GuidetillSWED2030HT2009Sidan1av7 1.Repetitionenavpluralochobestämdochbestämdform 75%avorditidningstextären ordord. Ordpåmänniskorochdjurären ord(undantag:ettbarn,ettfår) Ordsomslutarpå aären ord Artikel Slutarpå Pluralsuffix Exempel(obestsg,bestsg,obestpl,bestpl) en obetonat a or enflicka,flickan,flickor,flickorna en obetonat e ar enpojke,pojken,pojkar,pojkarna en Merstavig, slutbetoning (inte aoch e), tion, het,or,oftalåneord er enpresent,presenten,presenter,presenterna enlektion,lektionen,lektioner,lektionerna enhemlighet,hemligheten,hemligheter, hemligheterna endator,datorn,datorer,datorerna en (n)ing ar entidning,tidningen,tidningar,tidningarna en konsonant ar enbil,bilen,bilar,bilarna er ensak,saken,saker,sakerna ett konsonant ettskepp,skeppet,skepp,skeppen(bestpl en) ett betonadvokal er ettgeni,geniet,genier,genierna ett vokal en ettbälte,bältet,bälten,bältena 2.Adjektivändelser Läsomadjektivändelseriobestämdformidingrammatikbok.Adjektivfårsammaändelser eftert.ex.någon/någotocheftervaraellerbli.. Adjektivfåra formmedt.ex.plural,bestämdform,genitiv(possessiv),samma,denhär,jfr: gladakatter dengladakatten hennesgladakatt sammagladakatt denhärgladakatten dendärgladakatten 3.Presensparticip andeombasformenslutarpå a(talande) endeombasformenslutarpåenannanlångvokal(gående) Presensparticipharingaandraändelser.Detanvändssomadjektiv,adverb,substantiv. 4.Perfektparticip Hurmanbildarbasformen: dförsvagaverbsomslutarpå a(stängd) tförsvaraverbsomslutarpåk,p,t(köpt) ddförkortverb(trodd) enförstarkaverb(skriven) 1
GuidetillSWED2030HT2009Sidan2av7 Participetfåradjektivändelserenligtsubstantivet(föresubstantivochefterär): OBS!a former(bestämdform/plural/possessivtosv.)fråna verbslutarpå eistället detbetaladebordet,dittbetaladebord,matvarornaärbetalade ett ord: t/ ttutan d enköptklocka,ettköptbord,klockornaärköpta enbeboddö,ettbebotthus,beboddaöar synkope: er, en, elförlorar e med a ändelse(t.ex.iplural) participfrånstarkaverb: etutan enmedett ord enskrivenbok,ettskrivetbrev,skrivnabrev Perfektparticipkanocksåanvändasefter bli (process)och vara (resultat) bilenblirreparerad(process) bilenärreparerad(resultat) TIPS!Observeraattbliochvaraintegörpassivformpåsvenska.Dengörmanmed s. 5.Kompareraadjektivikomparativochsuperlativ snäll snällare snällast böjningavsvagaadjektiv typisk mertypisk mesttypisk mer mest,t.ex.med isk liten mindre minst böjningavstarkaadjektiv stor större störst lång längre längst bra bättre bäst mycket mer mest många fler flest etc. 6.Repetitionavaktivaverbformer Svagaverb Infinitiv Imperativ Presens Preteritum Perfekt/pluskvamperfekt Grupp1 arbeta arbeta arbetar arbetade har/hadearbetat Grupp2a ringa ring ringer ringde har/haderingt Grupp2b stammen slutarpå s/ k/ p/ t köpa köp köper köpte har/hadeköpt Grupp3 stamvokal(bo) bor bodde har/hadebott Grupp3ärenmycketlitengruppverbmedbo,må,tro,ro,etc. 2
GuidetillSWED2030HT2009Sidan3av7 Starkaverbharvokaländring:Vokal1 Vokal2 Vokal3 Vokal1:infinitiv,imperativochpresens(presensformenslutaroftapå er) Vokal2:preteritum Vokal3:perfekt/pluskvamperfekt(supinumformenslutaroftapå it) Infinitiv Imperativ Presens Preteritum Perfekt/pluskvamperfekt Gruppie i bita bit biter bet har/hadebitit Framtid kommeratt+infinitiv prognos(t.ex.detkommerattregna.) ska+infinitiv beslut(t.ex.jagskablirik.) tänker+infinitiv plan(t.ex.detänkerresatillsverigeisommar.) presens+tidsordiframtiden allmänt(t.ex.2010ärdetvmifotbollisydafrika.) TIPS!Frånpreteritumformenkanmanförutsägadeandraformerna. TIPS!Engelsktalandemixaroftaihoppresensochinfinitiv(eftersomdeformernapå engelskaoftastserlikadanaut).mitttips:närduharskrivitentext,gåigenomtextenoch dubbelkollaprecisdessatvåformeriheladintextförattundvikamisstag.infinitiv förekommeroftaefterandraverbsommodalverbsomska,måste,behöver/behövde, får/fick,vill/ville,bör/borde,ellerefterpseudmodalverbsombörjar/började,slutar/slutade, fortsätter/fortsatt,kommer/kom(att),osv. 7.Passivverbform Objektblirsubjekt.Agenten(originalsubjektet)kanståefterav. Läggtill sefterdenaktivaverbformenöveralltutomipresens. Ipresensföljer sbasformen(imperativformen) Aktivform Passivform Honskaskrivaboken Bokenskaskrivas Honskriverboken Bokenskrivs(OBS!inteskrivers) Honskrevboken Bokenskrevs Honhar/hadeskrivitboken Bokenhar/hadeskrivits Aktivform Passivformmedagent SaraKadeforsskrevboken BokenskrevsavSaraKadefors 8.Attuttryckaenhypotetisksituationellerartighet Oftamedskulle,kunde,bordeochverbipreteritum.Ettspecialfallärvore(vara)och uttrycksom:detvetefan!ellertackvaredig Vissaordanvändsiblandinskrift,t.ex.lär,torde(ungefärligbetydelse:supposedly) Hypotetiskt: OmjagkundetalajapanskaskullejagåkatillTokyo. Omhanhade50000kronorskullehanköpaennybil. Fickjagenjordenruntresasåvorejagglad. 3
GuidetillSWED2030HT2009Sidan4av7 Artighet: Skulledukunnastängadörren,tack? Skulledukunnaskickasaltet,tack? Mankanocksåuttryckaartighetmed kan :Kandugemigsaltet,tack? (Imperativärfaktisktintedirektoartigtommanläggertilltack:Gemigsaltet,tackmendet ärartigaremedskulle.) 9.Verbochadverbförriktning(rörelse)respektivebefintlighet(plats/position) Verbförriktning,t.ex. Verbförbefintlighet,t.ex. ställa flytta stå lägga åka ligga sätta resa finnas sätta(sig) köra sitta flyga vara cykla bo Adverbförriktning,t.ex. Adverbförbefintlighet,t.ex. in inne ut ute upp uppe ner nere hem hemma bort borta fram framme Adverbförriktninganvändsmedverbförriktning,ochvice versa. 10.Ordföljdihuvudsatsochbisats(seocksåextrastencilfrånklassen) B.I.F.F. regelnibisatskommerinte*föreförstaverbet(*inte=allasatsadverbial) HuvudsatsBisats Johanåtintedärföratthanintevarhungrig. (efter)(före) Satsdverbialär:inte,alltid,aldrig,också,ibland,egentligen(actually),fortfarande(still), jämt(always),troligen(probably),nog(probably),väl(iretoriskfråga) Bisatsinledandeordär:om(if),därföratt/eftersom(because),innan(before),frågeordi indirekttal,trotsatt(despitethat),medan(while),som(relativepronoun,thatasrelative pronoun),att(thatascomplimentizer),såatt(sothat) Bisatseräroftaindirekttalsombörjarmedverbsomsäga,fråga,undra,vilja,veta 11.KulturI Duskakunnareflekteraom: FörfattarenSaraKadeforsochhennesbokSandorSlashIda MultikulturellaSverige,statistiskamigrationstrender,kunnaordsominvandring, utvandring,ansökaomasyl,hemspråk,förorten,innerstan,invandrarsvenskaoch slangordsomguss,keff,svenne,m.m.(sewebbövning). 4
GuidetillSWED2030HT2009Sidan5av7 FilmenEttÖgaRött(regissörDanielWallentin,2007efterbokenavJohanHassen Khmeiri)ochArn(regissörPeterFlinth,2007efterböckeravJanGuillou). Vikingatiden:Denstartadeca.år793medattackenpåklostretLindisfarneiEngland ochvaradeiknappt300år.vikingarnavarupptäckare,rövare,bönder,bosättare, handelsmän,skickligaskeppsbyggareochsjömän.derestevästerut(mestnorrmän ochdanskar)ochösterut(mestsvenskar).desegladetillochbosattesigpåisland, GrönlandochVinland(NewFoundland).DegrundadeDublinochryskastäderoch attackeradeenglandochfrankrike,m.m.dehärskadeöverstoradelaravnuvarande Storbritannien,ochrestetillKonstantinopelochnuvarandemellanöstern.Wilhelm ErövrarenhadevikingabakgrundnärhanerövradeEngland1066(Slagetvid Hastings).Vitittadeocksåpåwebb TVomBirkakorsetochbildstenenfrånGotland. Svenskansspråkfamilj:indeoeuropeiska>germanska>nordgermanska (skandinaviskaspråk)/västgermanska(t.ex.tyska,holländska, engelska)/östgermanska(gotsikasomärutdött);nordgermanska>östskandinaviska meddanska(historisktperspektiv)ellerhalvöskandinaviskamednorska,danska (frånettnutidaperspektiv) kändaföretagisverigeochkungensrollsomrepresentantförsvensktnäringsliv skandinaviskmusikochpopmusik(baseratpåklasspresentationerna) 12.Ordförråd Nyttordförrådsom Starkaverb(stencilmedverbgrupperenligtvokalkedjor) Förkortningar(stencilmedvanligaförkortningar,t.ex.d.v.s.,f.d.f.n.,o.s.v.) NyaordiarbetsbladfrånSandorslashIda Nyaordistenciler(t.ex.ungdomsspråk) Lexinsanimeradebildteman(31Dator,30Väder,29Mått,vikt,geometri) Somär(a)ettrelativpronomensomsyftartillbakapåenantecedentföresom,eller (b) as/like dvs.ettordförattintroduceraenjämförelse.attär(a)infitivmarkör (uttalassom å dvs.[o]iinternationalphoneticalphabet),eller(b)denvanligaste bisatsmarkörensominlederenallämnbisats(uttalas[att]) Detärbraattvetaattdetfinnsinformativa,appelativaochexpressivatexttyper. Manbörocksåkännatillattordkunskapomfattarolikaaspektermedordsom uttal stavning betydelser(definitioner,beskrivandeomskrivningar) kollokationer(ordsgrannar) semantiskarelationer(t.ex.synonymer,antonymer,hyponymi(specifikare), hyperonymi(generellare) konnotationer(t.ex.positiv/negativbasbetydelse,emotivaassociationer) stilistiskadimensioner(t.ex.slang,tabu ord,informell formell,talspråk skrivspråk) domän(t.ex.domänennäringslivharenmassaordförknippademedsig) 5
GuidetillSWED2030HT2009Sidan6av7 OBS!!ASPEKTERNANEDANÄRINTETILLTEST2MENSAKERSOMVIKOMMERATT TÄCKAHÄRNÄSTIKURSEN. 13.EMFATISKAUTTRYCK Suffixenjätte,super,favorit,ultra ochordenmycket,väldigt,hemskt,otroligtgeremfas. 14.PARTIKELVERB(9.17igrammatikboken) Betydelse:partikelverbetharenannanbetydelseänverbetförsig Uttal:trycketliggerpåpartikeln Syntax:partikelnkommerföreobjektet Partikelverb Verbmedpreposition Jaghälsarpåminavänner.(visit) Jaghälsarpådennyagrannen.(greet) Jagkompåenhistoria.(madeup,remembered) Jagkompåfesten.(came) tyckaom (gilla) hittapå (comeupwith) slåpå (turnon) kännaigen (recognize) stängaav (turnoff) tapåsig (takeresponsibiltiy) 15.Inget intenågotosv. Ihuvudsatsärbådaokej.Ibisats(subclause)användsbaraformeninte något.tänkdå ocksåpåbiff regeln! Huvudsats Okejihuvudsatsochalltidibisats Inget(ett ordisingular) Inte något Ingen(en ordisingular) Inte någon Inga(ordiplural) Inte några Ingenting(iställetföringet,starkare) Inte någonting Ingenstans(plats) Inte någonstans Huvudsats: Vikingarnahadeingahornpåhjälmarna. Vikingarnahadeintenågrahornpåhjälmarna. Bisats: Vivetattvikingarnaintehadenågrahornpåhjälmarna.(BIFF regelnockså!) *Vivetattvikingarnahadeingahornpåhjälmarna(ogrammatiskt) 16.Ordbildning Suffix Satsdel Betydelse Exempel are substantiv(nomen) person (alltiden ord) översättare brobyggare lös adjektiv Negativt(saknar) bostadslös fri adjektiv Positivt(frifrån) rökfri 17.sin/sitt/sinarespektivehans/hennes/deras 6
GuidetillSWED2030HT2009Sidan7av7 Sin/sitt/sinaanvändsiställetförhans,hennes,dess,derasnärmansyftarpåsubjektet. Detböjsmedsubstantivet:Olletyckeronsinhund,sittrumochsinaskor OBS!sin sitt sinakaninteanvändaspåsubjektetsplats varkenihuvudsatselleribisats. 18.tycker/tänker/tror(16.3a)ochkänner/vet/kännertill tycka subjektivåsikt JagtyckerattPettersmusikärbra. tänkapå kognitivaktion Hantänkeroftapåsinbarndom. tänka+inf. planera,ämna VitänkeråkatillKanadaisommar tro antaattnågotärsant Detrorpåvadhansäger. tyckaom gilla Dutyckeromblåbärspaj. kännaresp.veta Jagvetvemkungenärmenjagkännerintehonom. 19.Formelltdet subjekt(17.2 17.3) Formelltärdetsubjektet.Detfinnsolikafall. A.Detföremfatiskomskrivning DetvarkungensomdeladeutNobelpriset(inteSilvia). DetärpålördagsomdetärHalloween. B.Detmedintransitivaverb(möjligtvisvanligareitalspråk;jagärdockosäkerpådetta) Detkommerenbilpåvägen. Detgåretttågvarjetimma. (a)subjektetmåsteståiobestämdform(representeranyinformation) (b)verbetmåstevaraintransitivt(d.v.s.intehaettobjekt) Typiskasådanaverb:vara,finnas,bo,stå,ligga,sitta,hänga,saknas,fattas,komma,gå, springa,simma,etc. C.Väderuttryckharoftastdet subjekt Detregnar. Detärvackertväder. Detär20minusgraderute. 20.vem/vemsom(16.6) Indirektafrågorhar SOM efterfrågeordetomdetärpåsubjektetsplats. Vetduvemsomkomtillstanigår? Hanundradevadsomhadehänt. Defrågadevemsboksomlågpågolvet. 7