Bild 1 Barocken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet Bild 2 Föreläsningar läs i boken parallellt Fördjupningsuppgift Prov fredagen den 16 mars Bild 3 Historisk kontext Perioden pågick ca 1580-1750. I Europa blossade en strid (i vissa fall t.o.m. krig) mellan katoliker och protestanter båda läger ville ha kungarna på sin sida. När krigen avklingat blev det lugnare förhållanden. Många länder hade religionsfrihet folk kunde själv välja religion.
Bild 4 Bild 5 Skillnaden mellan rik och fattig växte de fattiga förlorade på krigen. Och på många ställen valde kungamakten att stödja sig på den starkaste gruppen i samhället - borgerskapet. Eftersom borgerskapet stod för handel fick kapitalismen en knuff framåt. Under feodaltiden hade det rått ett ganska nära förhållande mellan de mäktiga och deras underlydande nu var det slut på det. De rika betraktade sitt tjänstefolk som socialt underlägsna. Klocksträngen blir en symbol för detta. I städerna fanns det en enorm fattigdom. Detta var en period som präglades av en enorm okänslighet mot de fattiga. Bild 6 Arkitektur Renässansen hade gjort människan fri i förhållande till kyrkan. Nu fick kungen större makt till en grad av självöverskattning. Samling kring kungen som det står i läroboken. Detta avspeglade sig även i stadsplaneringen staden planerades utifrån ett centrum där makten fanns. Det skulle vara tydligt att dessa byggnader var maktens centrum. Man planterade alléer och trädgårdshäckar. Trädgårdar stängdes in bakom staket man ville kontrollera naturen. Träden tvingades växa rakt upp och klipptes till fyrkanter, pyramider och käglor.
Bild 7 Husfasader utformades för att ge djupa ljusoch skuggeffekter. Pelare slogs samman parvis och drogs in i nischer i muren. Bild 8 Det fanns mycket skulpturer och fasaderna dränktes i stora reliefer. Bild 9 Allt detta gav liv åt arkitekturen.
Bild 10 Konst I målerier försvann det jämna ljuset istället kraftiga skuggor som skapade obehagskänslor och stämningar. Färger som användes var brunt, grått eller mörkrött dunkla och mystiska scener. Narcissus - Carvaggio Bild 11 Konstnärerna var noga med detaljer (ett arv från renässansen) och arbetade utifrån modeller. Men man ville inte avbilda det groteska i omgivningen bara det normala. Den glada familjen - Steen Bild 12 Kungar och kejsare målades så att man tydligt skulle se dess storhet. I kyrkliga sammanhang finns något liknande kristendomens storhet skulle visas genom det våldsamma drama som utspelade sig i biblisk tid. Korsfästelsen - Rubens Ludwig XVI (Frankrike)
Bild 13 Arkitekterna arbetade utifrån principen att allt skulle te sig bäst på avstånd t.ex. slottet Versailles. Bild 14 Men när man kommer in i det blir intrycket ett annat man blir liten i denna enorma byggnad. Arkitekturen framstår som prålig och opersonlig. Bild 15 Övrig formgivning Raka linjer och lugn finns inte att finna i barocken. Ovalen är vanlig tavelramar, trappor, ornament och fönster, på stolar och bord mm.
Bild 16 Skorna förseddes med klackar gången blev mindre jordnära och istället spetsig och tillgjord. Bild 17 Kyrkan och vetenskapen Det är under den här tiden som de allvarligaste tvivlen på kyrkans auktoritet dyker upp. Copernicus (Kopernikus): satte solen istället för jorden i centrum av universum (heliocentrisk istället för geocentrisk världsbild). Kepler och Tyco Brahe: förklarade planeternas banor. Galilei: Experimenterande forskningsmetoder och kikare för att studera rymden Newton: gravitationen i Principia. Bild 18 Gemensamt för dessa vetenskapsmän är att de ville hitta enklare förklaringsmodeller till hur universum är uppbyggt än de som tidigare förfäktats av den katolska kyrkan. Ett paradigmskifte de gamla förklaringsmodellerna fungerade inte längre. Kyrkan var starkt kritisk till detta inkvisitionen.
Bild 19 Bildkonsten Carvaggio fick kritik för att han inte visade det heliga någon respekt. Framställer bl.a. Jesus och lärjungarna som vanliga människor. Han var inte rädd för det fula och hemska. Bild 20 Tomas tvivlaren - Caravaggio Bild 21 Rembrandt precis som Caravaggio var han inte rädd för det fula utan ville visa människan. Framställde bibliska personer som vanliga människor, också detta i likhet med Caravaggio.
Bild 22 Den förlorade sonens återkomst - Rembrandt Bild 23 Dramat Molière fransk dramatiker. Visade på människors svagheter, sådant man kunde skratta åt. Den inbillade sjuke handlar om en hypokondriker. Molière ville också åt dem som utnyttjade andra läkare var mer än villiga att hjälpa hypokondriker så länge de tjänade pengar på det. Bild 24 Musiken Operan skapas Monteverdis Orfeo. I Italien var operan ett folkigt fenomen, men när den spred sig uppåt i Europa var den förbehållen kungligheter. Kastratsångare blev populära. Affektläran endast en typ av känsla skulle ligga bakom t.ex. en musiksats eller en operaaria. Kyrkomusiken utvecklas till alltfler stämmor och körer. Oratoriet är kyrkans motsvarighet till operan. Stora kompositörer under tidsperioden är Händel och
Bild 25 Johann Sebastian Bach Levde 1685-1750 Var organist och kompositör Bach var en mästare i att använda polyfoni (flera stämmor). Speciellt i hans fugor blir den här tekniken tydlig. Det går även att skriva fugor på moderna teman. Han var strängt troende och ville ära Gud med sin musik. Bild 26 Andra kända verk av Bach är: Das wohltemperierte klavier Toccata och fuga i d-moll Air On The G String Juloratoriet Bild 27 Dansen Vid hoven var pardansen populär. Hur man var placerad i dansen var viktigt det vittnade om vilken rang man hade. Händel Watermusic, exempel på dans Baletten (som kom från italienska hovens ballo) utvecklades till vad vi i dag kallar ballet. Först var det festens deltagare som dansade men efterhand övertogs detta av professionella dansare.
Bild 28 Empirismen Francis Bacon introducerade forskning baserad på erfarenhet empirism. Induktion att härleda slutsatser från empiriska erfarenheter. Alla lärare jag känner är idioter, alltså är lärare idioter. Deduktion att härleda slutsatser från givna premisser. Alla människor är dödliga. Sokrates är en människa. Sokrates är dödlig. Hypotetisk-deduktiv metod: Vi formulera en eller flera hypotetiska premisser och prövar dem mot verkligheten. Vi vill prova följande hypotes: Om någon är lärare så är personen i fråga en idiot. Om vi hittar en lärare som inte är en idiot så förkastar vi hypotesen. År 1662 bildades i London The Royal Society en vetenskaplig institution. Denna kunde accepteras av kyrkan eftersom det i stadgarna stod att man sökte förhärliga Gud genom naturstudier. Det blev emellertid allt svårare för medlemmarna att förena en biblisk tro med den nya vetenskapliga bilden av världen. Bild 29 Frågor? Bild 30 Slut