Handläggningsrutiner vid vedeldningsklagomål

Ett samverkansprojekt mellan länets kommuner, Länsstyrelsen i Stockholms län och Kommunförbundet Stockholms Län. www.miljosamverkanstockholm.se Handläggningsrutiner vid vedeldningsklagomål Miljösamverkan Stockholms Län Arbetsgruppen inom delprojekt eldning 2007

MILJÖSAMVERKAN 2 (32) 2007-11-07 Innehåll

MILJÖSAMVERKAN 3 (32) 2007-11-07 Innehåll Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Inledning...6 Syfte...6 Avgränsning...7 Lagstiftning...8 9 kap i Miljöbalken...8 2 kap i Miljöbalken...8 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön...9 Praxis...9 Kombipanna...9 Kakelugn...9 Trivseleldning...9 Trädgårdsavfall...10 Sammanfattning av övrig lagstiftning...10 Handläggningsrutiner och flödesschema...12 1. Rådgivning...12 1.1 Fråga om vedeldning inkommer...12 2. Vedeldningen blir ett ärende...13 2.1 Klagomål inkommer från granne eller annan berörd...13 2.2 Fler klagomål på ett antal olika eldare...14 2.3 Om vi har gjort egna iakttagelser...14 3. Utredning...15 3.1 Kartlägg störningarnas omfattning...15 3.2 Beslut eller fortsatt utredning...17 4. Bedömning...18 4.1 Riktlinjer vid bedömning av teknik...18 4.2 Utvärdering utförs...19 5. Beslut...20 5.1 Om bedömning visar att det inte kan uteslutas att omgivningen kan störas...20 Hur fungerar eldning och olika eldningstekniker...22 Allmänt om eldning...22 Hur brinner ett vedträ?...22 Vedpannor...22 Hur ska en panna byggas för att passa vedeldning?...24 Varför är det bra att ha en ackumulator?...25 Varifrån kommer utsläppen?...25 Pelletseldning...25 Lokaleldstäder för ved...26 Verkningsgrad...27 Vad påverkar verkningsgraden?...27 Trädgårdseldning...28 Forskning och utveckling...29 Hälso- och miljöeffekter...30 Hälsoeffekter...30

MILJÖSAMVERKAN 4 (32) 2007-11-07 Innehåll Miljöeffekter...30 Om vedeldningspolicies och dess innehåll...31 Referenser och källförteckning...31 Bilagor...32

MILJÖSAMVERKAN 5 (32) 2007-11-07 Sammanfattning Sammanfattning Om vedeldning sker på olämpligt sätt kan det skapa stora störningar för människors hälsa. Problemen med utsläpp från vedeldning är mer relaterade till omodern och felaktig teknik samt felaktigt handhavande än till själva bränslet. Miljökontoren i Stockholms län tar årligen emot ett hundratal klagomål om störning från vedeldning. Oftast finns det fler än en störd bakom varje klagomål. Syftet med denna rapport är att ta fram förslag till handläggningsrutiner i ärenden som gäller störningar från småskalig fastbränsleeldning. I rapporten finns även beskrivning av teknik för fastbränsleeldning samt några exempel på förebyggande informationsmaterial (se bilagor). Fokus i rapporten är handläggning av klagomål på störningar från vedeldning med avseende på småskalig eldning. Praxis visar mycket tydligt att det är rimligt att förbjuda eldning i äldre pannor och eldstäder, föreläggande om försiktighetsåtgärder som vedhantering samt begränsande av antalet eldningstillfällen. Rapporten tar även upp att den tillåtna eldningen av trädgårdsavfall (s.k. eldningsveckor) är mycket tveksam ur laglighetssynpunkt. Huvuddelen av rapporten ägnas åt hur kommunernas tillsynsmyndigheter bör handlägga klagomål på störningar från vedeldning. Fokus har varit att ge vedeldaren kunskap och annan hjälp till självhjälp. Dessutom beskrivs hur man på ett strukturerat kan utreda dessa ärenden på en bråkdel av den tid det tidigare tagit. Som snabbast kan ett besvärligt ärende lösas på 15 minuter, ett vitesföreläggande kan klaras på tre månader. Rapporten sammanfattar även kortfattat hur eldning fungerar rent praktiskt samt olika eldningstekniker.

MILJÖSAMVERKAN 6 (32) 2007-11-07 Inledning Inledning Den här skriften har tagits fram genom Miljösamverkan Stockholms Län av arbetsgruppen inom delprojekt Eldning. Delprojektet startade i mars 2007 och arbetsgruppen presenterade sitt slutresultat vid ett seminarium i november samma år. Syftet med delprojektet var bl.a. att ta fram rutiner för att underlätta och effektivisera handläggning av eldningsklagomål. Med småskalig fastbränsleeldning avses i den här skriften eldning av bränsle såsom ved, pellets och briketter i en- och tvåbostadshus. Om vedeldning sker på olämpligt sätt kan det skapa stora störningar för människors hälsa. Vissa kolväten har kända hälsorisker och utsläpp från småskalig vedeldning uppskattas vara det tredje största miljörelaterade cancerhotet, efter radon i bostäder och luftföroreningar från trafik. Farliga ämnen är eten, propen, butadien, bensen och formaldehyd, vilka räknas som flyktiga kolväten, och polyaromatiska kolväten (PAH) vilka räknas som tjära. Problemen med utsläpp från vedeldning är mer relaterade till omodern och felaktig teknik än till själva bränslet. Om alla omoderna och felaktiga anläggningar byttes ut skulle de hälsofarliga utsläppen från vedeldning minska till en mycket liten del av dagens utsläpp. Det finns risk för överskridande av miljökvalitetsnormer för partiklar, PM10 i vissa områden. WHO:s riskbedömningar baseras på att risken för dödsfall ökar med 0,4-0,6 % för varje μg/m3 ökad halt av PM10. Miljökontoren i Stockholms län tar årligen emot ett hundratal klagomål om störning från vedeldning. Oftast finns det fler än en störd bakom varje klagomål. Det kan dock finnas ett stort mörkertal eftersom folk inte klagar om de inte får något gehör från miljökontoret eller på grund av att klagomål aldrig registreras. I kommuner där det finns väl fungerande rutiner kan kommunens miljökontor lättare hjälpa människor som är störda. Parterna är oftast privatpersoner och vår erfarenhet är att det är vanligt att det uppstår osämja mellan klagande och vedeldare. Därför är det svårt att handlägga ärendena utan väl fungerande rutiner. Miljökontoren kan genom bra rutiner skapa en tydligare handläggning för alla inblandade; handläggare, vedeldare, klagande och politiker. Skriften Handläggningsrutiner vid vedeldningsklagomål ska ses som en handläggningsvägledning som en kommun kan välja att använda. Syfte Syftet med denna rapport är att ta fram förslag till handläggningsrutiner i ärenden som gäller störningar från småskalig fastbränsleeldning. I rapporten finns även beskrivning av teknik för fastbränsleeldning samt några exempel på förebyggande informationsmaterial (se bilagor).

MILJÖSAMVERKAN 7 (32) 2007-11-07 Inledning Avgränsning Fokus i rapporten är handläggning av klagomål på störningar från vedeldning med avseende på småskalig eldning. Rapporten behandlar således inte eldning i yrkesmässiga verksamheter som t.ex. pizzorier med vedugnar. Stora delar av rapporten kan dock användas även inom dessa verksamheter. Eldning av trädgårdsavfall berörs kortfattat. Beskrivningen av tekniken för biobränsleeldning som tas upp i rapporten är av orienterande karaktär och tar inte upp t.ex. skillnader mellan olika fabrikat eller olika modeller på pannor. Bedömning av teknik som anses direkt olämplig, t.ex. eldning i äldre kombipannor, har dock gjorts i rapporten. I de fall där det fortfarande är oklarheter, t.ex. vid bedömning av pelletseldning, har bedömning inte gjorts. Här hänvisas till vidare forskning på området.

MILJÖSAMVERKAN 8 (32) 2007-11-07 Lagstiftning Lagstiftning 9 kap i Miljöbalken 3 Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Olägenheten får inte vara helt tillfällig, d.v.s. någon form av regelbundenhet måste finnas. Den får inte heller vara helt obetydlig, d.v.s. endast knappt förnimbar lukt som inte orsakar någon form av hälsobesvär. Störningen kan dock bestå av enbart lukt. Hänsyn ska också tas till vanliga sorters överkänslighet (t.ex. pollenallergi). 2 kap i Miljöbalken 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Försiktighetsmått ska vidtas för att förebygga eller ta bort störning. T.ex. att installera en ackumulatortank eller en modern panna/eldstad. Observera att det räcker att det finns skäl att anta att det föreligger risk för störning. Bästa möjliga teknik gäller bara för yrkesmässig verksamhet, t.ex. vedeldade pizzaugnar. Då är det lättare att helt förbjuda dem om de släpper ut mer än ett typiskt företag i branschen. (För yrkesmässig verksamhet är det dessutom viktigt att göra en lokaliseringsprövning enligt 2 kap 6 ). 7 Rimlighetsavvägning Kraven får inte anses orimliga i förhållande till nyttan med dem. Om störningen är liten kan man inte kräva långtgående och dyra åtgärder, men om åtgärden är billig bör den utföras även om störningen är liten. Om störningen är stor måste eldaren tåla större kostnader. Kraven på privatpersoner är att de ska använda rimlig teknik som är lättillgänglig och inte är sämre än den uppvärmningsteknik som är dominerande på marknaden. Ur ett hälsoskyddsperspektiv är det rimligt att ställa krav på att tekniken inte ska vara sämre än t.ex. olja. Rimliga krav ur ett ekonomiskt perspektiv är att förbättringarna som görs kan kosta lika mycket som t.ex. totalkostnaden (installation och drift) av en bergvärmepump eller elpanna. Det

MILJÖSAMVERKAN 9 (32) 2007-11-07 Lagstiftning är orimligt att endast en ska få elda med billig ved i ett tätbebyggt område när alla andra tar dyra elkostnader för att inte störa samt för att skapa en bra närmiljö. Det är även rimligt att ställa krav på en helt ny installation istället för förbättringar på en gammal panna, eftersom miljövinsten blir så mycket större. 9 Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns särskilda skäl. En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt. Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Sveriges kommuner och landsting har tagit fram exempel på hur lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön kan se ut. Här finns ett kapitel som handlar om eldning. Möjligheten finns för kommunfullmäktige att enligt 40 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) besluta om ett tillfälligt förbud mot småskalig eldning med vissa fasta bränslen inom särskilt angivna områden. Det ges även möjlighet att besluta om tillfälligt förbud mot eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall inom planlagt område. Många kommuner har anammat detta i sina lokala föreskrifter. Vad som är viktigt i dessa lokala föreskrifter är att de måste vara tillfälliga förbud samt att de inte får vara av generell karaktär (se vidare i stycket om praxis nedan). Praxis Några domar som berör störning av småskalig vedeldning har tagits upp i miljööverdomstolen. Domarna utgör praxis i hantering av liknande ärenden. Kombipanna Mål nr M 293-04 MÖD beslut om kombipanna (el och ved från 1986) utan ackumulatortank: förbud att elda i befintlig panna. MÖD finner det miljömässigt motiverat att förbjuda användningen av pannan i dess nuvarande utformning eftersom det finns alternativ som inte är orimliga att genomföra. Kakelugn Mål nr M 5480-01 MÖD beslut om kakelugn: Under perioden fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 30 april får eldning ske under högst två dygn per vecka. Eldstaden får startas upp endast en gång per dygn och eldning får under ett dygn inte pågå längre tid än åtta timmar. Endast torr ved får användas. Eldning får inte ske vid inversion. Trivseleldning

MILJÖSAMVERKAN 10 (32) 2007-11-07 Lagstiftning Mål nr M 4242-03 MÖD beslut om vedspis: dels förbjuds att elda under perioden den 1 maj - den 30 september, dels tillåts att elda under perioden den 1 oktober - den 30 april, varvid eldning får ske vid två tillfällen per vecka under högst fyra timmar per tillfälle, dels att endast torr ved och ren ved eller motsvarande bränsle får användas, dels att eldning inte får ske vid inversion. Miljööverdomstolen föreskriver vidare att miljönämnden i kommunen skall fatta beslut om vilka veckodagar och under vilka tider på dygnet som eldning får ske. I mål nr M 355-05 MÖD har definitionen trivseleldning också prövats. Domstolens motiv var att att småskalig vedeldning endast bör ske i mycket begränsad omfattning inom tätbebyggda områden. Det gjordes ingen bedömning av om eldningen verkligen var så störande som den klagande hade framfört. Definitionen gäller för alla "vanliga" - miljögodkända eller inte miljögodkända - braskaminer. För kakelugnar och pelletskaminer gäller andra principer. Trädgårdsavfall Mål nr M 8206-06 MÖD beslut om trädgårdsavfall. Trädgårdsavfall är enligt praxis från Miljööverdomstolen klassat som hushållsavfall och är därmed ett kommunalt monopolavfall och ska därför bortskaffas av kommunen. Alternativt får det komposteras på den egna tomten. Trädgårdsavfallet får därmed inte eldas på den egna fastigheten om det inte uttryckligen står att det är tillåtet i kommunen renhållningsordning. Att skriva in i kommunens renhållningsordning att eldning av trädgårdsavfall är förbjuden blir på så sätt tårta på tårta. Det kan dock vara bra för tydlighetens skull. Vanligt förekommande är att det i de lokala föreskrifterna för hälsa och miljö i kommunen finns s.k. eldningsveckor då eldning av trädgårdsavfall är tillåtet. Oftast är det en eller några veckor på vår och höst. Denna bestämmelse saknar i realiteten rättslig grund. Det som egentligen ska regleras i de lokala föreskrifterna för miljö och hälsa är tillfälliga förbud vid ex. otjänlig väderlek (se förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 40 p. 6 och 8). Ett tillfälligt förbud är inte 50 veckor om året. Med andra ord, önskar kommunen att ha en eller några veckor på vår och höst där eldning av trädgårdsavfall är tillåtet kan detta skrivas in i renhållningsordningen. Eldning av trädgårdsavfall kan bara tillåtas i den lokala renhållningsordningen om det är förenligt med balkens allmänna hänsynsregler. Finns inte tillåtelsen i renhållningsordningen krävs att en anmälan om eldning av trädgårdsavfall har lämnats in och godtagits av kommunen. Kommunen kan i sin tur bara godta anmälan om åtgärden kan ske utan skada för människors hälsa eller miljön. I tätbebyggda områden bör även fastighetsägaren ha svårighet med att göra sig av med trädgårdsavfallet på annat sätt, ex vid otillgänglig fastighet, för att få dispens. I tätbebyggda områden är det därmed tveksamt om eldning av trädgårdsavfall är tillåtligt, endast med särskilda skäl. Sammanfattning av övrig lagstiftning

MILJÖSAMVERKAN 11 (32) 2007-11-07 Lagstiftning Tabell 1. Sammanfattning av regelverk som påverkar vedeldning med fastbränsle i småhus (Naturvårdsverket 2003). Lagtext PBL (1987:10) Plan- och bygglagen BVL (1994:847) Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm BVF (1994:1215) Förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm BBR (BFS 2002:19, BBR 10) Föreskrifter och allmänna råd till PBL, BVL, BVF Vad regleras i lagtexten gällande vedeldning? Krav på bygganmälan vid installation eller väsentlig ändring av eldstäder Ligger till grund för BBR Ligger till grund för BBR Olägenheter från rökgaser Utsläppskrav för OGC från pannor och lokaleldstäder inom tätort Råd om ackumulatortank PBL (plan- och bygglagen) och BBR (Boverkets Byggregler) är krav som har med bygglovgivning att göra, de gäller parallellt med miljöbalken. I BBR finns utsläppsvärden satta i samband med bygglov och bygganmälan. Dessa värden är så högt satta att de i praktiken är ointressanta i tätbebyggda områden, de hjälper alltså inte i störningssynpunkt. I Boverkets Byggregler 1998:38 avsnitt 6:731 ställs följande krav: Fastbränsleeldning Från byggnader inom tätort med fastbränsleanläggning med en effekt upp till 50 kw får utsläppet av organiskt bundet kol (OGC) uppgå till högst 150 mg per m³n torr gas vid 10 % O 2. För kaminer, kakelugnar och spisinsatser i byggnader inom tätort som huvudsakligen uppvärms med en annan anordning får utsläppet av organsikt bundet kol (OGC) uppgå till högst 250 mg per m³n torr gas vid 13 % O 2. För öppna spisar som endast är avsedda för trivseleldning och vedspisar som endast är avsedda för matlagning kan högre utsläpp av organiskt bundet kol godtas. Vedpannor, kaminer, kakelugnar, spisinsatser m.fl. produkter som är provade vid SP (Sveriges tekniska forskningsinstitut) och uppfyller gällande utsläppskrav återfinner du här.

MILJÖSAMVERKAN 12 (32) 2007-11-07 Rutiner och schema Handläggningsrutiner och flödesschema Syftet med handläggningsrutinerna i detta kapitel är att du som handläggare på ett så smidigt sätt som möjligt ska kunna handlägga ett ärende som handlar om störning från eldning i småskalig fastbränsleeldning. Handläggningsrutinerna är beskrivna tidsföljd och finns även presenterade i ett flödesschema, se bilaga 1. De beskrivna rutinerna är förslag som ska fungera som ett stöd och en verktygslåda i din handläggning. Till olika moment i handläggningen finns förslag på skrivelser som redovisas i bilagorna. Det normala i miljötillsyn i samband med yrkesmässig verksamhet är att krav ställs på verksamhetsutövare att utreda och bevisa eventuella störningar från verksamheten enligt bevisbördan i miljöbalkens 2 kap. När det gäller privatpersoner kan tillsynsmyndigheten stå för en större del av utredningen. Anledningen är att det många gånger finns kunskap och instrument på kommunerna och det kan vara orimligt att kräva att privatpersoner ska anlita en konsult i alla lägen. Utredningen som utförs av tillsynsmyndigheten består även i bl.a. enkätundersökningar vilket är något som vanligtvis inte kan eller bör utföras av vedeldaren. Det är dock viktigt att fokusera på tillsynsrollen så att man inte hamnar i en konsultroll. Vi kan ge rådgivning men ska inte ge alltför detaljerade förslag på alternativ. 1. Rådgivning 1.1 Fråga om vedeldning inkommer Frågan kan inkomma från både vedeldaren eller en granne som upplever sig störd av eldningen i ett område/från en granne. Finns behovet gör förslagsvis en not/anteckning på fastigheten i t.ex. Ecos eller Miljöreda. Hänvisa åter till den som är verksamhetsutövare. Utveckla poängen med att själv ha en dialog med sin granne. Det är den som upplevs skapa störningen som har första tjing på att försöka lösa problemet. Det är viktigt att den som äger verksamheten får chansen att lösa ett eventuellt problem innan myndigheten kopplas in. Om myndigheten kliver in för tidigt kan det skapa onödiga reaktioner. För den som störs är dessutom chansen att utfallet blir bättre vid en dialog eftersom man kan hitta en lösning som båda är nöjda med. En sådan dialog och lösning är oftast mycket mer tidseffektiv och grannsämjan har en chans att behållas. Berätta för den klagande hur vi som myndighet handlägger ärendet, med inspektion, krav på störningsdagbok, prövningar i olika instanser samt att det vid en fortsatt handläggning finns oftast inte möjligheten kvar till anonymitet. Det är viktigt att tydliggöra vår opartiskhet samt att det enda vi bedömer är just en eventuell olägenhet från eldning. Lägg gärna tid på samtalet, mycket kan vara vunnet. Lyssna, förstå och förklara.

MILJÖSAMVERKAN 13 (32) 2007-11-07 Rutiner och schema Om den som klagar redan har talat med vedeldaren eller inte vill/vågar p.g.a. obehag, fortsätt till kapitel 2.1. 2. Vedeldningen blir ett ärende 2.1 Klagomål inkommer från granne eller annan berörd 2.1.1. Ta emot klagomålet Anteckna klagomålet, gärna på färdig klagomålsblankett (se bilaga 2) med plats för adress, namn på kontaktperson m.m. Skicka en klagomålsblankett till den klagande (se bilaga 2) Blanketten kommer till användning först i samband med inkomna klagomål till myndigheten, bör ej läggas ut på hemsidan. Om anonymitet Om den som klagar vill vara anonym tar vi ändå emot klagomålet men informerar samtidigt om att vi inte kan utreda det på ett bra sätt eftersom vi i en utredning måste kunna påvisa att någon störs för att kunna kräva åtgärder och att få veta om eventuella åtgärder hjälper? Observera att den klagande inte kan vara anonym om vi får in en handling med dennes namn på. Önskas anonymitet så kan inte blankett besvaras fullt ut och ärendet är därmed svårare att handlägga. Vi är skyldiga att ta emot och anteckna muntliga klagomål - även om den som ringer är anonym men genom att vara anonym avhänder sig den klagande möjligheten att vara part i ärendet med bl.a. rätt att överklaga beslut. Jmf 14, 16, 17, 21, 22 förvaltningslagen. 2.1.2 Diarieför ärendet Klagomålet diarieförs som ett eget ärende (när blanketten är ifylld av inspektören alternativt den klagande). Om klagomålet diarieförs på den fastighet där den misstänkta störningen uppstår (verksamhetsutövarens fastighet) är det möjligt att på ett lätt sätt återsöka samtliga klagomål. Inkommer fler klagomål på samma störningskälla diarieförs det på samma ärende. Kontrollera i ärendehanteringssystemet om det finns tidigare klagomål på samma fastighet/verksamhetsutövare. 2.1.3 Informationsutskick Skicka informationsbrev till verksamhetsutövaren med kopia till den som klagar. Med informationsbrevet biläggs broschyren Elda rätt från Naturvårdsverket till båda, eller åtminstone till verksamhetsutövaren. Mallen för informationsbrevet misstänkt störning innehåller en svarsblankett som ska besvaras av verksamhetsutövaren, se bilaga 3. Glöm inte att ange ett datum då verksamhetsutövaren senast ska ha besvarat och skickat in svarsblanketten. Diarieför och hantera kopia på brevet. Följ upp ärendet genom en bevakning i ärendehanteringssystemet.

MILJÖSAMVERKAN 14 (32) 2007-11-07 Rutiner och schema 2.1.4 Uppföljning Följ upp brevet per telefon/brev inom 14 dagar för att kontrollera om störningen verkligen upphört. Har skrivelsen/hjälp till egenkontroll fungerat? Om den upphört avslutas ärendet utan att beslut eller bedömning gjorts i ärendet. Om störningen finns kvar, gå vidare till steg 3. 2.2 Fler klagomål på ett antal olika eldare Om flera diffusa klagomål kommit in eller om klagande inte kunnat ta reda på vem som stör på grund av att det finns många som eldar kan handläggningsrutinen se annorlunda ut. 2.2.1 Ta emot klagomålet Anteckna klagomålet, gärna på färdig klagomålsblankett (se bilaga 2) med plats för adress, namn på kontaktperson m.m. Skicka en klagomålsblankett till den klagande (se bilaga 2). Blanketten kommer till användning först i samband med inkomna klagomål till myndigheten, bör ej läggas ut på hemsidan. 2.2.2 Diarieför Kontrollera i ärendehanteringssystemet om det finns tidigare klagomål. Diarieför och hantera kopia på brevet (tillsammans med det nedtecknade klagomålet) enligt kommunens rutiner. Diarieföringen kan inte ske på en specifik fastighet/gatuadress. Försök få in sökbara begrepp, t.ex. namn på område/gata. Markera på lämplig karta till vilka hushåll brevet delats ut och lägg denna tillsammans med de andra handlingarna. 2.2.3 Skicka information till området Vi delar ut informationsbrev områdesstörning till samtliga hushåll i det område som bedöms vara aktuellt (se bilaga 4). I brevet framgår att det finns klagomål på störande vedrök från ett flertal eldstäder i området. Brevet delas ut tillsammans med informationen Elda rätt från Naturvårdsverket. 2.2.4 Uppföljning Följ upp brevet per telefon eller brev inom 14 dagar för att kontrollera om störningen verkligen upphört. Har skrivelsen/hjälp till egenkontroll fungerat? Om den upphört avslutas ärendet utan att beslut eller bedömning gjorts i ärendet. Om störningen finns kvar, gå vidare till steg 3. 2.3 Om vi har gjort egna iakttagelser (d.v.s. iakttagelser av egen personal utan att det finns klagomål utifrån). 2.3.1 Diarieför

MILJÖSAMVERKAN 15 (32) 2007-11-07 Rutiner och schema Skriv ner iakttagelsen och diarieför. OBS! Kontrollera i ärendehanteringssystemet om det finns tidigare klagomål på samma fastighet/verksamhetsutövare, gå i så fall direkt till steg 3. 2.3.2 Skriv informationsbrev Skicka informationsbrev till verksamhetsutövaren. Mallen för informationsbrevet sannolik störning innehåller en svarsblankett som ska besvaras av verksamhetsutövaren, se bilaga 5. Glöm inte att ange ett datum då verksamhetsutövaren senast ska ha besvarat och skickat in svarsblanketten. Med informationsbrevet biläggs broschyren Elda rätt från Naturvårdsverket. Diarieför och hantera kopia på brevet. Följ upp ärendet genom en bevakning i ärendehanteringssystemet. 2.3.3 Uppföljning Följ upp brevet på lämpligt sätt inom 14 dagar (nytt besök/telefon/brev) för att kontrollera om störningen verkligen upphört. Har skrivelsen/hjälp till egenkontroll fungerat? Om den upphört avslutas ärendet utan att beslut eller bedömning gjorts i ärendet. Om störningen finns kvar, gå vidare till steg 3. 3. Utredning 3.1 Kartlägg störningarnas omfattning Det finns olika metoder för utredning. 3.1.1 Icke utpekande enkät (som förberedelse inför föranmält tillsynsbesök) Enkäten är anpassad för tätbebyggda bostadsområden, där det bör undersökas om fler är störda. Den är avsedd att ge information om omfattningen inför ett besök/inspektion hos verksamhetsutövaren. Enkäten kan även användas i de fall där en specifik fastighet/störningskälla inte kan pekas ut av klaganden. Tillvägagångssätt. Dela ut icke utpekande enkät till kringboende (bilaga 6). Passa på att göra iakttagelser (se nedan). Markera utdelningsområdet på en lämplig karta. Sammanställ enkätsvaren. Om sammanställningen visar på ett så stort antal störda att störningen är uppenbar kan steg 3.1.3 (luktdagbok) hoppas över Enkät är att föredra framför inspektion eftersom det är ett snabbt och billigt sätt att få in ett stort informationsunderlag. Utdelningen tar ungefär samma tid som två oanmälda tillsynsbesök som i värsta fall inte visar någonting! Utdelningen visar även verksamhetsutövaren att utredningen pågår och kan få denne att rätta till sitt beteende självmant. Observera att enkäten bör kompletteras med annat underlag inför beslut. Det kan förekomma andra orsaker än störning från just vedeldning bakom svar och kommentarer i enkät.

MILJÖSAMVERKAN 16 (32) 2007-11-07 Rutiner och schema 3.1.2 Inspektion En kontroll av omgivningen sker samtidigt som enkäter delas ut hos närliggande fastighetsägare. Kontrollens främsta syfte är att få en uppfattning om området; topografi, närliggande fastigheter, placering av skorsten, ev. vedmängd och förvaring av ved. Om det finns en rökplym vid tidpunkten för den obokade inspektionen, dokumentera färg och utseende. Vänta 15-20 minuter för att se om ev. plym finns kvar eller inte. Tag med kamera! Undvik jourinspektioner i detta skede. Inspektioner där inspektören åker ut så fort någon granne upplever sig störd är tidskrävande och bör därför väljas i sista hand. Tänk på att det inte bara är att kliva på, en obefogad inspektion/klagomål kan uppfattas som kränkande. 3.1.3 Luktdagbok Om en eller flera personer uppger att de känt sig störda i bostaden kan man följa upp direkt med luktdagbok (se bilaga 7) men bara till dessa (för att om möjligt undvika att verksamhetsutövaren anpassar sitt beteende efter undersökningsperioden). Är den klagande endast en granne (ex icke tätbebyggt) kan det finnas det syfte med att även vedeldaren för en s.k. eldningsdagbok. På så sätt ska man sedan kunna jämföra dagböckerna och konstatera om orsak och störning har ett samband. Detta steg är inte nödvändigt om enkät/inspektion har visat att det finns en tydlig störning glöm inte att vi bara behöver visa att det är sannolikt att det finns en störning. Eventuellt kompletteras enkäterna med oanmälda inspektioner (utöver den som gjorts vid utdelningstillfället). Dagboken ger en god bild av störningens omfattning, både för myndigheten och den klagande samt verksamhetsutövaren. Tydliggör att störningsdagboken ska föras under samma period av alla som störs. Om även verksamhetsutövaren för en dagbok (när det eldas) ska den föras under samma tidsperiod. Man ska dock vara medveten om att detta kan göra att verksamhetsutövaren anpassar sin eldning. I och med att störningsdagboken är tidskrävande kan svarsfrekvensen minska. 3.1.4. Samråd på neutral plats I en del fall kan verksamhetsutövaren ha svårt att ta till sig att hans/hennes verksamhet orsakar störning. I dessa fall kan samråd med alla berörda parter underlätta en lösning på problemet. Syftet är att den störande får en förståelse för hur den som störs har det, att vedeldning faktiskt kan skapa en olägenhet

MILJÖSAMVERKAN 17 (32) 2007-11-07 Rutiner och schema för vissa människor och hur en sådan olägenhet påverkar en persons vardag. Miljökontoret använder sig här av den klagande för att tydliggöra det faktiska problemet för verksamhetsutövaren. Viktigt är att samrådet utförs på neutral plats, t.ex. i miljökontorets lokaler. 3.2 Beslut eller fortsatt utredning Tre alternativ till fortsättning: Alternativ 1 Om kartläggningen leder till att störning inte kan konstateras avslutas ärendet med ett överklagningsbart beslut till den som har klagat (i enstaka fall då eldningen t.ex. sker mycket sällan). Se exempel i avsnitt 5.1.3. Alternativ 2 Om störning konstateras och orsakas av en vedpanna som inte är modern (enligt definitionen i kapitel 4) gå direkt till steg 4.1. Alternativ 3 Om störning konstateras i övriga fall går man ut på föranmält tillsynsbesök till verksamhetsutövaren. Inspektion används då inget beslut har kunnat skrivas på inkommet material hittills i utredningen (och beslut därmed har kunnat skrivas enligt alternativ 1 och 2). Om den utskickade skrivelsen med svarsenkät (se bilaga 3) av någon anledning inte fyllts i tidigare ska den återigen skickas ut till verksamhetsutövaren som en påminnelse. En ifylld blankett gör att inspektören kan förbereda sig bättre innan inspektionen. 3.2.1 Föranmält tillsynsbesök (hos verksamhetsutövaren/vedeldaren) Helst bör man vara två inspektörer vid ett föranmält tillsynsbesök. Tänk på att du befinner dig i ett privat hem och att du inte får någon andra chans om besöket slutar i en konflikt. Dokumentera förhållandena ytterligare på platsen med hjälp av checklista (bilaga 8) och eventuellt digitalkamera. Har svarsenkäten inte inkommit vid denna tidpunkt får man bortse från den - uppgifterna ska framkomma ur inspektionsprotokollet. Gör verksamhetsutövaren medveten om problemen med vedeldning i allmänhet och dennes problem i synnerhet. För en dialog om det som framkommit i enkäterna och betona att det är verksamhetsutövaren som drabbas av restriktioner om störningarna fortsätter. Är det endast två inblandade i ärendet (verksamhetsutövaren och en klagande) kan det vara en idé att boka inspektion med båda parter och satsa på en god dialog. Se vidare riktlinjer om vedförvaring mm i slutet av handläggningsrutinen/checklista. Kontrollera veden. Vedens fukthalt ska vara max 20 %. Fuktmätare med insticksgivare bör användas. Den mäter fuktkvoten i veden, använd

MILJÖSAMVERKAN 18 (32) 2007-11-07 Rutiner och schema tillverkarens trädslagstabell 1 för att konvertera fuktkvot till fukthalt. Påtala att det är förbjudet att elda med annat än rent obehandlat trä. OBS! Temperaturen på vedträet har stor betydelse för mätningen, kall ved ger för låga mätresultat. Vedträet ska vara rumsvarmt för att ge ett riktigt mätvärde. Förväxla inte fukthalt och fuktkvot. Mät upp vedförrådet och kontrollera om det finns plats för fastighetens årliga förbrukning samt för den nyhuggna veden som ligger för torkning inför nästa år. Det ska även finnas utrymme att ta in den ved som ska förbrukas den närmaste veckan (så att veden inte är kall och svår att antända). Kontrollera eldningsteknik och skötsel av eldstad. Följ instruktionerna i inspektionsprotokoll undersökning av eldstad för fastbränsle. Var med och titta när verksamhetsutövaren tänder upp, se till att det är god lufttillförsel till eldstaden. Luftintaget i pannrum ska vara öppet. Vid upptändning ska finhuggen ved (< 5 cm i tjocklek) användas. Se till att snabbt få ordentlig fyr och hög temperatur i eldstaden. Håll tilluftsspjäll och rökgasspjäll helt öppna hela tiden om inte fabrikanten anvisar annorlunda, pyrelda inte! Ett sätt att kunna genomföra en proveldning även om verksamhetsutövarens ved visar sig vara våt är att ha med sig egen ved med känd fukthalt i reserv. Är eldstaden ny kan eldaren fråga sotare/installatör/tillverkare om de kan närvara vid inspektionen eller om de kan gå igenom med verksamhetsutövaren hur eldstaden ska användas och skötas. Detta kan vara särskilt viktigt när man proveldar vedpannor som är mer komplicerade än kaminer eller andra eldstäder för trivseleldning. OBS! Fram till denna punkt i handläggningen fokuseras tillsynen på att verksamhetsutövaren frivilligt ska lösa problemet. Från myndighetens sida handlar det om rådgivning - hjälp till självhjälp. 4. Bedömning 4.1 Riktlinjer vid bedömning av teknik Lagring av ved Grundkravet är att den av verksamhetsutövaren uppgivna årsförbrukningen ska kunna förvaras i ett väl ventilerat utrymme med regnskydd upptill som går ut minst 50 cm över kanten på vedstapeln. Om eldning sker för permanent uppvärmning bör man rekommendera lagring i en riktig, väl ventilerad vedbod med tak och glesa brädväggar. Möjlighet ska också finnas att inomhus kunna lagra den mängd som maximalt kan förbrukas inom en vecka (även detta enligt verksamhetsutövaren uppgifter). Avverkning bör ske under vinterhalvåret. Kapad och huggen ved bör torka under sommarhalvåret, i minst ett år under tak. 1 Olika träslag ger lite olika utslag på instrumentet.

MILJÖSAMVERKAN 19 (32) 2007-11-07 Rutiner och schema Vedpanna Det finns i nuläget inga allmänna råd om utsläppsnivåer från vedeldning. Nedanstående teknikbedömning grundar sig istället på prestanda hos teknik som har funnits på marknaden ett antal år och har visat sig fungera bra vid provningar i laboratorium och under mer fältmässiga förhållanden. Om störningarna orsakas av en vedpanna som inte är försedd med den modernaste eldningstekniken (s.k. blålågeteknik med ackumulatortank eller bättre) bör eldning förbjudas helt. Orsaken till att eldning förbjuds blir då att verksamhetsutövaren inte kan anses ha vidtagit tillräckliga försiktighetsåtgärder för att förebygga olägenhet för människors hälsa eller miljön eftersom denne använder en teknik som orsakar stora utsläpp av hälsofarliga ämnen. Utsläppen av flyktiga kolväten (som är starkt luftvägsretande) kan t ex vara mer än 90 gånger högre jämfört med eldning av pellets, som idag är en vedertagen biobränsleteknik (om man jämför med oljeeldning kan utsläppen bli mer än 1100 gånger högre). Braskamin En braskamin är bara avsedd att användas som sekundär värmekälla, d.v.s. för s.k. trivseleldning. Detta framgår tydligt av bl.a. Boverkets byggregler (BBR). Om störningarna orsakas av en braskamin eller annan lokaleldstad som används för uppvärmning istället för till trivseleldning bör antalet eldningstillfällen därför regleras till max 2 gånger per vecka, 4 timmar åt gången (denna definition av trivseleldning är belagd i prejudicerande domar från MÖD). Det kan vara aktuellt med hårdare reglering vid ogynnsamma förhållanden som tät bebyggelse, ogynnsamt lokalklimat eller äldre teknik. 2 gånger per vecka bör i princip bara tillåtas för eldstäder som klarar utsläppskraven för P- märkning. P-märkta eldstäder är moderna sekundära eldstäder som även ger en någorlunda hygglig förbränning vid låg effekt (3-4 kw vilket fortfarande är ganska mycket i ett enskilt rum). Utsläppen vid daglig eldning i en braskamin blir väldigt stora, även jämfört med en vedpanna. Om man jämför gränsvärdet för P-märkning av braskaminer med avseende på organiskt bundet kol (OGC) med gränsvärdet för svanmärkning av vedpanna är gränsvärdet för braskamin knappt 3 gånger högre. Om man istället jämför faktiska utsläppsvärden för existerande produkter (ur Råd & Rön 9/03) blir skillnaden 10-27 gånger vid märkeffekt (5,1-8,6 kw) och 23-27 gånger vid lågeffekt (3-4 kw). Boverkets gränsvärden är så högt satta att de i praktiken saknar betydelse ur hälsosynpunkt då de även klaras av kaminer som fungerar mindre bra vid verklig eldning. 4.2 Utvärdering utförs

MILJÖSAMVERKAN 20 (32) 2007-11-07 Rutiner och schema Hittills i ärendet har handläggaren samlat följande underlagsmaterial att grunda sin bedömning på: Inspektion, svarsenkät från verksamhetsutövaren, enkäter, klagomålsblankett, ev. samtal med sotare, SP o.s.v., mätprotokoll från tester på eldstäder (är något som en kund/verksamhetsutövaren kan få ut från leverantör). Nu är det dags att göra bedömningen om en störning för människors hälsa föreligger i det enskilda fallet. Vid denna bedömning kan följande riktlinjer tillämpas: Störande röklukt kan i princip aldrig accepteras inomhus i rum där man vistas stadigvarande. Utomhus kan man acceptera kortvarigare störningar 1-2 ggr/vecka om störningen inte är så omfattande att det inte går att vistas på eller använda uteplats eller tomt på ett normalt sätt. Bedömningen utomhus görs med avseende på praxisen som säger att trivseleldning kan vara acceptabel 2 ggr/veckan. Vid eldning i en braskamin kommer man sällan ifrån viss lukt utomhus. Praxisen säger därmed att viss lukt får tålas upp till 2ggr/veckan, om den inte hindrar normal vistelse på tomt. Vid bedömningen ska hänsyn tas till personer som är något känsligare än normalt (MB 9:3). 5. Beslut 5.1 Om bedömning visar att det inte kan uteslutas att omgivningen kan störas Föreläggande är att rekommendera istället för inspektionsrapport. Har man kommit så långt att olägenhet har konstaterats kan ett snabbt beslut vara positivt för att undvika ännu mer långdragna processer för grannar. Det är bättre att snabbt fatta ett beslut och ge tid för åtgärder än att dra ut på processen och senare vara tvungen att fatta ett snabbt beslut med kortare tid för åtgärder. Det finns tre alternativ till föreläggande; tidsbegränsat eldande, krav på justeringar av eldstad eller vedeldningsförbud. Dessa ärenden är individuella (man måste väga in topografi, bebyggelsestruktur, lokalklimat mm) och bör gå via nämnden (eller i akuta fall via ordförande) om det inte rör sig om mycket enkla ärenden eller åtgärder. 5.1.1 Förelägg om enklare åtgärder på anläggningen Exempel på enkla åtgärder kan vara anordnande av ändamålsenlig lagringsplats för ved, att inte använda olämpligt bränsle eller att utföra reparationer av eldstad eller skorsten. Ett föreläggande om enklare åtgärder är endast aktuellt om det finns uppenbara förbättringsmöjligheter med aktuell panna. Har verksamhetsutövaren en panna som inte motsvarar kraven enligt kapitel 4.1 är enklare åtgärder inte aktuella. I sådana fall är ett förbud den enda möjliga åtgärden.

MILJÖSAMVERKAN 21 (32) 2007-11-07 Rutiner och schema I föreläggandet ska det tydligt framgå ett datum då åtgärderna senast ska vara utförda. Det bör framgå av beslutet att tillsynsmyndigheten kommer att förbjuda eldningen om åtgärderna inte har utförts till detta datum (se exempel i bilaga 9). Följ upp åtgärderna med hjälp av tillämpliga delar i kapitel 3 och 4 för att se om de fungerar. Har åtgärder inte vidtagits ska förbudet skrivas enligt 5.1.3. 5.1.2 När störning förekommer trots att eldstaden eldas optimalt Om verksamhetsutövaren stör trots att denne uppger sig elda torr ved på rätt sätt (t ex enligt rekommendationer från tillverkare/sotare) kan det vara lämpligast att begränsa eller förbjuda eldning i befintlig eldstad. Det blir då upp till verksamhetsutövaren om denne vill pröva om en investering i ny eller ombyggd eldstad löser problemen (detta går ju aldrig att garantera i förväg). Tips: Var försiktig med att ge råd om enskilda tekniker eftersom det kan uppfattas som tvingande av verksamhetsutövaren och i värsta fall kanske inte fungerar! Betona verksamhetsutövarens eget ansvar och hänvisa vid behov till energirådgivare eller liknande. I normala fall är ett förbud vid vite ett beslut av sådan principiell art att det bör tas upp i nämnden. I föreläggandet ska det tydligt framgå ett datum då åtgärderna senast ska vara utförda. Åtgärderna bör förenas med ett löpande vite på en gång (se exempel i bilaga 10). Om skyddsåtgärder inte vidtagits, följ upp vitesföreläggandet enligt bestämmelserna i lagen om viten. Om skyddsåtgärder har vidtagits, följ upp åtgärderna med hjälp av tillämpliga delar i kapitel 3 och 4 för att se om de fungerar. 5.1.3 Beslut om att avsluta ärendet utan ytterligare åtgärd Även om utredningen kommer fram till att det inte föreligger en störning i miljöbalkens mening ska ärendet avslutas med ett överklagningsbart beslut om någon av sakägarna fortfarande känner sig störd. Viktigt är att samtliga sakägare/klaganden får ta del av beslutet med besvärshänvisning. Detta beslut kan utformas enligt bilaga 11. Håll dig till rutinerna! Det är bättre att fatta beslut som blir fel än att inte fatta något beslut alls.

MILJÖSAMVERKAN 22 (32) 2007-11-07 Allmänt Hur fungerar eldning och olika eldningstekniker Allmänt om eldning Ved är ett förnyelsebart bränsle och ofta prisvärt för användaren. Men ved är ett svårt bränsle som ställer krav både på anläggningen och på eldaren för att verkningsgraden ska bli hög och utsläppen låga 2. Hur brinner ett vedträ? Torkning När vedträet värms upp kommer först vattnet att förångas och vedträet torkar. Torkningen sker vid ca 100-150 C. Torkning kräver värmetillförsel och värmen tas från förbränningen. Därför sjunker värmevärdet när fukthalten ökar. Vid höga fukthalter blir även förbränningstemperaturen låg med ökade utsläpp som följd. Avgasning När temperaturen stiger ytterligare påbörjas den så kallade avgasningen (kallas pyrolys vid frånvaro av syre). Det flyktiga materialet i veden bryts ned av värme och lämnar vedträet i gasform. Gaserna består huvudsakligen av kolmonoxid och olika kolväten. När gaserna strömmar ut ur vedträet och möter syrerik luft börjar de brinna. Gasförbränningen kan man se i form av en flamma runt själva vedträet. En hel del gas följer med luftflödet och slutförbränns i gasfasen efter själva bränslebädden. För att få en god utbränning av gaserna måste de blandas väl med luften och de får inte kylas för snabbt. För att t ex kolmonoxid ska brinna ut ordentligt får temperaturen inte sjunka under ca 650 C. Avgasningen är en relativt snabb process. Koksförbränning När det flyktiga materialet har lämnat vedträet återstår koks (träkol). Koksen utgör bara ca 20 % av torrsubstansvikten men ger nästan 50 % av värmet. Koksen brinner med en röd glöd när syre väl kommer åt koksytan. Temperaturen måste vara minst 900 C för att koksen ska brinna ut ordentligt. Koksförbränningen är en relativt långsam process. Vedpannor 3 Pannor kan indelas efter bränsle (ved, koks, olja med flera) Man brukar då skilja mellan: Kombinationspannor, som har samma eldstadsutrymme för olika bränslen. Dubbelpannor, som har separata eldstäder för de olika bränslena. Indelning efter pannans eldningssätt Överförbränning Överförbränning innebär att man tar in luften under eldstaden, till exempel genom askluckan. Luften passerar upp genom eld-staden och rökgaserna tas ut i dess övre del. Därmed brinner hela vedvolymen samtidigt. Pannverkningsgraden blir sällan över 50 procent (se kapitel om Verkningsgrad). I de flesta fall ligger den betydligt lägre. 2 Informationen i stycket allmänt om eldning är hämtat från www.sp.se 3 Informationen är hämtad från Vedpärmen, Novator 2006

MILJÖSAMVERKAN 23 (32) 2007-11-07 Allmänt Enstaka överförbränningspannor kan under gynnsamma förhållanden komma upp till 65 procents pannverkningsgrad. Genom att hela brasan brinner på en gång blir det en intensiv förbränning och kraftig effektutveckling under första tiden efter upptändningen. Därefter avtar effektutvecklingen ganska snart, samtidigt som sot och tjärbildningen ökar. I de flesta äldre överförbränningspannor leds rökgaserna direkt via ett kort rör från eldstaden till skorstenen. Mycket värme lämnar därför pannan utan att ha tillgodogjorts av pannvattnet. De flesta överförbränningspannor saknar även keramikbrännkammare varför förbränningstemperaturen blir relativt låg medan rökgastemperaturen alltså blir relativt hög. Överförbränning (Novator 1996). Underförbränning Vid underförbränningen tar man fortfarande, liksom vid överförbränning, in luften under eldstaden. Skillnaden är att luftströmmen inte passerar genom hela vedvolymen utan rökgaserna tas ut i nedre delen av eldstaden. Det betyder att bara nedre delen av veden brinner medan resten av vedhögen sjunker neråt och börjar brinna efterhand. De flesta underförbränningspannor har modern konstruktion med keramisk gasförbränningskammare mellan eldstaden och konvektionsdelen. Vanligtvis ligger keramikkammaren bakom eldstaden och pannan får en långsträckt form. Pannverkningsgraden hos moderna underförbränningspannor har uppmätts till omkring 70-75 procent, alltså klart över verkningsgraden för en överförbränningspanna med självdrag. I en underförbränningspanna är det särskilt viktigt att veden inte hänger sig på sin väg ner mot botten av eldstaden. Eftersom luften bara strömmar genom nedre delen av eldstaden måste veden vara väl travad så att det hela tiden ligger jämnt med ved i förbränningszonen. Rätt vedlängd och noggrann påfyllning är alltså ett krav för att underförbränningspannan skall fungera bra. Underförbränning (Novator 1996).

MILJÖSAMVERKAN 24 (32) 2007-11-07 Allmänt Omvänd förbränning Vid omvänd förbränning tillförs primärluften ovanför rostret i eldstaden. Gasströmmen passerar neråt och keramikkammaren sitter under eldstaden. Liksom vid underförbränning är det huvudsakligen nedre delen av vedvolymen som brinner medan resten av veden så småningom vandrar ner mot eldstadens botten. Vid sidan av den ovan nämnda fläktstyrda överförbränningspannan ger pannor med omvänd förbränning de högsta uppmätta verkningsgraderna, mellan 70 och 80 procent. Pannkonstruktionen tillåter lång konvenktionsdel utan att pannan behöver bli alltför stor. Rökgaserna kan ledas längs hela botten av pannan och sedan upp längs baksidan innan de passerar ut i skorstenen. Eldningsprincipen kan vara svår att hantera och kräver rejält drag i pannan eftersom man måste tvinga rökgaserna neråt genom rostret. Fläktstyrning ger möjlighet till en mer stabil förbränning än vad självdrag gör. Oftast tillsätts sekundärluften i rostret. När gaserna trycks från eldstaden ner genom keramikkammaren och förbränns uppstår i gynnsamma fall en svagt blåfärgad eldkvast. Röken som kommer därifrån är då helt sotfri och innehåller i övrigt ganska små föroreningar. Verkningsgraden påverkas inte nämnvärt genom att man använder fläkt istället för självdrag, men genom fläkten hålls förbränningen på en hög och stabil nivå under en längre tid av eldningscykeln. Nackdelen är förstås att pannan är elberoende. Men elberoende finns redan i cirkulationspumpen och i reglersystemet till ackumulatortankarna. Omvänd förbränning (Novator 1996) Hur ska en panna byggas för att passa vedeldning? 4 I en modern, miljögodkänd panna kontrollerar man avgasningen genom att låta veden övertändas i riktning mot luftflödet. Detta kallas omvänd förbränning. På så vis håller man tillbaka den häftiga effektutveckling som sker om övertändning och luftflöde sker i samma riktning (överförbränning). Många äldre pannor är anpassade för olje- eller kokseldning och har därför överförbränning. Pannor med ny teknik använder omvänd förbränning. För att gaserna som lämnar vedträet ska brinna ut ordentligt måste de få tillräcklig tid på sig att blandas och reagera innan de kyls. Därför är en miljögodkänd panna byggd så att gasvägarna blir så långa som möjligt. Man 4 Informationen är hämtad från www.sp.se

MILJÖSAMVERKAN 25 (32) 2007-11-07 Allmänt kan t.ex. låta gaserna gå nedåt, genom rostret 5, för att sedan låta dem gå först framåt och sedan vika av bakåt och uppåt innan de kyls av vattenslingorna. Tillförseln av luft är ofta uppdelad i minst två steg, primärluft (tillsätts direkt till veden) och sekundärluft (tillsätts i eller efter rostret). Tillsättningen av sekundärluft är viktig för omblandningen av gaserna. För att koksförbränningen ska kunna slutföras ordentligt måste koksbädden hållas vid hög temperatur. I moderna pannor är därför själva utrymmet för bränslebädden inte kylt. De keramikinsatser som finns i moderna pannor har funktionen att isolera förbränningsutrymmet så att värmen inte kyls bort. Varför är det bra att ha en ackumulator? Om pannan inte är kopplad till en ackumulator måste effektutvecklingen hållas nere för att huset inte ska bli för varmt. Om man gör detta genom att strypa lufttillförseln blir resultatet pyreldning (ofullständig förbränning). Gaserna får för lite luft för att kunna brinna ut ordentligt, verkningsgraden blir låg och utsläppen av oförbrända ämnen hög. Varifrån kommer utsläppen? Fullständig förbränning av ved ger koldioxid, vattenånga och aska. Vid en bra förbränning är röken vit och luktar inte. Askan ligger kvar som ett grått mjöl i pannan. De utsläpp man talar om i samband med vedpannor härrör i huvudsak från ofullständig förbränning. Ofullständig förbränning av gaserna ger kolmonoxid (CO), tunga kolväten (tjära), och flyktiga kolväten (VOC). Partiklar härrör både från ofullständig förbränning (sot) och från flygaska. Tänk på att allt som kommer in i panna också kommer ut. Endast rent bränsle får eldas, inte sopor eller avfall. Impregnerat och målat virke får absolut inte eldas i en vedpanna utan ska lämnas till insamling. Pelletseldning En bränslepellet är enligt definition ett "kort cylindriskt stycke avsett för eldning, framställt genom pressning av finfördelat torrt bränsle". För småskaliga applikationer är pellets det biobränsle som har bäst förutsättningar att ersätta olja och elektricitet. I jämförelse med träflis och ved ligger pellets bättre till på alla punkter utom kostnaden för bränslet. SCB uppskattar att antalet småhus i landet med direktverkande el som enda värmekälla år 2001 var cirka 300 000. I många av dessa hus är installation av en pelletskamin ett intressant alternativ. Uppskattningsvis ytterligare 230 000 hus har vattenburen värme med el som enda energikälla. Även i en del av dessa är kaminen ett mer realistiskt alternativ än att elda pellets i panna. En väl placerad kamin i ett hus med öppen planlösning i kombination med en motiverad ägare ersätter ofta mellan 50 och 80 procent av husets förbrukning av elvärme. Idag finns även vattenmantlade kaminer för anslutning till varmvattenradiatorer. Vissa kaminer kan drivas direkt med 12 V vilket är bra ur beredskapssynpunkt. 5 Roster är det galler där veden ligger och glöden samlas. Askan ramlar igenom.