FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för internationell handel 2009 2008/2204(INI) 13.11.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om internationell handel och Internet (2008/2204(INI)) Utskottet för internationell handel Föredragande: Georgios Papastamkos PR\753065.doc PE415.298v01-00

PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...8 PE415.298v01-00 2/10 PR\753065.doc

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om internationell handel och Internet (2008/2204(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG av den 15 januari 2008 om en papperslös miljö för tullen och handeln 1, med beaktande av förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2002/38/EG vad beträffar tillämpningsperioden för mervärdesskatteordningen för radio- och televisionssändningar samt vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg och rapporten från kommissionen till rådet om rådets direktiv 2002/38/EG av den 7 maj 2002 om ändring och ändring för begränsad tid av direktiv 77/388/EEG vad gäller mervärdesskatteordningen för radio- och televisionssändningar samt vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg (KOM(2006)0210), med beaktande av rådets förordning (EG) nr 792/2002 av den 7 maj 2002 om ändring för en begränsad tid av förordning (EEG) nr 218/92 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt) när det gäller ytterligare åtgärder för elektronisk handel 2, med beaktande av sin resolution av den 14 maj 1998 om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om ett europeiskt initiativ inom elektronisk handel 3, med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för medborgerliga frioch rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-.../2008), och av följande skäl: A. Mer än hälften av alla EU-medborgare och nära 1,5 miljarder människor runt om i världen har tillgång till Internet. Endast en av fem EU-medborgare brukar handla på nätet. B. Enligt WTO definieras e-handel som produktion, annonsering, försäljning och distribution av produkter via telenät. C. Man kan göra en distinktion mellan leverans av innehåll på fysiska datamedier och innehåll som är digitalkodat och överförs elektroniskt via Internet, alltså oberoende av fysiska datamedier. 1 EUT L 23, 26.1.2008, s. 21. 2 EGT L 128, 15.5.2002, s. 1. 3 EGT C 167, 1.6.1998, s. 203. PR\753065.doc 3/10 PE415.298v01-00

D. E-handel kan ske antingen i form av transaktioner från företag till företag eller från företag till konsument eller från konsument till konsument. Handel på internetbaserade plattformar har i grunden ändrat människors sätt att handla med varor. E. Elektronisk handel sker i en miljö som främst utvecklades av utbildningsskäl och därför var ett öppet och osäkrat nät under många år. F. En ytterligare utveckling av den nya digitaliserade kommersiella miljön har redan och kommer att fortsätta att tillhandahålla nya möjligheter för traditionella och moderna handelstransaktioner, stärka konsumenternas ställning i handelskedjan och bidra till höjd levnadsstandard för människor in hela världen. G. Internet erbjuder konsumenterna en möjlighet att fatta bättre köpbeslut i fråga om kvalitet och utbud jämfört med traditionella sätt att handla. H. Den ökade användningen av Internet för handel medför inte endast stora svårigheter och utmaningar utan även stora möjligheter. I. Teknik och ekonomi kommer att styra de juridiska lösningarna och det nuvarande lapptäcke som de rättsliga ramarna utgör är uppenbart otillräckligt. J. E-handel har i allmänhet en förhållandevis hög andel immaterialrättsligt innehåll, och säkra och förutsägbara rättsliga ramar för immaterialrätt kan främja e-handelns utveckling och stimulera till tekniska innovationer och överföring och spridning av teknik. K. Bristen på central driftskontroll, anonymitet och sekretess, den svaga kopplingen mellan domännamn och faktiskt innehåll, kryptering, och ägarnät innebär ytterligare risker för effektiviteten när det gäller beskattning av online-transaktioner. L. E-handelns roll bland WTO:s medlemmar har ökat snabbt på sådana områden som bankverksamhet, telekomsektorn, databranschen, reklambranschen, och distributions- och expressutdelningstjänster. Det antal länder som inte begränsar gränsöverskridande tillgång på sådana områden är redan stort. Tio år har gått sedan lanseringen av WTO:s arbetsprogram om e-handel. M. WTO:s grundläggande principer om icke-diskriminering, insyn och mer liberalisering måste tillämpas på ett sätt som beaktar Internets snabbhet och interaktivitet, metoder för elektronisk betalning, den minskade rollen för mellanhänder, den ökade integrationen av affärsfunktioner i online-systemen, företagens ökade flexibilitet och den ökade fragmenteringen av företag. 1. Europaparlamentet framhåller Internets positiva inflytande över flera olika faktorer och skeden i gränsöverskridande och internationell handel med varor och tjänster under de senaste två årtiondena. Parlamentet understryker att den elektroniska handelns inneboende internationella prägel kräver övergripande samförstånd och samarbete. 2. Europaparlamentet konstaterar att kommersiella innovationer och kreativitet på Internet främjar en utveckling med nya handelsmönster, t.ex. handel mellan konsumenter. Parlamentet påpekar att Internetmarknaden fungerar som en ny mellanhand för att PE415.298v01-00 4/10 PR\753065.doc

underlätta handel, ökar tillgången till information till en mycket låg kostnad och utökar omfattningen av kontakterna mellan företag i stort. 3. Europaparlamentet menar att små och medelstora företag och unga entreprenörer som delvis eller helt och hållet arbetar med Internethandel har funnit en plattform med jämförelsevis låga administrativa och affärskostnader utifrån vilken de kan marknadsföra sig och sälja sina produkter och tjänster till en växande kundkrets i hela världen, och därigenom kringgå föråldrade handelshinder och ta sig in på tidigare avlägsna och stängda marknader, främst på grund tillämpningen av strikta kontrollrutiner i distributionsskedet. 4. Europaparlamentet välkomnar det faktum att konsumenterna drar nytta av tillgången till ett praktiskt taget obegränsat utbud av varor och tjänster som beror att begränsningar pga. geografi och avstånd i praktiken har försvunnit och att man kan tillgå transparent och opartisk information, jämföra priser och i all bekvämlighet söka och köpa dygnet runt om man är ansluten till Internet i hemmet, på arbetsplatsen eller på annan plats. 5. Europaparlamentet konstaterar att de växande digitala marknaderna för immateriella varor och tjänster redan är större än traditionell handel och provisioner och dessutom har skapat en ny rad handelskoncept och ekonomiska värden som digitala fastigheter (domännamn) och tillgång till information (sökmotorer). 6. Europaparlamentet menar att olagligt beteende som förfalskning, piratkopiering, bedrägeri, brott mot säkerheten vid transaktioner och kränkning av medborgares privata sfär inte kan hänföras till mediets karaktär utan måste betraktas som uttryck för olaglig affärsverksamhet som tidigare uppträdde i den fysiska världen och nu har funnit nya kanaler för verksamheten. 7. Europaparlamentet står bakom en ovillkorlig respekt för staters och folks offentliga moral och etik, men beklagar det ökande missbruket att tillgripa censur mot online-tjänster och online-produkter, vilket verkar som ett dolt handelshinder. 8. Europaparlamentet menar att styrkan i ökningen av gränsöverskridande transaktioner, svårigheten att fastställa transaktioners typ, ursprung och destination, och bristen på kontroll- och tillämpningsmöjligheter gör att skattesystemens territoriella natur kan ifrågasättas. Parlamentet konstaterar att det finns möjligheter att förenkla skatteförvaltningen, ersätta pappersarbete med utbyte av elektroniska uppgifter, fylla i skattedeklarationer på elektronisk väg och automatisera skatteindrivningen. 9. Europaparlamentet beklagar det ökade antalet incidenter stölder via Internet av både personuppgifter och pengar. Parlamentet menar att bristen på tillit när det gäller säkerheten och tryggheten vid transaktioner och betalningar är den största faran för e- handelns framtid. 10. Europaparlamentet framhåller behovet av internationellt samarbete om regelverket om den elektroniska handeln ska kunna växa till sin fulla potential. Parlamentet anser att det behövs en ny, modern strategi när det gäller e-handelns problematiska sidor för att man ska kunna garantera konsumenterna skydd för deras privatliv och lägre kostnader och nya möjligheter för handel som kommer från Internet. PR\753065.doc 5/10 PE415.298v01-00

11. Europaparlamentet anser att diskussionen om nuvarande och kommande utmaningar för den globala Internethandeln bör äga rum inom ramen för ett ömsesidigt stödjande och strukturerat samarbete baserat på institutionaliserade regelsystem för aktörer som är beroende av varandra. Parlamentet konstaterar att de befintliga styrsystemen för Internet utmärks av sin blandade karaktär och avsaknad av funktionella och reglerade hierarkiska styrinstrument. 12. Europaparlamentet beklagar frånvaron av några som helst framsteg i WTO-förhandlingarna om den viktiga frågan om klassificering av så kallade digitaliserade produkter, det faktum att utvecklingsagendan från Doha inte innehåller krav på särskilda förhandlingar om e-handel och att inga framsteg har gjorts om upprättande av ett permanent WTO-moratorium för tullavgifter på elektroniska överföringar. Parlamentet konstaterar att det fortfarande råder osäkerhet om den korrekta tullvärderingen av digitala produkter och att det fortfarande saknas ett avtal om vilka regler och bestämmelser (GATT, GATS eller TRIPS-avtalet) som bör tillämpas på produkter som levereras digitalt. 13. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till WTO om att uppdatera och utvidga ministerförklaringen om handel med IT-produkter, även känd som avtalet om informationsteknik (ITA), med fastställande av en kort tidsfrist, för att ytterligare främja handel med dessa produkter och hantera de växande utmaningar som den tekniska utvecklingen och konvergensen utgör. Parlamentet stöder kommissionens ståndpunkt att en förändring av ITA-kriterierna endast kan göras genom konsensus bland samtliga ITA-deltagare, vilket anges i själva avtalet, och inte som ett resultat av att vissa medlemmar driver frågan. 14. Europaparlamentet betonar det faktum att bilaterala och regionala frihandelsavtal inte kan tillhandahålla fullständiga svar på långtgående marknadstillträde. Parlamentet uppmanar dock EU att se till att alla unionens bilaterala och regionala handelsavtal innehåller uttryckliga bestämmelser som täcker e-handel med varor, tjänster och informationsflöden. 15. Europaparlamentet påminner om att handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning måste innehålla en balans mellan ett effektivt skydd av immaterialrätten och skyddet av Internetkonsumenternas grundläggande rättigheter. 16. Europaparlamentet beklagar fragmenteringen av EU:s onlinemarknad, vilken är resultatet av bestämmelser som tillåter eller kräver geografisk uppdelning av marknaden, regelverk som hindrar tillhandahållande av varor och tjänster via Internet, avtalsmässiga begränsningar för distributörer, rättslig osäkerhet, bristande tillit från konsumenternas sida när det gäller betalningssystemens säkerhet, höga avgifter för tillgång till Internet och begränsad tillgång till leveransalternativ. 17. Europaparlamentet menar att bristerna i regelverket för EU:s onlinemarknad hindrar utvecklandet av en stabil och stark miljö för onlineföretagande i EU, vilket leder till otillfredsställande nivåer för europeiska konsumenters deltagande i europeiska och internationella handelstransaktioner och hindrar kreativitet och innovationer inom kommersiell verksamhet. Parlamentet beklagar att det antal EU-baserade företag som enbart tillhandahåller onlinetjänster är extremt lågt. PE415.298v01-00 6/10 PR\753065.doc

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en heltäckande strategi och stimulera små och medelstora företag att i större utsträckning delta i onlinehandel med varor och tjänster. 19. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att dra igång en offentlig dialog genom att offentliggöra ett dokument med rubriken Opportunities in Online Goods and Services och genom att inrätta en grupp bestående av rådgivare som tillsammans ska utarbeta en rapport om de frågor som berörs. 20. Europaparlamentet menar att Internet håller på att bli det effektivaste verktyget för att överbrygga handelsklyftan mellan Nord och Syd. Parlamentet menar att Internet öppnar nya affärskanaler som förbinder de minst utvecklade länderna och andra utvecklingsländer med avancerade och centrala affärssystem, ökar deras exportflöden och kringgår nackdelarna med traditionell affärspraxis. 21. Europaparlamentet menar att de minst utvecklade ländernas och andra utvecklingsländers deltagande i internationell handel via Internet måste stödjas genom ökade investeringar, främst i grundläggande infrastruktur som exempelvis telekommunikationsnät och anslutningsanordningar. Parlamentet framhåller behovet av låga kostnader och bättre kvalitet när det gäller Internettjänsterna. 22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament. PR\753065.doc 7/10 PE415.298v01-00

MOTIVERING Syftet med betänkandet är att lyfta fram de sidor av den internationella handeln där Internet har haft en avgörande påverkan genom att skapa nya villkor och förutsättningar för den globala handelns utveckling. Det som har granskats är framför allt det sätt på vilket Internet har underlättat de traditionella formerna för handelsutbyte, de nya möjligheter och de nya marknader ( marknader utan gränser ) som skapas av detta mediums inneboende karaktär och den tekniska utvecklingen av det, de problem och risker som uppstår för den internationella handeln, systemet och regelverket för direkt (online) handel, den elektroniska handelns sätt att fungera både i EU och globalt liksom även de utmaningar som utvecklingsländerna ställs inför. Sambandet mellan den internationella handeln och Internet kännetecknas av en hög grad av ömsesidigt beroende. Internet håller på att utvecklas till det mest effektiva och alltmer populära instrumentet för handel samtidigt som handelstransaktionerna svarar för en betydande andel av den totala Internetanvändningen. Eftersom Internet i sig är ett internationellt kommunikationsmedel är den internationella handeln och Internet oupplösligt sammankopplade, och de stöder varandra ömsesidigt. Men frågor som säkerhet, tillgänglighet, lagenlighet, behandling i skattehänseende och de elektroniska handelstransaktionernas pålitlighet kräver internationella förhandlingar och samförstånd eftersom Internet saknar traditionella geografiska gränser. Detta transportinstrument har skapat nya marknader och möjliggör tillträde till tidigare stängda marknader, det gör transaktionerna snabbare än något annat tidigare instrument och det har gjort tillhandahållandet av vissa varor och tjänster nästan automatiskt. Förändringarna i alla stadier i en handelstransaktion är uppenbara, särskilt dock när det gäller förmedling och mottagande av en vara eller en tjänst eftersom samma innehåll numera kan förmedlas antingen på konventionellt sätt (t.ex. genom en cd från en dator) eller genom digital nedladdning (download). Trots att Internet på ett avgörande sätt har påverkat handeln med varor och tjänster varierar intensiteten i handelsutbytet, mätt i kvalitativa och kvantitativa termer. När det gäller varor har Internet möjliggjort skapandet av globala marknader oavsett härkomst och specialisering. När det gäller tjänster har den allt snabbare informationsförmedlingen genom telekommunikationsnät på ett avgörande sätt påverkat form och innehåll i de ekonomiska transaktionerna och de transaktioner som berör de fria yrkena och kulturindustrin. Internet minskar avstånden, det minskar kostnaderna för reklam och information, det förstärker den globala konkurrensen, det gör det slutliga priset på en vara eller en tjänst mer tilltalande, det avskaffar de fysiska hinder som utgörs av butikernas begränsade utrymme, de traditionella distributionsnäten och de geografiska gränserna. De traditionella handelsintressena kan inte kontrollera marknaderna genom systemen för exklusiv distribution och geografisk uppdelning. Konsumenterna har möjlighet att utnyttja webbplatser på Internet för att sälja varor och tjänster till andra konsumenter. Villkoren är särskilt gynnsamma för de små och medelstora företagen som i jämförelse med förhållandena för knappt tio år sedan har mycket större möjligheter att ta sig in i etablerade PE415.298v01-00 8/10 PR\753065.doc

handelssystem. Dessutom minskar kostnaden för att ta sig in i handelskedjan, och vid förmedlingen av varor och tjänster slipper man juridiska och tekniska hinder och hinder som är inbyggda i systemet. Företagen kan lätt, snabbt och till en låg kostnad rekommendera den webbplats där de bedriver försäljning, vilket innebär att de får god konkurrensförmåga och i mycket stor utsträckning kan ta sig in på traditionella marknader. De främsta fördelarna för konsumenterna såväl på nationell nivå som på EU-nivå och på internationell nivå är de mycket goda möjligheterna att välja mellan varor och tjänster, de konkurrenskraftiga priserna, de lägre levnadsomkostnaderna och den högre livskvaliteten. Konsumenterna har nu möjlighet att jämföra varor och tjänster utifrån en mer omfattande information om dem. Tillgängligheten finns hela dygnet, antingen hemifrån eller från arbetsplatsen. De marknader som Internet erbjuder skapar nya utmaningar när det gäller att skydda medborgarnas/konsumenternas privatliv. De varor och marknader som Internetanvändarna föredrar visas på osynliga Internetwebbplatser. Vilseledande och infångande av omisstänksamma offer är en mycket vanlig företeelse. Stöld av elektroniska pengar, koder till kreditkort och tillträde till bankkonton är bland de vanligaste Internetbrotten. Ett resultat av alla dessa sidoeffekter är att användarna förlorar förtroendet för Internethandeln. Den olagliga handeln har hittat nya kanaler för att spridas obehindrat. Förfalskning av varumärken, stöld av immaterialrätt, piratkopiering av musik, biograffilmer och tv-filmer behandlas i betänkandet som bieffekter som också påverkar den handel som bedrivs genom Internet och inte som demoniserade obestämda hot mot det internationella handelssystemet. Under förevändning av att deras centrala värden kränks tillämpar stater indirekt och direkt censur, en censur som emellertid är en förtäckt form för handelshinder. De nuvarande strukturerna för förvaltning av Internet kännetecknas av brist på reglering och riktlinjer för verksamheten. Den globala Internethandeln innebär på grund av sin hybridkaraktär både nuvarande och framtida utmaningar. Det är därför nödvändigt att möta dessa utmaningar gemensamt och i ett välorganiserat samarbete som ska bygga på ett lagstadgat regelsystem. I WTO-förhandlingarna om elektronisk handel är den viktigaste punkten oenigheten om digitalt förmedlade varor (digitally-delivered content products), särskilt när det gäller frågan om hur dessa varor ska betecknas juridiskt och huruvida de ska följa reglerna i GATT eller GATS. Dessa förhandlingar har inte lett till något resultat. Frågan om behörigheten att utkräva skatt är fortfarande olöst eftersom det inte finns något internationellt system/avtal om beskattning av digital handel. De plurilaterala, interregionala och bilaterala handelsavtalen måste innehålla bestämmelser som underlättar Internethandeln (en praxis som redan tillämpas av konkurrerande handelsföretag inom EU). Avtalet mot förfalskning inom handeln (ACTA) har föranlett en rad olika reaktioner. Mer än 50 procent av alla EU-medborgare har i större eller mindre utsträckning dragit nytta av fördelarna med att de via Internet kan få tillträde till såväl små som medelstora och stora marknader. EU har ett regelverk för elektronisk handel, unionen diskuterar för närvarande en PR\753065.doc 9/10 PE415.298v01-00

översyn av regelverket på telekommunikationsområdet och den har en stark ställning i WTO-förhandlingarna om hur de elektroniska transaktionerna ska betecknas och kategoriseras i enlighet med Världshandelsorganisationens olika avtal. EU söker dialogpartner på global nivå så att den internationella handeln via Internet kan inordnas under strikta regler som ytterst syftar till liberalisering, utveckling, sund konkurrens och säkerhet i de globala transaktionerna. Inom EU finns emellertid också inneboende problem som försvårar en smidig handel. Sådana problem är till exempel den geografiska uppdelningen av marknaderna, avtalsenliga begränsningar i distributionskedjan, bristen på ett gemensamt skattesystem och därtill regler som gör att traditionella distributionsmetoder bibehålls och gynnas. Eftersom det saknas en tillräcklig operativ samordning av den elektroniska handeln i EU har unionen på global nivå inte den ställning som svarar mot dess verkliga handelspotential. Det räcker att nämna att det är få Internetföretag som har sitt säte i EU. Internet skulle kunna vara ett instrument för att överbrygga handelsklyftan mellan nord och syd, det skulle kunna öppna nya kontaktvägar mellan utvecklingsländerna och de avancerade handelssystemen och öka deras export genom att kompensera för nackdelarna med de traditionella handelsmetoderna. De utvecklingsländer som inte har direkt tillgång till traditionella handelsstrukturer kan dra oerhört stor nytta av att använda Internet. Vad som krävs är att man ökar investeringarna i materiell och teknisk infrastruktur (datorer, dataprogrammering, telekommunikationsnät) och att man bekämpar inneboende svagheter (t.ex. telekommunikationsmonopol som innebär låg kvalitet på tjänsterna men höga kostnader, bristande datorkunskap, avsaknad av möjligheten att utnyttja internationella elektroniska handelskanaler), så att man underlättar ett harmoniskt inlemmande av utvecklingsländerna i det globala handelssystemet. PE415.298v01-00 10/10 PR\753065.doc