Bokslutsanalys Magnus Blomkvist
Idag 1. Varför kunna analysera bokslut? 2. Balansräkning 3. Marknadsmul?plar 4. Kapitalstruktur 5. Resultaträkning 6. Bokslutsanalys 7. Mul?pelvärdering
Varför behöver du kunna analysera eh bokslut? Används internt inom bolaget Inom företagsledningen används det för: Lönsamhets evaluering Evaluering av konkurrenter Investeringsbeslut Värdering av målföretag vid företagsköp Analysera arbetsgivare och fram?da arbetsgivare Kommer de ah kunna betala din lön, är arbetet säkert?
Varför behöver du kunna analysera eh bokslut? Externa användare Finansbranschen (analy?ker) Ak?erekomenda?oner (equity research funk?onen) Långivare Lånebeslut Övervakning ah bolagen kommer ah kunna möta sina förpliktelser Investment bankirer Värdering för M&A och IPO Övervakning av ledningen samt evaluering av företagsledningen.
Bokslutsanalys inte bara mekanik Bokslutsanalys är mer än bara mekanik. Det bygger mycket på eh breh kunnande inom finans, na?onalekonomi, marknadsföring och företagsstrategi. Var I industrilivscykeln befinner sig industrin Vad påverkar råvarupriser etc. Är mul?plarna trovärdiga?
Informa?on på finansiella marknader EH akitebolag är inte en transparent enhet. Investerare kan inte värdera hur mycket de är villiga ah betala för eh bolag om de inte har informa?on om hur det går för bolaget. Enklare ah faha korrekta investeringsbeslut ju mer informa?on man har ah?llgå. Dock är fram?den osäker så även om man vet hur bra eh bolag har presterat?digare så behöver inte det påverka fram?da kassaflöden.
Bokslut För ah kunna minska på informa?ons assymetrin mellan investerare och företag så kommer bolaget ut med finansiella rapporter 1-4 gånger per år. (för börsbolag o`ast 4ggr/år). Även skahemyndigheten är intresserade av hur mycket pengar bolaget genererar av skahesjäl. Den vik?gaste finansiella rapporten är det årliga bokslutet som görs.
Bolagets räkenskaper 3 delar Balansräkning Resultaträkning Kassaflödesanalys
Balansräkningen Tillgångar Anläggnings7llgångar Immateriella *llgångar - FoU/ produktutveckling - Goodwill etc. Materiella *llgångar - Byggnader & Mark - Maskiner & Inventarier Finansiella*llgångar - Andelar i Koncern företag - Värde papper etc Omsä:nings7llgångar Varulager m.m - Råvaror - Färdiga varor - pågående arbete Kor7ris*ga fodringar - Kundfodringar - Interimsposter Kor7ris*ga Placeringar - Värdepapper Kassa & Bank Skulder + Eget Kapital Eget Kapital Bundet Eget Kapital - Ak?ekapital - Överkursfond FriH eget Kapital - Balanserat resultat - Årets Resultat Obeska:ade reserver Avsä:ningar - Pensioner etc. Långfris7ga skulder - Lån - Checkräkningskredit Kor@ris7ga skulder - Leverantörsskulder - SkaHeskulder - Interimsposter
Resultaträkning RESULTATRÄKNING OmsäHning Kostnad Sålda varor Lönekostnader Övriga Kostnader EBITDA (Earnigns before interests, taxes, deprecia7on & Ammor7za7on) Avskrivningar EBIT (Earnings before interest and taxes) (Opera7v vinst) Ränteintäkter Räntekostnader EBT (Earnings before taxes) (Vinst före ska:) SkaH (26%) E (Earnings) (Vinst + - - - - + - -
Tillgångar, Skulder & Eget Kapital Det är med hjälp av?llgångarna bolaget når lönsamhet. Det vanligaste måhet på lönsamhet är avkastning på?llgångarna eller avkastning på totalt kapital. Skulder och Eget kapital redogör för hur?llgångarna är finansierade. Bolaget alternerar mellan Eget kapital och skulder beroende på hur riskfylld bolagets opera?va verksamhet är. Tillgångar = Skulder + Eget Kapital
Anläggnings7llgångar Innehas för stadigvarande bruk >1 år Avskrivs 3 typer av anläggnings?llgångar Immateriella anläggnings7llgångar Materiella Anläggnings7llgångar Finansiella Anläggnings7llgångar
Omsä:nings7llgångar Annan?llgång än anläggnings?llgång omsähas?ll likvida medel under den närmaste 1 års perioden 4 kategorier: Varulager Kormris?ga fordringar kormris?ga placeringar Kassa & Bank
Finansiering Bolaget finansierar sig genom två huvudkällor av externt kapital Lånat kapital ak?ekapital
Eget Kapital Eget kapital är de av ägarna insaha pengarna i bolaget samt?digare års vinster som man valt ah hålla kvar i bolaget istället för ah dela ut som dividend.
Främmande kapital Långfris?ga skulder Längre än 1 år Kormris?ga skulder Kortare än 1 år
Bokvärde och Marknadsvärde Bokvärdet av eget kapital fås från Eget kapital I balansräkningen dvs. Tillgångar skulder = EK Marknadsvärdet fås från ah?ha på bolagets totala marknadsvärde av eget kapital. DeHa brukar kallas för market capitaliza?on. Market cap = antal ak?er * Pris/ak?e Man brukar undersöka skillnaden mellan Bok och marknadsvärde med market to book ra?on: marknadsvärde/bokvärde
Bokvärde och Marknadsvärde Det finns 3 huvudanledningar?ll ah marknadsvärde och bokvärde av eget kapital inte är detsamma: Bokvärdet inkluderar inte alla bolagets?llgångar och skulder (Human kapital, rykte, patent, varumärke, off balance sheet debt etc ) Tillgångarna och skulderna i bolagets balansräkning är o`ast värderade enligt anskaffningsvärde avskrivningar och inte enligt det verkliga marknadsvärdet. (R&D etc.) Marknadsvärde beaktar även fram?da förväntade vinster bolaget gör. Kom ihåg fram?da förväntade dividenderna diskonterade?llbaka?ll idag.
Marknadsvärde/bokvärde Man brukar kalla ak?er med: Högt M/B?llväxt ak?er (Growth stocks) Lågt M/B värde ak?er (Value stocks) En klassisk investeringsstrategi är ah gå kort i growth stocks och lång i value stocks. DeHa har historiskt givit en överavkastning på 7%/år interna?onellt säh mellan 1975-1995 (Fama et al, 1998)
Enterprise Value EH vanligt seh ah mäta bolagsvärde är Enterprise Value. DeHa säher eh värde på hela bolaget e`er ah de betalat av så mycket de kan av sina skulder. EV=Market capitaliza?on+skulder- kontanter Där skulder- kontanter=neho skuld
Vanliga EV mul?plar De vanligaste EV mul?plarna är: EV/EBITDA, EV/EBIT EV/SALES Ju högre upp resultaträkningen man kommer desto större osäkerhet kring bolagsvärdet finns det. EV/EBITDA eller EV/EBIT är därför ah rekomendera. EV/SALES kan användas vid värdering av bolag som ännu inte gör någon opera?v vinst.
P/E mul?peln P/E mul?peln mäter Pris/ak?e dividerat med Vinst per ak?e (EPS). Dvs P/E Vanlig mul?pel vid ak?evärdering
För ah värdera med mul?plar Ifall du vill värdera eh bolag t ex en shopping kedja: HiHa benchmarks : ie Walmart, JCPenny, Sears Utgå från ah marknaden korrekt har prissah bolagen. Utgå från ah bolagen har samma risk (systema?sk och industri risk). utgå från ah bolagens?llväxtpoten?al är densamma. Utgå från ah redovisnings tekniken för ah få fram vinsten (bok värdet på EK,FSG eller EBIT, EBITDA) är densamma. IMPLIKATION: Mul?plarna borde vara likvärdiga med jämförelsebolagen. FÖR ATT VÄRDERA: Ta genomsnihs mul?peln hos konkurenterna ( t ex P/E) Mul?plicera mul?peln med bolagets (EPS ifall det är P/E).
Rela?v värdering med mul?plar Ifall dagens vinst inte är eh bra måh på fram?da vinster? Nuvarande pris är $14.80 Vinsten för senaste 12 månaderna är $0.05 Trailing (eller nuvarande) P/E = 296 Industri P/E är 28 Är bolaget övervärderat? Analy?kernas aggregarade genomsnih för 2012 är $0.27/ak?e Därför är forward P/E = 55
Är mul?plarna realis?ska? Läs Financial Times ar?keln från 16.12.2011 Rovio har en försäljning på $100 miljoner, vinst på $35 miljoner (3.4.2013). De värderar sih bolag I jämförelse med Disney $65 miljarder. Disney s verksamhet 50% av försäljning från Sport tv kanaler, Har en försäljning $42 miljarder årlig vinst på $5 miljarder Dessutom: Mobila appar har en kort livscykel (ungefär 2 år) Industrins livscykel har flyhats framåt, mycket hårdare konkurrens. Små inträdesbarriärer Sannolikheten för ah komma på nästa stora app är ganska liten
Värdering på Rovio Är värderingen korrekt? P/E tal: 65000/35= 1857 Jämför med t. ex.: Apple: P/E=12,13 Med andra ord investerare som accepterar Rovios värdering är beredda ah betala x153 för varje dollar vinst Rovio gör Dvs 1857 år payback?d på investeringen (odiskonterat) DeHa kan dock vara en värdering de vill ge I media. De har sålt en 10% andel på $42 miljoner?ll Accal Partners (venture capital bolag)?ll en värdering på 42/0,1=$420 miljoner. Förmodligen dock inte ren eget kapital investering.
Jämför med Eidos Interac?ve Listade på London Börsen (peak 1.2 miljarder) Grundare av tv- spels och film karaktären Tomb Raider
Bolagets finansieringsval Bolagets finansierings val kallas för kapital struktur Redogör för valet mellan eget kapital och skuldfinansiering.
Kapitalstruktur SOLIDITET vanligaste måhet på hur bolag är finansierade. Högre skuldsähning gör bolaget mer riskfyllt på grund av de fasta räntekostnaderna. Bolag med mindre opera?v risk kan därför ha en större andel lån i sin balans. Finansieringsvalet är branshspecifikt
SOLIDITET Soliditets måhet mäter hur stor del av bolagets?llgångar som är finansierat med eget kapital. Hög soliditet innebär en låg finansiell risk Dock är eget kapital dyrare än lånatkapital vilket innebär ah det finns en trade off mellan risk och kapitalkostnad. SOLIDITET = EK TK
RÄNTETECKNINGSGRAD Ränteteckningsgraden är eh måh på hur väl eh bolag klarar av ah betala sina skulder. Ju fler gånger EBIT täcker räntebetalningarna ju bähre. RTG = EBIT RÄNTOR
Exempel 31.12.2012 UPM STORA ENSO APPLE Totala?llgångar 12207 13 550.5 194743 Eget kapital 5905 7 674.5 135490 Skuld 6286 5 784.5 59253 EBIT - 1224 493 34494 Räntekostnader 190 254 0 Soliditet 0.484 0.566 0.696 Ränteteckningsgrad - 6.442 1.941 - - - - SkuldsäHningsgrad 0.516 0.434 0.304
Kommentar?ll exempel Vi vet ah skuldsähning är väldigt branschspecifik. Vi ser en skillnad mellan Apple och de två skogsbolagen Vi ser även ah de båda skogsbolagen är rela?vt överskuldsaha. Speciellt UPM har svårt ah betala sina skulder. DeHa gör ah de måste ta från kassan Alterna?vt ifall de inte har någon kassa plocka in eget kapital från sina investerare. Varför betalar eh bolag som UPM ut Dividend årligen?? Varför har inte Apple någon räntebärande skuld? Är deha op?malt? DeHa exempel kommer vi fortsäha med I övningarna då ni ska analysera bolagen över?d.
Resultaträkning RESULTATRÄKNING OmsäHning Kostnad Sålda varor Lönekostnader Övriga Kostnader EBITDA (Earnigns before interests, taxes, deprecia7on & Ammor7za7on) Avskrivningar EBIT (Earnings before interest and taxes) (Opera7v vinst) Ränteintäkter Räntekostnader EBT (Earnings before taxes) (Vinst före ska:) SkaH (26%) E (Earnings) (Vinst + - - - - + - -
Resultaträkning Man Kan dela in verksamheten i en opera?v del och en finansiell del. Opera?va verksamheten sträcker sig?ll EBIT Finansiella verksamheten tar vid e`er EBIT
Nyckeltal LönsamhetsmåH ROA (avkastning på totalt kapital) ROE (avkastning på eget kapital) ROS (BruHo marginal) Hävstänger Opera*v hävstång Finansiell hävstång Total hävstång FinansieringsmåH Soliditet Ränteteckningsgrad RörelsekapitalmåH LagretsomsäHningshas?ghet KundfodringarsomsäHningshas?ghet Leverantörsskuldernas omsähningshas?ghet
Avkastning på Eget Kapital Ger en bild av avkastningen?ll ak?eägarna i bolaget. Ak?ägarna har rähen?ll vinsten e`er alla andra har fåh sin del. Därför räknas måhet på Earnings istället för EBIT i täljaren ROE = E EK
Avkastning på totalt kapital Mäter hur lönsamt eh bolag använder sina?llgångar. à avkastning på?llgångar Beaktar inte hur bolaget är finansierat. Därför används den opera?va vinsten som måh. ROA = EBIT BALANSOMSLUTNING
BruHomarginal (ROS) EH måh på hur bra marginal bolaget har på sin försäljning. T ex. Klädaffärer har en god marginal på inköpspriset Livsmedelsaffärer av typ Lidl har en lägre marginal. DeHa måh kan räknas med elller utan fasta kostnaderna medtagna. Vi inkluderar fasta kostnader för ah få dupont formeln i ordning ROS = EBIT OMSÄTTNING
Kapitalets omloppshas?ghet Kapitalets omloppshas?ghet mäter hur många gånger bolagets?llgångar omsähs varje år. Lidl omsäher t ex sih kapital i större utsträckning än vad Juuris matbu?k gör. AT = OMSÄTTNING TK
ROA dekomposi?on ROA=ROSxPM Undersöker rela?onen mellan Kapitaletsomloppshas?ghet och bolagets bruhomarginal. Exempel ROS HI ROS LO ASSET TURNOVER HI STOCKMANNS MATBUTIK LIDL ASSET TURNOVER LO DELISH TARMO
Rörelsekapitals ra?os Kundfordringar I dagar (genomsnihlig faktura period): =Kundfodringar/GenomsniHlig daglig försäljning Mäter hur snabbt vi får betalt Ex. Nokia LageromsäHning =Fsg/lager Mäter hur effek?vt vi hanterar vårat lager
ROS - 11.7% 4.6% 35.3% Exempel 31.12.2012 UPM STORA ENSO APPLE Försäljning 10438 10815 156508 EBIT - 1224 493 55241 Räntekostnader 190 254 0 Vinst e`er skah - 1122 480 41733 Totala?llgångar 12207 13 550.5 194743 Eget kapital 5905 7 674.5 135490 ROA - 10.0% 3.6% 28.4% ROE - 19.0% 6.3% 30.8% AT 85.5% 79.8% 80.4%
Kommentar?ll exempel Vi kan se ah Stora Enso presterade bähre än UPM under olåret Vi kan även se ah Apple har presterat absurdt bra enligt alla måh. Vi kan dock se ah UPM verkar använda sina?llgångar mer effek?vt än vad Stora Enso gör. Dock lyckas stora enso ta ut en högre marginal på sin försäljning
ROA dekomposi?on 2013 UPM STORA ENSO APPLE AT 85.51% 79.81% 80.37% ROS - 11.73% 4.56% 35.30% ROA DECOMP - 10.03% 3.64% 28.37%
ROE Dekomposi?on (Samband mellan ROA, ROE samt skuldsähning) För ah nå en hög ROE så behöver vi: 1. (ROA > räntekostnaderna) 2. Ifall 1. är uppfyllt så ökar ROE- ROA med skuldsähningen.