Guide till SWED 2030 HT 2009 Sidan 1 av 7

Relevanta dokument
Svenska GRAMMATIK

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

VERBGRUPPER.

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Grammatik för språkteknologer

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte

Förord KERSTIN BALLARDINI

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Svenska 3 ANSWER KEY MÅL Fraser. 1. a) trevligt 1. b) detsamma 3. när 4. intressant 5. tycker. 2 - Ordföljd

Förord KERSTIN BALLARDINI

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

forkyid sjuk normaltillstand 3 oktober B2 del 1 Hur mår du?

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: Uppdaterat

Datorlingvistisk grammatik

Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också


Pilen 2:1-2:2 O / OO. Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 2:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

Vi kommer att prata mycket på lektionerna

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lektion 5. Svenska för internationella studenter, kurs 1

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.

Datorlingvistisk grammatik

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL Pronomen subjekt. 1 - Jag 2 - De 3 - det 4 - Vi 5 - Du 6 - Ni 7 - Han. 2 - Verb

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Lektion 4. Repetition: Få/många=man kan räkna Barn Hundar Flickor. lite/mycket=man kan inte räkna Socker vatten läsk

Ordklasser och satsdelar

Omtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs jan 2012

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Anteckningar 20 augusti. Högtider

Några skillnader mellan svenska och engelska

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Saki: I söndags, åkte jag till Gröna Lund med min pojkvän. Vi åkte många attraktioner. Bläckfisken var roligast. Och Insane var också jättebra.

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Svenska språket i högre utbildning; en introduktion Provmoment: Språkstruktur Ladokkod:TE11 Tentamen ges för: 15 högskolepoäng.

En anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef?

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Svenska 4 ANSWER KEY MÅL Presens perfekt. 1. har använt (har haft) 2. har varit 3. har haft 4. har åkt. 2 - Preteritum

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar Minigrammatik 9

Veckobrev v36-v39. Hemligheten med ett långt liv

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Resa med barn bila otroligt mycket ordentligt så gott du kan det här är lättare sagt än gjort oförutsägbara vandra i bergen sola

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6.

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen

Välkommen att träna skriva!

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb

Situationen i Sverige

Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN:

Häfte v Veckans fråga: Hur många gäster kommer på ett bröllop i ditt hemland? Var gifter man sig? Vad ger man brudparet i present?

Några skillnader mellan svenska och engelska

Prata om tid (repetition)

V13H13 Terminsplanering Vt-13

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum.

Veckans fråga: Vilka ord och fraser är viktiga att lära sig när man är ny i ett land? Hjälpverb behöver, borde, brukar, får, kan, måste, ska, vill

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Idag. Traditioner + Högtider. Vanor: födelsedagar, på jobbet, i familjen. Fraser. Grammatik:

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

Flex Sv2gr Planering T1 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande. Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00

Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)

Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO. Morgan Nilsson

Antal filmklipp. Sfi - steg

Antal filmklipp. Sfi - steg

Svenska 2 ANSWER KEY (2nd edition)

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

Svenska i fokus 2. provlektion. Svenska i fokus 2 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 LÄRARHANDLEDNING 2

Arbetsmaterial till boken Snögubbens. av Åsa Öhnell

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge

Svensk grammatik Ordklasser!

SFI - NIKKA ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN. Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel

Julafton är den tjugofjärde (24:e) december.

Transkript:

GuidetillSWED2030HT2009Sidan1av7 1.Repetitionenavpluralochobestämdochbestämdform 75%avorditidningstextären ordord. Ordpåmänniskorochdjurären ord(undantag:ettbarn,ettfår) Ordsomslutarpå aären ord Artikel Slutarpå Pluralsuffix Exempel(obestsg,bestsg,obestpl,bestpl) en obetonat a or enflicka,flickan,flickor,flickorna en obetonat e ar enpojke,pojken,pojkar,pojkarna en Merstavig, slutbetoning (inte aoch e), tion, het,or,oftalåneord er enpresent,presenten,presenter,presenterna enlektion,lektionen,lektioner,lektionerna enhemlighet,hemligheten,hemligheter, hemligheterna endator,datorn,datorer,datorerna en (n)ing ar entidning,tidningen,tidningar,tidningarna en konsonant ar enbil,bilen,bilar,bilarna er ensak,saken,saker,sakerna ett konsonant ettskepp,skeppet,skepp,skeppen(bestpl en) ett betonadvokal er ettgeni,geniet,genier,genierna ett vokal en ettbälte,bältet,bälten,bältena 2.Adjektivändelser Läsomadjektivändelseriobestämdformidingrammatikbok.Adjektivfårsammaändelser eftert.ex.någon/någotocheftervaraellerbli.. Adjektivfåra formmedt.ex.plural,bestämdform,genitiv(possessiv),samma,denhär,jfr: gladakatter dengladakatten hennesgladakatt sammagladakatt denhärgladakatten dendärgladakatten 3.Presensparticip andeombasformenslutarpå a(talande) endeombasformenslutarpåenannanlångvokal(gående) Presensparticipharingaandraändelser.Detanvändssomadjektiv,adverb,substantiv. 4.Perfektparticip Hurmanbildarbasformen: dförsvagaverbsomslutarpå a(stängd) tförsvaraverbsomslutarpåk,p,t(köpt) ddförkortverb(trodd) enförstarkaverb(skriven) 1

GuidetillSWED2030HT2009Sidan2av7 Participetfåradjektivändelserenligtsubstantivet(föresubstantivochefterär): OBS!a former(bestämdform/plural/possessivtosv.)fråna verbslutarpå eistället detbetaladebordet,dittbetaladebord,matvarornaärbetalade ett ord: t/ ttutan d enköptklocka,ettköptbord,klockornaärköpta enbeboddö,ettbebotthus,beboddaöar synkope: er, en, elförlorar e med a ändelse(t.ex.iplural) participfrånstarkaverb: etutan enmedett ord enskrivenbok,ettskrivetbrev,skrivnabrev Perfektparticipkanocksåanvändasefter bli (process)och vara (resultat) bilenblirreparerad(process) bilenärreparerad(resultat) TIPS!Observeraattbliochvaraintegörpassivformpåsvenska.Dengörmanmed s. 5.Kompareraadjektivikomparativochsuperlativ snäll snällare snällast böjningavsvagaadjektiv typisk mertypisk mesttypisk mer mest,t.ex.med isk liten mindre minst böjningavstarkaadjektiv stor större störst lång längre längst bra bättre bäst mycket mer mest många fler flest etc. 6.Repetitionavaktivaverbformer Svagaverb Infinitiv Imperativ Presens Preteritum Perfekt/pluskvamperfekt Grupp1 arbeta arbeta arbetar arbetade har/hadearbetat Grupp2a ringa ring ringer ringde har/haderingt Grupp2b stammen slutarpå s/ k/ p/ t köpa köp köper köpte har/hadeköpt Grupp3 stamvokal(bo) bor bodde har/hadebott Grupp3ärenmycketlitengruppverbmedbo,må,tro,ro,etc. 2

GuidetillSWED2030HT2009Sidan3av7 Starkaverbharvokaländring:Vokal1 Vokal2 Vokal3 Vokal1:infinitiv,imperativochpresens(presensformenslutaroftapå er) Vokal2:preteritum Vokal3:perfekt/pluskvamperfekt(supinumformenslutaroftapå it) Infinitiv Imperativ Presens Preteritum Perfekt/pluskvamperfekt Gruppie i bita bit biter bet har/hadebitit Framtid kommeratt+infinitiv prognos(t.ex.detkommerattregna.) ska+infinitiv beslut(t.ex.jagskablirik.) tänker+infinitiv plan(t.ex.detänkerresatillsverigeisommar.) presens+tidsordiframtiden allmänt(t.ex.2010ärdetvmifotbollisydafrika.) TIPS!Frånpreteritumformenkanmanförutsägadeandraformerna. TIPS!Engelsktalandemixaroftaihoppresensochinfinitiv(eftersomdeformernapå engelskaoftastserlikadanaut).mitttips:närduharskrivitentext,gåigenomtextenoch dubbelkollaprecisdessatvåformeriheladintextförattundvikamisstag.infinitiv förekommeroftaefterandraverbsommodalverbsomska,måste,behöver/behövde, får/fick,vill/ville,bör/borde,ellerefterpseudmodalverbsombörjar/började,slutar/slutade, fortsätter/fortsatt,kommer/kom(att),osv. 7.Passivverbform Objektblirsubjekt.Agenten(originalsubjektet)kanståefterav. Läggtill sefterdenaktivaverbformenöveralltutomipresens. Ipresensföljer sbasformen(imperativformen) Aktivform Passivform Honskaskrivaboken Bokenskaskrivas Honskriverboken Bokenskrivs(OBS!inteskrivers) Honskrevboken Bokenskrevs Honhar/hadeskrivitboken Bokenhar/hadeskrivits Aktivform Passivformmedagent SaraKadeforsskrevboken BokenskrevsavSaraKadefors 8.Attuttryckaenhypotetisksituationellerartighet Oftamedskulle,kunde,bordeochverbipreteritum.Ettspecialfallärvore(vara)och uttrycksom:detvetefan!ellertackvaredig Vissaordanvändsiblandinskrift,t.ex.lär,torde(ungefärligbetydelse:supposedly) Hypotetiskt: OmjagkundetalajapanskaskullejagåkatillTokyo. Omhanhade50000kronorskullehanköpaennybil. Fickjagenjordenruntresasåvorejagglad. 3

GuidetillSWED2030HT2009Sidan4av7 Artighet: Skulledukunnastängadörren,tack? Skulledukunnaskickasaltet,tack? Mankanocksåuttryckaartighetmed kan :Kandugemigsaltet,tack? (Imperativärfaktisktintedirektoartigtommanläggertilltack:Gemigsaltet,tackmendet ärartigaremedskulle.) 9.Verbochadverbförriktning(rörelse)respektivebefintlighet(plats/position) Verbförriktning,t.ex. Verbförbefintlighet,t.ex. ställa flytta stå lägga åka ligga sätta resa finnas sätta(sig) köra sitta flyga vara cykla bo Adverbförriktning,t.ex. Adverbförbefintlighet,t.ex. in inne ut ute upp uppe ner nere hem hemma bort borta fram framme Adverbförriktninganvändsmedverbförriktning,ochvice versa. 10.Ordföljdihuvudsatsochbisats(seocksåextrastencilfrånklassen) B.I.F.F. regelnibisatskommerinte*föreförstaverbet(*inte=allasatsadverbial) HuvudsatsBisats Johanåtintedärföratthanintevarhungrig. (efter)(före) Satsdverbialär:inte,alltid,aldrig,också,ibland,egentligen(actually),fortfarande(still), jämt(always),troligen(probably),nog(probably),väl(iretoriskfråga) Bisatsinledandeordär:om(if),därföratt/eftersom(because),innan(before),frågeordi indirekttal,trotsatt(despitethat),medan(while),som(relativepronoun,thatasrelative pronoun),att(thatascomplimentizer),såatt(sothat) Bisatseräroftaindirekttalsombörjarmedverbsomsäga,fråga,undra,vilja,veta 11.KulturI Duskakunnareflekteraom: FörfattarenSaraKadeforsochhennesbokSandorSlashIda MultikulturellaSverige,statistiskamigrationstrender,kunnaordsominvandring, utvandring,ansökaomasyl,hemspråk,förorten,innerstan,invandrarsvenskaoch slangordsomguss,keff,svenne,m.m.(sewebbövning). 4

GuidetillSWED2030HT2009Sidan5av7 FilmenEttÖgaRött(regissörDanielWallentin,2007efterbokenavJohanHassen Khmeiri)ochArn(regissörPeterFlinth,2007efterböckeravJanGuillou). Vikingatiden:Denstartadeca.år793medattackenpåklostretLindisfarneiEngland ochvaradeiknappt300år.vikingarnavarupptäckare,rövare,bönder,bosättare, handelsmän,skickligaskeppsbyggareochsjömän.derestevästerut(mestnorrmän ochdanskar)ochösterut(mestsvenskar).desegladetillochbosattesigpåisland, GrönlandochVinland(NewFoundland).DegrundadeDublinochryskastäderoch attackeradeenglandochfrankrike,m.m.dehärskadeöverstoradelaravnuvarande Storbritannien,ochrestetillKonstantinopelochnuvarandemellanöstern.Wilhelm ErövrarenhadevikingabakgrundnärhanerövradeEngland1066(Slagetvid Hastings).Vitittadeocksåpåwebb TVomBirkakorsetochbildstenenfrånGotland. Svenskansspråkfamilj:indeoeuropeiska>germanska>nordgermanska (skandinaviskaspråk)/västgermanska(t.ex.tyska,holländska, engelska)/östgermanska(gotsikasomärutdött);nordgermanska>östskandinaviska meddanska(historisktperspektiv)ellerhalvöskandinaviskamednorska,danska (frånettnutidaperspektiv) kändaföretagisverigeochkungensrollsomrepresentantförsvensktnäringsliv skandinaviskmusikochpopmusik(baseratpåklasspresentationerna) 12.Ordförråd Nyttordförrådsom Starkaverb(stencilmedverbgrupperenligtvokalkedjor) Förkortningar(stencilmedvanligaförkortningar,t.ex.d.v.s.,f.d.f.n.,o.s.v.) NyaordiarbetsbladfrånSandorslashIda Nyaordistenciler(t.ex.ungdomsspråk) Lexinsanimeradebildteman(31Dator,30Väder,29Mått,vikt,geometri) Somär(a)ettrelativpronomensomsyftartillbakapåenantecedentföresom,eller (b) as/like dvs.ettordförattintroduceraenjämförelse.attär(a)infitivmarkör (uttalassom å dvs.[o]iinternationalphoneticalphabet),eller(b)denvanligaste bisatsmarkörensominlederenallämnbisats(uttalas[att]) Detärbraattvetaattdetfinnsinformativa,appelativaochexpressivatexttyper. Manbörocksåkännatillattordkunskapomfattarolikaaspektermedordsom uttal stavning betydelser(definitioner,beskrivandeomskrivningar) kollokationer(ordsgrannar) semantiskarelationer(t.ex.synonymer,antonymer,hyponymi(specifikare), hyperonymi(generellare) konnotationer(t.ex.positiv/negativbasbetydelse,emotivaassociationer) stilistiskadimensioner(t.ex.slang,tabu ord,informell formell,talspråk skrivspråk) domän(t.ex.domänennäringslivharenmassaordförknippademedsig) 5

GuidetillSWED2030HT2009Sidan6av7 OBS!!ASPEKTERNANEDANÄRINTETILLTEST2MENSAKERSOMVIKOMMERATT TÄCKAHÄRNÄSTIKURSEN. 13.EMFATISKAUTTRYCK Suffixenjätte,super,favorit,ultra ochordenmycket,väldigt,hemskt,otroligtgeremfas. 14.PARTIKELVERB(9.17igrammatikboken) Betydelse:partikelverbetharenannanbetydelseänverbetförsig Uttal:trycketliggerpåpartikeln Syntax:partikelnkommerföreobjektet Partikelverb Verbmedpreposition Jaghälsarpåminavänner.(visit) Jaghälsarpådennyagrannen.(greet) Jagkompåenhistoria.(madeup,remembered) Jagkompåfesten.(came) tyckaom (gilla) hittapå (comeupwith) slåpå (turnon) kännaigen (recognize) stängaav (turnoff) tapåsig (takeresponsibiltiy) 15.Inget intenågotosv. Ihuvudsatsärbådaokej.Ibisats(subclause)användsbaraformeninte något.tänkdå ocksåpåbiff regeln! Huvudsats Okejihuvudsatsochalltidibisats Inget(ett ordisingular) Inte något Ingen(en ordisingular) Inte någon Inga(ordiplural) Inte några Ingenting(iställetföringet,starkare) Inte någonting Ingenstans(plats) Inte någonstans Huvudsats: Vikingarnahadeingahornpåhjälmarna. Vikingarnahadeintenågrahornpåhjälmarna. Bisats: Vivetattvikingarnaintehadenågrahornpåhjälmarna.(BIFF regelnockså!) *Vivetattvikingarnahadeingahornpåhjälmarna(ogrammatiskt) 16.Ordbildning Suffix Satsdel Betydelse Exempel are substantiv(nomen) person (alltiden ord) översättare brobyggare lös adjektiv Negativt(saknar) bostadslös fri adjektiv Positivt(frifrån) rökfri 17.sin/sitt/sinarespektivehans/hennes/deras 6

GuidetillSWED2030HT2009Sidan7av7 Sin/sitt/sinaanvändsiställetförhans,hennes,dess,derasnärmansyftarpåsubjektet. Detböjsmedsubstantivet:Olletyckeronsinhund,sittrumochsinaskor OBS!sin sitt sinakaninteanvändaspåsubjektetsplats varkenihuvudsatselleribisats. 18.tycker/tänker/tror(16.3a)ochkänner/vet/kännertill tycka subjektivåsikt JagtyckerattPettersmusikärbra. tänkapå kognitivaktion Hantänkeroftapåsinbarndom. tänka+inf. planera,ämna VitänkeråkatillKanadaisommar tro antaattnågotärsant Detrorpåvadhansäger. tyckaom gilla Dutyckeromblåbärspaj. kännaresp.veta Jagvetvemkungenärmenjagkännerintehonom. 19.Formelltdet subjekt(17.2 17.3) Formelltärdetsubjektet.Detfinnsolikafall. A.Detföremfatiskomskrivning DetvarkungensomdeladeutNobelpriset(inteSilvia). DetärpålördagsomdetärHalloween. B.Detmedintransitivaverb(möjligtvisvanligareitalspråk;jagärdockosäkerpådetta) Detkommerenbilpåvägen. Detgåretttågvarjetimma. (a)subjektetmåsteståiobestämdform(representeranyinformation) (b)verbetmåstevaraintransitivt(d.v.s.intehaettobjekt) Typiskasådanaverb:vara,finnas,bo,stå,ligga,sitta,hänga,saknas,fattas,komma,gå, springa,simma,etc. C.Väderuttryckharoftastdet subjekt Detregnar. Detärvackertväder. Detär20minusgraderute. 20.vem/vemsom(16.6) Indirektafrågorhar SOM efterfrågeordetomdetärpåsubjektetsplats. Vetduvemsomkomtillstanigår? Hanundradevadsomhadehänt. Defrågadevemsboksomlågpågolvet. 7