- och tjänsteföretag under perioden ökade med ca 5,6 % medan antalet anställda i livsmedelssektorn samtidigt minskade med drygt 6 %. Tabell 2.4 Strukturen i samtliga industri- och tjänsteföretag år 1993 och 2001: År Totalt antal företag med anställda Antal företag totalt och med 50-199 respektive med 200 eller fler anställda 50-199 anställda 200 och fler anställda Antal anställda totalt och i företag med 50-199 anställda respektive i företag med 200 eller fler anställda Totalt antal anställda Antal anställda i 50-199 företag/ % 1993 182 755 3 713 1 635 3 467 579 341 165 9,8% 2001 215 823 4 670 1 758 3 660 582 426 358 11,6% Källa SCB Antal anställda i 200+ företag/ % 2 278 554 65,7% 2 194 352 59,9% 2.1.2 Geografisk placering Den svenska livsmedelsindustrin är spridd över landet. Av statistiska centralbyråns statistik kan avläsas antalet arbetsställen inom livsmedelssektorn i landets olika län. Uppgifterna gäller för år 2001. Uppgifterna redovisas i tabell nedan. Statistiken visar att Skåne län, Västra Götalands län och Stockholms län dominerar såväl vad gäller antal anställda som antal arbetsställen. Vad gäller genomsnittligt antal anställda per företag toppar Skåne län med 27,3 anställd följt av Västra Götaland, Örebro och Blekinge län, samtliga med mer än 22 anställda per företag. Minst antal arbetsställen finns i Gotlands, Kronobergs och Västmanlands län. Minst antal genomsnittligt antal anställda per arbetsställe fanns i Västernorrlands och Jämtlands län, båda med 6,5 personer per arbetsställe i snitt. Tabell 2.5 Antal arbetsställen och anställda inom livsmedelsindustrin år 2001, totalt samt fördelat länsvis Län Antal arbetsställen Antal anställda Antal anställda/arbetsställe Stockholms län 488 9557 19,6 Uppsala län 74 987 13,3 Södermanlands län 82 1314 16,0 Östergötlands län 145 2968 20,5 Jönköpings län 115 964 8,4 Kronobergs län 57 687 12,1 Kalmar län 98 1720 17,6 19

Gotlands län 56 608 10,9 Blekinge län 70 1538 22,0 Skåne län 536 14615 27,3 Hallands län 143 2057 14,4 Västra Götalands län 589 12993 22,1 Värmlands län 84 1555 18,5 Örebro län 102 2253 22,1 Västmanlands län 58 744 12,8 Dalarnas län 122 1275 10,5 Gävleborgs län 128 1181 9,2 Västernorrlands län 140 910 6,5 Jämtlands län 111 716 6,5 Västerbottens län 134 1234 9,2 Norrbottens län 146 1109 7,6 Totalt 3478 60985 17,5 Källa: SCB 2.1.3 Ägande Andelen utländskt ägande inom livsmedelsindustrin har ökat kraftigt under 1990-talet och utgör nu ungefär samma andel som inom övrig industri. Ökningen har skett dels genom uppköp av svenska företag, dels genom att utlandsägda företag lagt produktion och sysselsättning för hela Norden i Sverige. Enligt Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) var år 2002 75 livsmedelsföretag (3 % av samtliga företag i sektorn) med totalt 22 195 anställda (36 %) utländskt ägda. Enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen beräknades de utlandsägda livsmedelsföretagen svara för ca 35 % av produktionen och för 45 % av exporten inom sektorn år 2003. Bland de svenskägda förtagen dominerar de jordbrukskooperativa företagen med ca 45 % av den totala produktionen i sektorn. De jordbrukskooperativa företagen är främst verksamma i slakteri- och charkindustri, mejeriindustrin och kvarn och bageriindustrin. I gruppen utlandsägda företag finns flera stora företag. De tio största utlandsägda företagen beräknas sysselsätta uppemot 25 % av de totalt sysselsatta i sektorn. I enkätundersökning riktad till svenska livsmedelsföretag som Jordbruksverket genomförde 2003 fanns även en fråga angående företags ägare. Enkäten skickades ut till 373 företag. Totalt 205 svar erhölls. Svaren kunde bl.a. delas in med avseende på antal anställda och ägande. Ägandet i de företag som svarade redovisas i tabellen nedan. Andelen utlandsägda företag bland enkätföretagen var lägst bland de mindre företagen och blev större när företagen är större. Procentandelen verkar sedan stabiliseras när företagen har mer än 50 anställda. Om detta samband stämmer även för livsmedelsindustrin som helhet betyder det att sannolikheten ökar för att företagen i livsmedelsindustrin blir utlandsägda när företagen uppnår en viss storlek. Enkätsvaren visar på relativt stora skillnader mellan svenskägda och utlandsägda företag i vissa frågor. Dessa skillnader har redovisats i tolv olika 20

tabeller i Jordbruksverkets Rapport 2004:6 på sidorna 21-27. Exempelvis var större svenskägda företag mer negativa jämfört med större utlandsägda företag till hur företagets försäljning kommer att påverkas av utvidgningen. Förväntningarna på exporten till och importen från de nya medlemsstaterna (NMS) respektive EU15 var mer positiva i alla storleksklasser av svenskägda företag än i utlandsägda företag. En stor skillnad gäller förväntningarna av lägre tullar till EU till följd av WTO där större svenskägda företag är neutrala medan större utlandsägda företag är mycket positiva. Det omvända gäller för företag med mindre än 100 anställda där en stor övervikt av de svenskägda företagen är positiva och utlandsägda företag något mindre positiva. Tabell 2.6 Erhållna svar på Jordbruksverkets enkätundersökning 2003, fördelat på ägarkategori och företagsstorlek. Antal anställda 0-19 20-49 50-99 100+ Handelsföretag Samtliga Antal utlandsägda företag Antal svenskägda företag Andel utlandsägda, % 5 11 10 19 6 51 56 24 15 29 30 154 8 31 40 40 17 25 2.1.4 Produktionsvärde I tabell 2.7 nedan redovisas hur produktionsvärdena i livsmedelsindustrin har utvecklats under perioden 1993-2001 totalt och uppdelat på olika industrigrenar. Produktionsvärdena för hela livsmedelsindustrin ökade med sammanlagt 21 % under perioden1993-2001. I början av perioden och i slutet (1993 och 2001) ökade produktionsvärdena med 8 respektive 7 %. Ökningen under perioden i övrigt (1994 2000) var endast 6 %. Inflationen under perioden var 10 %. Produktionsvärdena i industrigrenen slakt och köttvaror har stått still. Samma sak gäller mejeri. Fisk, frukt och grönt, kvarnprodukt- och stärkelse samt drycker har gått ganska starkt framåt. 21

Tabell 2.7 Produktionsvärden i miljoner SEK, löpande penningvärde. Skattat produktionsvärde 1993 96. Produktionsvärde enligt SCB 1997 2001. Produktionsvärden, miljoner SEK 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 15.1 Slakterier och köttvaruindustri 28988 29811 28995 27158 28040 26235 24926 24713 28911 15.2 Fiskberedningsindustri 2060 2244 2531 2811 2932 3340 3192 2986 3511 15.3 Frukt-, bäro.grönsaksindustri 15.4 Olje- och fettvaruindustri 15.5 Mejerier och glassindustri 15.6 Kvarnprodukt- och stärkelseindustri 15.7 Industri för beredda djurfoder 15.8 Övrig livsmedelsindustri 4476 5313 5592 5611 6227 6472 7292 7716 10089 4715 4371 4494 4438 5215 5275 4943 5037 5450 19017 20953 21469 22781 20361 21013 21396 21248 21502 2900 3186 2984 3846 3991 3940 3807 3882 4011 5032 4334 4236 4182 1827 2662 2642 3241 3982 24101 26995 28678 28364 31322 30170 30579 29960 28580 15.9 Dryckesvaruindustri 9140 10836 11091 10993 11871 12870 13191 14232 15110 Totalt livsmedelsindustrin 100 429 108 044 110 070 110 184 111786 111 977 111 968 113 015 121 146 Källa SCB I tabell 2.8 görs en jämförelse med de viktigaste industrigrenarna. Ökningstakten för produktionsvärdena var mellan 1997 och 2001 i genomsnitt 26 % i övriga viktiga industrigrenar, alltså avsevärt högre än motsvarande siffror för livsmedelsindustrin + tobak som ökade med mer måttfulla 6% under denna period. 22

Tabell 2.8 Produktionsvärden och antal anställda i några viktiga industrigrenar 1997 och 2001. SNI 192 1997 Anställda 15+16 livsmedel + tobak 21 massao.papper 24 kemisk industri 1997 Produktionsvärde, msek 1997 Produktion per anställd, msek 2001 Anställda 2001 Produktionsvärde, msek 2001 Produktion per anställd, msek Ökning av produktionsvärde totalt respektive per anställd, (%) 62443 117377 1,88 60981 124464 2,04 6% resp 8,5% 43068 93844 2,18 39220 115267 2,94 22,8% resp 34,9% 37662 85148 2,26 38249 114717 3,00 34,7% resp 32,7% 32 telekom 41326 114114 2,76 51843 147560 2,85 29,3% resp 3,3% 34 motor-fordon, släp m.m. 68217 148698 2,18 73820 203796 2,76 37,1% resp 26,6% Totalt 252716 559181 2,21 264113 705804 2,67 26,2% resp 20,8% Källa SCB 2.1.5 Produktivitet I tabell 2.9 nedan redovisas hur produktiviteten per anställd i livsmedelsindustrin totalt och olika industrigrenar har utvecklats under perioden 1993-2001. Produktivitetsutvecklingen 1 har varit mycket måttlig under perioden för livsmedelsindustrin i genomsnitt jämfört med industrin i övrigt (se tabell 2.8 ovan). Om man beaktar att inflationen under perioden varit ca 10 % har produktivitetsutvecklingen för industrin som helhet och för flera enskilda industrigrenar varit ännu svagare. Bäst utveckling noteras för frukt, bär och grönsaksberedning och drycker. Stora industrigrenar som slakt och köttvaror, mejeri och glass har haft en trög utveckling. Den största industrigrenen, övrig livsmedelsindustri, där de flesta icke Bilaga 1-produkterna finns, står och stampar på samma nivåer som före EU-inträdet. Produktivitetstalen är lägst för övrig livsmedelsindustri (som inkluderar ett stort antal bagerier) och relativt låga för fiskberedning och slakt, vilket innebär att dessa industrigrenar är relativt arbetsintensiva medan de höga talen för kvarnprodukter, stärkelse, oljor och fettvaror indikerar en hög kapitalintensitet. För övriga stora industrigrenar har produktivitetsutvecklingen med detta sätt att mäta varit snabbare (se tabell 2.8). Genomsnittsökningen av produktionsvärde/anställd ökade sålunda med 20,8 % under perioden 1997-2001 trots låga siffror för Telekom branschen (endast drygt 3%) som väl berodde på raset på IT-marknaden. Dagens produktivitet i Telekom lär vara avsevärt högre. 1 Med produktivitet avses här produktionsvärde/anställd. Detta mått kan vara missvisande om man vill mäta just arbetsproduktiviteten eftersom kapitalintensiv produktion med detta mått återspeglas i hög arbetsproduktivitet. Låga produktivitetstal kan dock grovt tolkas som arbetsintensiv produktion, höga tal innebär kapitalintensiv produktion. 23

Tabell 2.9 Produktivitet miljoner kr/anställd. Produktionsvärde totalt för industrigrenen dividerat med antal anställda. Skattat produktionsvärde 1993 96. Produktionsvärde enligt SCB 1997 2001 i miljoner kr. Produktivitet 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 15.1 Slakterier och köttvaruindustri 1,85 1,84 1,59 1,50 1,86 1,72 1,73 1,70 1,99 15.2 Fiskberedningsindustri 1,30 1,38 1,60 1,49 1,46 1,68 1,55 1,45 1,68 15.3 Frukt-, bär- och grönsaksindustri 15.4 Olje- och fettvaruindustri 15.5 Mejerier och glassindustri 15.6 Kvarnprodukt- och stärkelseindustri 15.7 Industri för beredda djurfoder 15.8 Övrig livsmedelsindustri 0,88 1,00 1,52 1,45 1,67 1,71 1,85 1,86 2,46 2,92 2,68 2,60 2,62 2,94 2,88 2,64 2,75 3,62 2,00 2,14 2,17 2,35 2,07 2,16 2,31 2,45 2,50 2,10 3,16 2,76 3,33 2,97 2,97 2,84 3,17 3,20 9,93 8,77 8,34 7,56 3,18 4,50 4,29 3,99 4,61 0,99 1,18 1,26 1,26 1,26 1,20 1,29 1,26 1,25 15.9 Dryckesvaruindustri 1,44 1,90 1,80 1,72 1,92 2,02 2,14 2,43 2,57 Totalt livsmedelsindustrin 1,52 1,67 1,68 1,67 1,71 1,70 1,77 1,80 1,97 Källa SCB 2.1.6 Exportandelar I tabell 2.10 redovisas hur exportandelarna i livsmedelsindustrin totalt respektive olika industrigrenar har utvecklats under perioden 1993-2001. Exportandelen för livsmedelsindustrin ökade starkt under perioden från 7,5 % 1993 till drygt 20 % år 2001. Vid EU-inträdet ökade andelen relativt mycket. Även under resten av perioden har andelen successivt ökat till mer än dubbla nivån före EU-inträdet. Siffrorna för fisk, vegetabiliska oljor och kvarnprodukter/stärkelse i tabellen är överskattade eftersom en stor del av fiskexporten utgörs av reexporterad norsk fisk och en stor del av kvarnproduktexporten avser obearbetad spannmål. På samma sätt kan siffrorna för frukt och grönt vara överskattade (reexport av bananer m.m.). Exportandelarna varierar starkt mellan industrigrenarna. Exportandelen för slakterier och köttvaruindustri ligger mycket under genomsnittet och utvecklingen under perioden 1993-2001 var mycket långsam. Exportandelen för mejerier och glassindustri ligger också mycket under genomsnittet även om andelen under perioden har ökat relativt mycket. 24