Global Marknadsöversikt för jordbruksprodukter Landsstudier

Global Marknadsöversikt för jordbruksprodukter Landsstudier Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Del 21 av 2 Rapport 2007:13 Foto: Mats Pettersson

Global Marknadsöversikt för jordbruksprodukter Landsstudier Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Del 2 av 2 Marknadsenheten 2007-09-03 Referens Anna Clarin Anne Hansson Claes Renström Tina Johansson Rasmus Stenbäcken

Innehåll DEL 1 1 Sammanfattning... 11 2 Inledning... 13 2.1 Bakgrund och syfte... 13 2.2 Omfattning och avgränsning... 13 2.3 Metod... 13 2.3.1 Källor... 14 2.4 Disposition... 16 3 Översikt... 19 3.1 Ländernas betydelse i den globala ekonomin... 19 3.1.1 Befolkning och ekonomi... 19 3.1.2 Tillväxt och ekonomisk stabilitet... 20 3.1.3 Jordbruksproduktion och livsmedelskonsumtion... 23 3.1.4 Handeln... 25 3.2 Jordbrukstullar, stöd och veterinära och fytosanitära regler... 27 3.2.1 Inledning... 27 3.2.2 WTO... 27 3.2.3 Marknadstillträde, exportstöd och internstöd i olika länder... 30 3.2.4 De studerade ländernas veterinära och fytosanitära åtgärder... 35 4 Argentina... 39 4.1 Inledning... 39 4.2 Översikt... 40 4.2.1 Produktion... 40 4.2.2 Areal och produktivitet... 42 4.2.3 Handel... 44 4.2.4 Handel med EU... 50 4.3 Nyckelprodukter... 53 4.3.1 Sojabönor... 53 4.3.2 Sojabönskaka... 57 4.3.3 Sojabönsolja... 60 4.3.4 Vete... 63 4.3.5 Majs... 66 4.3.6 Solrosolja... 71 207

4.3.7 Nötkött... 73 4.4 Övriga produkter... 78 4.4.1 Mjölk- och mejeriprodukter... 78 4.4.2 Solrosfrön... 83 4.4.3 Solroskaka... 84 4.4.4 Vin... 86 4.4.5 Honung... 87 4.4.6 Jordnötter... 88 4.4.7 Frukt och grönsaker... 89 5 Brasilien... 93 5.1 Inledning... 93 5.2 Översikt... 94 5.2.1 Jordbruksstöd... 94 5.2.2 Produktion... 95 5.2.3 Areal och produktivitet... 96 5.2.4 Avverkning av Amazonas... 99 5.2.5 Handel... 100 5.2.6 Handel med EU... 107 5.3 Nyckelprodukter... 110 5.3.1 Sojabönor... 110 5.3.2 Sojabönskaka... 115 5.3.3 Sojabönsolja... 118 5.3.4 Socker... 121 5.3.5 Etanol... 127 5.3.6 Majs... 130 5.3.7 Vete... 133 5.3.8 Nötkött... 137 5.3.9 Kycklingkött... 141 5.4 Övriga produkter... 144 5.4.1 Kaffe... 144 5.4.2 Tobak... 145 5.4.3 Apelsiner och apelsinjuice... 146 5.4.4 Griskött... 149 6 Indien... 153 6.1 Inledning... 153 208

6.2 Översikt... 154 6.2.1 Produktion... 154 6.2.2 Areal och produktivitet... 157 6.2.3 Väderkänslig spannmålsproduktion... 159 6.2.4 Handel... 159 6.2.5 Handel med EU... 166 6.3 Nyckelprodukter... 169 6.3.1 Ris... 169 6.3.2 Vete... 173 6.3.3 Ko- och buffelmjölk... 177 6.3.4 Nöt- och buffelkött... 182 6.3.5 Sojabönor... 187 6.4 Övriga produkter... 193 6.4.1 Cashewnötter... 193 6.4.2 Potatis... 195 6.4.3 Sockerrör... 196 6.4.4 Palmolja... 197 6.4.5 Te... 198 DEL 2 7 Kina... 213 7.1 Inledning... 213 7.2 Översikt... 214 7.2.1 Produktion... 214 7.2.2 Areal och produktivitet... 216 7.2.3 Väderkänslig spannmålsproduktion... 219 7.2.4 Handel... 219 7.2.5 Handel med EU... 224 7.3 Nyckelprodukter... 227 7.3.1 Ris... 227 7.3.2 Vete... 232 7.3.3 Griskött... 236 7.3.4 Kycklingkött... 239 7.3.5 Majs... 242 7.3.6 Sojabönor... 246 7.3.7 Bomull... 250 209

7.3.8 Frukt och grönsaker... 253 7.4 Övriga produkter... 257 7.4.1 Sojabönsolja... 257 7.4.2 Sojabönskaka... 258 7.4.3 Palmolja... 259 7.4.4 Ägg... 260 7.4.5 Te... 260 8 Ryssland... 263 8.1 Inledning... 263 8.2 Översikt... 264 8.2.1 Produktion... 264 8.2.2 Areal och produktivitet... 267 8.2.3 Väderkänslig spannmålsproduktion... 269 8.2.4 Handel... 269 8.2.5 Handel med EU... 277 8.3 Nyckelprodukter... 280 8.3.1 Vete... 280 8.3.2 Korn... 285 8.3.3 Mjölk- och mejeriprodukter... 289 8.3.4 Nötkött... 297 8.3.5 Griskött... 304 8.3.6 Kycklingkött... 309 8.4 Övriga produkter... 312 8.4.1 Solrosfrön... 312 8.4.2 Sockerbetor/socker... 316 8.4.3 Ägg... 319 8.4.4 Potatis... 320 9 Ukraina... 321 9.1 Inledning... 321 9.2 Översikt... 322 9.2.1 Jordbruksstöd... 322 9.2.2 Produktion... 323 9.2.3 Areal och produktivitet... 324 9.2.4 Väderkänslig spannmålsproduktion... 327 9.2.5 Handel... 327 210

9.2.6 Handel med EU... 336 9.3 Nyckelprodukter... 338 9.3.1 Vete... 338 9.3.2 Korn... 342 9.3.3 Solrosfrön... 346 9.3.4 Solrosolja... 349 9.3.5 Solroskaka... 352 9.3.6 Socker... 355 9.3.7 Nötkött... 360 9.3.8 Mjölk- och mejeriprodukter... 364 9.4 Övriga produkter... 369 9.4.1 Majs... 369 9.4.2 Potatis... 372 9.4.3 Griskött... 373 9.4.4 Kycklingkött... 374 9.4.5 Tobak... 375 10 Slutsatser och prognos... 377 11 Källor... 387 11.1 Översikt... 387 11.2 Argentina... 388 11.3 Brasilien... 389 11.4 Indien... 390 11.5 Kina... 391 11.6 Ryssland... 392 11.7 Ukraina... 393 11.8 Slutsatser och prognos... 394 12 Appendix... 395 12.1 Majs... 395 12.2 Vete... 396 12.3 Korn... 399 12.4 Ris... 400 12.5 Potatis... 402 12.6 Sojabönor... 403 12.7 Sojabönskaka... 405 12.8 Sojabönsolja... 406 211

12.9 Solrosfrön... 407 12.10 Solrosolja... 409 12.11 Solroskaka... 410 12.12 Jordnötter... 411 12.13 Cashewnötter... 412 12.14 Palmolja... 413 12.15 Bomull... 414 12.16 Apelsiner och apelsinjuice... 416 12.17 Citroner och lime... 418 12.18 Äpplen... 419 12.19 Päron... 420 12.20 Kaffe... 421 12.21 Te... 422 12.22 Socker... 423 12.23 Etanol... 426 12.24 Vin... 427 12.25 Tobak... 428 12.26 Nötkött... 429 12.27 Buffelkött... 433 12.28 Kycklingkött... 434 12.29 Ägg... 435 12.30 Griskött... 436 12.31 Mjölk... 438 12.32 Skummjölkspulver... 440 12.33 Helmjölkspulver... 441 12.34 Ost... 442 12.35 Smör... 443 12.36 Honung... 445 212

7 Kina 7.1 Inledning Figur 161 Kinas lokalisering China`s localìzation Källa/source: Wikipedia 291 Efter bildandet av den kommunistiska folkrepubliken Kina år 1949 så anammade den kinesiska staten en industrialiseringspolitik som innebar en kraftig skattebelastning på jordbruket för att kunna subventionera industrin. 1958-1961 var jordbrukssektorn i kris och landet upplevde en svår hungersnöd och tillsammans med ett embargo lett av USA under samma period försvårades hungersnöden. Som ett resultat av den kris landet ställdes inför kom Kina att införa en jordbrukspolitik som inriktades på att uppnå självförsörjning av framförallt spannmålsprodukter. Sedan i slutet på 1970-talet har den kinesiska staten fokuserat på en marknadsorienterad ekonomisk utveckling samt ekonomisk tillväxt och därmed påbörjades en reformering av jordbrukssektorn. Ett stort steg i denna reformering var bl.a. att fasa ut det kollektiviserade jordbruket med anor tillbaka till Mao Zedongs socialistiska system. De senaste 25 åren har Kinas ekonomi förändrats från ett system med central planering som nästan var helt stängd mot internationell handel till en mer marknadsorienterad ekonomi. Kina är sedan 2001 medlem i WTO och även medlem i G-20 gruppen som består av starka u-länder. Idag har Kina en växande privat sektor och är en av de stora aktörerna på den internationella arenan. Kinas jordbruk är idag, trots nyligen genomförda liberaliseringsreformer, föremål för stark statlig influens, både vad gäller produktion, konsumtion och utrikeshandel. 292 Kina är med sina 1 322 miljoner invånare världens befolkningsrikaste land samt världens fjärde största ekonomi med en årlig tillväxt på 10,5 %. Den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket har varit oerhört snabb delvis beroende på teknologiska framsteg, diversifiering och en liberaliseringspolitik. Jordbruket är en viktig sektor i Kinas ekonomi och svarar för 291 http://sv.wikipedia.org/wiki/bild:locationkina.png 292 CIA, The World Factbook China, INTAL, agriculture in Brazil and China: challenges and opportunities och OECD, Agricultural policies in non-oecd countries: monitoring and evaluation 2007 213

11,9 % av bruttonationalprodukten och sysselsätter 45 % av befolkningen. Trots en kraftigt förbättrad tillgång på livsmedel så återstår problem med tillgänglighet, distribution och marknader. Den ekonomiska utvecklingen har inte gynnat landets alla provinser i lika stor utsträckning utan det är främst kustprovinserna som gynnats av tillväxten. Levnadsförhållandena skiljer sig markant åt mellan delar av landet och idag lever ca 130 miljoner kineser i fattigdom. Kina har överskott i vissa delar av landet samt kämpar mot hunger i andra delar. 293 I Kina ökar gapet mellan stad och land snabbt och landsbygdsutveckling har därför givits högre prioritet på sistone. Tryggad försörjning av spannmål är idag en annan viktig princip för jordbrukspolitiken. En konsekvens av detta är en lag som innebär att landets totala spannmålsareal inte får sjunka under 120 miljoner hektar. Lagen gör det svårt att omvandla jordbruksmark till exempelvis industri- eller bostadsområden. Stödet till jordbruket är lågt mätt i PSE-tal (producer support estimate), 10 % och består till största delen av de mest snedvridande stödformerna dvs. stöd till insatsvaror och marknadsprisstöd. 294 7.2 Översikt 7.2.1 Produktion Jordbruksproduktionen ökar stadigt, pådriven av en ökad efterfrågan i den växande ekonomin. Framförallt gäller det frukt och grönsaker, kött och mjölk, men även spannmålsarealen ökar igen efter att ha sjunkit under 1997-2003. Likaså ökar produktionen av förädlade livsmedel kraftigt och Kina är idag världens största producent av exempelvis matolja, öl och drycker (förädlingsgraden är dock förhållandevis låg). Kinas viktigaste jordbruksprodukter visas i figur 162. Landets huvudsakliga vegetabiliska produkter är ris, majs och vete. 2005 producerades 185 miljoner ton ris till ett värde av 39 miljarder internationella dollar, 133 miljoner ton majs till ett värde av 15 miljarder internationella dollar och 96 miljoner ton vete till ett värde av 15 miljarder internationella dollar. Produktionen av ris har 1995-2005 varit i princip oförändrad i både kvantitet och värde. Veteproduktionen har sjunkit något i både kvantitet och värde medan däremot majsproduktionen från 1995 till 2005 ökat i både värde och kvantitet. Ägg är Kinas största animaliska produkt och 2005 producerades 24 miljoner ton ägg till ett värde av 21 miljarder internationella dollar. Äggproduktionen har nära nog fördubblats från 1995 till 2005 både till kvantitet och värde. Kina är även en stor producent av färska grönsaker, sötpotatis, potatis, sparris och vitlök. Produktionen av sötpotatis har varit oförändrad från 1995 till 2005 medan produktionen av potatis, sparris och vitlök under samma tid fördubblats kvantitets- och värdemässigt. Kina är den största producenten i världen när det gäller alla produkter i figuren nedan förutom majs då Kina är näst störst, efter USA. Förutom nämnda produkter märks tomater, vattenmelon, äpplen och komjölk bland de största producerade produkterna. 293 CIA, The World Factbook China, INTAL, agriculture in Brazil and China: challenges and opportunities och OECD, Agricultural policies in non-oecd countries: monitoring and evaluation 2007 294 OECD; Review of agricultural policies in China AGRA/CA(2005)5 214

Ris Grönsaker Ägg Majs Vete Sötpotatis Potatis Sparris Vitlök 180 000 160 000 140 000 Miljoner Int.dollar 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 År 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Figur 162 Utveckling av Kinas jordbruksproduktion för de viktigaste produkterna 1995-2005, miljoner internationella dollar Evolution of China s agriculture production of the most important products 1995-2005, millions International dollars Källa/source: FAO Tabellen nedan visar utvecklingen av det totala produktionsvärdet för Kinas viktigaste jordbruksprodukter. Tabell 46 Utveckling av Kinas jordbruksproduktion för de viktigaste produkterna 1995-2005, miljoner internationella dollar Evolution of China s agriculture production for the most important products 1995-2005, millions International dollars År Ris* Grönsaker Ägg** Majs Vete Sötpotatis Potatis Sparris Vitlök 1995 39 455 16 494 11 647 13 013 15 942 11 775 6 665 3 823 4 091 1996 39 455 16 494 11 647 13 013 15 942 11 775 6 665 3 823 4 091 1997 41 559 17 114 13 573 14 812 17 247 12 437 7 693 4 301 4 245 1998 42 757 17 358 14 001 12 121 19 231 10 291 8 298 4 540 4 322 1999 42 328 17 827 14 910 15 449 17 115 11 602 9 367 4 779 4 438 2000 42 328 17 827 14 910 15 449 17 115 11 602 9 367 4 779 4 438 2001 40 026 22 612 16 556 12 317 15 541 11 856 9 613 6 213 5 696 2002 37 827 24 019 17 246 13 257 14 642 11 415 9 365 6 691 6 020 2003 34 221 25 708 19 238 13 459 13 490 10 810 9 877 8 762 7 718 2004 34 221 25 708 19 238 13 459 13 490 10 810 9 877 8 762 7 718 2005 39 194 26 459 20 839 15 396 15 027 10 752 10 589 9 399 8 490 * Råris ** Hönsägg Källa/source: FAO Den största delen av Kinas produktion finner avsättning på hemmamarknaden, medan överskottet exporteras. Tabell 47 visar hur stor del av den totala produktionen av viktiga 215

produkter som konsumerades år 2005. Vad gäller ris, vete och sparris så konsumeras dessa produkter till största delen av hemmamarknaden. Färska grönsaker, majs, sötpotatis och äpplen är produkter med ett överskott som exporterades. Majs används i huvudsak till inhemsk animalieproduktion, varför gapet mellan produktion och livsmedelskonsumtion inte motsvarar något egentligt överskott. Tabell 47 Kinas produktion och konsumtion av viktiga jordbruksprodukter 2005, tusentals ton China s production and consumption of important agricultural products 2005, thousands of tons Produkt Produktion Konsumtion Ris* 182 042 156 959 Färska grönsaker 142 010 99 256 Majs 132 645 12 491 Sötpotatis 107 176 40 468 Vete 96 340 91 848 Potatis 73 036 54 149 Tomater 31 644 23 525 Äpplen 25 006 11 719 Komjölk 24 530 18 298 Ägg** 28 674 23 123 Vitlök 11 093 7 700 Sparris 5 906 5 188 * Råris ** Ägg totalt inklusive hönsägg Källa/source: FAO 7.2.2 Areal och produktivitet Majoriteten av jordbruksproduktionen i Kina sker på småskaliga jordbruk. Det finns idag ca 200 miljoner små jordbruk med en genomsnittlig storlek på 0,6 hektar. Medan spannmålsproduktionen fortsätter på småjordbruk börjar stora kommersiella företag dominera animalieproduktionen. Dessa storskaliga företag svarar idag för 38 % av grisköttsproduktionen, 58 % av mjölkproduktionen, 30 % av nötköttsproduktionen, 44 % av fårköttsproduktionen och 53 % av äggproduktionen. Produktionen är ofta mycket intensiv med hög användning av konstbevattning, handelsgödsel och bekämpningsmedel, samtidigt som mekaniseringsgraden är låg. Produktiviteten skiftar mellan de olika provinserna beroende på klimatförhållanden, höjdskillnader och utbyggnaden av konstbevattning. Trots att norra Kina endast har 24 % av landets totala vattenresurser så ligger 65 % av landets jordbruksarealer där. Jordbrukmarken i Kina ägs de facto av bykollektiv som ger arrenden till individuella hushåll och dessa arrenden ger jordbrukarna rätt att använda marken upp till 30 år. I takt med en ökad industrialisering, en minskning av jordbruksmarken och urbaniseringen har antalet jordbrukare minskat och därför är teknologiska framsteg viktiga på den kinesiska landsbygden. 2005 beräknades 40-50 miljoner jordbrukare ha förlorat tillgång till jordbruksmark. 295 295 OECD, Agricultural policies in non-oecd countries: monitoring and evaluation 2007 och IRRI, Rice Almanac 216

Kina har en stor jordbruksproduktion. Av Kinas totala landyta, 9 596 960 km 2, utgör 59,5 % jordbruksmark. Ris upptar 20 % av jordbruksarealerna dvs. 28 miljoner hektar och bomull odlas på 5,7 miljoner hektar. 296 Ris, vete och majs är de största grödorna, men därefter produceras oljeväxter, grönsaker och flertalet övriga produkter. Därav bli andelen övriga produkter i figur 163 stor. Den totala skördade arealen 2005 uppgick till 163 miljoner hektar, vilket är en ökning med knappt 6 % jämfört med 1995. 180 Miljoner hektar 160 140 120 100 80 60 40 20 Övriga prod. Grönsaker Bomullsfrön Sötpotatis Raps Sojabönor Majs Vete Ris* 0 1995 2000 2005 Figur 163 Skördad areal 1995, 2000 och 2005, miljoner hektar Area harvested 1995, 2000 and 2005, millions of hectares * Råris Källa/source: FAO Rapsfrö är den gröda där produktionen per hektar ökat mest 1995-2005, se figur 164. Rapsfröproduktionen per hektar ökade från 1,4 ton per hektar 1995 till 1,8 ton per hektar 2005. Även för vete har produktiviteten ökat under perioden, från 3,5 till 4,3 ton per hektar. Produktionen per hektar av grönsaker har däremot minskat. Att produktionen av grönsaker per hektar minskat behöver inte innebära att avkastningen blivit sämre utan kan bero på en omfördelning av odlade grönsaker. 296 FAO, Livestock sector brief China, uppgift från 2005 och CIA- World Factbook 217

Ris* Sötpotatis Majs Vete Grönsaker Sojabönor Rapsfrö 140 130 Index 100=1995 120 110 100 90 80 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 164 Produktion per hektar, 1995-2005, index 1995 Production per hectar, 1995-2000, index 1995 * Råris Källa/source: FAO Tabellen nedan visar den procentuella förändringen mellan 2000 och 2005 för Kinas skördade areal samt produktionen per hektar. Kinas totalt skördade areal ökade marginellt med 2 % 2005 jämfört med 2000. Odlingen av sötpotatis, grönsaker, majs och sojabönor ökade under perioden, medan framför allt odlingen av vete minskade. Rapsarealen var oförändrad, men avkastningen i rapsproduktionen ökade med hela 20 %. Även avkastningen i vete- och majsproduktionen ökade mycket, med 15 respektive 16 %. Tabell 48 Kinas skördade areal samt produktion per hektar, för produkter med störst skördad areal 2000 och 2005 China s harvested area and production per hectare, for products with highest harvested area 2000 and 2005 Produkt Skördad areal, 2000* Skördad areal, 2005* % Förändring Ton/ha, 2000 Ton/ha, 2005 Ris** 30 29-3,3 % 6,3 6,3 +/- 0 % % Förändring Vete 27 23-14,8 % 3,7 4,3 + 16 % Majs 23 26 + 13 % 4,6 5,3 + 15 % Sojabönor 9 10 + 11 % 1,7 1,8 + 6 % Raps 7 7 +/- 0 % 1,5 1,8 + 20 % Grönsaker 7 8 + 14 % 18,1 17,2-5 % Sötpotatis 6 5-16,7 % 20,3 21,6 + 6 % Jordnötter 5 5 +/- 0 % 3,0 3,1 + 3 % Övriga prod. 46 50 Totalt 160 163 2 % * Miljoner hektar ** Råris Källa/source: FAO 218

7.2.3 Väderkänslig spannmålsproduktion Kinas totala yta uppgår till 9 596 960 km 2 och landmassan består till 33 % av berg, 26 % platåer, 19 % flodområden, 12 % slättmark och 10 % högland. Kina har ett extremt varierande klimat, subtropiskt klimat i söder och ett subarktiskt klimat i norr. Klimatförhållandena är så varierade att monsunregn, översvämningar, värmeböljor, extrem kyla och tyfoner tillhör vanligheterna. Dessa komplexa klimatförhållanden och de naturliga förutsättningarna medför att odlingsförutsättningarna skiftar mellan de olika provinserna. Det är främst kustprovinserna som har det mest gynnsamma odlingsklimatet. Kinas jordbruksproduktion är i vissa regioner beroende av konstbevattning och oregelbundna regn får konsekvenser för skördeutfallet där konstbevattningen inte är utbredd. För att mildra klimatets påverkan på risproduktionen så har Kina utvecklat de mest framgångsrika hybridrissorterna i världen och en tredjedel av de totala risarealerna planteras idag med dessa. Detsamma gäller för vete där högavkastande sorter odlas. Därmed har avkastningarna och produktiviteten ökat inom landet. 297 Kina står dock idag inför stora miljömässiga hot som på sikt kan påverka landets naturförutsättningar och jordbrukstillväxt. Luftföroreningar, erosion, avskogning och en minskning av naturliga vattendepåer medför idag problem, speciellt i de norra delarna av landet. Dessa faktorer påverkar förutsättningarna för odlingsbar mark och skördeutfallen. Sedan 1949 har en femtedel av jordbruksmarken försvunnit och denna trend fortsätter. 298 7.2.4 Handel Kina har ofta varit en betydande aktör på den internationella marknaden för jordbruksprodukter, men plötsliga och dramatiska politiska förändringar har inneburit att Kina varit en relativt instabil handelspartner. Kinas medlemskap i WTO 2001 har dock inneburit att staten fått mindre kontroll över handeln med produkter och medfört en mer marknadsorienterad jordbrukspolitik. Det kinesiska jordbruket är dock fortfarande starkt påverkat av bl.a. statliga handelsmonopol, priskontrollsystem och olika verktyg för att uppnå självförsörjning. 299 Kinas import och export av jordbruksprodukter har ökat i takt med att landets utvecklats. Kina är idag nettoimportör av jordbruksprodukter. Handelsmönstret för jordbruksprodukter följer dess konkurrensfördelar. Tendensen är att arealkrävande produkter importeras (spannmål, sojabönor och bomull) och arbetsintensiva produkter exporteras (fisk, frukt, grönsaker, kyckling och bearbetade varor). 7.2.4.1 Handelsbalans Under slutet av 1990-talet hade Kinas export en negativ utveckling, men sedan 2001 har exporten av jordbruksprodukter sakta ökat och ligger 2005 på 24 miljarder US dollar. Importen följer samma mönster, men med en starkare ökning under de senaste åren och ligger på ca 43 miljarder US dollar. Kinas import av jordbruksprodukter överskrider exporten och gapet i handelsbalansen har ökat under de senaste tre åren. 297 FAO, Livestock sector brief, IRRI, Rice Almanac och CIA World factbook 298 CIA, World Factbook - China 299 INTAL, agriculture in Brazil and China: challenges and opportunities 219

Export Import Handelsbalans Miljoner US dollar 30 000 20 000 10 000 0-10 000-20 000-30 000-40 000-50 000 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 165 Kinas handelsbalans för jordbruksprodukter 1995-2005, miljoner US dollar China s trade balance agro-food products 1995-2005, millions US dollars Källa/source: FAO 7.2.4.2 Export Kinas huvudsakliga exportprodukter inom jordbruket är produkter i gruppen övriga livsmedelsberedningar, majs och cigaretter, se figur 166. Även produkter som frukt, grönsaker, vitlök och konserverat kycklingkött vinner allt fler marknadsandelar. Sedan 1995 har Kinas export av jordbruksprodukter ökat med ca 11 % och 2005 uppgick det exporterade värdet till sammanlagt 19 miljarder US dollar. Det kinesiska jordbruket karaktäriseras av självförsörjning så landet exporterar när det finns ett överskott på marknaden. Övriga livsmedelsberedningar är Kinas största och viktigaste exportprodukt. Enligt FAO är övriga livsmedelsberedningar sådana som inte i övrigt är specificerade, vilket för Kinas del bl.a. innebär beredningar av jordnötter, senap, tomater, ananas, kaffe, choklad, te och griskött. I genomsnitt under perioden 1995-2005 har Kina exporterat övriga livsmedelsberedningar för 982 miljoner US dollar. 2005 exporterades knappt 1 miljoner ton övriga livsmedelsberedningar för ett värde av 1 450 miljoner US dollar. Exporten av majs uppgick 2005 till 8,6 miljoner ton till ett värde av 1 097 miljoner US dollar. Detta år var Kina världens femte största majsexportör. Frukt och grönsaker är också viktiga exportprodukter för Kina. FAO:s databas som använts för denna rapport behandlar inte frukt och grönsaker totalt utan varje produkt separat. Dock hamnar vitlök bland de viktigaste exportprodukterna samt även koncentrerad äppeljuice, där Kina är ledande på världsmarknaden. Även grupper som övriga grönsaker ej frysta, övriga frukter och övriga torra grönsaker är bland Kinas viktigaste exportprodukter. Sett till enskilda frukter och grönsaker som Kina är världsledande exportörer av kan även nämnas torkade bönor och jordnötter. 220

Övriga livsmedelsberedningar Majs Cigaretter Övriga frukter Övriga grönsaker, ej frusna Konserverat kycklingkött Vitlök Te Frusna grönsaker 2 500 Miljoner US dollar 2 000 1 500 1 000 500-1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 166 Kinas huvudsakliga exportprodukter inom jordbruket 1995-2005, miljoner US dollar China s main agro-food export products 1995-2005, millions of US dollars Källa/source: FAO Tabellen nedan visar det totala värdet, kvantitet samt världsrankordning för exporten av Kinas största jordbruksprodukter 2005. Tabell 49 Översikt över Kinas export för de största jordbruksprodukterna, 2005 Overview for China s export for the largest agro-food export products, 2005 Produkt Miljoner USD Tusentals ton USD/ton Ranking, export 300 Övriga livsmedelsberedningar 1 450 884 1 640 8 Majs 1 097 8 611 127 5 Cigaretter 806 44 18 307 10 Övriga frukter 691 883 782 - Övriga grönsaker, ej frusna 688 819 840 - Konserverat kycklingkött 684 207 3 303 2 Vitlök 564 1 159 486 1 Te 508 291 707 3* Övriga grönsaker, torra 442 208 2 124 - * 2004 års ranking då data saknas i FAO för de stora exportörerna Kenya och Sri Lanka år 2005 Källa/source: FAO 7.2.4.3 Exportmarknader Japan är den enskilt största och viktigaste marknaden för Kina och 2005 gick 29 % av exporten av jordbruksprodukter dit, se figuren nedan. Till Hong Kong (räknas i FAO:s data som en del av Kina), Korea, USA och EU gick vardera ca 10 % av Kinas export. Hong Kong fungerar som en mellanhand för mycket av Kinas export, men under senare år har OECD:s 300 Världsranking baserad på exporterat värde 221

statistik justerats så att det bättre går att utläsa slutdestinationen för kinesiska produkter. Det anses troligt att exporten till Hong Kong ändå är mindre i verkligheten än i OECD:s statistik. Japan Hong Kong EU USA Korea % Andel 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 167 Kinas huvudsakliga exportmarknader för jordbruksprodukter 1995-2005, som andel av total jordbruksproduktexport, % China s main agro-food export destinations 1995-2005, percentage share of agro-food exports Källa/source: OECD 301 Sett till enskilda jordbruksprodukter är det framförallt export av ris och majs som ökat den senaste tioårsperioden framförallt på grund av överskottsproduktion. Spannmålsmarknaderna är starkt reglerade i Kina och är mycket mer trögrörliga än t.ex. den mer liberala sojabönsmarknaden och marknaden för trädgårdsprodukter. 7.2.4.4 Import Kinas import av jordbruksprodukter har mer än fördubblats sedan 2002 och anledningar är en ökad efterfrågan på basråvaror, ett öppnare handelsklimat och färre inhemska producenter. Palmolja, bomull och sojabönor för framställning av matolja och djurfoder står tillsammans för hälften av importökningen. Importen av industriella råvaror, läder och gummi, ökade också. Import av sojabönor är värdemässigt den största importproduktern för Kina idag. 2005 importerades det sojabönor för 8 498 miljoner US dollar och sett över en tioårsperiod har denna import mer än tiodubblats. Kina är ledande importör på världsmarknaden tätt följt av Brasilien. Även importen av bomull har ökat markant under de senaste åren och Kina är idag världsledande importör av bomull. 2005 importerades det bomull till ett värde av 3 581 miljoner US dollar och importen har nästan fördubblats sedan 1995. Import av palmolja, naturgummi, djurhudar och livsmedelsberedningar har också ökat sedan 2002, men inte lika mycket som importen av sojabönor och bomull. Importen av vete har däremot minskat sedan 1995, men Kina är trots det världsledande importör av vete. Importtullarna ligger inom intervallet 0-65 % för jordbruksprodukter För en del viktiga produkter (som majs, vete och socker) finns tullkvoter med lägre tull, men de flesta utnyttjas 301 OECD, Agricultural Policies in non-oecd countries: monitoring end evaluation 2007, annex 2, statistical 222

dåligt. Importen av i första hand majs, vete, ris och socker kontrolleras av statshandelsföretag. 302 Sojabönor Bomull Palmolja Naturgummi Djurhudar* Livsmedelsberedningar Ull Vete Cigaretter 9 000 8 000 Miljoner US dollar 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000-1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 168 Kinas huvudsakliga importprodukter inom jordbruket 1995-2005, miljoner US dollar China s main agro-food import products 1995-2005, millions of US dollars * Från nötdjur Källa/source: FAO Tabellen nedan visar det totala värdet, kvantitet samt världsrankordning för importen av Kinas viktigaste jordbruksprodukter 2005. Tabell 50 Översikt över Kinas import för de största jordbruksprodukterna 2005 Overview for China s import for the largest agro-food import products 2005 Produkt Miljoner US dollar Tusentals ton US dollar/ton Ranking, import * Sojabönor 8 498 29 071 292 1 Bomull 3 581 2 922 1 226 1 Palmolja 1 902 4 609 413 1 Naturgummi 1 847 1 348 1 370 2 Djurhudar** 1 413 883 1 600 1 Livsmedelsberedningar 1 300 426 3 052 1 Ull 1 183 233 902 5 1 Vete 1 038 4 801 216 1 *Baserat på importerat värde ** Från nötdjur Källa/source: FAO 302 OECD; Review of agricultural policies in China AGRA/CA(2005)5 223

7.2.4.5 Importkontakter USA är och har varit den enskilt viktigaste importkontakten för Kina när det gäller jordbruksprodukter. En fjärdedel av jordbruksimporten kom från USA 2005, följt av Brasilien och Argentina (10 % vardera). För tio år sedan kom 7 % av importen från de båda sydamerikanska länderna och idag totalt ca 20 %. Australien, Malaysia och EU stod för 5-10 % av Kinas import 2005. USA Brasilien Argentina Australien EU Malaysia 35% 30% 25% % Andel 20% 15% 10% 5% 0% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 169 Kinas huvudsakliga importländer för jordbruksprodukter 1995-2005, som andel av total jordbruksproduktsimport, % China s main agro-food import countries 1995-2005, percentage share of agro-food imports Källa/source: OECD 303 7.2.5 Handel med EU 7.2.5.1 Handelsbalans Kina hade under hela perioden 1995-2005 ett överskott i handeln med jordbruksprodukter med EU. Exporten mer än fördubblades under perioden, från en miljard euro 1995 till 2,2 miljarder år 2005. Importen från EU var däremot lite mer varierad med toppar 1995, 1999 och 2005. Sett över hela perioden ökade dock importen något, från 622 miljoner 1995 till 784 miljoner 2005 dvs. med 26 %. Som helhet ökade handelsöverskottet i handeln med EU med en miljard euro 1995-2005, detta innebär en ökning med 262 %. Ökningen mellan 2000 och 2005 var 400 miljoner euro vilket motsvarade en ökning med 40 %. 303 OECD; Agricultural Policies in non-oecd countries: monitoring and evaluation 2007, annex 2, statistical 224

Export Import Hansdelbalans Miljoner EUR 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0-500 -1 000 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 170 Kinas handel med jordbruksprodukter med EU, 304 1995-2005, miljoner euro Chinas agro-food trade with the EU, 1995-2005, millions of Euro Källa/source: Eurostat 7.2.5.2 Export Kina exporterade både bearbetade jordbruksprodukter till EU som vegetabiliska beredningar och animalieprodukter, men även i stort sett obearbetade varor som oljeväxtgrödor, grönsaker, frukt och te. Mellan 2000 och 2005 ökade Kinas export till EU med 45 %, från 1 495 till 2 170 miljoner euro. Den största gruppen var under perioden 2000-2005 beredningar av grönsaker, frukt, nötter och andra växtdelar, som exporterades för 441 miljoner euro 2005. De viktigaste produkterna i gruppen 2005 var beredningar av sparris som exporterades för 99 miljoner euro och äppeljuice som exporterades för 83 miljoner euro. Den näst största exportgruppen 2005 var diverse produkter med animalieursprung som exporterades för 345 miljoner euro. Den största delen av denna export skedde år 2005 i form av olika beredningar av tarmar, blåsor och magar av djur vilka exporterades för 274 miljoner euro. Oljeväxter exporterades 2005 till EU för sammanlagt 326 miljoner euro, varav den största delen bestod av jordnötter (121 miljoner) och solrosfrön (77 miljoner euro). Huvuddelen av grönsaksexporten år 2005, på 304 miljoner euro, bestod av export av frysta (91 miljoner) eller torkade grönsaker (84 miljoner euro). Den största delen av fruktexporten på 176 miljoner euro bestod av diverse nötter och diverse fryst frukt samt av äpplen (33 miljoner) och frysta jordgubbar (20 miljoner euro). Gruppen kaffe, te och kryddor exporterades för 113 miljoner euro av vilka 62 miljoner var te. 304 HS1996, Kn-nummer 01-24 exklusive 03, 1603, 1604 samt 1605. 225

Miljoner EUR 2 500 2 000 1 500 1 000 Övriga Kaffe & te Frukt Grönsaker Oljegrödor 500-2 000 2 005 Diverse animalieprodukter* Vegetabiliska beredningar** Figur 171 Kinas export av jordbruksprodukter 305 till EU, 2000 och 2005, miljoner euro Chinas export to EU, 2000 and 2005, millions of EUR * Produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, som hår, inälvor, fågelskinn, ben eller döda djur olämpliga som livsmedel ** Beredningar av grönsaker, frukt, nötter eller andra delar av växter Källa/source: Eurostat 7.2.5.3 Import Den största gruppen jordbruksprodukter som importerades från EU till Kina var både år 2000 och 2005 drycker. Importen av drycker från EU mer än fördubblades från 83 till 191 miljoner euro mellan 2000 och 2005 (+130 %). 74 % av importen av drycker bestod år 2005 av starksprit, ca hälften av denna starkspritsimport var whisky och andra halvan bestod av spritdrycker gjorda på druvor, främst cognac. Exporten av vodka utgjorde endast 4 % av starkspritsimporten från EU. Den näst största importgruppen var spannmål, men importen varierar kraftigt från år till år. Mellan 2000 och 2005 ökade importen från 62 till 86 miljoner euro, eller med 7 %. År 2000 importerades i princip enbart korn, men 2005 var andelen korn 66 % och vete 34 % av importen. Importen av ätbara animalieprodukter från EU ökade med 34 % under samma period, vassle stod år 2005 för 76 % av importen inom denna grupp, men även smör, mjölk och ost importerades. Av gruppen diverse animalieprodukter bestod 65 % av importen 2005 av produkter av inälvor, urinblåsor och magsäckar, medan 32 % av importvärdet var skinn och fjädrar av fåglar. Av köttet som importerades från EU var 88 % ätbara slaktbiprodukter, 306 varav 99 % var frysta slaktbiprodukter av gris. 307 En mindre del av köttexporten var fjäderfäkött (15 %) och griskött (11 %). 305 HS-nummer 01-24 exklusive 03, 1603, 1604 samt 1605 306 HS-nummer 0206 307 Exklusive lever 226

1 400 Övriga Miljoner EUR 1 200 1 000 800 600 400 200-2 000 2 005 Diverse ätbara beredningar* Kött Diverse animalieprodukter** Ätbara animalieprodukter*** Spannmål Drycker Figur 172 Kinas import av jordbruksprodukter 308 från EU, 2000 och 2005, miljoner euro China s import from EU, 2000 and 2005, millions of EUR * Såser, soppor, glassprodukter, jäst samt extrakt av kaffe, te, maté. ** Produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, som hår, inälvor, fågelskinn, ben eller döda djur olämpliga som livsmedel *** Mejeriprodukter, ägg, honung eller andra produkter av animalieursprung Källa/source: Eurostat 7.3 Nyckelprodukter 7.3.1 Ris 7.3.1.1 Produktion Kina är idag världens största producent av ris, en position de bevarat sedan 1960-talet. Kinas jordbrukspolitik sedan 1961 har präglats av att uppnå självförsörjning för spannmålsprodukter. Under perioden 1995-2005 har Kinas risproduktion i genomsnitt utgjort 33 % av världsproduktionen. Kina och Indien dominerar världens risproduktion och 2005 producerade Kina 182 miljoner ton jämfört med 137 miljoner ton i Indien. 309 Andra stora producentländer återfinns i Kinas närområde som Indonesien, Bangladesh och Vietnam, men produktionen där är betydligt mindre än i Kina. Asien producerar 90 % av världens ris och Kina samt Indien producerar mer än hälften av denna. Som framgår av figuren nedan så har Kinas produktion av ris varit relativt stabil under perioden 1995-2005 och uppgått i genomsnitt till 187 miljoner ton per år. Dock har produktionen minskat något 1995 jämfört 2005, från 187 miljoner ton till 184 miljoner ton. Anledningar till den minskade produktionen av ris uppges dels bero på en ökad diversifiering av skördar samt på vattenbrist i norra delarna av landet som begränsar produktionen. Under 1970-talet utgjorde ris 26 % av den totala skördade arealen och under 2000-talet har denna andel minskat till 20 %. 310 Kinas risarealer har minskat från 37 miljoner hektar i mitten av 1970-talet till 28 miljoner hektar 2004. Anledningarna till de minskande risarealerna är, dels ekonomiska reformer som reducerat statens behov av att producera ris, dels den ekonomiska utvecklingen som ökat kostnaden för lämpliga arealer. De senaste åren har minskningen av risarealerna skett i 308 HS-nummer 01-24 exklusive 03, 1603, 1604 samt 1605 309 Se tabell 94 i appendix för en översikt av världens stora producenter av ris 310 IRRI, Rice Almanac 227

kustprovinserna Guangdong och Zhejiang. Hunan (söder) är den största risproducerande provinsen i Kina och stor risproduktion sker även i den bördiga dalen av Yangtzefloden. Av Kinas totala risproduktion så konstbevattnas 90 % och endast små arealer odlas under regnmättade förhållanden. I jämförelse så konstbevattnas 52 % av risarealerna i Indien. För att mildra vattnets och klimatets påverkan på produktionen har Kina utvecklat de mest framgångsrika hybridrissorterna i världen och en tredjedel av de totala risarealerna planteras idag med dessa. Därmed har avkastningen och vattenproduktiviteten ökat inom landet. 311 Produktion % Andel av världsproduktionen Tusentals ton 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000-19951996199719981999200020012002200320042005 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% % andel Figur 173 Kinas produktion av ris* och som andel av världsproduktionen, 1995-2005, tusentals tom Chinas production of rice and as part of world production 1995-2005, thousands of tons * Avser råris Källa/source: FAO Ris är stapelföda för den kinesiska befolkningen och utgör 35 % av den totala spannmålsproduktionen. Av produktionen 2005 som uppgick till 184 miljoner ton så konsumerades 157 miljoner ton (se tabell 47). Trots att ris är en viktig del av befolkningens kost så har dess betydelse minskat anmärkningsvärt de senaste 15 åren, främst beroende på en ökad diversifiering av kosten. Tills per capita konsumtionen minskat beroende på ett allmänt högre välstånd bland befolkningen samt en diversifiering av kosten så måste dock risarealerna ökas de närmsta åren för att klara av att tillgodose den stora efterfrågan samt minska importen. 312 7.3.1.2 Produktivitet Kinas risproduktion per hektar har under perioden varit jämn och avkastningen har varierat från en högsta nivå på 6,4 ton per hektar 2004 till lägsta 6 ton per hektar 1995. I genomsnitt under perioden har Kina haft en hög avkastningsnivå på 6,2 ton per hektar jämfört med Indiens 2,91 ton per hektar. Indien har större risarealer än Kina, 45 miljoner hektar jämfört 28 miljoner, men avkastningen är betydligt lägre i Indien. Kinas genomsnittliga avkastning 311 IRRI, Rice Almanac och OECD, Agricultural policies in non-oecd countries: monitoring and evaluation 2007 312 IRRI, Rice Almanac 228

under perioden ligger betydligt högre än världsgenomsnittet som var 3,43 ton per hektar. En anledning till den höga avkastningen i Kina är landets fokus på att uppnå självförsörjning av spannmålsprodukter och därmed har modernisering och teknologiska framsteg i risodlingen varit viktiga. Avkastningen skiljer sig mycket åt mellan olika provinser i Kina beroende på klimatförhållanden och höjdskillnader. Regioner såsom Tian-Jin (nordöst) och Ning-xia (norr) har den högsta genomsnittliga avkastningen på 8,10 respektive 8,45 ton per hektar. Däremot är avkastningen betydligt lägre i provinser som Guangdong (söder) och Hainan (söder) där avkastningen är 4,77 respektive 4,40 ton per hektar. 313 Avkastning % Jämförelse med världsgenomsnittet Ton per hektar 6,5 6,4 6,3 6,2 6,1 6,0 5,9 5,8 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 200% 195% 190% 185% 180% 175% 170% 165% 160% 155% % jämförelse Figur 174 Kinas avkastning av ris* och som jämförelse med världsgenomsnittet 1995-2005, ton per hektar Chinas yield per hectare of rice and as part of world average 1995-2005, tons * Avser råris Källa/source: FAO 7.3.1.3 Export Trots att Kina är en stor producent av ris så är exporten inte särskilt stor, 2005 fanns inte ris bland landets 20 viktigaste exportprodukter. Figur 175 nedan visar att Kinas export av slipat ris varierat kraftigt under perioden 1995-2005. Som mest exporterades 3,7 miljoner ton ris 1998 och som minst 263 000 ton 1995. Indien som har en mindre risproduktion exporterar betydligt mer och är idag världens näst största exportör, efter Thailand. Indien exporterade 2004 fem gånger så mycket ris som Kina och samma år var Kina världens åttonde största exportör. 314 1998-2000 var dock Kina världens fjärde största exportör men betydelsen av exporten har minskat sedan dess. Asien står sedan 1998 för 75 % av världens risexport och det är Thailand, Indien och Vietnam som är de största exportörerna. Kinas risexport har i genomsnitt under perioden utgjort 9 % av världsexporten, men denna andel har varierat från 1 % som lägst till 17 % som högst. Kina är vanligtvis nettoexportör av ris, men det har förekommit år då importen överstigit exporten (se figur 176). 313 IRRI och FAO, Country profiles and mapping information system - China 314 Se tabell 96 i appendix för en översikt av världens stora risexportörer 229

Export % Andel av världsexporten Tusentals ton 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500-1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% % andel Figur 175 Kinas export av ris* som andel av världsexporten 1995-2005, tusentals ton Chinas export of rice and as part of world trade 1995-2005, thousands of tons * Avser slipat ris Källa/source: FAO Medan produktionen av ris varit relativt jämn 1995-2005 så har exporten varierat. De år efterfrågan på ris på den inhemska marknaden är mindre än den totala produktionen så exporteras ris och tvärtom importeras ris om efterfrågan är större än utbudet i landet. 7.3.1.4 Import Kina både importerar och exporterar ris regelbundet varje år. Kvantiteterna som exporteras och/eller importeras varierar beroende på inhemsk efterfrågan, väderförhållanden samt skördeutfall från år till år. Som figuren nedan visar varierade importen kraftigt under perioden 1995-2005 och som mest importerades 2 miljoner ton 1995 och som minst 520 000 ton 1999. Importen följer exporten och de år exporten varit liten har importen varit stor (jämför figur 175). 1995/1996 samt 2004/2005 översteg importen exporten, men däremellan har Kina varit nettoexportör av ris. Slipat ris tillhör inte Kinas viktigaste importprodukter, 2004 var det Kinas trettonde viktigaste produkt. Kinas import av slipat ris utgjorde i genomsnitt under perioden 4 % av världsimporten. 2005 var Kina världens fjärde största importör av ris, efter Iran, Nigeria och Saudiarabien. Detta år importerade Iran 1,2 miljoner ton ris, Nigeria och Saudiarabien 1 miljon ton vardera och Kina 866 000 ton. 230

Import % Andel av världsimporten Tusentals ton 2 500 2 000 1 500 1 000 500 12% 10% 8% 6% 4% 2% % andel - 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 0% Figur 176 Kinas import av ris* och som andel av världsimporten, 1995-2005, tusentals ton Chinas import of rice and as part of world imports 1995-2005, thousands of tons * Avser slipat ris Källa/source: FAO 7.3.1.5 Handelsmönster Kinas största mottagarländer av slipat ris skiljer sig åt 2000 jämfört med 2005. De viktigaste mottagarländerna av ris från Kina 2000 var Elfenbenskusten, Indonesien, Kuba och Ryssland. Elfenbenskusten var det största mottagarlandet och tog emot 30 % av exporten och Indonesien 19 %. Däremot var Ryssland det största mottagarlandet 2005 då 22 % av exporten gick dit. Även Japan (17 %), Liberia (17 %) och Nigeria (13 %) var viktiga handelspartners 2005. Nigeria var ingen handelspartner 2000 utan exporten dit ökade markant 2005. Kinas största leverantörer av slipat ris är Thailand, Vietnam, USA och Australien varifrån all import till Kina kom både år 2000 och 2005. Thailand är den klart dominerande exportören av ris till Kina och 2005 importerade Kina 780 000 ton därifrån dvs. 92 %. Den importerade kvantiteten från Thailand, Vietnam och USA ökade 2005 jämfört med 2000 medan importen från Australien minskade. 2000 2005 100 000 199 000 ton 400 000 799 000 ton 200 000 399 000 ton > 800 000 ton Figur 177 Kina export och import av slipat ris, 2000 och 2005 China milled rice exports and import, 2000 and 2005 Källa/source: FAO 231

I tabellen nedan återges Kinas export och import av slipat ris år 2000 och 2005. De två år som jämförs i tabellen skiljer sig dock åt (jämför figur 175 och 176). 2000 var exporten stor med 2,9 miljoner ton medan den 2005 var liten med endast 566 000 ton. Importen skiljer inte nämnvärt dessa två år, 2000 uppgick importen till 569 000 ton och 2005 till 866 000 ton. Tabell 51 Kinas export och import av slipat ris på landnivå, 2000 och 2005, tusentals ton Chinas exports and imports of rice by partner, 2000 and 2005, thousands of tons Mottagarland resp. Import % Import % Export % avsändarland 2000 Andel 2005 Andel 2000 Andel Export 2005 % Andel Ryssland - 0 % - 0 % 214 7 % 119 22 % Japan - 0 % 0 0 % 56 2 % 92 17 % Liberia - 0 % - 0 % 56 2 % 91 17 % Nigeria - 0 % - 0 % - 0 % 73 13 % Elfenbenskusten - 0 % - 0 % 870 30 % 43 8 % Indonesien - 0 % - 0 % 542 19 % 0 0 % Kuba - 0 % - 0 % 226 8 % - 0 % Irak - 0 % - 0 % 169 6 % - 0 % Malaysia - 0 % - 0 % 119 4 % 0 0 % Thailand 507 91 % 780 92 % - 0 % - 0 % Vietnam 2 0 % 43 5 % - 0 % - 0 % USA 3 1 % 12 1,4 % 1 0 % 0 0 % Australien 44 8 % 9 1,1 % 0 0 % 0 0 % Övriga 0 0 % 1 0 % 738 26 % 123 23 % Totalt* 556 100 % 845 100 % 2 872 100 % 541 100 % * Handelsflödernas totala summa stämmer inte överens med uppgifter om den totala export och import som anges i figur 175 och 176 Källa/source: FAO 7.3.2 Vete 7.3.2.1 Produktion Kina är världens näst största veteproducent efter EU. Veteproduktionen i Kina har i genomsnitt under perioden uppgått till 17 % av världsproduktionen jämfört med 18 % för EU. Förutom EU och Kina är Indien, USA, Ryssland, Kanada och Australien stora producenter av vete. 315 Veteproduktionens dominans i Kina har minskat från i mitten av 1980-talet då vete var Kinas näst största jordbruksprodukt, efter ris, till 2005 då vete var Kinas femte viktigaste jordbruksprodukt. Andra produkter som grönsaker, ägg och majs har ökat i betydelse. Som figuren nedan visar så minskade veteproduktionen med 5,9 % från 1995 års produktion på 102 miljoner ton till 2005 års produktion på 96 miljoner ton. Som mest producerades 123 miljoner ton 1997 och därefter har produktionen minskat. Sedan 1999 har produktionen av både vete och ris minskat och 2002 var produktionen av dessa grödor den lägsta på 13 år med 90 respektive 176 miljoner ton. Sedan 1961 har dock vete och ris varit särskilt viktiga jordbruksprodukter för Kinas del då målet för landets jordbrukspolitik varit att uppnå 315 Se tabell 84 och 85 i appendix för en översikt av världens stora veteproducenter 232

självförsörjning för den växande befolkningen. Den minskning i produktionen som ägt rum har skett trots statens självförsörjningsmål. Däremot ökade produktionen av korn markant med 2 % per år mellan 1990-2002 och uppnådde 121 miljoner ton 2002. 316 Produktion % Andel av världsproduktionen Tusentals ton 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000-1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 25% 20% 15% 10% 5% 0% % andel Figur 178 Kinas produktion av vete som andel av världsproduktionen 1995-2005, tusentals ton Chinas production of wheat and as part of world production 1995-2005, thousands of tons Källa/source: International Grains Council 7.3.2.2 Produktivitet Kinas avkastning per hektar för vete ökade 1995-2005 med 19 %, från 3,5 till 4,2 ton. Jämfört med andra stora veteproducenter så har Kina en hög avkastning, i genomsnitt under perioden producerade Kina 3,9 ton vete per skördad hektar. Lägst avkastning hade Ryssland med i genomsnitt 1,6 ton per hektar följt av Argentina med 2,4 ton, Ukraina med 2,5, Indien med 2,6 ton samt USA med 2,7 ton per hektar. Världens största producent EU hade dock en genomsnittlig avkastning på 5,6 ton per hektar. Medan produktionen av vete minskat så har avkastningen per hektar ökat (jämför figur 178 och 179). Liksom för ris varierar avkastningen av vete mellan de olika provinserna bl.a. beroende på vattentillgång. Att Kina trots sitt variationsrika klimat är världens näst största veteproducent och når upp till världsgenomsnittet kan förklaras av konstbevattning och förbättrad teknologi. 316 INTAL, agriculture in Brazil and China: challenges and opportunities 233

Avkastning % Jämförelse med världsgenomsnittet Ton per hektar 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5-1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% % andel Figur 179 Kinas avkastning av vete som andel av världsgenomsnittet 1995-2005, ton per hektar Chinas yield per hectare of wheat and as part of world average 1995-2005, tons per hectare Källa/source: International Grains Council 7.3.2.3 Import Trots att Kina är väldens näst största veteproducent så importerar landet kontinuerligt vete. Importen av en traditionell jordbruksprodukt som vete har varit betydelsefull för Kinas växande befolkning och i början på 1970-talet och framåt var vete Kinas viktigaste importprodukt. Trots att vete idag fortfarande är en stor importprodukt så har dess betydelse i importsammanhang minskat något och 2004 var vete landets fjärde största importprodukt, efter sojabönor, bomullsfrön och palmolja. Det bör dock nämnas att Kina framförallt är ett stort producentland och inte traditionellt ett importland. Av landets totala produktion 2005 som uppgick till 96 miljoner ton så konsumerades 92 miljoner ton (se tabell 47). En anledning till att Kina importerade vete detta år trots ett överskott på marknaden kan troligen förklaras av att de statliga spannmålslagrena behövdes fyllas på. Som figuren nedan visar så har importen minskat markant 1995/96 till 2004/05, från 12,5 miljoner ton till 6,8 miljoner ton dvs. 84 %. Produktionen av vete har minskat (se figur 178) samtidigt som importen minskat och kanske kan denna minskning förklaras av den ökade diversifieringen av den kinesiska dieten som tidigare var mestadels spannmålsbaserad. Efterfrågan på traditionella jordbruksprodukter som ris och vete har minskat bland den inhemska befolkningen bl.a. på grund av ett högre välstånd. Det bör dock noteras att fortfarande lever en stor del av den kinesiska befolkningen i fattigdom, framförallt landsbygdsbefolkningen, även om denna andel minskat. Kinas andel av världshandeln med vete har varierat från som högst 13 % 1995/96 till som lägst 0,2 % 2000/01. Världens största importörer var år 2005/06 Egypten, EU, Kina, Brasilien, Japan och Algeriet. 234