Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Öckerö Oktober 2010
Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller miljökvalitetsnormer (MKN) för kvävedioxid (NO 2 ) i Sverige. I normen finns värden som inte får överskridas alls, eller som får överskridas ett visst antal gånger per år. I tabell 1 finns dessa miljökvalitetsnormer sammanställda. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid i tätorter Ämne Gränsvärde µg/m3 Medelvärdesperiod Kvävedioxid Får överskridas högst Senast år 90 1 timme 175 tim/år 2006 60 1 dygn 7 dygn/år 2006 40 1 år Får inte överskridas 2006 Utöver de värden som nämnts ovan finns övre och nedre utvärderingströsklar som styr i vilken utsträckning luften i kommunerna skall kontrolleras. I tabell 2 finns en sammanställning av de olika trösklarna. Tabell 2. Tröskelvärden för kvävedioxid Norm för timmedelvärde Övre Föroreningsnivån överskrider 72 µg/m3 luft mer än 175 gånger per kalenderår (98-percentil) Nedre Föroreningsnivån överskrider 54 µg/m3 luft mer än 175 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för dygnsmedelvärde Övre Föroreningsnivån överskrider 48 µg/m3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för årsmedelvärde Nedre Övre Nedre Föroreningsnivån överskrider 36 µg/m3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Föroreningsnivån överskrider 32 µg/m3 luft. Föroreningsnivån överskrider 26 µg/m3 luft. Det nationella miljömålet för frisk luft innehåller delmål (Delmål Frisk Luft) för kvävedioxid. Delmålet innebär att halterna skall vara lägre än 20 µg/m 3 som årsmedelvärde och 60 µg/m 3 (98-percentil) som timmedelvärde år 2010. I denna rapport görs enbart en jämförelse mot delmålet för år, eftersom delmålet för timme ligger mellan utvärderingströsklarna. Spridningskartorna i resultatdelen är färgkodade efter gränsvärdena enligt figur 1. De beräknade halterna gäller i gatunivå. Färgkod Motsvarighet Delmål Frisk Luft < nedre utvärderingsn > nedre utvärderingsn > övre utvärderingsn > Miljökvalitetsnormen (MKN) Figur 1. Färgkodning för spridningsberäkningarna 1
Bakgrund Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen fungerar som en plattform för luftmiljöarbetet i Göteborgsregionen. I luftvårdsprogrammets löpande arbete ingår bland annat kartläggning av luftkvaliteten i medlemskommunerna. En del i detta är att var tredje år beräkna halterna av kvävedioxid i regionens tätorter. Den förra kartläggningen gjordes 2006 och denna kartläggning avser 2009. Luftkvalitetsberäkningarna har gjorts av miljöförvaltningen i Göteborg. Till grund för beräkningarna finns en emissionsdatabas med samtliga kända utsläppskällor i regionen samt en meteorologisk databas. Beräkningarna är gjorda i programmet Enviman, vilken bland annat innefattar en gaussisk spridningsberäkningsmodell. En beräkningsmodell kan aldrig exakt beskriva verkligheten. Informationen om trafikmängd och den rumsliga fördelningen av utsläppen är mycket detaljerad. Men för att beräkningen skall bli hanterbar görs ett antal antaganden som i slutändan kan påverka resultatet. Ett av dessa antaganden är emissionsfaktorn för bilar och lastbilar. Emissionsfaktorerna är schabloner som bland annat bygger på den nationella fordonssammansättningen, prognoser för den takt som fordonsflottan förnyas samt lagkrav på utsläpp från fordon. 2
Resultat SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR ÖCKERÖ ÅR 2009 Årsmedelvärde Figur 2. Beräknat årsmedelvärde för NO 2 (µg/m 3 ). MKN för årsmedelvärde(40µg/m 3 ) klaras i hela orten. Den övre utvärderingsn överskrids i delar av färjeleden vid Kalvsund. Generationsmålet för Frisk luft klaras i hela orten förutom längs färjeleden Grötö-Kalvsund-Öckerö. 3
Dygnsmedelvärde (98-percentil) Figur 3. Beräknat dygnsmedelvärde (98-percentil) för NO 2 (µg/m 3 ). MKN för dygnsmedelvärde(60µg/m 3 ) överskrids i delar av färjeleden Grötö- Kalvsund-Öckerö. 4
Timmedelvärde (98-percentil) Figur 4. Beräknat timmedelvärde (98-percentil) för NO 2 (µg/m 3 ). MKN för timmedelvärde(90µg/m 3 ) överskrids i färjeleden vid Kalvsund. Beräkningsresultaten för år 2009 jämfört med 2006 visar högre halter av kvävedioxid, i synnerhet längs med vissa färjeleder. År 2006 var inte färjetrafiken inlagd i emissionsdatabasen. Utsläppen från färjetrafiken bidrar till högre halter i hela området. De färjor som trafikerar Hönöleden har katalysatorrening och släpper därför ut betydligt mindre kväveoxider jämfört med de andra färjelinjerna. Dessutom skiljer sig vädret jämfört med beräkningarna 2006, vilket också kan påverka resultaten. Väderunderlaget för beräkningarna år 2009 är ett statistiskt meteorologiskt år baserat på uppmätt väder vid Skansen Lejonet år 2005 till och med år 2009. I beräkningarna år 2006 användes ett statistiskt meteorologiskt år baserat på uppmätt väder vid Skansen Lejonet år 2002 till och med år 2006. 5
6 De förändringar som gjorts i beräkningsunderlaget är uppdateringar med avseende på de trafiksiffror som fanns att få från Trafikverket, uppgifter från Svenska miljöportalen (SMP), uppgifter som inkommit från kommunen, nedräkning av emissionsfaktorerna samt ett nytt meteorologiskt år.