Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)



Relevanta dokument
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Pedagogisk planering

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Lokal Pedagogisk planering

Temats innehåll och lärande

Fysiken i naturen och samhället

NoT och centralt innehåll i Lgr 11

RÖDA TRÅDEN NO: biologi, fysik, kemi och teknik F-KLASS ÅK

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Naturorienterande ämnen

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Förslag den 25 september Biologi

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Drömstaden upplägg och kopplingar till läroplanen

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Workshop om kursplaner åk 7 9

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Förslag den 25 september Fysik

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Elevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Koppling till kursplaner

Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

En produkts livscykel

Livets myller Ordning i myllret

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Naturvetenskap och teknik för grundlärare i årskurs 4-6

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Kursplanen i ämnet kemi

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Metoder och arbetssätt

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Nya reformer. Nya kursplaner årskurs januari Den nya skollagen. En förändrad läroplan för förskolan

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Pedagogisk planering kemi åk 4

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Göteborg 5 december Teknik

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Lärarhandledning Biologi

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

2012/13 Bilaga A2. Kopplingar till läroplanerna Lgr11

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Utbildningspaket Konsumtion

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Kretsar kring el årskurs 4-6

Transkript:

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i kursplanen - L Syfte L Eleven ska genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda kunskaper i biologi, kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, energi, naturbruk, miljö, teknik, ekologisk hållbarhet och miljö och samhälle använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och (analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.) Centralt innehåll - L Kursiv stil = Har berörts även under åk 4 och 5. Biologi Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. (Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.) Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Fysik Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling. Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. Kemi Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet. Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras. Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner. Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar. Teknik Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Biologi, Fysik, Kemi Enkla fältstudier och experiment/systematiska undersökningar

Förväntat resultat E Efter avslutat arbete förväntas du skriftligt (samt ev. med förklarande bilder) och muntligt kunna förklara dessa begrepp/expertord: o Energikälla o Energiomvandling o Fotosyntes o Förnyelsebar o Konsumtion o Råvara o Produkt o Växthusgaser o Vegetariskt o Ekologiskt o Bekämpningsmedel o Konstgödsel o Halvfabrikat o Färdigmat o Förpackningar o Miljömärkningar o Utrotningshotad o Återvinning Efter avslutat arbete förväntas du: o Tillsammans med en grupp ha redovisat er plansch kring Mat/Hem/Konsumtion där ni ska delge övriga fakta, viktiga slutsatser och råd. o Med hjälp av anteckningar från de andra gruppernas redovisningar kunna berätta om deras viktigaste slutsatser och råd. o Ha konstruerat en egen ballongbil och deltagit i diskussioner kring energiomvandlingar och bränslen. Aktiviteter/uppgifter för bedömning E Du kommer att få ett skriftligt begreppsprov där du ska förklara orden/begreppen i listan under Förväntat resultat. Du kommer att få komplettera det skriftliga med bilder om du vill, samt ev. även muntligt. Du kommer att bli bedömd i hur du kan berätta viktiga fakta, slutsatser och råd efter att ha hört alla gruppernas redovisningar om Mat/Hem/Konsumtion. Du kommer att bli bedömd under ditt eget arbete med ballongbilen. Du kommer även att få göra en självvärdering i samma slags matris. Du kommer att bli bedömd i hur du deltar i diskussioner i grupp kring ballongbilens konstruktion, energiomvandlingar och bränsle.

Bedömning E De här kunskapsmatriserna kommer jag, Pernilla, att använda när jag rättar och bedömer dina resultat vid bedömningstillfällena. Matris för begreppen/expertorden Kan förklara något om betydelsen när det gäller minst 12 av expertorden. Kan förklara betydelsen av minst 15 av expertorden. De flesta av dem på ett tydligt Kan tydligt förklara betydelsen av 17-18 av expertorden. sätt. Expertord = ord som är speciella för det vi jobbar med (se listan under Förväntat resultat). Matris för hur du kan berätta viktiga fakta, slutsatser och råd efter att ha hört alla gruppernas redovisningar om Mat/Hem/Konsumtion (biologi, kemi) Kan berätta någon fakta kring varje av de tre delarna. Använder en del expertord och begrepp, oftast med rätt betydelse. Kan berätta minst någon slutsats och ge minst något råd per del, även i de delar som andra grupper redovisade kring. Kan berätta en hel del fakta kring alla tre delar. Använder en hel del expertord och begrepp, med (oftast) rätt betydelse. Kan berätta minst någon slutsats och ge minst något råd per del, även i de delar som andra grupper redovisade kring. Kan berätta mycket fakta kring alla tre delar. Använder många expertord och begrepp, med rätt betydelse. Kan berätta flera egna slutsatser och ge flera råd, även i de delar som andra grupper redovisade kring. Expertord = ord som är speciella för det vi jobbar med (se listan under Förväntat resultat). Matris ballongbil, även självvärdering (teknik) Kan konstruera ballongbilen genom att pröva möjliga idéer till lösningar. Gör enkla dokumentationer av arbetet med skiss/skisser, ev. foton och egen text. Man kan till viss del följa hur eleven har planerat, provat och utfört arbetet med ballongbilen. Kan konstruera ballongbilen genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar. Gör dokumentationer av arbetet med skiss/skisser, ev. foton och egen text. Man kan ganska tydligt följa hur eleven har planerat, provat och utfört arbetet med ballongbilen. Kan konstruera ballongbilen genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar. Gör noggranna dokumentationer av arbetet med skiss/skisser, ev. foton och egen text. Man kan tydligt följa hur eleven har planerat, provat och utfört arbetet med ballongbilen. Pröva och ompröva = pröva flera gånger, ändra lite saker från gång till gång. Systematiskt = Tydligt ha tänkt ut att man prövar en sak i taget så att man vet att det är just den saken som fungerar eller inte. (Prövar man många saker på en gång så vet vad inte vad som egentligen gjorde att konstruktionen blev bättre eller sämre.)

Matris för samtal/diskussion kring ballongbil (teknik, fysik, kemi, biologi) Kan berätta/förklara något om hur ballongbilen är byggd; hur olika delar av bilen är byggda och varför (TE). Kan berätta/förklara en hel del om hur ballongbilen är byggd; hur olika delar av bilen är byggda och varför (TE). Kan tydligt berätta/förklara hur ballongbilen är byggd; hur olika delar av bilen är byggda och varför (TE). Kan berätta något om hur energin omvandlas från att ballongbilen står stilla till att den stannar igen efter att den har rullat iväg (FY). Kan berätta minst någon fakta om olika bränslen. Kan berätta minst något exempel om hur bränslen påverkar världens miljö och ge minst något exempel på vad människan kan göra för att förbättra miljön med tanke på bränsleanvändning (KE). Kan förklara en del om hur människor är beroende av naturen och om något om hur människor påverkar naturen och olika organismers liv (BI). Kan berätta en hel del om hur energin omvandlas från att ballongbilen står stilla till att den stannar igen efter att den har rullat iväg (FY). Kan berätta en hel del fakta om olika bränslen. Kan också berätta om hur bränslen påverkar världens miljö på olika sätt och ge minst något exempel på vad människan kan göra för att förbättra miljön med tanke på bränsleanvändning (KE). Kan förklara en hel del om hur människor är beroende av naturen och om hur människor påverkar naturen och olika organismers liv (BI). Kan tydligt berätta hur energin omvandlas från att ballongbilen står stilla till att den stannar igen efter att den har rullat iväg (FY). Kan tydligt berätta fakta om olika bränslen. Kan tydligt berätta om hur bränslen påverkar världens miljö på olika sätt och ge exempel på vad människan kan göra för att förbättra miljön med tanke på bränsleanvändning (KE). Kan tydligt förklara och ge exempel på hur människor är beroende av naturen, hur människor påverkar naturen och olika organismers liv (BI). Extra anpassningar E o För extra tydlighet finns till varje lektion en tydlig lektionsstruktur på tavlan, samma som i alla våra ämnen. Vi går alltid igenom den muntligt tillsammans. o Vi kommer att använda mycket bilder och foton som stöd för att komma ihåg och som stöd för att kunna berätta. o De elever som i IUP har bestämt att de ska fota av whiteboard-anteckningar mm får göra det. o När vi läser gemensam fakta lyssnar vi även på ljud digitalt eller att läraren högläser. o När grupper letar fakta på nätet så går det bra att använda talsyntesen och få texten uppläst medan ni ser texten på skärmen. o Den som har extra behov av hjälpmedel när man ska skriva själv får använda ipad eller dator, med stavningskontroll, talsyntes mm som hjälp.

Kunskapskrav L Samtliga Kunskapskrav i ämnena finns att läsa på: http://skolverket.se/laroplaner-amnenoch-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan#anchor_3 Klicka in på respektive ämne och klicka på Kunskapskrav.